Verksamhetsberättelse Helår 2016

Verksamhetsberättelse Helår 2016 2016-02-14 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

2 (95) 1 SAMMANFATTNING... 4 2 INLEDNING... 6 2.1 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE... 7 2.2 LAGSTIFTNING... 7 2.3 STYRMODELL... 7 3 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS UPPDRAGSPLAN... 9 4 KVALITETSREDOVISNING... 25 4.1 EGENKONTROLL OCH UPPFÖLJNING... 25 4.1.1 Intern styrning och kontroll... 25 4.1.2 Kommunrevisionens basgranskning... 28 4.1.3 Loggkontroller i Treserva... 28 4.1.4 Patientsäkerhetsberättelse 2016... 29 4.1.5 Utredning av avvikelser... 30 4.1.6 Genomförda riskanalyser... 31 4.1.7 Uppföljning av tillgänglighetsarbetet... 32 4.1.8 Socialstyrelsens brukarundersökning Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016... 32 4.1.9 Nationell brukarundersökning inom funktionshindersområdet... 33 4.7.10 Öppna jämförelser 2016... 34 4.1.11 Uppföljningar enligt uppföljningsplan... 35 4.1.12 Granskning av social dokumentation... 37 4.1.13 Granskning av social dokumentation, barnperspektiv... 37 4.2 TILLSYN OCH INSPEKTION FRÅN IVO OCH AMV... 38 4.2.1 Inspektionen för vård och omsorg (IVO)... 38 4.2.2 Arbetsmiljöverket (AMV)... 39 4.3 METOD FÖR SYSTEMATISKT FÖRBÄTTRINGSARBETE LEAN... 40 5 VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET... 42 5.1 PÅVERKAN FRÅN OMVÄRLDEN... 42 5.1.1 Basal hygien i vård och omsorg (SOSFS 2015:10)... 42 5.1.2 Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4), föreskrifter... 42 5.1.3 Bemanning i särskilt boende (Socialtjänstförordningen 2 kap. 3 )... 42 5.2 FORSKNINGS- OCH UTVECKLINGSARBETE... 43 5.2.1 IT och välfärdsteknik... 43 5.2.2 Ärendehanteringssystem... 46 5.2.3 Införande av tids- och insatsregistreringssystem... 46 5.2.4 Framtagande av riktlinjer... 46 5.2.5 Uppföljningsplan för vård- och omsorgstjänster... 46 5.2.6 Översyn av verksamheter för personer med psykisk funktionsnedsättning.... 47 5.2.7 Riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2016... 47 5.2.8 Psykiatriska veckan, en vecka om psykisk hälsa... 48 5.2.9 Vårdplanering... 48 5.2.10 Vård- och omsorgskontorets arbete med finskt förvaltningsområde... 49 5.2.11 Framtidens korttidsvistelse... 50 5.2.12 Projekt för mat- och måltidsinspiration... 50 5.2.13 Projekt Handen på hjärtat... 51 5.2.14 Projekt för att stödja personer långt från arbetsmarknaden... 52 5.2.15 Nationell konferens inom forskning och utveckling (FoU)... 52 5.2.16 FoU rapporter... 52 5.2.17 Utvärdering av Plattform Norrköping... 52 5.2.18 Internationellt arbete... 53 5.3 VERKSAMHETS- OCH ORGANISATIONSFÖRÄNDRINGAR... 53 5.3.1 Särskilda boende... 53

3 (95) 5.3.2 Bostad med särskild service... 54 5.3.3 Start av palliativt team... 55 5.3.4 Träffpunkter... 55 5.3.5 Hemtjänst... 55 5.3.6 Omorganisation av biståndshandläggare... 56 5.4 UPPHANDLINGAR... 56 5.4.1 Förberedelsearbete inför införande av valfrihetssystem (LOV) i hemtjänsten... 56 5.4.2 LOU-upphandlingar... 57 5.5 SAMVERKAN... 61 5.5.1 Samarbete i länet... 61 5.5.2 Samarbete och samverkan med andra huvudmän... 61 5.5.3 Samverkan på kommunal nivå... 62 6 VERKSAMHETSSTATISTIK OCH NYCKELTAL... 63 6.1 MYNDIGHETSUTÖVNING... 63 6.1.1 Ansökan, beslut och uppföljning... 63 6.1.2 Utskrivningsklara, vårdplaneringar och dubbla boendekostnader... 64 6.2 VERKSAMHETSSTATISTIK... 65 6.2.1 Boendestöd... 66 6.2.2 Hemtjänst... 66 6.2.3 Dagverksamhet och daglig verksamhet... 69 6.2.4 Särskilt boende och bostad med särskild service... 71 6.2.5 Korttidsboende, SoL... 75 6.2.6 Enskilda placeringar... 75 6.2.7 Hemsjukvård... 76 7 EKONOMI... 77 7.1 EKONOMISKT MÅL I UPPDRAGSPLAN... 77 7.2 RESULTATRÄKNING FÖR ÅREN 2015 OCH 2016... 77 7.3 EKONOMISKT RESULTAT... 77 7.4 NETTOKOSTNAD PER VERKSAMHET... 80 8 PERSONALREDOVISNING... 81 8.1 ÅRSARBETARE OCH ANSTÄLLDA... 81 8.1.1 Anställda fördelade på kön... 81 8.1.2 Anställda fördelade på ålder... 82 8.1.3 Sjukfrånvaro... 82 8.1.4 Antal årsarbetare per yrkesgrupp... 83 8.2 ARBETE FÖR ATT SÄKRA KOMPETENSFÖRSÖRJNINGEN... 84 8.2.1 Pilotprojekt för schemaläggning- och bemanning... 84 8.2.2 Samarbete med Linköpings universitet kring bland annat praktik för studerande... 85 8.2.3 Vård- och Omsorgscollege... 85 8.2.4 Arbetsmiljöpris till Norrlundagatan 7:1... 86 8.3 MEDARBETARNAS GRUNDUTBILDNING... 86 8.3.1 Medarbetarnas grundutbildning, den kommunala utföraren... 86 8.3.2 Medarbetarnas grundutbildning, myndighetsutövningen... 88 8.3.3 Aktuella utvecklingsplaner... 89 8.4 KOMPETENSUTVECKLING... 89 8.4.1 Utbildningar 2016... 89 8.4.2 Seminarier... 91 8.4.3 Dokumentation av medarbetarsamtal och utvecklingsplan... 92 9 FRAMTID... 93 9.1 VIKTIGA FRAMTIDSFRÅGOR FÖR VÅRD OCH OMSORGSNÄMNDEN... 93 9.2 PÅGÅENDE UTREDNINGAR OCH FÖRSLAG... 95

4 (95) 1 Sammanfattning Under 2016 har 88 nya platser på särskilt boende för äldre öppnat. Det innebär att den obalans som under fler år har rått mellan behov och platser i särskilt boende nu är åtgärdad. I januari 2016 var det 141 personer som hade ett ej verkställt beslut om särskilt boende, i december var motsvarande siffra 54. Det kommer alltid finnas både lediga lägenheter och personer som väntar på att flytta in i särskilt boende. Under 2016 har konverteringen av lägenheter i särskilt boende från lägenheter utan särskild inriktning till lägenheter med demensinriktning fortsatt. Den ökade bemanningen på dessa boenden har delvis finansierats med statliga stimulansmedel avsedda för att öka bemanningen inom äldreomsorgen. Om dessa upphör efter 2018 behöver finansiering ske på annat sätt. Under slutet av året öppnades 15 servicelägenheter på Leonardsberg. Boendet har en lantlig inriktning. Det råder dock fortfarande stor obalans mellan behov och platser i bostad med särskild service för vuxna med funktionsnedsättning. Omsorgsgruppen IN AB övertog sommaren 2016 driften av gruppbostaden på Albrektsvägen 112 C. På grund av överklagan av upphandlingen fick verksamheten inledningsvis drivas i kommunal regi. Under 2016 har det pågått ett omfattande förberedelsearbete inför införande av valfrihetssystem i hemtjänsten. Det är många funktioner och processer som berörs och flera delar som ska slutföras innan kravspecifikation och förfrågningsunderlag kan fastställas av vård- och omsorgsnämnden under våren 2017. Det pågår ett arbete med att utveckla träffpunktsverksamheten för att öka delaktigheten för besökarna och utöka samarbetet med föreningar och organisationer. Detta innebär ett förändrat arbetssätt för medarbetarna på träffpunkterna till att vara mer stödjande till deltagare och frivilligorganisationer. Det finns ett behov av att utveckla den palliativa vården, därför har ett palliativt team startat som arbetar mot vård- och omsorgskontorets verksamheter. Samarbete kring palliativ vård håller på att utvecklas tillsammans med Region Östergötland. I oktober fattades beslut i utbildningsnämnden, socialnämnden och vård- och omsorgsnämnden om att NP-center fortsätter som ordinarie verksamhet från och med 1 januari 2017. Vård- och omsorgsnämnden ska delfinansiera NP-center med 60 procent, övriga nämnder ska delfinansiera med 20 procent var.

5 (95) Inom området välfärdsteknik och förbättrat IT-stöd till verksamheten har det hänt mycket under 2016, bland annat öppnande av visningsmiljö för välfärdsteknologi, Smartotek förberedelser inför att testa tillsyn via nattkamera projekt för hantering och signering av läkemedel digitalt Införande av tids- och insatsregistreringssystem och andra system som kommer att stödja personalens arbete med brukar-/patientsäkerhet Nytt ekonomisystem, Raindance och ärendehanteringssystem, Public 360 har börjat användas på vård- och omsorgskontoret Från och med 2016 har vård- och omsorgsnämnden angett sju mål för mandatperioden. Målen handlar om systematiskt förbättringsarbete, välfärdsteknik, patientsäkerhet, uppföljning av beslut om insatser, ökat inflytande och delaktighet för brukare som bor i särskilt boende, ökad brukarnöjdhet för brukare med hemtjänst samt ökad delaktighet och inflytande för personer med funktionsnedsättning. För 2016 gäller att två delmål är uppfyllda och att arbete pågår med övriga mål. Den samlade bedömningen är att två delmål är gröna och att fem är gula. Vård- och omsorgsnämnden har tagit fram en första uppföljningsplan för 2016-2017. Under 2016 har fem privata och tre kommunala enheter följts upp. Fortsatt uppföljning kommer att anpassas till Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare. Invigning av det särskilda boendet på Pimpstensgatan 3.

6 (95) 2 Inledning Enligt anvisningar från kommunstyrelsen ska nämnderna i bokslutet lämna en verksamhetsberättelse. Nämnden har ett begränsat antal sidor för detta, vilket innebär att vård- och omsorgsnämnden inte får information om allt som har hänt under aktuellt verksamhetsår. Vård- och omsorgskontoret har därför beslutat att ta fram en verksamhetsberättelse som redovisas till nämnden två gånger om året. Verksamhetsberättelsen arbetas fram successivt under året och är framtagen i samverkan mellan berednings- och planeringsenheten, ekonomienheten, medicinskt ansvariga, socialt ansvarig samordnare med flera. Verksamhetsberättelser finns för varje verksamhetsområde och privat enhet enligt nedan. Verksamhet Diarienummer Myndighetsutövning VON 2016/0338 PUFF-enheten VON 2016/0141 Ordinärt boende VON 2016/0057 Särskilt boende VON 2016/0056 Verksamhet för personer med funktionsnedsättning VON 2016/0058 A & O, Konstantinopel VON 2016/0212 009 17 A & O, Södergården VON 2016/0212 009 16 A & O, Vrinnevihus VON 2016/0212 009 14 Bogruppen VON 2016/0212 009 13 Ensjöholm VON 2016/0212 009 18 Lennings VON 2016/0212 009 19 Nytida VON 2016/0212 009 15 Omsorgsgruppen IN AB Dalviken, Fenix --- Omsorgsgruppen IN AB Dalviken VON 2016/0212 009 10 Omsorgsgruppen IN AB Fenix VON 2016/0212 009 12 Omsorgsgruppen Albrektsvägen VON 2016/0212 009 11 Dessutom finns verksamhetsberättelser för varje enhet även i kommunal regi.

7 (95) 2.1 Vård- och omsorgsnämndens ansvarsområde Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för kommunens äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning som drivs både i kommunal och privat regi, samt för hemsjukvård i både ordinärt- och särskilt boende. 2.2 Lagstiftning Nedan följer den viktigaste lagstiftningen för vård- och omsorgsnämndens verksamheter Kommunallagen (KL) Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) Socialtjänstlagen (SoL) Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Patientlagen (PL) Patientsäkerhetslagen (PL) Tandvårdslagen (TL). 2.3 Styrmodell

8 (95) Det här är Norrköpings kommuns styrmodell. Den började användas år 2003 och reviderades 2011. Det finns politiska riktlinjer för styrmodellen, diarienummer KS 2013/0558. Där beskrivs de politiska delarna av styrmodellen, till exempel övergripande mål och uppdragsplaner. Styrmodellen är till för att genomföra de politiska ambitionerna, att på ett systematiskt sätt styra och följa upp verksamheten och därigenom säkerställa kvaliteten. Styrmodellen är kommunens kvalitetsledningssystem. Det finns även en tjänstemannariktlinje för styrmodellen, diarienummer KS 2013/0559. I styrmodellen framgår kommunens värdegrund, hur vi ska arbeta med systematiskt kvalitetsarbete och innovationer, var beslut ska tas och de olika momenten i styrmodellen.

9 (95) 3 Vård- och omsorgsnämndens uppdragsplan I detta kapitel redovisas måluppfyllelsen för vård- och omsorgsnämndens prioriterade utvecklingsområden för 2016. De övergripande målen handlar om kvalitetsarbete och välfärdsteknologi. Målet är att skapa en god kvalitet för brukare och patienter i vård- och omsorgsnämndens verksamhet. Införandet av ny teknik har två huvudsyften Att öka brukarnas möjlighet att klara olika vardagliga aktiviteter Underlätta, effektivisera och säkra arbetsprocesser i verksamheten. Uppdragsplanen har därutöver fem utvecklingsområden Patientsäkerhet Myndighet Särskilt boende för äldre Ordinärt boende Verksamhet för personer med funktionsnedsättning Måluppfyllelsen bedöms på följande sätt. Målet är uppfyllt Målet är uppfyllt när delmål eller mål är uppnådda. Målet är delvis uppfyllt Målet är delvis uppfyllt när arbetet med att nå målet är påbörjat. Ibland innebär det även att ett eller flera av delmålen är uppnådda eller att indikatorerna visar ett positivt resultat. Målet är inte uppfyllt Målet är inte uppfyllt när samtliga delmål inte är uppnådda. Måluppfyllelse kan inte bedömas För 2016 gäller att två delmål är uppfyllda och att arbete pågår med övriga mål. Den samlade bedömningen är att två delmål är gröna och att fem är gula.

10 (95) Mål 1 Arbetet med ständiga förbättringar leder till en organisation som anpassar sig utifrån medborgarens behov. Delmål Senast 2018 arbetar 40 procent av vård- och omsorgskontorets medarbetare systematiskt med en metod för ständiga förbättringar och samtliga chefer har genomgått en utbildning i att leda detta arbete. Indikatorer Andel medarbetare som arbetar systematiskt med en metod för ständiga förbättringar. Andel chefer som genomgått utbildning. Delmålet för 2016 är uppfyllt. Införandet av metoden lean som vård- och omsorgskontoret valt för det systematiska förbättringsarbetet har genomförts enligt den plan som finns för 2016. Antalet chefer och medarbetar inom vård- och omsorgskontoret som arbetar med systematiskt förbättringsarbete enligt lean har ökat under året. Syftet med målet är att systematiskt förbättra och skapa en god kvalitet för brukare och patienter i vård- och omsorgskontorets verksamheter. Genom medarbetarnas delaktighet tas kunskaper och erfarenheter tillvara och en innovativ och lärande organisation uppnås som kan anpassa sig utifrån medborgarens behov. Under året har arbetsprocesser kartlagts och förbättringsområden identifierats. Dessa förbättringsområden är utgångspunkten för enheternas arbete med att ständigt förbättra verksamheten. Av vård- och omsorgskontorets 3 490 medarbetare arbetar cirka 411 systematiskt med förbättringsarbete enligt lean, vilket är 11 procent av vård- och omsorgskontorets medarbetare. Av vård- och omsorgskontorets 148 chefer har 125 genomgått ledarskapsutbildning Lean ledarskap under 2015 och 2016, vilket är 84 procent av cheferna på vård- och omsorgskontoret. Förutom utbildning får 14 chefer även chefscoachning. De enheter som infört metoden för förbättringar är: Myndighetsutövningen, 77 medarbetare Särskilt bonde, Nils Åbergs gata, 62 medarbetare Samordnarkontoret, bemanning inom verksamhetsområdet för personer med funktionsnedsättning, 19 medarbetare

11 (95) Stödfunktioner på Lindövägen 5 och PUFF-enheten, 67 personer inklusive ledningsgruppen Gamla Lasarettsgatan hemtjänst 39:1 och 2, 66 medarbetare Nils Åbergs hemtjänst, 56 medarbetare Sandbyhovsgatan 19, särskilt boende (50 medarbetare) Inför hösten 2017 planeras fortsatt införande av lean. Planen är ytterligare åtta införanden som består av en eller flera enheter. Mål 2 Tillgängligheten till välfärdsteknologi, för de som får stöd av vård- och omsorgsnämndens verksamheter, leder till ökat oberoende och livskvalitet för den enskilde och en kostnadseffektiv verksamhet. Delmål Minst två tekniska produkter eller tjänster inom välfärdsteknologin har prövats årligen mellan 2016-2018 och ställningstagande om införande, användning och implementering har tagits. Indikatorer Antal prövade och införda tekniska produkter eller tjänster. Delmålet för 2016 är uppfyllt. Under 2016 har vård- och omsorgskontoret prövat minst två produkter inom välfärdsteknologi. Produkterna innebär dels att personalen ska använda välfärdsteknik för att kvalitetssäkra brukarnas/patienternas insatser, dels produkter som riktar sig direkt till brukare. Hantera och signera läkemedel digitalt (projekt) Tester inom ramen för testmiljö Norrköping Hantera och signera läkemedel digitalt Hantering och signering av läkemedel digitalt syftar till att avvikelserna kring läkemedel och dess handhavande ska minska i omfattning. Den digitala hanteringen ska öka patientsäkerheten och säkerheten för medarbetaren. Via ett IT-stöd och en applikation i telefon hanteras påminnelse och information om läkemedlet samt en signering av att läkemedlet getts till brukaren/patienten. Tester inom ramen för testmiljö Norrköping Testmiljö Norrköping har efter tre års projekttid permanentats. Syftet är att öka självständigheten hos äldre samt skapa ökade möjligheter för kvarboende om personen så önskar. Målsättningen har varit att genom att testa olika produkter, tjänster, arbetssätt och processer hitta lösningar som svarar mot syftet. Testpersoner har bland annat erbjudits utbildning i att använda surfplattor, möjlighet att prova medicinpåminnare och läkemedelsdosetter. Under året har även förberedelser pågått för att testa tillsyn via nattkamera.

12 (95) Mål 3 Patientsäkerheten ska öka. Delmål Under 2016-2018 ökar kvaliteten inom följande områden vårdprevention gällande fall, undernäring, munhälsa och trycksår basala hygienrutiner och klädregler läkemedelsgenomgång rehabiliteringsnivåbedömning god- och värdig vård i livets slutskede Indikatorer Granskning av kvalitetsparametrar för vårdprevention gällande fall, undernäring, munhälsa och trycksår relaterat till riskbedömningar, genomförda och planerade åtgärder basala hygienrutiner och klädregler, genom hygienobservation för att minska vårdrelaterade infektioner läkemedelsgenomgång rehabiliteringsnivåbedömningar god och värdig vård i livet slutskede relaterat till uppföljning efter dödsfall. Målet är delvis uppfyllt. Vårdprevention gällande fall, undernäring, munhälsa och trycksår Under 2016-2018 ska kvaliteten på det vårdpreventiva arbetet för fall, undernäring, munhälsa och trycksår öka. Målet har delvis uppfyllts då statistik från kvalitetsregistret Senior alert visar att antalet registrerade riskbedömningar har ökat, planerade åtgärder vid risk har ökat och att planerade åtgärder har genomförts i högre omfattning än tidigare år. Hemsjukvården har ännu inte börjat registrera riskbedömningar i kvalitetsregistret. Det övergripande syftet med förebyggande arbete för fall, undernäring, ohälsa i munnen och trycksår är att förhindra skador och främja hälsa. Verksamheten ska använda det nationella kvalitetsregistret Senior alert som stöd i arbetet. Samtliga individer som har identifierad risk ska erbjudas förebyggande åtgärder och samtliga åtgärder ska följas upp enligt beslutad arbetsrutin. Totalt har 2 425 riskbedömningar registrerats i Senior alert under året vilket är något fler än föregående år (2 328 st). Både kommunala och privata verksamheter ingår i uppföljningen. Hemsjukvården har inte registrerat någon riskbedömning och

13 (95) verksamheten för personer med funktionsnedsättning (VPF) har registrerat 20 riskbedömningar under året. Andelen riskbedömningar där ingen risk konstaterats uppmättes i år till 9 procent (215 st), vilket är en ökning med 1 procent sedan föregående år. Andelen registrerade planerade förebyggande åtgärder för fall, undernäring och trycksår har uppnått en hög nivå. Registrerade förebyggande åtgärder för ohälsa i munnen har ökat med 14 procent men ligger på en för låg nivå för att säkra kvaliteten (77 procent). Andelen registrerade uppföljda planerade åtgärder för fall, trycksår och undernäring har uppnått en nivå mellan 88-89 procent. Registrerade uppföljda planerade åtgärder för ohälsa i munnen ligger på en för låg nivå för att säkra kvaliteten (68 procent). Tabell 1. Andel riskbedömningar med identifierad risk per riskområde, andel planerade åtgärder vid risk, uppföljning av planerade genomförda åtgärder samt förändring sedan föregående delår. = Procentuell ökning sedan förgående år = Lika som föregående år = Procentuell minskning sedan föregående år. Riskområde Procentuell fördelning av identifierad risk vid riskbedömningar Procentuell fördelning av riskbedömningar med risk som har planerad förebyggande åtgärd Procentuell fördelning av planerade förebyggande åtgärder som utförts Fall 78 1 % 85 6 % 89 % Trycksår 28 1 % 85 5 % 88 % Undernäring 58 2 % 85 4 % 89 % Ohälsa i munnen 40 4 % 77 14 % 68 % 1 % Källa: Översiktrapport Senior alert Rehabiliteringsnivåbedömning Under 2016-2018 ska kvaliteten inom rehabiliteringsområdet öka genom att andelen personer som erbjuds rehabiliteringsnivåbedömning inom utsatt tid ökar. Äldreomsorgen har nått målet men verksamhet för personer med funktionshinder har inte uppnått målet.

14 (95) Det övergripande syftet med rehabiliteringsnivåbedömning är att patienter ska erbjudas en professionell bedömning som utgångspunkt för sin rehabilitering, patienters behov är utgångspunkten för rehabilitering och inte tillgängliga resurser att rehabilitering blir en naturlig del i patienters vardag att få en patientsäker rehabilitering genom tydlig ansvarsfördelning. Inom äldreomsorgen ska 90 procent av brukarna ha erbjudits en rehabiliteringsnivåbedömning inom tre veckor efter att de flyttat till särskilt boende och i verksamhet för personer med funktionsnedsättning ska 80 procent av brukarna ha erbjudits rehabiliteringsnivåbedömning senast tre månader efter att de flyttat till bostad med särskild service. Inom korttidsverksamheten i äldreomsorgen ska 80 procent ha erbjudits en rehabiliteringsnivåbedömning en vecka efter att de kommit till enheten. Äldreomsorgen har legat precis under målvärdet eller uppnått målet under det gångna året. Verksamhet för personer med funktionsnedsättning har legat några procent under målvärdet årets samtliga månader. Resultatet granskas månadsvis genom uttag ur journalsystem. Basala hygienrutiner och klädregler Under 2016-2018 ska kvaliteten för basala hygienrutiner och klädregler öka. Registrerade hygienobservation visar att särskilt boende SOL är den verksamhet som uppnått kravet för klädregler under hela året. Inget verksamhetsområde uppnår kraven för hygienreglerna. Den bristande följsamheten gör att kvaliteten inte uppnås och medför en fortsatt ökad risk för smittspridning i samband med vård och nära omsorgsarbete. Det övergripande syftet med hygienrutiner och klädregler är att säkra kompetens och arbetssätt så att risk för vårdskador relaterade till smittspridning minskar. Verksamheternas egenkontroll ska säkerställa kravet att varje våning/avdelning/ grupp, där nära vård- och omsorgsarbete sker, genomför minst 10 hygienobservationer varje månad. Följsamhet till klädregler ska uppnå 95 procent Följsamhet till hygienregler ska uppnå 90 procent. Totalt har 13 336 hygienobservationer registrerats år 2016. Resultatet delas i år upp på vård- och omsorgskontorets tre verksamhetsområden vilket medför att en jämförelse inte kan göras med föregående år.

15 (95) Verksamhetsområde särskilt boende SOL uppnår kravet på följsamhet till klädregler samtliga månader. Inget verksamhetsområde uppnår kraven på följsamhet till hygienreglerna. Antalet registrerade observationer ligger för lågt för att uppnå målet 10 observationer/månad/enhet, där nära vård- och omsorgsarbete bedrivs. De observerade arbetsmoment som brustit mest frekvent är följsamhet till handdesinfektion före och efter nära vård- och omsorgsarbete samt användning av skyddsrock. Tabell 2. Följsamhet till hygienrutiner enligt hygienobservationer, 2016. Uppnådd nivå 5 procent från uppnått mål Ej uppnådd nivå Procentuell fördelning av resultat från hygienobservationer SÄBO Spår 1 SÄBO Spår 2 VPF Spår 1 VPF Spår 2 Ordbo Spår 1 Ordbo Spår 2 2016-01 2016-02 2016-03 2016-04 2016-05 2016-06 2016-07 2016-08 2016-09 2016-10 2016-11 2016-12 Klädregler 98 97 96 96 97 97 98 98 99 98 98 99 Hygienregler 86 86 85 82 86 85 89 88 80 82 88 87 Antal obs 379 397 328 394 408 336 295 363 347 384 336 255 Klädregler 99 99 100 99 99 100 99 98 98 98 98 98 Hygienregler 82 82 87 84 89 83 82 86 82 87 86 85 Antal obs 306 423 424 423 421 323 338 374 356 353 326 272 Klädregler 85 75 85 85 90 88 81 85 86 87 88 84 Hygienregler 70 62 67 64 67 66 62 67 61 65 63 61 Antal obs 116 164 179 182 224 176 118 132 206 142 160 118 Klädregler 21 0 90 80 92 82 100 0 83 90 70 50 Hygienregler 38 0 80 70 58 64 100 0 50 60 50 50 Antal obs 24 0 10 10 24 11 10 0 12 30 10 10 Klädregler 96 97 92 92 93 96 97 99 98 95 91 91 Hygienregler 67 75 72 71 64 79 66 78 86 82 76 68 Antal obs 51 138 168 186 136 169 62 72 229 112 131 88 Klädregler 69 85 85 86 83 93 99 88 91 90 91 98 Hygienregler 39 64 64 65 61 67 76 62 68 72 72 75 Antal obs 71 97 89 111 122 113 89 117 95 97 107 57 Källa: Rapport Hygienobservationer, 2016. Läkemedelsgenomgång Under 2016-2018 ska kvaliteten för läkemedelsgenomgångar öka. Det som idag kan mätas är antalet patienter som får läkemedelsgenomgångar genomförda enligt de samverkansrutiner som tagit fram av kommunerna och Region Östergötland. Alla patienter som enligt samverkansrutinerna ska erbjudas en enkel läkemedelsgenomgång har inte fått det utfört under året som granskats. Antalet genomförda läkemedelsgenomgångar har ökat jämfört med året före. Syftet med läkemedelsgenomgång är att optimera läkemedelsbehandlingen och att minimera förekomsten av läkemedelsrelaterade problem för patienterna.

16 (95) Region Östergötland och samtliga kommuner i Östergötland har tagit fram samverkansrutiner för hur arbetet med läkemedelsgenomgångar ska genomföras. Av dessa framgår bland annat att alla patienter ska erbjudas en enkel läkemedelsgenomgång vid påbörjad hemsjukvård och inflyttning i särskilt boende. Patienter som efter en enkel läkemedelsgenomgång har kvarstående läkemedelsrelaterade problem ska dessutom erbjudas en fördjupad läkemedelsgenomgång. Vid uppföljning i verksamhetssystemet finns 912 registreringar för läkemedelsgenomgång genomförda under en ettårsperiod. Registreringarna fördelar sig på 841 unika individer vilket innebär att det finns patienter som har fått flera läkemedelsgenomgångar genomförda under året. Antalet genomförda läkemedelsgenomgångar har ökat jämfört med året före. Då antalet patienter inom särskilt boende och hemsjukvård överstiger det identifierade antalet genomförda läkemedelsgenomgångar är sannolikheten stor att samverkansrutinerna inte följs vilket kan öka risken för att vårdskador uppstår. God och värdig vård i livets slut Under 2016-2018 ska kvaliteten på den palliativa vården öka. Målet är delvis uppfyllt då genomförda registreringar i Svenska Palliativregistret visar förbättrat resultat inom 6 av 11 kvalitetsområden. I beaktande bör tas att antalet registreringar är få i relation till antalet dödsfall. Syftet med palliativ vård är att när det inte längre finns någon bot för den som är svårt sjuk inrikta vård och omsorg på att göra den sista tiden så bra och smärtfri som möjligt oavsett diagnos eller typ av sjukdom. Målet för palliativ vård god och värdig vård i livets slutskede. Målet för palliativ vård är att alla dödsfall som personalen bedömt väntade på särskilt boende (inklusive privata vårdgivare) samt alla de i ordinärt boende som personalen bedömt väntade och avlider under den period som de har hälso- och sjukvårdsinsatser från hemsjukvården eller hälso- och sjukvårdsteamet ska registreras i registret. Under perioden 1 oktober 2015 till och med 30 september 2016 avled 1 343 personer. 28 procent av dödsfallen registrerades i Svenska Palliativregistret. Analysen visar att kvaliteten ökat i 6 av de 11 nationella kvalitetsområden som definierats av Svenska Palliativregistret.

17 (95) Diagram 1. Palliativ vård, urval för personer som bott på särskilt boende eller som har haft hälso- och sjukvårdsinsatser från hemsjukvården. Källa: Svenska Palliativregistret Tabell 3. Resultat från palliativregistret, jämförelse 2015 och 2016 Parametrar 2015-01-01 2016-01-01 % 2015-10-01 2016-09-30 % Målvärde % Utveckling = Förbättring, = Lika, = Försämring Eftersamtal erbjudet 95,5 94,7 100 Läkarinformation till patienten 68 78,3 100 Munhälsa bedömd 76 81,0 100 Avliden utan trycksår 89,5 86,5 90 Mänsklig närvaro i 77,2 78,3 90 dödsögonblicket Utförd validerad smärtskattning 61,7 64,8 100 Lindrad från smärta 89,8 89,4 100 Lindrad från illamående 94 92,1 100 Lindrad från ångest 88,9 90,2 100 Lindrad från rosslig andning 82,3 81,0 100 Läkarinformation till närstående 78,4 85,4 100 Källa: Resultatet är hämtat från Svenska Palliativregistret den 12 dec 2016. Observera att mätperioderna skiljer sig något åt samt att indikatorn uppfyllt önskemål om dödsplats har tagits bort.

18 (95) Störst utveckling visar läkarinformation till patient och närstående. Trots förbättrat resultat kvarstår utförd validerad smärtskattning som ett förbättringsområde. Antalet patienter som erbjudits munhälsobedömning har ökat med 5 procent sedan förra året och endast ett fåtal av de patienter som avlider har trycksår. Kvalitetsindikatorn mänsklig närvaro i dödsögonblicket registreras i tre kategorier; Ja, närstående närvarande, Ja, närstående och personal närvarande, Ja, personal närvarande. En jämförelse över de tre senaste åren visar att resultaten generellt sätt ökar även om skillnader finns mellan de olika kvalitetsparametrarna. Mål 4 Säkerställa att den enskildes behov av insatser enligt SoL och LSS tillgodoses. Delmål Under 2016 genomförs uppföljningar av samtliga beslut om hemtjänst i ordinärt boende och senast 2018 genomförs uppföljningar av alla beslut om insatser enligt SoL och LSS. Indikatorer Andel personer som fått sitt beslut enligt SoL uppföljt. Andel personer som fått sitt beslut enligt LSS uppföljt. Målet är delvis uppfyllt. Knappt 15 procent 1 av de personer som har haft insatser (SoL eller LSS) har fått sitt beslut uppföljt under 2016, därutöver har de allra flesta som har hemtjänst fått en översyn av tiden för sina insatser. Fokus under 2016 har varit på tidsuppföljning i hemtjänst. Att utveckla uppföljningen för alla som har SoL- eller LSSinsatser blir en fråga för kommande år. Det är sammanlagt 4 205 personer som har haft någon form av hemtjänst under 2016. De handläggare på myndighetsutövningen som arbetar mot i huvudsak äldreomsorgen, inklusive hemtjänst, har gjort sammanlagt 746 uppföljningar under 2016. Uppföljningarna avser 666 personer. De flesta av uppföljningarna avser hemtjänst. 1 Myndighetsutövningens verksamhetsberättelse ger en annan bild av uppföljningen under 2016 där bland annat uppföljning och tidsuppföljning är sammanslaget. Redovisningen ovan är avstämd med myndighetsutövningen och ger en mer korrekt bild av 2016 års uppföljning och tidsuppföljning. Det pågår ett arbete med att ta fram fasta rapporter för myndighetsutövningen som kommer att leda till en mer samstämmig redovisning på sikt.

19 (95) Utöver ovanstående uppföljningar har de handläggare på myndighetsutövningen som arbetar mot äldreomsorgen gjort cirka 4000 uppföljningar av tiden för insatserna. Tidsuppföljningen avser 2 672 personer. De handläggare som i huvudsak arbetar med insatser till personer med funktionsnedsättning har gjort sammanlagt 544 uppföljningar som avser 424 personer under 2016. Mål 5 Den enskildes inflytande och delaktighet i hur stöd och hjälp ska utföras ökar. Delmål Andel personer som bor på särskilt boende och upplever att personalen brukar ha tillräckligt med tid för att kunna utföra sitt arbete hos dig, ökar mellan 2016-2018 med sex procentenheter. personalen brukar ta hänsyn till deras åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras, ökar mellan 2016-2018 med tio procentenheter. det är lätt att få träffa sjuksköterska vid behov, ökar mellan 2016-2018 med sex procentenheter. de är nöjda med de aktiviteter som erbjuds på boendet, ökar mellan 2016-2018 med tio procentenheter. Indikatorer Andel positiva svar i Socialstyrelsens brukarundersökning för äldre. Målet är delvis uppfyllt. Inflytande och delaktighet är grundläggande för den enskildes möjlighet att påverka sin egen livssituation och för att behålla en hög grad av självbestämmande och integritet. Verkligt inflytande och delaktighet ställer höga krav på ledning, organisation och lyhördhet hos personalen. Det är den enskildes upplevelse som avgör hur vi lyckas. För de delfrågor i brukarundersökningen som är i fokus i uppdragsplanen är resultatet blandat. Jämfört med riket är brukarna i Norrköping mer nöjda när det gäller att personalen har tillräckligt med tid och hur lätt det är att få träffa sjuksköterska vid behov. För övriga frågor är det en där brukarna är mindre nöjda i Norrköping än i riket och en där resultat är lika år 2016 hur personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål. Jämfört med 2015 har två frågor ett bättre resultat och två frågor ett sämre resultat 2016.

20 (95) Tabell 4. Resultat brukarundersökning, jämförelse 2015 och 2016 Delmål personalen brukar ha tillräckligt med tid personalen brukar ta hänsyn till åsikter och önskemål Andel positiva svar, procent (%) Resultat Norrköping 2016 jämfört med (2015) Andel positiva svar, procent (%) Resultat riket 2016 76 (73) 73 80 (85) 80 lätt att få träffa sjuksköterska vid behov 84 (81) 77 nöjda med aktiviteter 59 (62) 63 Källa: Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016, Socialstyrelsen Kommentar till Norrköpings resultat Andelen nöjda brukare har varierat, år 2013 var 78 % nöjda och år 2014 var 75 % nöjda. Andelen nöjda brukare har varierat, år 2013 och 2014 var 82 % nöjda. Andelen nöjda brukare har varierat, år 2013 var 81 % nöjda och år 2014 var 79 % nöjda. Andelen nöjda brukare har varierat, år 2013 var 69 % nöjda och år 2014 var 64 % nöjda. Av verksamhetsområde särskilt boende (SOL) verksamhetsberättelse framgår att arbetet med brukarnas välmående och nöjdhet är ett ständigt pågående arbete, som fortsätter även under 2017.

21 (95) Mål 6 Personer som har stöd från hemtjänsten upplever en ökad nöjdhet. Delmål Andel personer som har hemtjänst och upplever att det är lätt att få träffa sjuksköterska vid behov, ökar mellan 2016-2018 med tre procentenheter. Andel personer som har hemtjänst och upplever att de vet vart man vänder sig med synpunkter och klagomål, ökar mellan 2016-2018 med tio procentenheter. Andel personer som har hemtjänst och upplever att de meddelas i förväg om tillfälliga förändringar, ökar mellan 2016-2018 med tio procentenheter. Andel personer som har hemtjänst och upplever att det är lätt att få kontakt med hemtjänstpersonal, ökar mellan 2016-2018 med fem procentenheter. Indikatorer Andel positiva svar i Socialstyrelsens brukarundersökning för äldre. Målet är delvis uppfyllt. Hemtjänst är en komplex och flexibel verksamhet som ständigt tar emot nya brukare. Att bo kvar i sitt hem så länge man vill ställer krav på stöd från och samverkan mellan verksamheter och vårdgivare. Den nationella brukarundersökningen visar att äldre i Norrköping är mindre nöjda med hemtjänsten än genomsnitt för riket. För de delfrågor i brukarundersökningen som är i fokus i uppdragsplanen är resultatet blandat. Brukarna i Norrköping tycker att det är något enklare att få kontakt med hemtjänstpersonal än brukarna i riket, det är färre som vet vart de ska vända sig med synpunkter och klagomål och färre som upplever att de meddelas om tillfälliga förändringar. Andelen brukare som vet vart de ska vända sig med synpunkter och klagomål har ökat jämfört med 2015, andelen som upplever att de meddelas om tillfälliga förändringar har minskat och andelen som tycker att det är lätt att få kontakt med personal är oförändrad. De två första frågorna är med bland de med lägst andel positiva svar i Norrköping 2016. Av ordinärt boendes verksamhetsberättelse framgår att de bedömer att de behöver arbeta vidare med flera av utvecklingsområdena även under 2017. Att det är viktigt att meddela förseningar kommer lyftas på berörda enheters kommande APT. Cheferna inom hemtjänsten kommer att börja skicka ut någon typ av information kontinuerligt och därmed marknadsföra att de finns och tar emot synpunkter/klagomål. På kommande brukar- och anhörigträffar kommer frågan om hur man enklast får kontakt med enheten att tas upp.

22 (95) Tabell 5. Resultat brukarundersökning, jämförelse 2015 och 2016 Delmål lätt att få träffa sjuksköterska vet vart man vänder sig med synpunkter och klagomål meddelas i förväg om tillfälliga förändringar lätt att få kontakt med hemtjänstpersonal Andel positiva svar, procent (%) Resultat Norrköping 2016 jämfört med 2015 Andel positiva svar, procent (%) Resultat riket 2016 Frågan finns inte med 2016 62 (58) 63 61 (65) 69 79 (79) 78 Källa: Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016, Socialstyrelsen Kommentar till Norrköpings resultat Andelen nöjda brukare har varierat, år 2013 var 59 % nöjda och år 2014 var 62 % nöjda. Andelen nöjda brukare har varierat, år 2013 var 66 % nöjda och år 2014 var 67 % nöjda. Andelen nöjda har varit 79 % alla år 2013-2016.

23 (95) Mål 7 Delaktighet och inflytande för personer med funktionsnedsättning ska öka. Delmål Under 2016 erbjuds brukare att delta i forum för delaktighet och inflytande och senast 2018 deltar hälften. Antalet granskade genomförandeplaner och vårdplaner som visar tydligt på vilket sätt brukaren varit delaktig har ökat med tio procentenheter årligen under 2016-2018. Från och med 2018 tillfrågas brukaren om upplevelsen av inflytande och delaktighet. Indikatorer Antal genomförda möten av forumet Brukarsamverkan. Andel enheter som har regelbundna brukarråd. Granskande genomförandeplaner i kvalitetsgranskningsenkät. Granskade vårdplaner. Brukarundersökning. Målet är delvis uppfyllt Forum för delaktighet och inflytande Inom verksamhet för personer med funktionsnedsättning finns det möjlighet för brukarna att utöva inflytande och delaktighet på olika sätt. Både på en övergripande nivå och i olika forum på enheterna. I det övergripande forumet Brukarsamverkan har det under året genomförts sex möten där brukarna själva varit delaktiga i att ta fram en agenda för mötet och bjudit in olika personer utifrån frågeställningar som brukarna ansett varit angelägna. På enhetsnivå har cirka 80 procent av enheterna kontinuerliga forum där brukarna har möjlighet att utöva inflytande och vara delaktiga i det som sker inom enheten. I dessa forum har brukarna bland annat stort inflytande i vad som ska komma upp på dagordningen men det är också ett forum där enhetschef kan informera brukarna om olika saker som de är berörda av.

24 (95) Genomförd granskning av genomförandeplaner och vårdplaner Enheterna granskar sin egen dokumentation, både journalanteckningar och genomförandeplan, utifrån en framtagen enkät som finns tillgänglig under hela året. Enheterna ska granska minst 10 procent av sina genomförandeplaner med tillhörande journalanteckningar under året. Under 2016 har det skett en minskning både i vilken utsträckning den enskildes inflytande tydligt framgår i genomförandeplanen samt hur många genomförandeplaner som har granskats jämfört med 2015 inom verksamhet för personer med funktionsnedsättning. Under våren 2016 togs det fram en enkät för granskning av hälso- och sjukvårdsdokumentation. Enkäten finns tillgänglig under året och de uppgifter som redovisas i tabellen nedan togs fram den 30 december 2016. Då enkäten är ny för året finns de inga tidigare uppgifter att jämföra med. Vid sammanställning av enkäten framgår det att i ingen av de granskade vårdplanerna har den enskilde varit delaktig kring innehållet i vårdplanen. Den låga andelen granskade vårdplaner kan bero på att hälso- och sjukvårdsteamet inom verksamhetsområdet tidigare haft ett annat arbetssätt för att genomföra granskningar. Tabell 6. Andelen genomförandeplaner och vårdplaner där den enskildes inflytande tydligt framgår Verksamhet för personer med funktionsnedsättning Den enskildes inflytande framgår tydligt i genomförandeplan, procent Antal granskade genomförandeplaner Den enskildes inflytande framgår tydligt i vårdplan, procent Antal granskade vårdplaner 2015 43 75 - - 2016 36 51 0 8 Brukarens upplevelse av inflytande och delaktighet Brukare från några enheter har under hösten 2016 svarat på en enkät från Sveriges kommuner och landsting, SKL med fokus på delaktighet och trygghet. Resultatet var till stora delar positivt och berörda enheter kommer tillsammans med brukarna arbeta vidare med resultatet för att förbättra delaktigheten och tryggheten på enheten. Inom daglig verksamhet har några brukare svarat på enkäter om trivsel och nöjdhet. En enhet inom verksamhetsområdet kommer att ta fram en egen enkät utifrån arbete med lokal evidens, LOKE, som är ett sätt att kontinuerligt och systematiskt följa upp insatser inom socialtjänsten.

25 (95) 4 Kvalitetsredovisning Vård- och omsorgskontorets verksamhetsberättelse inkluderar en kvalitetsredovisning där förvaltningen redovisar hur arbetet bedrivits med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten. 4.1 Egenkontroll och Uppföljning Det finns en mängd författningar som reglerar vård- och omsorgskontorets verksamhet och till det finns också Norrköpings kommuns beslutade styrmodell som ska genomsyras av ett systematiskt kvalitetsarbete. I detta avsnitt redovisas ett urval av den egenkontroll och de uppföljningar som gjorts under året, förutom den redovisning som gjorts i kapitel 3 av vård- och omsorgsnämndens mål i uppdragsplanen för mandatperioden. Endast delar av patientsäkerhetsarbetet och avvikelsehanteringen redovisas i detta avsnitt, eftersom dessa områden i sin helhet redovisas i fristående rapporter. 4.1.1 Intern styrning och kontroll Diarienummer: VON 2016/0517 Enligt kommunallagen 6 kap 7 ska nämnderna se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål, riktlinjer och föreskrifter som finns för verksamheten. Intern styrning och kontroll är en process, där såväl den politiska ledningen som tjänstemannaledningen och all övrig personal samverkar. Processen är utformad för att med rimlig grad av säkerhet kunna uppnå följande mål: ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet tillförlitlig och tillräcklig finansiell rapportering och information om verksamheten efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer med mera säkra tillgångar och förhindra förluster eliminera och upptäcka allvarliga fel. Plan för intern styrning och kontroll Diarienummer: VON 2015/1138 En rutin för nämndens arbete med intern styrning och kontroll, diarienummer 2016/0517 008, antogs i november. Där tydliggörs nämndens och internkontrollrepresentanternas roll, vad en risk är, hur framtagandet och uppföljning av plan för intern styrning och kontroll går till. I rutinen finns även en checklista som fortsättningsvis ska användas som stöd inför beslut.

26 (95) Nedan redovisas plan för intern styrning och kontroll 2016 samt resultat. Rapport över genomförd granskning redovisades och beslutades av nämnden den 7 december. Resultatet visade att fem av kontrollmomenten har haft effekt två kontrollmoment har delvis haft effekt tre kontrollmoment har inte haft effekt Mål Risk Kontrollmoment och åtgärd Ansvarig för kontroll-moment Målet är att ha Följsamhet till 1.Det behöver tas fram ett arbetssätt som säkrar att 1.Beredning och relevanta styrande gamla, inaktuella dokument tas bort från intranätet. En planering dokument styrande styrgrupp ska inrättas senast 31/1 med en representant 2.Verksamhetschef Det finns brister i dokument i kännedom om och från beredning och planering (huvudansvar), medicinskt er för särskilt rimlig mängd följsamhet till ansvariga och myndighet tillsammans med boende, ordinärt som är riktlinjer, direktiv kommunikatören. De tar fram ett arbetssätt som säkrar boende och chef för aktuella. och rutiner. Det med att hålla intranätet aktuellt och adekvat. Antalet verksamhet för (Styrmodellen, finns för många styrande dokument ska minska (det kan ske genom att personer med olika dokument tjänstemannariktlinjer dokument på med kapitel). slå ihop dokument, skapa paraplydokument funktionsnedsättning samt inaktuella intranät. Ordning och 2.Verksamhetsområdena ska arbeta för att ha så många Risk att avvikelser reda ger gemensamma styrdokument som möjligt istället för att inträffar som varje enhet skapar eget. Varje verksamhetsområde ska tydlighet ) drabbar brukarna. ta fram en handlingsplan som rapporteras in samtidigt med verksamhetsplanen 2016-03-15. Handlingsplanen diarieförs. Rapporteringen ska innehålla vilka dokument som gjorts gemensamma, vilka som eventuellt återstår att göra gemensamma. Målet är att få en processoriente rad organisation. Målet är att dokumentation en enligt SoL, LSS och HSL följer gällande lagstiftning och är rättssäker. (Lagstiftning och föreskrifter kring dokumentation ) Målet är att ha ett tydligt hälso- och Risk för ineffektivitet, rättsosäkerhet och felaktiga beslut på grund av otydliga roller & ansvar. Dokumentation för myndighet och utförare ska uppfylla kraven gällande patientoch rättssäkerhet. Att dokumentation inte finns eller är mycket bristfällig. Genomförandeplan er, individuell vårdplan och rehabiliteringsplaner finns inte eller är inaktuella. Tydligt hälso- och sjukvårdsansvar inom korttidstillsyn, korttidsvistelse, Övergripande arbete inom vård- och omsorgskontoret med att tydliggöra och kartlägga processer såsom lednings, huvud- och stödprocesser. Lednings- och huvudprocesser ska bli klara under året och presenteras på intranätet, även arbetet med stödprocesserna ska påbörjas och redovisas hur långt man har kommit. 1.Varje verksamhetsområde samt myndighet tar fram en handlingsplan som rapporteras in samtidigt med verksamhetsplanen 2016-03-15, för hur man ska arbeta med förbättringar kring dokumentation. Handlingsplanen diarieförs. Rapportering av resultatet av arbetet i handlingsplanen rapporteras 31/10. 2.Socialt ansvariga samordnare och myndighet tar fram en kvalitetsgranskningsmall och redovisar resultat av sina granskningar till 31/10. Ansvarsfrågan är utredd. 1.En arbetsgrupp är tillsatt på länsnivå av Regionen och kommunens förvaltningschefer för att klargöra utreda var ansvaret ligger, samt implementera lämpligt arbetssätt Vård- och omsorgsdirektör 1.Verksamhetschefer för myndighet, särskilt boende, ordinärt boende och chef för verksamhet för personer med funktionsnedsättnin g 2.Socialt ansvariga samordnare, verksamhetschef myndighet Vård- och omsorgsdirektör

27 (95) sjukvårdsansv ar. Målet är att få kontroll över ej utförda insatser. personlig assistans, ledsagning och avlösning. Hälso- och sjukvårdsansvar vid insatserna ovan är inte klarlagd med Regionen. Stora risker är identifierade vilket kan leda till allvarliga händelser. Brukaren och eller patienten får inte de insatser som han eller hon ska ha. som redovisas skriftligt. Gruppen består av jurister och medicinskt ansvariga. 2.Skapa rutiner utifrån framtagen ansvarsfördelning. 1.Införa tids- och insatsregistrering inom hemtjänst i ordinärt boende. 2.Myndighetsutövningen tar fram en handlingsplan med ett arbetssätt för tids- och insatsregistrering som diarieförs och rapporteras till den 31/10. 1. Vård- och omsorgsdirektör 2. Verksamhetschef myndighetsutövning 3. Verksamhetschef myndighetsutövning 3.Uppföljning av samtliga beslut sker enligt utsatt tid av myndighetsutövningen individuellt kontinuerligt inom hemtjänst i ordinärt boende. Ständiga förbättringar i arbetet med risk- och väsentlighetsanalyser Ett nytt arbetssätt håller på att införas för intern styrning och kontroll. Syftet är att nämndens interna styrning och kontroll även ska omfatta de väsentliga verksamhetsprocesserna. Under det här året har arbetet med kontrollmomenten i verksamheten förbättrats. För enhetschefer har workshops genomförts under våren för att de ska kunna genomföra arbetet med risk- och väsentlighetsanalyser. Workshopen kommer vartefter att ersättas med webbaserad utbildning. För att ledningen fullt ut ska förstå vad som krävs i arbetssätt och ha förståelse för intern styrning och kontroll kommer de att få en halvdags utbildning under 2017. Utbildningen kommer att fokusera på vård- och omsorgskontorets rutiner och arbetssätt. Utöver förvaltningens risker har nämnden lagt till risker till plan för intern styrning och kontroll 2017. Identifierade risker vid förvaltningsövergripande risk- och väsentlighetsanalys Risk- och väsentlighetsanalyser har genomförts i hela verksamheten. Dessa har aggregerats upp till en gemensam förvaltningsövergripande risk- och väsentlighetsanalys. Den risk- och väsentlighetsanalysen är ett underlag för framtagande av plan för intern styrning och kontroll, nämndens uppdragsplan och för verksamheternas verksamhetsplaner. Nedan följer en sammanfattning av de största riskerna som framkommit i årets analys risk att personer med psykisk funktionsnedsättning, sjukdom och eller problematik inte får rätt stöd till följd av bristande kompetens, organisering och samverkan internt och externt

28 (95) risk att vård- och omsorgsmedarbetare och handläggare samt andra yrkesgrupper med rätt kompetens saknas, så att vi inte kan fullgöra vårt uppdrag risk att dokumentation inte sker eller är mycket bristfällig eller inte görs i närtid på myndighet, utförare och hälso- och sjukvården. Risk att inte alla medarbetare hos utförare och hälso- och sjukvården kan skilja på dokumentation enligt de olika lagstiftningarna. Risk med att det saknas ITverktyg och IT- infrastruktur för att kunna dokumentera beslut i nämnd och förvaltningsledning fattas utan tillräcklig helhetssyn, vilket gör att förutsättningar (tid och resurser) inte räcker till för att verkställa besluten risk för smittspridning i vård- och omsorgskontorets verksamheter. Observationer sker inte på basala hygienrutiner i den omfattning som fastställts. 4.1.2 Kommunrevisionens basgranskning Diarienummer: 2015/0622-13 Resultatet av kommunrevisionens basgranskning av vård- och omsorgsnämndens verksamhet 2015 blev en sammantagen bedömning att styrning, ledning, uppföljning och kontroll av verksamheten inte var helt ändamålsenlig och tillräcklig, gult ljus att ledning, styrning, uppföljning och kontroll av ekonomin inte var tillräcklig, rött ljus att den interna kontrollen inte var helt tillräcklig, gult ljus. Vård- och omsorgsnämnden har tagit till sig revisionens kritik och har vidtagit relevanta åtgärder som inneburit ett förbättrat resultat i basgranskningen för 2016. En ny basgranskning har genomförts under 2016, se vidare diarienummer VON 2015/0622-23. Den handlar om nämndens ledning, styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten och om ekonomin är ändamålsenlig och tillräcklig, samt om det finns en god intern kontroll. Arbetet för att förbättra styrningen kommer att fortsätta även under 2017. 4.1.3 Loggkontroller i Treserva Enligt den riktlinje som fastställdes 4 april 2016 ska varje enhet genomföra systematiska loggkontroller två gånger per år gällande tio procent av medarbetarna för att uppfylla lagstiftningens krav. Rapporterna ska diarieföras.

29 (95) Tabell 1. Antal genomförda loggkontroller i vård- och omsorgskontorets verksamheter 2016 Verksamhet för personer med funktionsnedsättning 3 Ordinärt boende 7 Särskilt boende 6 Privat verksamhet 0 Totalt 16 Målet är inte uppnått. Att enbart 16 av samtliga enheter inom vård- och omsorgskontoret har genomfört loggkontroller 2016 är allvarligt. Det föreligger därmed en risk för att den enskildes integritet inte kan säkerställas. Personuppgiftsombudets bedömning är att lagstiftarens krav på loggkontroller inte uppfyllts under 2016. 4.1.4 Patientsäkerhetsberättelse 2016 Diarienummer: VON 2017/0076 Vård- och omsorgsnämnden ska i sin roll som vårdgivare senast den 1 mars varje år ha upprättat en patientsäkerhetsberättelse. I berättelsen ingår hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående år, vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som har uppnåtts. I berättelsen framkommer även övergripande mål och strategier för det kommande året. Medicinskt ansvariga har på vård- och omsorgsnämndens uppdrag ansvaret att upprätta patientsäkerhetsberättelsen. I 2016 års patientsäkerhetsberättelse identifieras flera förbättrings- och utvecklingsområden: avvikelsehantering och riskanalys patientsäkerhetsdialogerna kommunikation och informationssäkerhet enligt SBAR journaldokumentation, vårdplaner, SIP och loggkontroller deltagande i befintliga och kommande kvalitetsregister, exempelvis SveDem följsamhet till nationella vårdprogram och andra styrande dokument demensvård, hjärtsvikt, pyelonefrit, KOL och diabetes patient och närståendemedverkan

30 (95) läkarmedverkan läkemedelshantering och förvaring personal, lokaler och utrustning. 4.1.5 Utredning av avvikelser Diarienummer VON F 2017/00071 En sammanfattning av rapporten Samlad analys av rapporterade avvikelser samt inkomna synpunkter och klagomål redovisas här. Rapporten avser tidperioden 1 oktober 2015 till 30 september 2016. Antal rapporterade avvikelser inom vård- och omsorg var under perioden totalt 16 372 stycken vilket är 808 fler än under samma period föregående år. 75 procent av avvikelserna var konsekvensbedömda, 67 procent hade minst en identifierad bakomliggande orsak, 76 procent hade minst en förebyggande åtgärd och för 25 procent av avvikelserna hade eventuell skada bedömts. Av avvikelserna har 271 rapporterats mellan vård- och omsorgskontoret och andra vårdgivare. Det är 126 färre jämfört med föregående år. Det är framförallt vårdoch omsorgskontoret som har skickat färre avvikelse till regionen än året innan. Under perioden har 208 klagomål och synpunkter kommit in till vård- och omsorgskontoret. Det är 23 fler än föregående år. Av de som lämnat synpunkt eller klagomål hade 38 procent fått en återkoppling inom 24 timmar, 46 procent av synpunkterna och klagomålen var utredda inom 4 veckor och 56 procent av de som lämnat synpunkt eller klagomål hade fått ett muntligt eller skriftligt svar inom 4 veckor. Vård- och omsorgsnämnden har besvarat nio stycken begäran om yttrande från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) som underlag till deras utredning av inkomna klagomål. Tre lex Marior har anmälts till IVO. 21 rapporter om missförhållanden har utretts och två allvarliga missförhållanden enligt lex Sarah har anmälts till IVO. Vanligaste bristerna avseende rapporterade avvikelser 27 procent har angetts gälla processer/rutiner inkomna synpunkter och klagomål 41 procent har angetts gälla kommunikation/information rapporterade missförhållanden enligt Lex Sarah 43 procent har angetts gälla processer/riktlinjer/rutiner (arbetssätt).

31 (95) Vanligaste förebyggande åtgärderna rapporterade avvikelser 35 procent har angett genomgång av befintliga rutiner synpunkter och klagomål 50 procent har angett förbättring av kommunikation rapporterade missförhållanden enligt Lex Sarah 57 procent har angett förbättrade processer/riktlinjer/rutiner (arbetssätt). Förbättringsområden avseende avvikelsehantering är följande öka kompetensen avseende avvikelsehanteringens alla delar öka följsamhet till befintliga avvikelsehanteringsrutiner förbättra erfarenhetsåterföring utifrån genomförda utredningar öka allas delaktighet i arbetet med ständiga förbättringar säkerställa åtgärders effekt så att inte vårdskador eller missförhållanden fortgår eller upprepas. 4.1.6 Genomförda riskanalyser Riskanalys ska göras då det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som medför brister i verksamhetens kvalitet. Riskanalyserna ska genomföras fortlöpande. Analyser ska göras för att identifiera händelser som skulle kunna inträffa och som gör att verksamheten inte kan leva upp till de krav och mål som ställs i lagar och andra föreskrifter och beslut. Riskanalyserna innebär att sannolikheten för att en händelse ska inträffa uppskattas samt att en bedömning görs av vilka negativa konsekvenser som skulle kunna bli följden av händelsen. Riskanalyser ska omfatta verksamhetens samtliga delar. Fortlöpande under året har 15 riskanalyser genomförts inför bland annat organisatoriska förändringar samt införandet av nya arbetssätt. Riskanalys inför Uppstart av ett Resursteam inom VPF- verksamhet för personer med funktionsnedsättning, VON F 2016/00942 Flytt av hemtjänstverksamhet från Kalkstensgatan till Urbergsgatan, VON F 2016/00780 Flytt från Thapperska, påverkan på Servicegruppen, VON 2016/0058-33 Nedläggning av Värmlandsgatans hemtjänst, VON F 2016/00394

32 (95) Gemensam enhetschef för träffpunkter, VON F 2016/00393 Konfigurering av journal, SOL/LSS journaler ska avgränsas till en per enhet, VON 2016/0057 Införandet av ICF- och nationella termer och begrepp, VON 2016/ 00218 Övriga diarieförda riskanalyser Riskanalys avseende vård- och omsorgsplanering, VON F 2017/ 00012 Riskanalys avseende förvaring av narkotikaklassade läkemedel, VON 2017/00106 Riskanalys avseende natthemtjänst vid Bygdevägen, VON F 2017/00118 Riskanalyser som inte är diarieförda Riskanalys avseende Personlig assistans och Ledsagning. Riskanalys avseende Herrebrogatan. Riskanalys inför flytt av verksamhet från Thapperska. Riskanalys avseende avslut av verksamhet Klargöra och nytt uppdrag för AT. Därutöver har flertalet riskbedömningar på individnivå genomförts under året. 4.1.7 Uppföljning av tillgänglighetsarbetet I de politiska övergripande målen för Norrköpings kommun för 2015-2018 anges att Norrköpings resultat i Kolla läget ska ökat inom alla mätområden jämfört med år 2014. Myndigheten för delaktighet genomför årliga uppföljningar av kommuners arbete med tillgänglighet i en nationell uppföljning som kallas Kolla läget. Uppföljningen följer de politikområden som satts upp i den nationella strategin för genomförande av funktionshinderspolitiken och som har bäring på lokal nivå. Först i början av 2017 kommer nämnden få ta del av rapporten för Norrköpings kommun som har sammanställts under 2016. 4.1.8 Socialstyrelsens brukarundersökning Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016 Diarienummer: VON 2016/0267 Under våren 2016 svarade de personer som har hemtjänst eller bor på särskilt boende på en nationell enkät från Socialstyrelsen. Resultatet för Norrköpings kommun redovisades genom rapporter på kommun- och enhetsnivå. Det var knappt 52 procent på särskilt boende och drygt 67 procent med hemtjänst som svarade på enkäten.

33 (95) Den sammantagna nöjdheten med äldreomsorgen har minskat sedan förra året med en procentenhet. Det innebär att 86 procent på särskilt boende och 87 procent i hemtjänst är nöjda. Nedan redovisas de områden som brukarna är mest nöjda respektive missnöjda med i enkäten. * = samma områden mest/minst nöjd 2015. Resultat särskilt boende Områden som de svarande var minst nöjda med inom särskilt boende var de aktiviteter som erbjuds på äldreboendet*, information om tillfälliga förändringar*, information om vart man vänder sig när man har synpunkter och klagomål*, möjligheterna att komma utomhus samt att man besväras av ensamhet*. Det man var mest nöjd med, var att man får ett bra bemötande* och har förtroende för personalen*, känner sig trygg* och har lätt att få kontakt med personalen på äldreboendet vid behov*. Resultat hemtjänst Områden som de svarande var minst nöjda med inom hemtjänsten var möjligheten att påverka vilka tider man får hjälp*, information om vart man vänder sig med synpunkter och klagomål*, personalen brukar informera om förändringar och personalen har tillräckligt med tid för arbetet samt att man besväras av ensamhet*. Det man var mest nöjd med var att man får ett bra bemötande* och har förtroende för personalen*, att personalen utför sina arbetsuppgifter bra* och att de tar hänsyn till den äldres åsikter*. 4.1.9 Nationell brukarundersökning inom funktionshindersområdet Under början av 2016 genomfördes en brukarundersökning på uppdrag av SKL. Två fokusgrupper med personer med kognitiva funktionsnedsättningar har deltagit. Resultatet finns presenterat i en rapport Nationell brukarundersökning inom funktionshinderområdet - Hur uppfattar personer som deltagit i pilotundersökningen och har stöd av LSS och Sol frågorna? 2. Syftet är att stärka delaktigheten och inflytandet för barn, unga och vuxna personer med funktionsnedsättning. Syftet är även att utveckla metoder för ett systematiskt kvalitetsarbete och att stödja de SoL- och LSS verksamheter i länet som vill utveckla en evidensbaserad praktik inom funktionshinderområdet. SKL har under hösten genomfört brukarundersökning inom funktionshinderområdet för 2 Se vidare https://skl.se/download/18.24cb16ab156aae4eedfa50f2/1473337894523/rapport%2bfr%c3%a5n %2Bfokusgrupperna%2Bav%2BPia%2BK%C3%A4cker.pdf

34 (95) andra gången. Från Norrköpings kommun deltog tre enheter inom socialpsykiatrin 3. 4.7.10 Öppna jämförelser 2016 Diarienummer: VON 2017/0088 Från och med 2016 genomförs insamlingen till öppna jämförelser inom socialtjänsten som en samlad webbenkät för ekonomiskt bistånd, hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden, missbruks och beroendevården, social barnoch ungdomsvård, socialtjänstens krisberedskap, stöd till personer med funktionsnedsättning (LSS och socialpsykiatri), våld i nära relationer och äldre. I Norrköping är det socialkontoret som samordnar insamlingen. I år har vård- och omsorgskontoret inte gjort några egna presentationer till nämnd. Bildspel med mera finns från Socialstyrelsen. Hemtjänst och särskilt boende Öppna jämförelser 2016 innehåller resultat från bland annat den ovan redovisade brukarundersökningen. En slutsats på nationell nivå är att inom äldreområdet förekommer systematisk uppföljning i låg utsträckning, sju procent i ordinärt boende och sex procent i permanent särskilt boende. 2016 års öppna jämförelser visar att Norrköping ligger bland de 25 procent av kommunerna med sämst resultat (rött) och bland de 25 procent av kommunerna som har bäst resultat inom följande områden. Frågeområde Resultat jämfört med andra kommuner 2016 Kontakt med personal i ordinärt boende Placering 259/277 Hemtjänst i sin helhet Placering 224/286 Inflytande och tillräckligt med tid i särskilt boende Placering 50/264 Bruk av tryckavlastande underlag Placering 52/252 Smärtskattning sista levnadsveckan, 2014-2015 Placering 29/237 Tre eller fler psykofarmaka bland äldre, 75 år och äldre i hemtjänsten Tio eller fler läkemedel, 75 år och äldre i hemtjänsten Placering 50/284 Placering 61/285 3 Nyckeltal på kommunnivå från SKL:s brukarundersökningar inom vård och omsorg om personer med funktionsnedsättning 2016 finns nu publicerade i Kolada: Jämföraren, fliken Tabeller och välj sedan Brukarundersökning funktionshinder. Data på enhetsnivå kommer under februari 2017.

35 (95) Funktionsnedsättning och socialpsykiatri Det är sjätte gången sedan 2011 som Socialstyrelsen genomfört öppna jämförelser för stöd till personer med funktionsnedsättning. Öppna jämförelser innehåller 39 indikatorer inom området för socialpsykiatri och 41 indikatorer inom LSS. En slutsats på nationell nivå är att det fortfarande är få kommuner som arbetar med systematisk uppföljning. Det är 11 procent inom LSS-verksamheten och 10 procent inom socialpsykiatrin som följer upp individer, sammanställer på gruppnivå och använder resultaten för att utveckla verksamheten. Inom socialpsykiatrin erbjuder majoriteten av kommunerna anpassade insatser med meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning. I Norrköping har ledningen och verksamheten fått ta del av resultaten. En form av brukarinflytande som har efterfrågats i tidigare öppna jämförelser är så kallad brukarrevision. Norrköping har skrivit avtal med Riksförbundet för Social & Mental Hälsa (RSMH) som kommer att genomföra brukarrevision på några boenden i Norrköping under 2017. 4.1.11 Uppföljningar enligt uppföljningsplan I detta avsnitt redovisas resultatet för uppföljningar gjorda enligt uppföljningsplanen för 2016-2017. Se vidare avsnitt 5.2.6 Uppföljningsplan för vård- och omsorgstjänster. Uppföljningarna genomfördes genom granskning av insamlat material, enkät till utförarna, besök på enheterna och intervjuer med enhetscheferna. Uppföljningarna är gjorda av sakkunniga från berednings- och planeringsenheten, medicinskt ansvarig sjuksköterska, medicinskt ansvarig för rehabilitering, socialt ansvarig samordnare och ekonom. Sammantaget visar uppföljningarna ett godkänt resultat, men det finns förbättringsområden för alla uppföljda enheter. Uppföljning av NYTIDA AB:s boendeenheter (LSS) Diarienummer: VON 2016/0287-4 734 Under våren 2016 beslutades om uppföljning av Nytida AB:s fem boendeenheter. Avtalet med vård- och omsorgsnämnden gällde till och med 2016-03-31, men förlängdes med ett år. Ny upphandlingsprocess pågick. Genomförd uppföljning visar att flertalet kvalitetsområden får ett godkänt resultat, även myndighetsutövningens berörda handläggare ger ett positivt omdöme. Kvalitetsområden som däremot visar på behov av förbättringsåtgärder är avvikelsehantering, dokumentation, teamsamverkan samt patientens delaktighet. Resultatet av uppföljningen innebar att Nytida AB fick upprätta en handlingsplan med förbättringsåtgärder, som lämnades till vård- och omsorgskontoret den 1

36 (95) oktober 2016. Handlingsplanen har sedan fått revideras något och Nytida ska lämna in en skriftlig redovisning av förbättringsåtgärdernas resultat i slutet av januari 2017. Uppföljning av Omsorgsgruppen IN AB, gruppbostad (LSS) på Albrektsvägen 112 C Diarienummer: VON 2016/0417 Uppföljning av nystartad verksamhet med privat utförare. Sammantaget får Albrektsvägen 112 C som helhet en godkänd bedömning i uppföljningen samtidigt som det finns förbättringsområden. Det är enbart frågan om upprättad plan för kompetensutveckling, som ges svaret delvis. Övriga frågor besvaras positivt. Förbättringsbehov noteras gällande bemanning, kompetensutveckling, nyckelhantering samt avvikelsehantering inklusive synpunkter och klagomål. Uppföljning av gruppbostad (LSS) på Dalviksgatan 71 H Diarienummer: VON 2016/0417 Uppföljning av nystartad verksamhet med kommunal utförare. Sammantaget får Dalviksgatan 71 H som helhet en godkänd bedömning i uppföljningen samtidigt som det finns förbättringsområden. Dessa är kompetensutveckling, dokumentation av socialtjänst, informationsträffar för anhöriga eller närstående, läkemedelshantering, rehabiliteringsnivåbedömning, avvikelsehantering inklusive synpunkter och klagomål samt arbetskläder. Uppföljning av servicebostad (LSS) på Luntgatan 51 Diarienummer: VON 2016/0417 Uppföljning av nystartad verksamhet med kommunal utförare. Sammantaget får Luntgatan 51 som helhet en godkänd bedömning i uppföljningen samtidigt som det finns förbättringsområden. Dessa är bemanning, kompetensutveckling, dokumentation av socialtjänst, kontaktmannaskap, informationsträffar för anhöriga eller närstående, läkemedelshantering, rehabiliteringsnivåbedömning samt avvikelsehantering inklusive synpunkter och klagomål. Uppföljning av särskilt boende (SoL) på Timmermansgatan 62 Diarienummer: VON 2016/0417 Sammantaget får Timmermansgatan 62 som helhet en godkänd bedömning i uppföljningen samtidigt som det finns förbättringsområden. Dessa är kompetensutveckling, dokumentation i socialtjänst, kontaktmannaskap, brukarråd och informationsträffar, läkemedelshantering och avvikelsehantering inklusive synpunkter och klagomål.

37 (95) 4.1.12 Granskning av social dokumentation VON F 2017/00073 Under året har enheterna haft möjlighet att besvara en enkät med frågor som rör den sociala dokumentationen. Enkäten har funnits under flera år och frågorna är ställda utifrån de krav kring dokumentation som finns i SOSFS 2014:5 och som gäller för insatser enligt socialtjänstlagen och lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Den sociala dokumentationen består av en genomförandeplan som utföraren ska upprätta tillsammans med den enskilde och som beskriver hur stödet ska utföras samt journalanteckningar kring händelser som påverkar stödet till den enskilde. Resultatet av enkäten visar att antalet granskningar har minskat 2016 jämfört med 2015. 62 procent av den granskade dokumentation får helhetsomdömet mycket bra eller bra 2016 vilket är en minskning jämfört med 2015 då motsvarande siffra var 65 procent. I 60 procent av de granskade genomförandeplanerna framgår den enskildes inflytande över innehållet i genomförandeplanen tydligt vilket är en ökning jämfört med 2015 då motsvarande siffra var 52 procent. 4.1.13 Granskning av social dokumentation, barnperspektiv VON F 2017/00074 Socialt ansvarig samordnare (SAS) har genomfört en granskning av dokumentationen kring 10 barn och unga. Granskningen har omfattat myndighetsutövningens journalanteckningar, utredningar och beslut samt utförarens genomförandeplan och journalanteckningar. Granskningen avser en mindre del av de barn och unga som har någon form av insats vilket gör att det är svårt att dra några generella slutsatser. Denna granskning har dock gjorts under flera år med liknande resultat. Granskningen visar att det fortfarande råder osäkerhet hos utförarna kring hur en genomförandeplan ska fastställas insatser som utförs hos barnet eller den unge, till exempel ledsagarservice och avlösarservice, dokumenteras i mycket liten omfattning i verksamhetssystemet Treserva utförare av korttidsvistelse skriver regelbundet journalanteckningar och dokumenterar även när insatsen inte har kunnat utföras samt varför av myndighetsutövningens utredningar framgår till stor del barnets eller den unges behov

38 (95) det saknas information om hur handläggaren samtalat eller haft kontakt med barnet eller den unge, eller bedömningar och ställningstagande till varför de inte samtalat med barnet eller den unge. 4.2 Tillsyn och inspektion från IVO och AMV 4.2.1 Inspektionen för vård och omsorg (IVO) Några återkommande brister som identifierats vid de sex inspektionerna som genomförts av IVO gäller dokumentation och ansvarsfrågan för hälso- och sjukvården vid korttidsboende för barn och unga, enligt 9 6 LSS. Begränsningsåtgärder, bemanning, kompetens och dokumentation, Diarienummer Von 2015/0442 Inspektionen för vård och omsorg ställde flera krav på verksamheten efter ett tillsynsbesök på en bostad med särskild service för vuxna, 9 9 LSS. Myndigheten ställde krav på att individuella bedömningar skulle ligga till grund för de begränsningsåtgärder som användes i boendet i form av lås till kök och låsta gemensamma utrymmen, att bemanning och kompetens skulle säkerställas samt att dokumentationen skulle följa lagstiftningens krav. Verksamheten har därefter vidtagit åtgärder avseende detta enligt upprättad handlingsplan. Dokumentation Diarienummer Von 2015/0338 Inspektionen för vård och omsorg ställde krav efter tillsynsbesök på en bostad med särskild service för vuxna, 9 9 LSS på att dokumentation i verksamheten ska ske enligt lagstiftningens krav. Verksamheten har därefter vidtagit åtgärder enligt upprättad handlingsplan. Boendet för barn och unga motsvarade lagstiftarens krav Diarienummer VON 2016/0063 Inspektionen för vård och omsorg bedömde efter ett tillsynsbesök på en bostad med särskild service för barn eller ungdom, 9 8 LSS att verksamheten motsvarade lagstiftningens krav i de delar som omfattade tillsynen. Barnen bedömdes bo i en trygg och säker miljö, inga otillåtna skydds-, tvångs- eller begränsningsåtgärder förekom, bemanningen och kompetensen var god, och personalen kände till sin rapporteringsskyldighet enligt Lex Sarah. Samverkan kring hälso- sjukvård på korttidsboende för barn och unga Diarienummer VON 2015/0943 Inspektionen för vård och omsorg bedömde efter ett tillsynsbesök på en bostad med särskild service för barn eller ungdom, 9 8 LSS att verksamheten huvudsakligen uppfyller de krav som följer av gällande lagstiftning. IVO

39 (95) bedömde dock att ansvarsfrågan för hälso- och sjukvården behöver tydliggöras. Ett lokalt och regional arbete pågår för att lösa denna fråga. Åtgärder för att säkra tryggheten på korttidsboende för barn och unga Diarienummer VON 2016/0158 Inspektionen för vård och omsorg fick in ett klagomål som handlar om att ett barn på grund av bristande tillsyn höll på att drunkna när denne badade vid ett korttidsboende för barn och unga, 9 6 LSS, och beslutade att det fanns skäl för att inleda en tillsyn av verksamheten. Vård- och omsorgsnämnden hade anmält händelsen till IVO den 23 september 2015 och i samband med detta planerat för flertalet åtgärder för att förhindra att något likande händer igen. Efter yttrande från vård- och omsorgsnämnden där åtgärder beskrivs så avslutar IVO ärendet. Samverkan kring hälso- sjukvård på korttidsboende för barn och unga Diarienummer VON 2015/0427 Inspektionen för vård och omsorg krävde att vård- och omsorgsnämnden skulle säkerställa samverkan och ansvarsfördelning mellan region Östergötland och kommunen så att en god och säker hälso- och sjukvård upprätthålls vid ett korttidsboende för barn och unga, 9 6 LSS. IVO avslutar ärende efter åtgärden att den kommunal hälso- och sjukvården övertar ansvaret för läkemedelshanteringen under barn och ungdomars vistelse på korttidsboende i väntan på att ansvarsfrågan blir löst på övergripande nivå i regionen. Vård och omsorgsnämnden vidtar även åtgärder för att anpassa personalens schema löpande utifrån barnens behov och individuella planering. 4.2.2 Arbetsmiljöverket (AMV) Några återkommande brister som identifierats vid de fyra inspektionerna som genomförts av Arbetsmiljöverket gäller årsplanering och rutiner för arbetsmiljöarbetet och undersökning av de belastningsergonomiska förhållandena på arbetsplatsen. Årsplanering och riskbedömning Diarienummer VON 2016/273 Inspektion har gjorts av Arbetsmiljöverket den 12 april 2016, på Plåtslagaregatan 8, ett särskilt boende för äldre. Brister som identifierades gällde avsaknad av årsplanering samt riskbedömning av belastningsergonomiska förhållandena. Verksamheten vidtog åtgärder för att komma till rätta med bristerna och AMV har bedömt att verksamheten uppfyllde kraven och de har därför avslutat ärendet. Rutiner för rapportering och utredning samt riskbedömning hos enskild Diarienummer VON 2016/0145 Inspektion har gjorts av Arbetsmiljöverket den 9 februari 2016, på Sandbyhovsgatan 25, Ekhöjden, ett särskilt boende för äldre. Brister som

40 (95) identifierades gällde avsaknad av rutiner för att rapportera och utreda tillbud, ohälsa och olycksfall i arbetet. Rutinerna ska dokumenteras skriftligt om det finns minst 10 arbetstagare. Likaså fanns brister i att arbetsförhållandena i brukarens egna hem inte hade undersökts tillräckligt. Verksamheten vidtog åtgärder för att komma till rätta med bristerna och AMV har bedömt att verksamheten uppfyllde kraven och de har därför avslutat ärendet. Årsplanering samt rutiner för rapportering och utredning Diarienummer VON 2016/0272 Inspektion har gjorts av Arbetsmiljöverket den 12 april på St: Persgatan 134, ett särskilt boende för äldre. Brister som identifierades gällde avsaknad av årsplanering, rutiner för att rapportera och utreda tillbud, ohälsa och olycksfall i arbetet samt brist i att inte tillräckligt ha undersökt de belastningsergonomiska förhållandena på arbetsplatsen. Verksamheten vidtog åtgärder för att komma till rätta med bristerna och AMV har bedömt att verksamheten uppfyllde kraven och de har därför avslutat ärendet. Hot och våld Diarienummer VON 2016/00184 Inspektion har gjorts av Arbetsmiljöverket den 4 februari 2016 på Havregatan 12 a-b, bostad med särskild service för vuxna, LSS. Bristen som identifierades vid inspektionen gällde otillräckliga säkerhetsinstruktioner för de hot- och våldssituationer som kan uppstå. Är riskerna allvarliga ska instruktionerna vara skriftliga. Verksamheten vidtog åtgärder för att komma till rätta med bristerna och AMV har bedömt att verksamheten uppfyllde kraven. 4.3 Metod för systematiskt förbättringsarbete lean Arbetet med att införa lean på vård- och omsorgskontorets enheter har fortsatt under 2016 enligt införandeplanen. På de enheter där införandet påbörjats fortsätter arbetet med ständiga förbättringar och agilt förbättringsarbete. Agilt förbättringsarbete utgår från förbättringshjulet (se även styrmodellen på s. 8) det vill säga att jobba strukturerat med att utvärdera arbetet med de förbättringar vi håller på med och testa och utvärdera förbättringarna i verkligheten. Införande och kompetensutveckling sker genom att medarbetare får gå bredvid och skugga ett införande innan vi påbörjar införandet på deras enheter. Detta för att sprida kunskap om strukturen och metoderna. Implementeringen stöds av en tidsbegränsad leancoach. Under våren 2016 har kontorets chefer gått utbildningen Lean ledarskap och en del har även deltagit på workshopen Ständiga förbättringar för att kunna börja

41 (95) med ett mer strukturerat förbättringsarbete och involvera sina medarbetare i det. Alla chefer ska gå Lean ledarskap och det ges fortlöpande utbildning till nya chefer. Tidigt i våras bildades leanplattformen, som är ett forum för att planera och genomföra utbildningar och stödja det fortsatta införandet. Ytterligare ett uppdrag för leanplattformen är att hålla i processarbetet på vård- och omsorgskontoret och kartlägga, rita och publicera kontorets huvud-, lednings- och stödprocesser. Under året har ledningsgruppen tagit fram och fastställt de huvud- och ledningsprocesser som är en del av vård- och omsorgskontorets ledningssystem.

42 (95) 5 Viktiga händelser under året I följande avsnitt beskrivs viktiga händelser under året utifrån följande perspektiv Påverkan från omvärlden Forsknings- och utvecklingsarbete Verksamhets- och organisationsförändringar Upphandlingar Samverkan 5.1 Påverkan från omvärlden I avsnittet Påverkan från omvärlden beskrivs nya lagar och föreskrifter som börjat gälla under 2016 och som påverkar vård- och omsorgskontorets verksamhet. 5.1.1 Basal hygien i vård och omsorg (SOSFS 2015:10) Föreskrifter om basal hygien gäller sedan den 1 januari 2016 även i hemtjänst, särskilda boenden och vissa LSS-boenden Basala hygienrutiner är grundläggande för att minska smittspridning och infektioner i vård och omsorg. Samma hygienregler som redan gäller i sjukvården gäller nu även vid arbete inom hemtjänsten, särskilda boenden och vissa LSSboenden. 5.1.2 Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4), föreskrifter Föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö som gäller från och med den 31 mars 2016 reglerar kunskapskrav, mål, arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling. 5.1.3 Bemanning i särskilt boende (Socialtjänstförordningen 2 kap. 3 ) Den 15 april 2016 trädde en ny bestämmelse i socialtjänstförordningen i kraft. Bestämmelsen innebär att det ska finnas tillgång till personal dygnet runt som utan dröjsmål kan uppmärksamma om en boende behöver stöd och hjälp. SKL driver ett projekt (2016-2017), tillsammans med kommuner, Föreningen Sveriges socialchefer, FAMNA 4 och Vårdföretagarna, med att ta fram nya arbetssätt och rekommendationer för kvalitet i särskilda boenden. Socialstyrelsen deltar också i det arbetet. Rekommendationerna kommer ha särskild inriktning på att stärka utveckling och kvalitet på särskilda boenden för äldre nattetid. 4 Riksorganisationen för idéburen vård och omsorg

43 (95) 5.2 Forsknings- och utvecklingsarbete 5.2.1 IT och välfärdsteknik Trygghetslarm Diarienummer: F 2016/00696 Ett byte från analoga trygghetslarm till digitala trygghetslarm har påbörjats och kommer att slutföras under april-maj 2017. Syftet med bytet är att hantera den tekniska utvecklingen som sker kring trygghetslarm, och det behov som finns hos kommunens medborgare. Projekt kring införande av ICF, termer och begrepp Diarienummer: VON 2016/00218 779 ICF 5 är ett internationellt fackspråk enligt Socialstyrelsen som ska införas. Klassifikationens övergripande mål är att erbjuda en struktur och ett standardiserat språk för att beskriva funktionsförmåga och funktionshinder i relation till hälsa. Ett projekt ska startas för att införa ICF. Under året har en projektledare anställts, som under 2017-2018 ska införa ett nytt bedömningsinstrument för myndighet och ett nytt sätt att dokumentera för utförare. Syftet med projektet är att skapa förutsättningar så alla verksamheter inom vård- och omsorgskontoret kan använda dessa termer och begrepp i det dagliga arbetet inom vård och omsorg. I dokumentationen ska det bli en röd tråd från ansökan till verkställighet och uppföljning av insatserna. Införandet kommer att påverka hur vi benämner stödet den enskilde behöver, arbetssätt, verksamhetssystemet Treserva med mera. Projekt ROS-remiss och svar Diarienummer: VON 2012/0243 ROS-remiss och svar är ett gemensamt projekt med Region Östergötland. Syftet är att ge kommunerna i hela länet tillgång till IT-stödet ROS för att underlätta och säkerställa patientsäkerheten inom hemsjukvården i de ärenden där patienten ska lämna prover. När det gäller provtagning på patienter i hemmet som inte kan ta sig till en vårdcentral hanteras detta av kommunernas medarbetare. En länsgemensam rutin har skapats för hur provtagning i kommunal vård ska hanteras av medarbetarna. Kommunernas medarbetare har hittills inte haft tillgång till IT-stödet ROS. Rutinerna är än så länge omständliga, tidskrävande och medför en patientsäkerhetsrisk. Därför har ansvariga i projektet från kommunerna 5 ICF är en klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa och står för International Classification of Functioning, Disability and Health

44 (95) aktualiserat frågan om det finns möjlighet att ge kommunernas personal tillgång till ROS. Hantering av journalinformation Diarienummer: F 2015/01121 Sedan några år tillbaka finns en nationell tjänst, Nationell patientöversikt (NPÖ), som tillhandahålls via Inera 6. NPÖ gör det möjligt för vårdpersonal att med patientens samtycke ta del av journalinformation som registrerats hos andra landsting eller regioner, kommuner eller privata vårdgivare. NPÖ ger medarbetare inom vård och omsorg i samtliga kommuner i Östergötland samt Region Östergötland bättre möjligheter att skaffa sig en översikt över den information som finns för en specifik patient. Tjänsten ger patienten ökat inflytande då NPÖ visar om man gett sitt samtycke till att vårdpersonal läser informationen. Patienten kan spärra den information han eller hon inte vill att en annan vårdenhet ska se. Användaren har bara ett gränssnitt för att komma åt data vilket minskar administrativ tid samt inloggningstid. En likriktad information från kommunerna till NPÖ skapar förutsättningar för rätt information och likvärdig vård och omsorg för patienterna. Detta mäts genom antal avvikelser på grund av bristfällig information. Ökad upplevd nytta av informationen från kommunerna hos medarbetare inom Region Östergötland, mäts genom upplevd nytta samt antal förfrågningar i NPÖ. Smartotek välfärdsteknologi i visningsmiljö för information och inspiration Diarienummer: VON 2016/00290 732 Uppdraget innebär att bygga upp, driva och erbjuda en inspirerande och ändamålsenlig visningsmiljö, Smartotek. Invånare och medarbetare i Norrköpings kommun får tillgång till och visas på olika former av välfärdsteknologi som kan bidra till ökad trygghet, aktivitet, delaktighet och självständighet. Smartoteket är öppet för spontana och bokade besök, individuellt eller i grupp. Syftet med visningsmiljön är att tillskapa ett centrum för välfärdsteknologi inom vård och omsorg med samlad kunskap och kompetens sprida kunskap om den tekniska utvecklingen i samhället, både av tekniska och mekaniska lösningar, produkter och arbetsmetoder, som samtliga syftar till ökad trygghet och självständighet för den enskilde visa och demonstrera hjälpmedel och tekniskt stöd utifrån varje individs unika behov för ökad livskvalitet och fungerande livssituation 6 Inera koordinerar regionernas gemensamma e-hälsoarbete.

45 (95) besökare på plats får testa produkter och hjälpmedel samt bekanta sig med olika tekniska lösningar kunna erbjuda information och inspiration, digitalt eller på annat lämpligt sätt, till den eller de som inte kan komma på besök. Förväntat resultat är att invånare och medarbetare i Norrköpings kommun upplever att det på ett lättillgängligt sätt finns att tillgå kunskap, kompetens och produkter inom området välfärdsteknologi, som främjar livskvalitet och ett självständigt liv och som även kan fördröja eller minimera behovet av stödinsatser från samhället. Testmiljö Norrköping Diarienummer: VON 2013/0282 Testmiljö Norrköping har i tre år varit ett projekt med syfte att öka självständigheten hos äldre samt skapa ökade möjligheter för kvarboende om personen så önskar. Projektet har riktat sig till personer som är runt 80 år eller äldre och som bor i bostadsområdena Vilbergen och Såpkullen. Målsättningen har varit att genom att testa olika produkter, tjänster, arbetssätt och processer hitta lösningar som svarar mot syftet. Testpersoner har bland annat erbjudits utbildning i att använda surfplattor, möjlighet att prova medicinpåminnare och läkemedelsdosetter. Under året har även förberedelser pågått för att testa tillsyn via nattkamera. Under 2016 har företaget Absorbest testat ett intelligent sårförband, DoNet påbörjat installation vårdsensor, CSCT AB workshop digital plattform för insatser, Veprox förstudie om framtidens trygghetslarm, EU-projektet Ensafe (Gaia och SICS) haft workshops om framtidens tekniska digitala lösningar, test av Mevias medicinstöd för Apodospåsar, Pilloxa fokusgrupp om smart läkemedelsdosett samt tjänsten teknisk hjälp i hemmet (ca 50 besök). Support till surfplatteanvändare och information om eller prova på ny teknik har pågått under hela 2016. Seminarier tillsammans med deltagare, bland annat på MVTe, FORSA, ehälsodag, Society Quest, informationsspridning via studiebesök, E-medborgarveckan, Bättre balansveckan, andra kommuner via Phoniros användarträff. Deltagande i regionalt ehälsonätverk, nätverket äldres säkerhet samt nätverk för kommunala testbäddar. Samarbete med universitet, bland annat med ISV, Liu Relation, Makerspace samt en student från samhälls- och kulturanalysprogrammet har haft praktikuppdrag. Testmiljön har varit part i ansökningar, bland annat tillsammans med Region Östergötland, företaget Veprox och Inclose AB. Vård- och omsorgsnämnden har beslutat att Testmiljö Norrköping kommer att övergå från projekt till ordinarie verksamhet och en grupp har utsetts som arbetar vidare med organisering och uppdrag.

46 (95) 5.2.2 Ärendehanteringssystem Kommunen har fått ett nytt ärendehanteringssystem, Public 360. Under året har tjänstemän med administrativa funktioner på vård- och omsorgskontoret utbildats i systemet. Målet med det nya ärendehanteringssystemet är att få en mer strukturerad ärendehantering och att varje handläggare ska få en överblick över sina ärenden. Införandet började på berednings- och planeringsenheten och för vissa medarbetare på myndighetsutövningen. Införandet har nu påbörjats för större grupper, till exempel chefer. Eftersom det är ett nytt sätt att arbeta och det inte finns en central projektorganisation har införandet krävt stora arbetsinsatser av vård- och omsorgskontoret. I och med att stödet från central nivå inte fungerat optimalt har det inneburit svårigheter i införandet. Arbetet väntas pågå även under 2017. 5.2.3 Införande av tids- och insatsregistreringssystem Diarienummer: VON 2016/0183 Under 2016 har samtliga hemtjänstenheter infört ett IT-stöd för planering samt tids- och insatsregistrering. Syftet med införandet är att kvalitetssäkra de insatser som utförs av verksamheten på uppdrag av myndighetsutövningen. Detta leder till att nämnden får ett tillförlitligt underlag för vad som utförs som kan användas för resursfördelning och uppföljning. Införandet har startat med hemtjänsten men uppdraget innefattar att implementera systemet i all timbaserad verksamhet. Införandet innebär en grundförutsättning för införandet av valfrihetssystem enligt LOV eftersom utförd tid kommer att vara underlag för ersättning till hemtjänstutförare. 5.2.4 Framtagande av riktlinjer Diarienummer: VON 2015/0437 Sedan 2011 har ett arbete pågått med att ta fram riktlinjer för myndighetsutövningen och verksamheter som utför insatser enligt SoL. Våren 2015 påbörjades motsvarande arbete för LSS, där föreningar, myndighet och verksamheten har deltagit. Under året har texter för alla insatser tagits fram, inledande delar är påbörjade. Riktlinjen kommer att vara färdig för beslut under första kvartalet 2017. Framtagna SoL riktlinjer kommer också att slås ihop till en riktlinje, som kommer att vara färdig under våren 2017. 5.2.5 Uppföljningsplan för vård- och omsorgstjänster Diarienummer: VON 2016/0417 003 Utifrån ökade krav i kommunallagen har vård- och omsorgskontoret tagit fram en första uppföljningsplan för 2016-2017. Under 2016 har fem privata och tre kommunala enheter följts upp. Fortsatt uppföljning kommer att anpassas till Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare.

47 (95) Uppföljningsplanen omfattar vård- och omsorgstjänster som utförs genom uppdrag till kommunala utförare och avtal med privata utförare. Planen innehåller syfte, uppföljningsområden och olika typer av uppföljning samt lista över planerad uppföljning 2016 och 2017. 5.2.6 Översyn av verksamheter för personer med psykisk funktionsnedsättning. Diarienummer: VON 2016/0412-2 Översynens syfte var att ta fram förslag på hur vård- och omsorgskontoret ska arbeta för att nyttja de befintliga resurserna som finns för målgruppen så optimalt som möjligt. I översynen gjordes en kartläggning över vad vård- och omsorgskontoret bedriver för verksamheter för målgruppen och en beskrivning av vilka insatsbehov som finns. Vård- och omsorgsnämndens ansvar tydliggörs i rapporten samt vilka samverkansform inom och utanför kommunen som finns. Underlag till kartläggningen har inhämtats genom fakta och statistik, intervjuer med chefer och medarbetare samt workshops med intresseorganisationer och samverkansparter. I den gapanalys som redovisas i rapporten återfinns 40 olika förbättringsområden. Dessa berör boendeformer kompetens bemötande/arbetssätt fritid kontaktpersoner och kontaktfamilj behov av att enkelt hitta stöd och samhällsvägledning boendestöd daglig verksamhet och sysselsättning samverkan hälso- och sjukvård. Under 2017 kommer arbetet fortsätta för att vidta de åtgärder som behövs utifrån föreslagna förbättringsområden i översynens gapanalys. 5.2.7 Riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2016 Diarienummer: VON 2014/0227 739 Under 2016 har arbete gjorts i ett länsnätverk med representanter från kommunerna och Region Östergötland. Till nätverket har processledare funnits utsedda. Arbetet har handlat om att följa upp föregående länsplan inom området psykisk ohälsa 2016 och göra en analys och handlingsplan framåt. Arbetet har pågått i PRIO styrgrupp Norrköping med representation från arbetsmarknads- och vuxenutbildningskontor, socialkontor, vård- och omsorgskontoret samt intresse-

48 (95) organisationerna IFS i Norrköping, RSMH Bläckfisken/Norrköping och NSPH Östergötland. Kravet från nationell nivå var att inrapportera länsplanen och varje part gör det separat, så även Norrköpings kommun. Inrapporteringen skedde den 28 oktober 2016. 2015 inrapporterades till Socialstyrelsen en uppföljning och analys av den föregående handlingsplanen för målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning som en handlingsplan för 2016. Utvecklingsområdena i handlingsplanen är fortsatt angelägna att utveckla och förbättra. Av cirka 85 deltagare deltog 15 från vård- och omsorgskontoret i dessa två workshops. Det var medarbetare från framför allt myndighetsutövningen och särskilda boenden. 5.2.8 Psykiatriska veckan, en vecka om psykisk hälsa Diarienummer: VON 2015/0766 027 Psykiatriska veckan fortsätter och arrangerades även 2016 under vecka 46 med inriktning för vuxna personer med psykisk funktionsnedsättning, missbruk och beroende samt utvecklingsstörning. Veckan var mellan tisdag och torsdag förutom inledande författarbesök på måndagskvällen. Beroende på filmvisning var aktiviteterna på tisdagen förlagd till Cnema och för övrigt på Arbetets museum. Alla aktiviteter, med undantag för bokbord i kommunernas bibliotek, sker i Norrköping. Arrangemanget sker i samverkan mellan vård- och omsorgskontoret, socialkontoret, arbetsmarknadskontoret, Region Östergötlands psykiatriska klinik och privat utförare Capio Psykiatri samt intresseföreningarna IFS i Norrköping, RSMH Norrköping/Bläckfisken och NSPH Östergötland. Allmänna intryck av årets vecka är att det blev ett välbesökt och bra arrangemang. Kommenterar och reaktioner under veckan är så gott som samtliga positiva. Som arrangörer upplever arbetsgruppen att det blev den bästa veckan. 5.2.9 Vårdplanering Vårdplaneringsteamet avvecklades under våren. Det innebär att all legitimerad personal och biståndshandläggarna på myndighet gör vårdplaneringarna själv. Arbetet har fortgått med att ta fram en modell för att kunna genomföra fler vårdplaneringar i hemmet. Regionens satsning på Alma-teamet har bidragit till att kunna möta äldres behov av sjukvård i hemmet och på det sättet undviks onödiga inläggningar. Nytt sätt att vårdplanera Införandet av vårdplanering via distans, där man via en videokonferens genomför en samordnad vårdplanering, har genomförts och avslutats. Syftet är att tillhandahålla ett koncept gällande video för samordnad vårdplanering på distans som kan

49 (95) införas i länets 13 kommuner och i Region Östergötland. Uppdragsgivare kommer från Nätverket för ehälsa i Östergötland. Myndighetsutövningen har under året haft 11 vårdplaneringar via telefon och en vårdplanering med hjälp av kamera. 5.2.10 Vård- och omsorgskontorets arbete med finskt förvaltningsområde Diarienummer: VON 2015/0356 Syftet med finskt förvaltningsområde (FFO) är att förverkliga intentionerna som finns i lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk för sverigefinnar. Äldre sverigefinnar ska få stöd och hjälp utifrån sina speciella behov. Målet är att verksamheten utvecklar arbetet så att sverigefinnarna upplever att intentionerna i lagstiftningen förverkligas. De äldre sverigefinnarna ska få information på finska och de ska ges möjlighet att få uttrycka sig på sitt modersmål i kontakten med vård- och omsorgskontoret. Under 2016 har arbetet ägnats åt kulturaktiviteter sprida information om minoritetslagstiftningen och finskt förvaltningsområde bedriva anhöriggrupper att ha regelbundna möten med medarbetare för att utveckla den finska verksamheten utbildning och kompetens hos medarbetare, kartläggning och se behovet av översättningar samverkan med verksamheterna. De finskt profilerade träffpunkterna Timmermansgatan och Ribbingsholmsvägen är välbesökta och viktiga samlingsplatser för sverigefinnar. Aktiviteterna har bland annat varit yoga, föreläsningar, film, promenader med gångstavar, dart, lässtund, finsk musik och dans samt karaoke och inte minst samvaro med varandra. Det finskt profilerade boendet Vrinnevihus har flyttat till en ny byggnad. Namnet ändrades till Pimpstensgatan 3 och det öppnades en möjlighet för sverigefinnarna att kunna bo på samma våningsplan. Nu kan de umgås med varandra i matsalen och våningen har även en bastu. Antalet finsktalande medarbetare är tre och för närvarande bor där 14 sverigefinnar. Trumpetaregatan 2 är kommunens andra profilerade särskilda boende för sverigefinnar. Där bor för närvarande 8 sverigefinnar och det finns sex finskspråkiga medarbetare.

50 (95) 5.2.11 Framtidens korttidsvistelse Diarienummer: VON 2016/0306 En utvärdering har genomförts kring familjers delaktighet i korttidsvistelse. Syfte med utvärderingen var att samla in åsikter och uppfattningar om framtidens korttidsvistelse från föräldrar till barn och ungdomar som har korttidsvistelse. De enheter som ingått i utvärderingen är Lindövägen 100, Hjalmar Lundgrens gata 68, Hjalmar Lundgrens gata 80 och Lentorpsgatan 21. Utvärderingen genomfördes hösten 2015 till våren 2016 och bestod av tre fokusgrupper med kvalitetskarta, tre individuella intervjuer och nedskrivna synpunkter som skickades eller lämnades personligt. De viktigaste förbättringsområdena som utvärderingen visar är att barnen och ungdomarna måste vara i centrum för alla åtgärder möjlighet till flexibilitet fler platser under helger en extravecka ska vara en sammanhängande vecka korttidsboendet borde ersätta fritids de dygn barnen och ungdomarna vistas där gruppen barn och ungdomar ska vara sammansatt utifrån de funktionsnedsättningar och behov de har. 5.2.12 Projekt för mat- och måltidsinspiration Diarienummer: VON 2015/1209 739 Projekt för mat och måltidsinspiration är ett beslut av kommunfullmäktige och har sin utgångspunkt i Riktlinje för Norrköpings kommuns kostverksamhet. Syftet med projektet är att främja en positiv måltidsupplevelse för brukarna inom vård- och omsorgskontorets verksamheter. Under 2016 har ett antal aktiviteter genomförts, bland annat gjordes en kartläggning av måltidssituationen i vård- och omsorgskontorets verksamheter. Kartläggningen visade att brukarna till stor del var nöjda med maten och måltidsmiljön, vilket även överensstämmer med resultatet från enkätundersökningen om mat och måltider som genomfördes 2015.

51 (95) Kartläggningen visade även att kunskapsnivån om kost, nutrition och hälsofrämjande arbete kraftigt varierade mellan medarbetare och enheter, därför har kompetensutveckling varit ett prioriterat område under året. Målen med projektet är att medarbetare ska känna till och följa de riktlinjer och rutiner som finns för kostverksamheten kostombuden ska ha en tydlig beskrivning av sitt ansvarsområde, mandat och kompetens kostombuden ska erbjudas två utbildningstillfällen per år utveckla samarbetet och kommunikationen mellan kostenheten och vårdoch omsorgskontorets enheter förbättra måltidsupplevelsen genom att utveckla måltiden till glädje för barn, ungdomar och vuxna öka kostnadseffektiviteten inom måltidsverksamheten. Under 2016 infördes kostombudsdagar utbildningsdagar med olika teman två gånger per år. Under våren föreläste en logoped om dysfagi (ät- och sväljsvårigheter) och höstens tema var mellanmål för en förbättrad måltidsordning och minskad nattfasta. Höstens kostombudsdagar behandlade även kommunens riktlinjer och rutiner om mat och måltider. Flera delprojekt har påbörjats både inom äldreområdet och verksamheter för personer med funktionsnedsättning som kommer att rapporteras under 2017. Projektet kommer att fortsätt 2017. 5.2.13 Projekt Handen på hjärtat Diarienummer: VON 2014/0762 Sedan 2015 drivs ett FoU projekt som heter Handen på Hjärtat. Syftet med projektet är att om möjligt se om metoden reflekterande samtal kan kopplas till brukares upplevda nytta. Med nytta avses brukares uppfattning av självbestämmande, delaktighet och inflytande över de insatser som beviljas. Vi har genom fokusgruppsamtal med brukare och medarbetare från både äldreomsorgen och verksamhet för personer med funktionsnedsättning sammanställt olika uppfattningar. Under våren 2016 har en utbildning till medforskare av kommunutvecklare (brukare) och medarbetare genomförts. Under andra halvåret 2016 har resultaten från fokusgrupperna legat till grund för mallar som medforskarna har använt som underlag för att genomföra observationer, studiebesök, intervjuer och jobbskuggning. Delmålen när det gäller tidsplanering är uppfyllda. Under första halvåret 2017 påbörjas analysen och sammanställning av insamlat material.

52 (95) 5.2.14 Projekt för att stödja personer långt från arbetsmarknaden Under 2016 beviljades Norrköping tillsammans med fem andra kommuner i Östergötland medel från Europeiska socialfonden för ett treårigt projekt vars syfte är att utveckla metoder för att stödja personer, som av olika anledningar står långt från arbetsmarknaden och har ett intresse av att i framtiden arbeta inom vård och omsorg. Projektet kallas Arbetshoppet. Metoden som ska användas är Case management och handledare i vård- och omsorgsverksamheterna kommer att få speciell utbildning för att kunna ta emot, stödja och handleda i vård och omsorg. 5.2.15 Nationell konferens inom forskning och utveckling (FoU) Den 7-9 september arrangerade PUFF i samarbete med FoU Centrum den årliga nationella konferensen för föreningen FoU Välfärd. Konferensen fokuserade på nordiskt samarbete inom FoU arbete och Nordens Välfärdscenter var en av medarrangörerna. Konferensen hade ett hundratal deltagare. 5.2.16 FoU rapporter FoU rapport 2016:1 Utvärdering av Team L.I.V en verksamhet med självskadebeteende Diarienummer: VON 2014/0496 FoU rapport 2016:2 Utvärdering av NP-center, ett samverkansprojekt för ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Diarienummer: VON 2014/0293 5.2.17 Utvärdering av Plattform Norrköping Diarienummer: VON 2015/1091 Samordningsförbundet Östra Östergötland har uppdragit till PUFF att utvärdera Plattform Norrköping. Plattform Norrköpings målsättning för 2016 beskrivs av Samordningsförbundet Östra Östergötland. En av Samordningsförbundens målsättningar är att arbeta kontinuerligt med förbättringsarbete och metodutveckling för att gynna en integrerad samverkan. Plattformsverksamheter kräver integrerat samarbete och medverkan med involverade myndigheter och de olika aktörerna. Under våren 2016 genomfördes via Linköpings universitet en utvärdering av Plattform Norrköping. Metoden var deltagande observationer samt intervjuer. Syftet var att belysa om uppsatta målsättningar uppnåtts, samt identifiera framtida utvecklingsområden utifrån ett samverkansperspektiv. Resultatet presenterades för styrelsen samt i en arbetsrapport under december månad.

53 (95) 5.2.18 Internationellt arbete Vård- och omsorgskontoret deltar i kommunens internationella arbete i överensstämmelse med de av kommunstyrelsen angivna preciseringarna. I PUFF:s uppdrag ingår att delta i det kommunala nätverket för internationellt arbete. Hösten 2016 deltog nätverket i European week of regions and cities i Bryssel. Syftet var att undersöka vilka framtida möjligheter den typen av aktiviteter kan innebära för att utveckla kommunens internationella arbete. Målet är att genom internationella nätverk öka de kontaktytor som möjliggör samverkan, erfarenhetsutbyte och gemensamma utvecklingsprojekt. Sedan 2015 är vård- och omsorgskontoret i Norrköping leading-part i ett projekt som innebär jobbskuggning för medarbetare inom äldreomsorgen. Samarbetet ska stärka den interkulturella kompetensen hos deltagarna, men har också till syfte att utveckla lärandeformer i vardagsarbetet. Samverkande parter är bland annat Norrköping, Linköping, Luleå tillsammans med flera kommuner i regionen och Reggio Emiglia i Italien. Flera jobbskuggningsveckor genomfördes under 2016. Universitetet i finska Björneborg står för en veckas studiebesök och föreläsningar. Medarbetare som deltagit har genom seminarier och föreläsningar delgivit sina erfarenheter till kollegor och politiker. PUFF ingår i det europeiska nätverket European social network och flera personer deltog i den årliga konferensen som nätverket anordnar. Konferensen hölls i Den Haag och temat var The future is local, med fokus på att i lokala utvecklingsarbeten bekämpa fattigdom och utanförskap. Under året tog vård- och omsorgskontoret emot flera studiebesök från bland annat Finland och Nederländerna. 5.3 Verksamhets- och organisationsförändringar 5.3.1 Särskilda boende Timmermansgatan 62 Diarienummer: 2016/0298 Under våren 2016 utökades Timmermansgatan 62 med 14 lägenheter i särskilt boende. Intention har hela tiden varit att kunna konvertera korttidsplatser till lägenheter när kön och kostnaderna för betalningsansvar blivit mer stabilt. Nämnden har sedan öppnandet följt statistik på köer, betalningsansvar, andel personer som är på korttidsboende i väntan på särskilt boende med mera. Den 1 oktober 2016 konverterades därför ytterligare 14 korttidsplatser till lägenheter för särskilt boende, så nu finns där 38 lägenheter utan speciell inriktning och 14 korttidsplatser.

54 (95) Pimpstensgatan och Gamla Övägen, särskilt boende Diarienummer: VON 2016/0421 Vrinnevihus flyttade till Pimpstensgatan 3 i månadsskiftet augusti september. De boende fick välja om de ville flytta med till det nya boendet, vilket 47 personer gjorde. Gamla Övägen 27, före detta Vrinnevihus, nyöppnade i september i kommunal regi med 64 lägenheter. Planering för övertagandet av Södra Promenaden 2 A och 2 B (Lennings sjukhem och Mathildagården) till årsskiftet 2016-2017 har pågått under året. Pimpstensgatan 3, inflyttning från 29 aug 2016 5.3.2 Bostad med särskild service Leonardsberg, serviceboende LSS I november 2016 öppnade Leonardsberg igen efter en omfattande renovering. Boendet som drivs i kommunal regi har totalt 15 lägenheter och riktar sig till personer med psykisk ohälsa/problematik. Under första kvartalet 2017 kommer det att öppnas en daglig verksamhet på Leonardsberg. Den dagliga verksamheten ersätter den verksamhet som idag finns på Bergsvillan. Start av bostad med särskild service för barn och ungdomar enligt LSS Korttidshemmet på Ånestadsgatan har under året förändrats till att bli bostad med särskild service för barn eller ungdomar eftersom de ungdomar som vistas där har ett sådant beslut.

55 (95) 5.3.3 Start av palliativt team Diarienummer: VON F 2016/00371 Det finns ett behov av att utveckla den palliativa vården, därför har ett palliativt team startat inom vård- och omsorgskontorets verksamheter. Det finns behov av att stödja och kompetensutveckla medarbetare kring vård av svårt sjuka människor. Samarbete kring palliativ vård håller också på att utvecklas tillsammans med Region Östergötland. 5.3.4 Träffpunkter Diarienummer: VON 2015/1162 Ett arbete pågår med att få en fortsatt träffpunktsverksamhet som bedrivs till större delen av besökare och ideella krafter. Detta innebär ett förändrat arbetssätt för medarbetarna på träffpunkterna till att vara mer stödjande till deltagare och frivilligorganisationer. Under 2016 har träffpunkterna haft ett antal mål som de arbetat med kartläggning och översyn av samtliga träffpunkter det goda värdskapet informera och synliggöra träffpunkterna besökarnas upplevelse av delaktighet, inflytande och önskemål har ökat efter förändringsarbetet. Första målet är uppfyllt, där har man identifierat fyra kategorier av träffpunkter. De är träffpunkter med övervägande besökare som har biståndsbeslutade luncher, träffpunkter utan lunchservering, träffpunkt med cafeteriainriktning och träffpunkter som är före detta aktivitetscenter. Andra målet är delvis uppfyllt. Det positiva är att antal föreningar som leder aktiviteter har ökat med 48 procent. Tredje målet är uppnått. Verksamheten annonserar mer, man har uppdaterat kontaktuppgifter, man har påbörjat utveckla profiltänk, startat kulturprojekt, och samtal och nätverkande har påbörjats med pensionärsföreningar. Det fjärde målet är inte uppfyllt. En enkätundersökning genomfördes i februari 2016, som kommer att jämföras med en ny enkätundersökning som planeras i mars 2017. 5.3.5 Hemtjänst Under året har planering pågått för att brukare som tillhört hemtjänsten på Värmlandsgatan 16 från och med årsskiftet 2016-2017 ska få stödet från Norralundsgatan 7:1 eller Bråddgatan 31 dagtid och Rösgången eller

56 (95) Linköpingsvägen nattetid. Medarbetarna har också bytt till dessa enheter, och Värmlandsgatans hemtjänst har lagts ner. I lokalerna kommer dagverksamhet för personer med fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar att startas. Hemtjänstenheten på Kalkstensgatan 5 har fått byta lokal till Urbergsgatan 90. Verksamheten har dessutom delats i två, eftersom den var stor och det blir alltfler brukare i Vilbergen som behöver stöd. 5.3.6 Omorganisation av biståndshandläggare Enheten med biståndshandläggare har genomgått en omorganisation under året med huvudsyfte att ha kontinuitet gentemot brukarna genom hela behovskedjan. Rättssäkerhetsaspekten är också starkt vägande. Genom att uppföljning av beviljade insatser ingår i uppgifterna för de egna ärendena kan behovet kontinuerligt följas upp och myndighetsutövningen får därigenom kontroll över att ingen enskild har förändrade behov som inte tillgodoses eller att beslutade insatser överstiger behovet. Effekterna av omorganisationen har visat sig genom att handläggarna träffar den enskilde kontinuerligt och därmed känner den enskildes livssituation och behov. Detta har lett till rättssäkrare bedömningar. Den enskilde har även uttryckt trygghet i att veta vem som är deras handläggare. Biståndshandläggarna arbetar i dag i tre team, varje team har en teamledare. 5.4 Upphandlingar I detta avsnitt redogörs för upphandlingar enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) som genomförts 2016, pågående upphandlingar med mera. I detta avsnitt redogörs också för förberedelsearbetet inför införande av valfrihetssystem enligt lagen om valfrihetssystem (LOV). Riktlinjer för direktupphandling (KS 2016/0484) har tillkommit under 2016 som ett komplement till riktlinjer för upphandling och inköp. 5.4.1 Förberedelsearbete inför införande av valfrihetssystem (LOV) i hemtjänsten Ett av kommunfullmäktiges mål för mandatperioden är att den enskildes delaktighet i omsorgen och möjligheten att välja utförare ska öka. I januari 2016 beslutade kommunfullmäktige att lagen om valfrihet (LOV) ska införas i kommunen och att lagen tillsammans med ett antal principer ska utgöra grunden för en valfrihetsreform av kommunens hemtjänst. Det pågår ett omfattande förberedelsearbete i den politiska styrgruppen och inom hela vård- och omsorgskontoret. Arbetet har påskyndat utvecklingsprocesser inom flera områden. En del av dessa processer har inte med införandet av valfrihetssystemet i sig att göra men är viktiga förutsättningar för att valfrihetssystemet ska fungera bra och inte bli kostnadsdrivande. Många delprocesser ingår i förberedelserna, bland annat olika typer av system-/it-frågor, e-tjänster, inköp av dagligvaror, natt- och larmorganisation, kommunikation och vilka krav som ska ställas

57 (95) på kompetens. Införandet av LOV ställer nya krav på olika delar av vård- och omsorgskontoret, det handlar om att schablontider för beviljad tid för hemtjänstinsatser har ändrats till individuellt bedömt tid utifrån en tidsnyckel (myndighetsutövningen) nya krav som rör beställning och uppföljning (beredning- och planeringsenheten samt upphandlingscenter) framtagande av en ny modell för ekonomisk ersättning som behandlar kommunal och privat verksamhet på likvärdiga villkor (ekonomienheten) anpassning av den kommunala utförarens arbetssätt och organisation till de krav och den ersättning som kommer att gälla i valfrihetssystemet (den kommunala hemtjänsten). 5.4.2 LOU-upphandlingar Omvärldsbevakning inför upphandling Särskilt boende Läkemedelsskåp Ute för annonsering Förnyad konkurrensutsättning av ramavtalsleverantörerna Bemanningstjänster sjuksköterskor, UH-2015-485, vecka 24-34 2017. Ramavtal upphandling Kyld mat till brukare i ordinärt boende. Framtagande av förfrågningsunderlag pågår Klingsbergsgatan 34 och Hejarklacken, driftentreprenad from 180401 Spol- och diskdesinfektorer, gemensamt med Region Östergötland, Service av spol- och diskdesinfektorer Serviceavtal av digitala nyckelskåp Ramavtal bemanningssjuksköterskor, gemensamt med Linköpings kommun, Finspångs kommun, Valdemarsviks kommun och Kinda Kommun, Samordnad varudistribution Genomförda upphandlingar Drift av bostad med särskild service enligt LSS, Sandbyhovsgatan, St: Olofsgatan och Bredgatan, UH-2015-422. Entreprenör Nytida AB. Avtalstid 170401 210331 (med möjlighet till 2 års förlängning). Diarienummer VON 2015/0951

58 (95) Ramavtal enskilda placeringar boende enligt LSS, UH-2016-126. Inga anbud Planerings- samt tids- och insatsregistreringssystem, UH-2014-42 Leverantör Tunstall AB Avtalstid 160221 200211 (med möjlighet till 6 års förlängning). Diarienummer VON 2016/0183 IT-stöd för schema och bemanning, UH-2015-152. Leverantör Time Care AB. Avtalstid 160715 260714. Diarienummer VON 2016/0540 Förnyad konkurrensutsättning konsult för införande av LEAN, UH-2015-146. Avtalstid: 150615-170615. Diarienummer VON 2015/0028 Projekt helgarbete för ungdomar, UH-2016-385. Avtalstid 170301-180228. Diarienummer KS 2017/0030 Bårrum, gemensamt med Region Östergötland. Avtalstid 160301-201231. Diarienummer VON-F 2016/00224 Sårförband, gemensamt med Region Östergötland. Avtalsstart den 1 maj 2017. Inkontinenshjälpmedel, gemensamt med Region Östergötland samt distribution av inkontinenshjälpmedel. Avtalsstart den 1 januari 2017. Diarienummer VON F 2016/00533 Inspirationsföreläsning Värdskapet Avtalstid 170101-170130. Diarienummer VON 2016/0919-1 Utbildning i metodstöd, UH 2016-96. Avtalstid 160901-170831. Diarienummer VON F 2016/00535 Förlängning av avtal, Kyld mat, UH-2014-12, Avtalstid 160701-170131. Diarienummer VON F 2016/00126 Förlängning av avtal, Kyld mat, UH-2014-12, Avtalstid 170201-170331. Diarienummer VON F 2016/00935

59 (95) Ramavtal, Köp av dagligvaror i webbutik och fysisk butik, UH-2016-317 Avtalstid 170101-181202. Motiverande samtal Avtalstid 161031-161231. Ramavtal, Kvalitetsgranskning av läkemedelshantering, UH-2016-111. Leverantör Apoteksbolaget Avtalstid 170701 181202. Ramavtal, Digitala nyckelskåp, UH 2016-12. Leverantör PAAM System AB, Avtalstid 160627-180626. Leveransavtal trygghetstelefoner, UH- 2016-131. Leverantör NEAT Electronics, Avtalstid 160930-180929. Diarienummer VON F 2016/00696-055 Övertagande och förlängning av avtal 19084C01 angående driftsäkerheten av befintligt larm på Matildagården. Avtalstid 170101-171231. Diarienummer VON 2017/0045 1,2 Avtal, tillstånd att använda radiosändare, tillståndsnummer 532687, Avtalstid 161231-211231. Diarienummer VON 2016/0829-2 Förnyad konkurrensutsättning av ramavtalsleverantörerna Bemanningstjänster, sjuksköterskor, UH-2015-485, vecka 25-33 2016. Diarienummer VON 2016/00210, Direktupphandling, Bemanningstjänst sjuksköterskor KEFA-bemanning AB, Avtalstid 160101-160531 Diarienummer VON 2016/0101-1 KEFA-bemanning AB, Avtalstid 160601-160831 Diarienummer VON 2016/0101-4 KEFA- bemanning AB, Avtalstid 160901-161231 Diarienummer VON 2016/0101-5 KEFA- bemanning AB, Avtalstid 170101-170531 Diarienummer VON 2016/0101-10

60 (95) Medcura AB, Avtalstid 160912-170131. Diarienummer VON F 2016/00717 Medcura AB, Avtalstid 170102-170531 (en tjänst) samt 170201-170930 (4 tjänster). Diarienummer VON 2017/0010-1 Skandinavisk Hälsovård AB, Avtalstid 161003-170131. Diarienummer VON 2016/0101-7 Nurse24 AB, Avtalstid 160912-161230. Diarienummer VON 2016/0101-8 Tribonum Vårdbemanning AB, Avtalstid 160822-160904 samt 160919-161030. Diarienummer VON 2016/0101-6 Förnyad konkurrensutsättning - inköp av möbler Diademet, Pimpstensgatan 3, avseende vård- och omsorgsmöbler, kontorsmöbler samt gardiner Diarienummer VON 2017/0044-1,2,3,3,5,6 Urbergsgatan 90, avseende kontorsmöbler Diarienummer VON F 2016/00380 Leonardsbergsvägen 10, avseende vård- och omsorgsmöbler Diarienummer VON 2016/00835 Ljuragatan 13-17 avseende vård- och omsorgsmöbler Diarienummer VON 2016/0828-2 Generalsgatan 9, Plåtslagaregatan 8, Silverringen 56, avseende kontorsmöbler Diarienummer VON 2016/1008-2 Thapperska avseende kontorsmöbler Diarienummer VON 2017/0046-1,2

61 (95) 5.5 Samverkan 5.5.1 Samarbete i länet Förstärkt brukarmedverkan inom verksamhet för personer med funktionsnedsättning Diarienummer: VON 2015/1149 Det regionala arbetet i länet har under året fortsatt att arbeta med förstärkt brukarmedverkan, genom ytterligare utbildningsinsatser i Delaktighetsmodellen. Två utbildningar av vägledare, en under våren och en under hösten, ytterligare ett 20-tal personer har utbildats. Utöver dessa har riktade utbildningar i alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) genomförts till personal vid fyra gruppbostäder i Norrköpings kommun. Arbetet har bedrivits i nära samarbete med utvecklingsledarna inom SKL:s 7 barn och ungdomssatsning. Det regionala arbetet har ingått i fyra nationella nätverksmöten tillsammans med andra inom verksamhet för personer med funktionsnedsättning. Det nationella nätverket, som träffas tillsammans med representanter från SKL har under året fungerat som referensgrupp för Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). Där har arbetet bedrivits med att ta fram kunskapsstöd som ska presenteras på Socialstyrelsens webbsida Kunskapsguiden som beräknas vara färdig i början av år 2017. 5.5.2 Samarbete och samverkan med andra huvudmän Avtalet med medicinska fakulteten, Linköpings Universitet Arbetet med att utveckla kvaliteten på den verksamhetsförlagda delen av utbildningen till arbetsterapeuter, fysioterapeuter och sjuksköterskor har fortsatt inom ramen för det länsdelsövergripande avtal som tecknades 2014. Under året har ett samarbete påbörjats inom en masterkurs i förbättringsarbete. Förslag på olika teman kan lämnas för förbättringsarbeten som verksamheterna har till de studenter som läser kursen, som sedan gör förslag till förbättringar och redovisar tillbaka till verksamheten. 7 Sveriges kommuner och landsting

62 (95) 5.5.3 Samverkan på kommunal nivå NP-center Diarienummer: 2014/0293 NP-center var ett samverkansprojekt mellan utbildningsnämnden, socialnämnden och vård- och omsorgsnämnden under perioden september 2013 till 31 augusti 2016. Under projekttiden finansierades NP-center både genom nämndernas budget och genom medel från Norrköpings sociala investeringsfond. NP-centers övergripande mål var att ge stöd till ungdomar och unga vuxna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller problematik, så att de kunde bo kvar hemma, ha en fungerande skolgång och efter avslutad skolgång ha egen försörjning. Ytterligare ett mål var att hitta metoder för samverkan mellan nämndernas verksamheter. I oktober fattades nya beslut i utbildningsnämnden, socialnämnden och vård- och omsorgsnämnden om att NP-center fortsätter som ordinarie verksamhet från och med den 1 januari 2017. Vård- och omsorgsnämnden ska delfinansiera NP-center med 60 procent, övriga nämnder ska delfinansiera med 20 procent var. En ny uppdragsspecifikation ska tas fram för verksamheten som kommer att gälla framåt. Våld i nära relationer Innan sommaren fick de kommunala enhetscheferna information och kunskap från socialkontoret kring våld i nära relationer, även Norrköpings tantjour delgav kunskap kring frågorna. En handfull kontakter har under året kommit till socialkontoret från vård- och omsorgskontorets verksamhet kring våld i nära relationer.

63 (95) 6 Verksamhetsstatistik och nyckeltal Den statistik som finns i detta kapitel är om inget annat framgår hämtad från WebFOCUS under januari 2017. Tillgången till verksamhetsstatistik i WebFOCUS har ökat under 2016. Sedan hösten 2016 redovisas relevant verksamhetsstatistik i samband med den månatliga redovisningen av ekonomisk uppföljning till vård- och omsorgsnämnden. 6.1 Myndighetsutövning I detta avsnitt redovisas statistik som rör myndighetsutövningens ansvarsområde. 6.1.1 Ansökan, beslut och uppföljning Under 2016 har myndighetsutövningen fattat 7 161 beslut som avser sammanlagt 3 696 personer. Av dessa är 35 procent nya brukare som inte har haft någon insats från vård- och omsorgskontoret under föregående år. Av de totalt 7 161 beslut som fattades under 2016 var 6 818 bifallsbeslut, 260 avslag och 83 delavslag. Av avslagen och delavslagen avsåg flest hemtjänst, personlig assistans, särskilt boende och bostad med särskild service för vuxna. Tabell 1. Antal och andel avslag för de insatser som har flest antal avslag/delavslag 2016 Antal avslag Antal delavslag Andel av totalt antal beslut för insatsen Hemtjänst 79 42 3 % Personlig assistans 40 37 61 % Särskilt boende 42 8 % Bostad med särskild service vuxna 28 39 % Under året har myndighetsutövningen följt upp sammanlagt 1 290 beslut som avser 1 051 personer. Det innebär att knappt 15 procent av de personer som har haft minst ett pågående beslut under året har fått en uppföljning av något eller några av sina beslut. Utöver ovanstående uppföljningar av beslut har myndighetsutövningen följt upp tiden för framförallt hemtjänstinsatser under 2016. Antalet regelrätta uppföljningar ligger på samma nivå som 2015 men utöver dessa uppföljningar har myndighetsutövningen sett över tiden för i princip alla personer

64 (95) som har hemtjänst. Fokus under 2016 har varit på tidsuppföljning i hemtjänst. Att utveckla uppföljningen för alla som har SoL- eller LSS-insatser blir en fråga för kommande år. 6.1.2 Utskrivningsklara, vårdplaneringar och dubbla boendekostnader Diagram 1. Betalningsansvar 2016 10000000 8000000 6000000 4000000 2000000 0 Betalningsansvar 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Kostnaden för betalningsansvar för utskrivningsklara personer som är på sjukhus har varit lägre år 2016 än år 2015. Kostnaderna varierar både mellan olika månader och mellan olika år. Under 2016 har myndighetsutövningen fått kallelse till 1 397 vårdplaneringar. Av kallelserna ledde drygt 75 procent till vårdplanering. Av de 1 063 vårdplaneringarna skedde de flesta på sjukhuset 236 skedde i hemmet 8, 11 via telefon och en via kamera. Tiden från kallelse till genomförd vårdplanering har legat förhållandevis stabilt runt tre vardagar under året. Diagram 2. Dagar mellan kallelse och vårdplanering (ej helgdagar) 2016 Under 2016 har totalt 113 personer fått nedsättning av hyra i samband med inflyttning till särskilt boende utifrån de regler som gäller sedan 1 juni 2015. 8 En del av dessa vårdplaneringar har regionen deltagit i, en del har skett med deltagare från olika verksamheter i kommunen.

65 (95) Av dem som har ansökt om nedsättning av hyra i samband med inflyttning på särskilt boende är det ungefär 80 procent som har blivit beviljade detta och ungefär 20 procent som har fått avslag. 6.2 Verksamhetsstatistik Under 2016 är det sammanlagt 7 229 personer som har haft någon form av individuellt biståndsbedömda insatser via beslut från vård- och omsorgskontoret. Det är 70 personer fler än 2015. En del har haft kommunen som utförare och en del har haft privat utförare som har utfört insatserna på uppdrag av kommunen. Tabell 2. Antal personer som hade pågående insatser under hela eller delar av året, fördelat på bland annat ålder och kön (verkställda insatser) Antal personer 2015 Antal personer 2016 Kvinnor 4 252 4 322 Män 2 907 2 907 Under 65 år 2 018 2 086 65-79 år 1 532 1 482 80 år och äldre 3 609 3 661 Tillhör LSS-personkrets 1 335 1 297 Bland personer i åldern 0-20 år är korttidsvistelse, korttidstillsyn för skolungdom och avlösarservice i hemmet de vanligaste insatserna. Bland personer 21-64 år är daglig verksamhet den vanligaste insatsen. Därefter kommer boendestöd, hemtjänst 9 samt bostad med särskild service för vuxna. Bland personer i åldern 65 år och äldre är hemtjänst den vanligaste insatsen. Därefter kommer särskilt boende. 9 I hemtjänst ingår hemtjänst, trygghetslarm, matdistribution och avlösning i hemmet.

66 (95) 6.2.1 Boendestöd Tabell 3. Antal personer som hade beslut om boendestöd i december respektive år 2013 2014 2015 2016 Totalt dec 366 469 482 482 Varav Kvinnor 228 248 Män 254 233 Under 65 år 461 459 65 år och äldre 21 23 Källa: Bokslut 2014 samt Månadsrapport boendestöd i WebFOCUS, uttag 13 jan 2017 för 2015 och 2016 Tabell 4. Totalt antal beviljade timmar boendestöd 2015 2016 Totalt antal beviljade timmar under året 110 836 104 850 Andel kommunal regi 89 % 92 % Andel privat regi 10,7 % 8 % Under 2016 är det sammanlagt 587 personer som har haft beslut om boendestöd under hela eller delar av året. Det totala antalet beviljade timmar har minskat med 5 procent jämfört med 2015. Att andelen timmar i kommunal regi har ökat beror på att avtalet med en privat utförare har upphört under året. 6.2.2 Hemtjänst Antalet personer med beslut om hemtjänst har redovisats på lite olika sätt i tidigare års verksamhetsberättelser. Siffrorna i tabellen nedan är därför inte helt jämförbara. Från och med 2015 avser antalet personer alla som hade beslut om hemtjänst hela eller delar av december månad.

67 (95) Tabell 5. Antal personer med hemtjänst, alla med beslut om någon eller flera hemtjänstinsatser 15 dec 2013 15 dec 2014 dec 2015 dec 2016 Totalt dec 2 882 2 983 3 237 3 191 Varav Kvinnor 2 125 2 085 Män 1 112 1 106 Under 65 år 297 304 65 år och äldre 2 940 2887 med insatser med timmar med endast trygghetslarm med endast serviceinsatser 2 528 2 469 563 385 609 617 254 266 Källa: Bokslut 2014 samt WebFOCUS, uttag 12 jan 2017 för 2015 och 2016 Tabell 6. Totalt antal timmar beviljade timmar för respektive år. 2015 2016 Totalt antal timmar under året 1 177 523 986 391 Varav serviceinsatser 186 713 150 457 personlig omvårdnad 990 810 835 934 Andel kommunal regi 99,95 % Andel privat regi 10 0,05% 10 Privat regi = medboende med hemtjänst på särskilt boende i privat regi.

68 (95) Tabell 7. Antal personer med beviljade timmar per timintervall Antalet personer som har hemtjänst har minskat något jämfört med 2015. Myndighetsutövningen har arbetat med att ändra tidigare schabloner om timmar till de timmar brukaren bedöms ha behov av för att få sina insatser utförda. Genomgången av timmar har lett till att antalet beviljade timmar är 30 procent lägre i december 2016 än i januari 2016. Medel timmar per person låg på 38,88 timmar i januari 2016 och har i december 2016 sjunkit till 27,65 timmar per person. Antalet personer i de olika timintervallen har förändrats i samband med genomgången av timmar. Det är i nuläget betydligt färre personer i de högre timintervallen från 50 timmar och uppåt än i början av året. Diagram 3. Antal personer som fått hemtjänst via hemgångsteamet och totalt antal timmar per månad 2016 Antal personer som fått hemtjänst via hemgångsteamet och totalt antal timmar per månad 2016 30 25 20 15 10 5 700,00 600,00 500,00 400,00 300,00 200,00 100,00 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Antal personer Antal timmar Sedan 2015 har vård- och omsorgskontoret ett hemgångsteam som ska ge ett individanpassat stöd till brukare i hemmet under en kortare period när de kommer hem från sjukhus. Det har varit få brukare som har fått sin hemtjänst via hemgångsteamet under året.

69 (95) Uppdraget till hemgångsteamet kommer att utvecklas under 2017 så att fler som kommer hem från sjukhus kommer att få stöd från hemgångsteamet. 6.2.3 Dagverksamhet och daglig verksamhet Daglig verksamhet riktar sig i första hand till yngre personer i yrkesverksam ålder. Dagverksamhet riktar sig i första hand till äldre personer samt yngre personer med en demenssjukdom. Under andra halvåret 2016 har myndighetsutövningen börjat bevilja dagar och timmar utifrån behov, för nya beslut om daglig verksamhet. Tidigare beslut bygger på schablontid som inte säger så mycket om hur mycket tid den enskilde faktiskt har behov av att vara på daglig verksamhet. Tabell 8. Antal personer med daglig verksamhet eller dagverksamhet, alla med beslut om någon av insatserna i december 2015 och 2016 Verksamhet Antal personer december 2015 Antal personer december 2016 Daglig verksamhet (LSS) 576 592 Daglig verksamhet (SoL) för personer med funktionsnedsättning 158 164 Dagverksamhet (SoL) 125 139 Det är sammanlagt 643 personer som har haft daglig verksamhet (LSS) under hela eller delar av året. Motsvarande uppgift för daglig verksamhet (SoL) är 187 och för dagverksamhet 212. Av samtliga personer som började i daglig verksamhet (LSS) under 2016 var 53 nya brukare, det vill säga de hade inte haft insatsen under föregående år. Av samtliga personer som började i daglig verksamhet (SoL) under 2016 var 22 nya brukare, det vill säga de hade inte haft insatsen under föregående år. Av samtliga personer som började i dagverksamhet (SoL) under 2016 var 58 nya brukare, det vill säga de hade inte haft insatsen under föregående år.

70 (95) Tabell 9. Antal personer med daglig verksamhet eller dagverksamhet, alla med beslut om någon av insatserna i december 2015 och 2016, åldersuppdelat Verksamhet Ålder Antal personer december 2015 Antal personer december 2016 Daglig verksamhet (LSS) Under 65 år 570 584 65-79 år 6 8 Daglig verksamhet (SoL) för personer med funktionsnedsättning Under 65 år 153 156 65-79 år 5 8 Dagverksamhet (SoL) Under 65 år 12 10 65-79 år 61 68 80 år och äldre 52 61 Tabell 10. Antal personer med daglig verksamhet eller dagverksamhet, alla med beslut om någon av insatserna i december 2015 och 2016, könsuppdelat Verksamhet Kön Antal personer december 2015 Antal personer december 2016 Daglig verksamhet (LSS) Kvinnor 251 257 Män 325 335 Daglig verksamhet (SoL) för personer med funktionsnedsättning Kvinnor 72 75 Män 86 89 Dagverksamhet (SoL) Kvinnor 72 63 Män 53 76

71 (95) Andel personer med kommunal respektive privat utförare Diagram 4 daglig verksamhet (LSS) Diagram 5 dagverksamhet (SoL) I daglig verksamhet (SoL) har alla brukare kommunen som utförare. 6.2.4 Särskilt boende och bostad med särskild service Särskilt boende Särskilt boende riktar sig i första hand till äldre personer. I början av året fanns det totalt 1 173 lägenheter i särskilt boende. Efter utökningen av antalet lägenheter för särskilt boende på Timmermansgatan 62 och öppnandet av Pimpstensgatan 3 och Gamla Övägen 27 finns det nu 1 257 lägenheter i särskilt boende. Av dessa drivs 1 110 i kommunal regi och 147 i privat regi. Tabell 11. Antal personer med beslut om särskilt boende och inom parentes antal personer som faktiskt bor på särskilt boende i december 2015 och 2016, könsuppdelat och åldersuppdelat December 2015 December 2016 Totalt dec 1 321 (1 153) 1 276 (1 210) Varav Kvinnor 917 (810) 888 (842) Män 404 (343) 388 (368) Under 65 år 18 (13) 20 (18) 65 år och äldre 1 303 (1 140) 1 256 (1 192)

72 (95) Diagram 6. Antal personer som väntar på att få flytta in på särskilt boende. De som har väntat längre än tre månader och de som väntar på korttidsboende redovisas särskilt. Under 2016 har 88 nya platser på särskilt boende för äldre öppnat. Det innebär att den obalans som under fler år har rått mellan behov och platser i särskilt boende nu är åtgärdad. I januari 2016 var det 141 personer som hade ett ej verkställt beslut om särskilt boende, i december var motsvarande siffra 54. Det kommer alltid finnas både lediga lägenheter och personer som väntar på att flytta in i särskilt boende. Under 2016 avled 415 personer som bodde på särskilt boende och 4 personer flyttade ifrån särskilt boende av andra skäl. Den genomsnittliga boendetiden var precis som under 2015 två och ett halvt år (30 månader) för de personer som avled eller flyttade ifrån särskilt boende under 2016. Precis som 2015 så varierar boendetiderna kraftigt mellan olika personer. Det var något fler personer som avled inom ett år från inflyttning till särskilt boende under 2016 jämfört med 2015 136 personer år 2016 jämfört med 100 under år 2015. Av dem som bodde maximalt ett år på särskilt boende och avled under 2016 så var det 50 personer som avled inom 3 månader från inflyttningsdatum. Antalet personer med beslut om särskilt boende som avlidit innan de hunnit flytta in på särskilt boende har minskat under senare delen av 2016. Under augusti till december var det totalt 8 personer som avled innan de hunnit få plats på/flytta in på särskilt boende. Under januari till och med juli var det i genomsnitt 7 personer i månaden som avled innan de hunnit flytta in på särskilt boende.

73 (95) Särskilt boende för personer med funktionsnedsättning Det finns ett 60-tal lägenheter i särskilt boende (SoL) för personer med funktionsnedsättning. Några personer med beslut om särskilt boende för personer med funktionsnedsättning bor på särskilt boende som i första hand riktar sig till äldre eller i bostad med särskild service (LSS). Tabell 12. Antal personer med beslut om särskilt boende för personer med funktionsnedsättning och inom parentes antal personer som faktiskt bor på särskilt boende i december 2015 och 2016, könsuppdelat och åldersuppdelat December 2015 December 2016 Totalt dec 79 (75) 77 (72) Varav Kvinnor 33 (31) 29 (27) Män 46 (44) 48 (45) Under 65 år 62 (58) 58 (53) 65 år och äldre 17 (17) 19 (19) I december 2016 var det 5 personer som hade ett ej verkställt beslut om särskilt boende för personer med funktionsnedsättning. Av dessa hade 4 väntat mer än 3 månader. Bostad med särskild service för vuxna Under 2016 har Leonardsberg öppnat igen med 15 lägenheter och St Olofsgatan har ökat med en lägenhet. Mathilda Ljungstedts gata 129 med 7 lägenheter har avvecklats. I dagsläget finns det drygt 530 lägenheter varav cirka 40 procent är servicelägenheter och cirka 60 procent gruppbostäder.

74 (95) Tabell 12. Antal personer med beslut om bostad med särskild service för vuxna och inom parentes antal personer som faktiskt bor i bostad med särskild service för vuxna i december 2015 och 2016, könsuppdelat och åldersuppdelat December 2015 December 2016 Totalt dec 572 (526) 587 (534) Varav Kvinnor 253 (235) 264 (239) Män 319 (291) 323 (295) Under 65 år 507 (461) 517 (466) 65 år och äldre 65 (65) 70 (68) Diagram 7. Antal personer som väntar på att få flytta in i bostad med särskild service (LSS). De som har väntat längre än tre månader redovisas särskilt. Det råder fortsatt stor obalans mellan antal personer med beslut om bostad med särskild service och antalet tillgängliga lägenheter i denna boendeform.

75 (95) 6.2.5 Korttidsboende, SoL Under 2016 har 14 korttidsplatser på Timmermansgatan 62 avvecklats och i stället blivit permanenta lägenheter i särskilt boende. De tre korttidsplatserna på Mathildagården har också avvecklats under 2016. Det innebär att det finns totalt 99 korttidsplatser som i huvudsak riktar sig till äldre personer. Det finns också 2 platser som riktar sig till personer med funktionsnedsättning på Skomakaregatan 11. Korttidsplatserna används både till tillfälligt boende på korttidsboende och till återkommande korttidsboende som fungerar som avlastning åt anhöriga. Det var totalt 548 personer som bodde på korttidsboende någon gång under 2016. Av dessa hade 71 beslut om återkommande korttidsboende. 6.2.6 Enskilda placeringar Tabell 13. Enskilda placeringar enligt socialtjänstlagen Bokslut 2013 Bokslut 2014 Bokslut 2015 Bokslut 2016 Enskilda placeringar, SoL Placeringar Placeringar Placeringar Placeringar genomsnitt under året Vuxna 11 11 11 6 Barn/ungdomar 3 3 1 1 Totalt 14 14 12 7 Källa: Vård och omsorgskontorets uppföljning Tabell 14. Enskilda placeringar enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Bokslut 2013 Bokslut 2014 Bokslut 2015 Bokslut 2016 Enskilda placeringar, LSS Placeringar Placeringar Placeringar Placeringar genomsnitt under året Vuxna 15 14 15 11 Barn/ungdomar 7 8 5 4 Totalt 22 22 20 15 Källa: Vård och omsorgskontorets uppföljning

76 (95) 6.2.7 Hemsjukvård Från och med 2015 hämtas statistik över besök (debiterade besök) från Treserva. Tidigare har besöksstatistiken kommit från TES (planerade besök). Det är sammanlagt 88 761 besök som är registrerade i Treserva för 2016. Det är drygt 8000 färre besök än 2015 och ungefär på den nivå som ingick i skatteväxlingen. Besök räknas nu som ett besök oavsett om det är en eller flera personer från samma yrkeskategori, och en eller flera yrkeskategorier, som har besökt personen vid samma tillfälle. Det är mellan 982 och 1 149 personer som har fått besök från hemsjukvården varje månad. De har fått i medel mellan 6,3 och 7,5 besök per månad under årets månader. Telefonsamtalen till hemsjukvården ligger ungefär på samma nivå som 2015. Det var i genomsnitt 137 samtal per dygn 2015 (statistik från TeleQ) och i genomsnitt 134 samtal per dygn under 2016. Av dessa samtal kom ungefär två tredjedelar från omvårdnadspersonal. Tabell 15. Antal personer med hemsjukvård per månad samt genomsnittligt antal utförda hemsjukvårdsbesök per dygn. December 2015 December 2016 Antal unika individer med hemsjukvård/mån Medel besök utförda av hemsjukvården/dygn 1 083 1 017 275 220 Källa: Treserva Det är i genomsnitt 167 personer per månad som enbart har haft hemsjukvård, inga behovsbedömda SoL- eller LSS-insatser.

77 (95) 7 Ekonomi 7.1 Ekonomiskt mål i uppdragsplan Vård- och omsorgsnämndens har 2016 en budgetram som uppgår till 2 262 743 tkr. Alla verksamhetsområden ska klara sin budget. 7.2 Resultaträkning för åren 2015 och 2016 Resultaträkning för åren 2015-2016 2016 2015 Verksamhetens intäkter 305 064 276 018 Verksamhetens kostnader -2 495 220-2 395 821 Kapitalkostnader (avskrivningar och internränta) -11 985-10 533 Verksamhetens nettokostnad -2 202 141-2 130 336 Budget 2 262 743 2 112 314 Årets resultat 60 602-18 022 Nettoinvesteringar 20 541 18 428 7.3 Ekonomiskt resultat Vård- och omsorgsnämndens har 2016 en budgetram som uppgår till 2 262 743 tkr. Resultatet per den 31 december 2016 visar ett överskott på 60 602 tkr vilket motsvarar 2 procent av budgetomslutningen. 2016 förstärktes vård- och omsorgsnämndens budgetram med 20 000 tkr för att täcka kostnaderna för införandet av sammanhållen arbetstid. Nämnden fick även statliga medel på 26 000 tkr för att öka bemanningen inom äldreomsorgen. De 26 000 tkr har använts till att konvertera platser utan inriktning på särskilt boende till demensplatser med högre bemanning och till att förstärka hemtjänsten med hemgångsteam. Ett utvecklingsarbete har under de senaste två åren gjorts för att minska placeringar utanför kommunen och ta hem personer som tidigare inte kunnat få sina behov tillgodosedda inom Norrköpings kommun. Under 2016 har arbetet gett resultat, antal placerade personer har under året minskat med drygt 30 procent. Personerna har flyttats till boenden i egen regi på redan budgeterade platser eller på upphandlade ramavtalsplatser. Även kostnaderna för personer som fortfarande behöver placeras utanför kommunen har kunnat sänkas genom upphandling via ramavtal i stället för enskilda avtal. Kostnaden för placeringar har därför gett ett överskott på 16 000 tkr 2016 mot budget.

78 (95) Succesivt har 88 nya platser på särskilt boende för äldre öppnat under året. Under samma period har platser med demensinriktning utökats och konverterats vilket medfört hög arbetsbelastning för myndighetsutövningens handläggare och koordinatorer. Det har inneburit att platserna inte kunnat beläggas enligt budget, vilket har gett ett överskott motsvarande 20 000 tkr. Nämnden har i sin tilldelade budgetram fått medel som är beräknat på helår för att öppna ett nytt LSS-boende med 15 platser. Boendet blev inflyttningsklart i oktober. För att inte behöva göra besparingar i verksamheten 2017 när boendet får helårskostnad har medel på 18 000 tkr inte nyttjats under 2016. Under året har ett nytt arbetssätt införts för att förbättra återsökningen av medel för flyktingar från Migrationsverket för personer med LSS-beslut. Det arbetet har gett nämnden intäkter på 8 700 tkr mot 4 000 tkr som var budgeterat. Ökad betalningsförmåga hos våra brukare och ett höjt tak för högsta avgift (maxtaxa) har gett högre avgiftsintäkter motsvarande 7 000 tkr mer än budgeterat. Bilden nedan visar hur kostnaderna fördelas mellan kommunala utförare, privata utförare, lokal- och kapitalkostnader samt övrig verksamhet. Övrig verksamhet består av förvaltningsövergripande kostnader. Fördelning av nettokostnader exkl vårdavgifter 5,6% 10,1% 10,0% 74,3% Kommunala utförare Privata utförare Lokal- och kapitalkostnader Övrigt Vård och omsorgskontorets kostnader fördelas 2016 med 61 procent till äldreomsorgen och 39 procent till verksamheter för personer med funktionsnedsättning. Den kostnadsmässiga fördelningen mellan äldreomsorg och

79 (95) verksamhet för personer med funktionsnedsättning är tillbaka på samma nivå som 2014. År 2015 var fördelningen 62 procent för äldreomsorgen. Fördelningen äldreomsorg och personer med funktionsnedsättning 39% 61% ÄO VPF Under året har utvecklingsarbete för en bättre resursstyrning startat. Statistik hämtas via web-focus för att få gemensam bild Nyckeltal byggs in i web-focus med både volymer och statistik och kopplas till befolkningsutvecklingen för att snabbt ge signaler om förändrade behov Nyckeltalen följs regelbundet så förändringar i behoven ger snabbare förändringar i verksamheten. Tydligare resursfördelningsmodeller med ersättning efter utfört uppdrag Individuppföljning för bättre anpassning mellan individens behov och insats Bygger ny prognosmodell för beräkning av behovet av särskilt boende inom äldreomsorgen framöver Införande av tids- och insatsregistrering.

80 (95) 7.4 Nettokostnad per verksamhet Nettokostnad per verksamhet 2014 2015 2016 NÄMND 861 920 1 082 NÄMNDADMINISTRATION 469 993 514 SÄRSKILT BOENDE ÄO 742 039 778 215 816 982 ORDINÄRT BOENDE 427 990 493 856 477 468 DAGVERKSAMHET 12 058 10 865 10 455 ÖVRIG ÖPPEN VERKSAMHET 5 907 5 435 5 907 TRÄFFPUNKT 22 615 18 273 17 221 ANHÖRIGVÅRD 2 212 1 798 1 544 MED FÄRDIGBH. ÄO 8 208 6 007 2 565 SÄRSKILT BOENDE FHO VUXNA 52 576 42 319 53 200 BOENDESTÖD 44 507 45 155 50 200 DAGVERKSAMHET 13 805 12 866 13 273 TRÄFFPUNKT /ÖPPEN VHT 2 570 1 824 1 311 SÄRSKILT BOENDE FHO, BOU 7 374 6 365 5 385 PERSONLIG ASS, BOU 23 710 29 271 25 975 MED.FÄRDIGBH.VPF 200 SÄRSKILT BOENDE FHO, BOU 11 442 12 922 15 172 KORTTIDSBOENDE, BOU 51 339 37 504 28 999 ÖVRIG VERKSAMHET BOU 8 490 8 261 8 742 PERSONLIG ASS VUXNA 85 962 94 449 116 267 DAGLIG VHT, INSKRIVEN 86 002 93 071 91 904 DAGVERKSAMHET, ÖPPEN 1 578 0 0 SÄRSKILT BOENDE FHO VUXNA 386 268 413 097 438 560 KORTTIDSBOENDE, VUXNA 4 752 5 209 8 284 ÖVRIG VERKSAMHET VUXNA 11 453 11 201 10 573 PSYKIATRI 305 461 358 TOTALT 2 014 494 2 130 336 2 202 141

81 (95) 8 Personalredovisning I detta kapitel redovisas statistik över vård- och omsorgsnämndens personal, till exempel antal anställda, årsarbetare och sjukfrånvaro. I detta kapitel redovisas också kompetensutveckling och arbete för att säkra kompetensförsörjningen. 8.1 Årsarbetare och anställda Statistiken nedan avser årsarbetare och anställda i egen regi. Tabell 1. Antal årsarbetare och antalet tillsvidareanställda, dec 2013, 2014, 2015 och 2016 Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut 2013 2014 2015 2016 Antal årsarbetare 2 965 3 075 3 224 3 344 Antal anställda 3 273 3 378 3 529 3 638 Genomsnittlig sysselsättningsgrad Källa: Web-focus, personalrapporter 90,58 91,02 91,36 91,92 Tabell 2. Antal visstidsanställda, december 2013, 2014, 2015 och 2016 Antal visstidsanställda, månadslön Antal visstidsanställda, timlön Källa: Web-focus, personalrapporter 8.1.1 Anställda fördelade på kön Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut 2013 2014 2015 2016 75 101 102 165 418 464 472 536 Tabell 3. Antalet tillsvidareanställda fördelade på kön i dec 2013, 2014, 2015 och 2016 Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut 2013 2014 2015 2016 Män 284 306 337 366 Kvinnor 2 989 3 072 3 193 3 272 Källa: Web-focus, personalrapporter

82 (95) 8.1.2 Anställda fördelade på ålder Tabell 4. Antalet tillsvidareanställda fördelade på ålder i dec2013, 2014, 2015 och 2016 Ålder Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut 2016 2013 2014 2015 20-29 273 291 351 405 30-39 590 583 632 672 40-49 1072 1104 1 076 1 040 50-59 968 1001 1 059 1 112 60-370 399 411 409 Källa: Web-focus, personalrapporter Den genomsnittliga åldern på de tillsvidareanställda har sjunkit från 46 år under perioden 2012 till 2015, till 45 år 2016. 8.1.3 Sjukfrånvaro Tabell 5. Sjukfrånvaro för vård- och omsorgskontoret totalt 2014, 2015och 2016 Antal dagar per anställd vård- och omsorgskontoret 2014 Antal dagar per anställd vård- och omsorgskontoret 2015 Antal dagar per anställd vård- och omsorgskontoret 2016 Antal anställda 1-14 dagar 15-60 dagar 61- dagar Totalt 3 349 0,86 0,57 1,01 2,44 3 486 0,88 0,64 1,20 2,71 3 638 0,88 0,56 1,32 2,77 Källa: Web-focus, personalrapporter

83 (95) Diagram 1. Sjukfrånvaro totalt, vård- och omsorgskontoret och kommunen, 2016 Källa: Web-focus, personalrapporter 8.1.4 Antal årsarbetare per yrkesgrupp Tabell 6. Antal årsarbetare per yrkesgrupp 2016 Antal årsarbetare Utfall enligt budget Områdeschefer 6 6,23 Enhetschefer 111,25 102,94 Sjuksköterskor 149,71 118,77 Fysioterapeuter 15,42 15,82 Arbetsterapeuter 45,15 41,54 Omvårdnadspersonal 2 732,02 2 718,68 Totalt 3 059,55 3 003,98

84 (95) 8.2 Arbete för att säkra kompetensförsörjningen Kompetensförsörjningen innebär att attrahera och rekrytera nya medarbetare till vård- och omsorgskontorets verksamheter behålla och kunna utveckla nuvarande medarbetare. Konkurrensen om arbetskraften ökar och det är redan i dag svårt att rekrytera chefer, sjuksköterskor, ekonomer, omvårdnadspersonal och handläggare till myndighetsutövningen. Det finns behov av att använda den befintliga kompetensen på ett bättre sätt, utnyttja tekniken bättre och skapa bra möjligheter till löne- och karriärutveckling 11. 8.2.1 Pilotprojekt för schemaläggning- och bemanning Diarienummer: 2016/0540 Nämnden har upphandlat ett IT-stöd för schemaläggning och bemanning, vilket kommer att ersätta systemet vikariebanken. Ett pilotprojekt startades i november med pilotenheter för införandet. Syftet med det är att få ett IT-system för att bättre kunna planera personalens arbetstid i relation till verksamhetens behov. Där finns även möjlighet till samplanering mellan flera enheter och eller avdelningar för ett bättre resursnyttjande. IT-systemet ska skapa förutsättningar för att säkerställa en bemanningsplanering som utgår från brukarens behov vikarier ska själva kunna anmäla i systemet när de vill arbeta och hur mycket tid de vill ställa till beställarens förfogande minska personalomsättningen och därmed kostnader för rekrytering/introduktion 11 Länk till filmer om att jobba inom vård- och omsorgsverksamheter https://play.norrkoping.se/hemtjansten-i-norrkopings-kommun-2

85 (95) få bättre möjlighet att följa upp personalkontinuiteten få en bättre personalplanering och effektivt nyttjande utifrån verksamhetens behov. 8.2.2 Samarbete med Linköpings universitet kring bland annat praktik för studerande PUFF samordnar arbetet med en gemensam introduktion till socionomstudenterna som ska göra verksamhetsförlagd utbildning i Norrköpings kommun. Samtliga förvaltningar som anställer socionomer deltar. Under 2015 gjordes en FoU rapport för att kartlägga hur kommunerna arbetar med introduktion till nyanställda socionomer inom myndighetsutövningen. Rapportens resultat har delvis varit grund för fortsatta diskussioner om utvecklingsarbete i regionen. Observera att samarbetet kring bland annat den verksamhetsförlagda delen av utbildningen till arbetsterapeuter, fysioterapeuter och sjuksköterskor beskrivs i avsnitt 5.5.2 Samarbete och samverkan med andra huvudmän. 8.2.3 Vård- och Omsorgscollege Diarienummer: VON 2017/0073, VON 2017/0074 Den lokala respektive regionala styrgruppen har under året fattat beslut om en ny certifiering för 2017-2021. Östergötland beräknar bli klara med certifieringen våren 2017. Vård- och omsorgskontoret är involverat både regionalt och nationellt i denna samverkan, i nationella nätverk och i det regionala branschråd och regionalt kompetensforum som arbetar med kompetenskrav inom vård och omsorgsyrket. Det finns en strävan att öka delaktigheten och samarbetet med verksamheterna gällande studerandemiljön. Det har påbörjats ett arbete med att utveckla det arbetsplatsförlagda lärandet (APL) genom att stärka handledarrollen med att utbilda språkombud. Vård och omsorgscollege östra Östergötland har deltagit vid arbetsgrupper, konferenser, bland annat Skuggning vid återcertifiering i Regionala VO-college Skåne VO-college årskonferens Erfarenhetsutbyteskonferenser arrangerat av Region Östergötland Konferens av Nationella kompetensrådet inom funktionshinderområdet Utbildning av Länsstyrelsen Hedersrelaterat våld och förtryck Regionala styrgruppsmöten Arbetsmarknadsdepartementets konferens om Extra tjänster och kompetenslyft

86 (95) Konferens av Arbetsförmedlingen gällande Östergötlands arbetsmarknad Träff för erfarenhetsutbyte med Teknik College Programråd för Hagagymnasiet. 8.2.4 Arbetsmiljöpris till Norrlundagatan 7:1 Norralundsgatan 7:1 har tilldelats årets arbetsmiljöpris. Syftet med arbetsmiljöpriset är att synliggöra arbetet med den fysiska och sociala arbetsmiljön. Arbetsmiljöpriset ska fungera som en inspiration samt premiera de enheter som jobbar aktivt för en bättre arbetsmiljö. Norralundsgatan 7:1 tilldelades priset med motiveringen Årets arbetsmiljöpris går till en arbetsplats där olika yrkeskategorier verkar tillsammans för att minska ohälsa och förbättra trivsel. Genom ett starkt engagemang från chef, stor delaktighet från skyddsombud och medarbetare och i samarbete med Previa har arbetet lett till minskad sjukfrånvaro, mer motiverad personal där alla ser sin del i helheten. 8.3 Medarbetarnas grundutbildning Vi har två möjliga vägar att söka statistik om medarbetares grundutbildning. Den ena är Pro-Competence, där enbart tillsvidareanställda redovisas. Den andra vägen är Webb focus, som även tar med visstidsanställda. Om inget annat anges är följande statistik hämtad ur ProCompetence och gäller därför endast för tillsvidareanställda medarbetare. Alla statistikuttag är gjorda i december 2016 eller januari 2017 och ger en ögonblicksbild av läget. Statistiken omfattar medarbetare som är anställda i egen regi. 8.3.1 Medarbetarnas grundutbildning, den kommunala utföraren Medarbetarnas grundutbildning inom ordinär och särskilt boende Total sett har 96 procent deklarerat sig i ProCompetence utifrån rollen Medarbetare inom ordinärt och särskilt boende. Utav dessa är 78 procent behöriga enligt kraven om grundutbildning. Det är en ökning med 3 procentenheter jämfört med år 2015.

87 (95) Tabell 1. Deklarerade och behöriga medarbetare bland de som valt rollen Medarbetare inom ordinärt och särskilt boende. Särskilt boende Särskilt boende Ordinärt Boende Hemsjukvård Spår 1 Ordinärt boende Spår 1 Spår 2 Spår 2 Andel deklarerade medarbetare (%) 97 96 96 92 Andel behöriga medarbetare (%) 84 80 75 70 Andel behöriga medarbetare (%) 82 72 Tabellen visar andelen deklarerade medarbetare inom varje område samt vilken andel av dessa som är behöriga enligt rollen Medarbetare inom ordinärt eller särskilt boende. Statistik ur webbfocus Ur webbfocus hämtas statistik utifrån vad medarbetarna har för titel undersköterska, vårdbiträde eller vårdare. Statistiken i webbfocus omfattar även visstidsanställda medarbetare. Tabell 2. Andel behöriga medarbetare i ordinärt och särskilt boende inklusive visstidsanställda 2016 Andel behöriga medarbetare inklusive visstidsanställda (%) Särskilt boende Ordinärt boende Hemsjukvård 85 69 Medarbetarnas grundutbildning inom VPF Från och med början av år 2016 ska medarbetare inom VPF välja någon av rollerna Stödassistent eller Stödpedagog. Endast ett fåtal medarbetare har under året deklarerat sig som stödassistenter samt redovisat sin grundutbildning. Därför finns ingen statistik att hämta ur ProCompetence för denna yrkesgrupp. Inte heller statistiken för rollen Stödpedagog är relevant. Visserligen har medarbetare i hög grad valt rollen, eftersom den inte är ny utan endast har bytt namn (från att tidigare benämnts Pedagog). Däremot har kraven om grundutbildning som är kopplade till rollen ändrats, något medarbetarna uppmärksammat i låg utsträckning.

88 (95) Statistik ur webbfocus Ur webbfocus hämtas statistik utifrån vad medarbetarna har för titel; stödpedagog, stödassistent, undersköterska, vårdbiträde eller vårdare. Statistiken i webbfocus omfattar även visstidsanställda medarbetare. Tabell 3. Andel behöriga medarbetare inom verksamhet för personer med funktionsnedsättning (VPF) inklusive visstidsanställda 2016 VPF Andel behöriga medarbetare inklusive visstidsanställda (%) 67 Medarbetarnas grundutbildning inom hälso- och sjukvård Av alla medarbetare inom hälso- och sjukvård har 96 procent valt någon av rollerna Sjuksköterska, Sjukgymnast/Fysioterapeut eller Arbetsterapeut. Däremot saknar 22 procent en deklaration enligt den gemensamma kärnrollen HSL kärnroll. 85 procent har deklarerat sin legitimation. Tabell 4. Antal deklarerade medarbetare enligt HSL Kärnroll, de yrkesspecifika rollerna inom hälso- och sjukvård samt antal deklarerade legitimationer, 2016 Särskilt boende Ordinärt boende Hemsjukvård VPF Spår 1 Spår 1 Spår 1 Antal medarbetare i ProCompetence 96 60 22 HSL Kärnroll (ska väljas av alla) 75 45 19 Sjuksköterskor 71 42 14 Arbetsterapeuter 17 10 5 Fysioterapeuter/Sjukgymnaster 7 3 2 Antal som deklarerat sin legitimation 80 53 19 Tabellen visar antal medarbetare som valt HSL Kärnroll, rollerna Arbetsterapeut, Sjuksköterska eller Sjukgymnast/Fysioterapeut samt vilket antal som deklarerat att de har en legitimation. 8.3.2 Medarbetarnas grundutbildning, myndighetsutövningen Inom myndighetsutövningen finns en kommunövergripande kärnroll för individbeslut Kärnroll individbeslut. Utöver kärnrollen ska medarbetare inom myndighetsutövning välja någon eller några av följande roller: Biståndshandläggare SoL Myndighetsutövare LSS-handläggare

89 (95) Myndighetsutövare barn och unga Myndighetsutövare familjehem. Samtliga medarbetare inom myndighetsutövningen har valt en eller flera av de verksamhetsspecifika handläggarrollerna som listas ovan. Däremot saknar 15 procent av medarbetarna inom myndighetsutövningen en deklaration enligt den kommunövergripande kärnrollen för individbeslut. 94 procent av medarbetarna inom myndighetsutövningen har deklarerat att de har en socionomexamen eller motsvarande högskoleutbildning. 8.3.3 Aktuella utvecklingsplaner Ungefär 25 procent av samtliga tillsvidareanställda medarbetare inom vård- och omsorgskontoret har en aktuell utvecklingsplan i ProCompetence som godkänts av både medarbetare och chef. Med aktuell menas att utvecklingsplanen inte är äldre än 15 månader. Tabell 5. Godkända utvecklingsplaner Särskilt boende Särskilt boende Ordinärt boende Hemsjukvård Ordinärt boende VPF VPF VPF Andel medarbetare med en godkänd utvecklingsplan (%) Spår 1 Spår 2 Spår 1 Spår 2 Spår 1 Spår 2 Spår 3 27 26 25 25 8 11 12 Tabellen visar andelen medarbetare per område inom vård- och omsorgskontoret som har en aktuell utvecklingsplan, vilken godkänts av både medarbetare och chef. 8.4 Kompetensutveckling Vård- och omsorgskontoret har en kompetensförsörjningsplan för 2015-2018. Kompetensförsörjningsplanen lägger fast strategier och strukturer för hur vårdoch omsorgskontoret ska arbeta med rekrytering av personal, karriärvägar och ansvarsfördelning. Den innehåller även delar om mentorskap och introduktion till chefer. 8.4.1 Utbildningar 2016 Under 2016 har arbetat fortsatt med att ta fram och genomföra de utbildningar som identifierats genom den tidigare kompetensanalysen. Nedan följer en redovisning av vilka förvaltningsövergripande utbildningar som genomförts under 2016 och hur många personer som deltagit. Utöver nedanstående beskrivs

90 (95) kompetensutveckling som skett tillsammans med olika samarbetspartners i kapitel 5 Viktiga händelser. Det rör bland annat utbildningsinsatser i Delaktighetsmodellen och psykiatriska veckan. Utbildning Antal personer Inspirationsföreläsning med Jörgen Oom För alla medarbetare Neuropsykiatri 101 Rehabiliterande förhållnings- och arbetssätt 33 Tecken som stöd - alternativ kommunikation 22 Validering 28 ICF 77 Hygienutbildning 132 Avancerad hygienutbildning 19 Handledarutbildning 81 Egenvård 71 MI motiverande samtal 79 Demensutbildning 20 FoU- seminarier 91 Vårdpedagogik och handledning 17 Specialpedagogik 1 14 E-hälsodagen 357 Chefsintroduktion ProCompetence 16 Specialpedagogik 2 16 Socialpedagogik 12 Kostombudsdagar 320 Kunskapsseminarium Mat och måltid 200 Språkombudsutbildning 8 Treserva 327 TES 217 Meningsfull dag och socialt innehåll i verksamheten 30 Dokumentation, genomförandeplaner och Ca 850 avvikelser Nätverksträffar för dokumentationsombud 65 Utbildningar kring demens Demensteamet har haft tretton BPSD utbildningar under året. Det är 89 personer som utbildats till BPSD-registratorer. Det har erbjudits uppföljningstillfällen för utbildade registratorer, 44 personer har deltagit. Demensteamet har haft handlednings- och utbildningstillfällen på två hemtjänstenheter och på fyra särskilda boenden, sammantaget 83 BPSD-handledningstillfällen. Fyra utbildningar för anhöriga till personer med demens har startats tillsammans med anhörigkonsulenter.

91 (95) Samordnad individuell plan (SIP) gällande barn och unga Diarienummer: VON 2014/0227 739 För att fortsätta implementering av SIP genomfördes två workshopshalvdagar under våren. Syftet var att ge fördjupad kunskap om SIP och den gemensamma rutinen. Workshops erbjöds till medarbetare som kommer i kontakt med barn och unga i ålder 0-18 år i Norrköping inom Region Östergötland, socialtjänst socialkontoret, vård- och omsorgskontoret samt elevhälsan. Samma form av workshops har genomförts tidigare. Statlig kunskapssatsning till baspersonal inom äldre- och funktionshindersomsorgen Socialstyrelsen fördelade på regeringens uppdrag stimulansmedel till satsning på utbildning till baspersonal. I linje med villkoren för hur stimulansmedlen kunde användas har det huvudsakligen inneburit kurser inom gymnasieutbildningarna inom vård- och omsorgs eller barn och fritid. Från vård- och omsorgskontoret har 173 personer deltagit i olika kurser inom vård- och omsorgsutbildningen under 2016. Förutom det har 50 handläggare inom myndighetsutövningen gått en två dagars utbildning i metoden Motiverande intervju (MI) och åtta personer har utbildats till språkombud. Peak motivation rätt mental inställning med Jörgen Oom Föreläsning om förändringsarbete, attityder och hur vi kan våga vara bäst samt hålla ett högt tempo utan negativ stress. Föreläsningen riktade sig till alla medarbetare inom vård- och omsorgskontoret. 8.4.2 Seminarier E-hälsodagen Länet genomförde en E-hälsodag i november, ett arrangemang med både föreläsare från nationell och regional nivå. Utmanande beteende I januari anordnades ett seminarium om utmanande beteende, aktuellt utifrån Socialstyrelsens nya kunskapsstöd för hur man bäst arbetar för att förebygga problemskapande eller utmanande beteende. Föreläsare var Petra Björne FoU- Malmö. Petra har varit drivande i arbetet med kunskapsstödet. Deltagarna fick förutom föreläsningen även arbeta i workshop med ett nytt studiecirkelmaterial kopplat till kunskapsstödet. Ensamkommande flyktingbarn I maj genomfördes ett kunskapsseminarium på temat ensamkommande barn där både forskare och praktiker bidrog. Intresset var stort med cirka 160 deltagare.

92 (95) Mat och måltidsinspiration Under hösten anordnades ett kunskapsseminarium inom projektet Mat och måltidsinspiration. FoU seminarier I samarbete med Linköpings universitet anordnades sex FoU seminarier med totalt ett åttital deltagare. FoU seminarierna är ett möte mellan forskare och doktorander och medarbetare från de olika verksamheterna där aktuell forskning presenteras och diskuteras gemensamt. Syftet med seminarierna är att föra ut ny forskning ut i den praktiska verksamheten men också att få verksamhetens efterenheter och synpunkter på den pågående forskningen. Seminarierna var Fysisk aktivitet på särskilt boende Kulturkompetens och bemötande inom vården Det dubbla anhörigskapet Livsförståelsens språk inom social omsorg Kulturell kompetens Vägvisarprojektet Online spelvanor hos unga med intellektuella funktionsnedsättningar. Dessutom har föreläsningar hållits för olika grupper av personer både från verksamhet och studenter om fysisk aktivitet på särskilt boende. 8.4.3 Dokumentation av medarbetarsamtal och utvecklingsplan Ungefär var femte av samtliga tillsvidareanställda medarbetare inom vård- och omsorgskontoret har en aktuell utvecklingsplan i ProCompetence som godkänts av både medarbetare och chef. Med aktuell menas att utvecklingsplanen inte är äldre än 15 månader. Tabell 4. Godkända utvecklingsplaner Särskilt boende Särskilt boende Ordinärt boende Hemsjukvård Ordinärt boende VPF VPF VPF Andel medarbetare med en godkänd utvecklingsplan (%) Spår 1 Spår 2 Spår 1 Spår 2 Spår 1 Spår 2 Spår 3 27 26 25 25 8 11 12 Tabellen visar andelen medarbetare per område inom vård- och omsorgskontoret som har en aktuell utvecklingsplan, vilken godkänts av både medarbetare och chef.

93 (95) 9 Framtid 9.1 Viktiga framtidsfrågor för vård och omsorgsnämnden Både vård- och omsorgsnämnden och omsorgskontoret arbetar kontinuerligt med omvärldsbevakning för att följa den nationella och internationella utvecklingen inom frågor som rör personer som har eller kan komma att få insatser från verksamheten utvecklingen av den verksamhet som ingår i ansvarområdet. En av vård- och omsorgsnämndens viktigaste framtidsfrågor är att rekrytera och behålla medarbetare med rätt kompetens. Svårigheten att rekrytera gäller redan i dag de flesta personalkategorier såsom sjuksköterskor, handläggare på myndighetsutövningen, omvårdnadspersonal och chefer. Vård- och omsorgsnämndens verksamheter konkurrerar om arbetskraften med både annan kommunal verksamhet i Norrköping, andra kommuner, regionen och arbetsmarknaden i stort. Att vara en attraktiv arbetsgivare är en viktig framtidsfråga utifrån att vård- och omsorgsnämnden ska kunna tillgodose behov hos både äldre och personer med funktionsnedsättning. Vård- och omsorgsnämnden har sedan 2015 kunnat öka bemanningen i särskilt boende med demensinriktning och förstärkt hemgångsteamet i hemtjänst med stöd av finansiering via statliga stimulansmedel för ökad bemanning inom äldreomsorg. Den statliga satsningen planeras pågå till 2018. Om satsningen sedan upphör innebär det en minskad intäkt för vård- och omsorgsnämnden motsvarande 26 miljoner kronor per år. Införandet av valfrihet i hemtjänsten som pågår kommer att innebära att den kommunala utföraren av hemtjänst blir en av flera utförare inom verksamheten. Beslut om de krav som ska ställas på framtida utförare av hemtjänst inom ramen för ett valfrihetssystem (LOV) ska fattas av vård- och omsorgsnämnden under våren 2017. Godkännande av de utförare som vill bedriva hemtjänst inom ramen för valfrihetssystemet redan från start, ska ske i slutet av 2017. Inom verksamheten för personer med funktionsnedsättning ligger fokus på att utveckla innehåll och arbetssätt. Den verksamhet som drivs i kommunal och privat regi inom kommunen ska klara kommuninvånarnas behov så att placering utanför kommunen inte ska behöva ske. Arbetet med att införa IT-stöd för planering, tids- och insatsregistrering, schemaläggning och bemanning behöver ske inom all timbaserad verksamheter som personlig assistans, boendestöd och daglig verksamhet.

94 (95) Vård- och omsorgskontoret är inne i en omställningsprocess som innebär ökad tydlighet kring ansvar och roller i organisationen. Fokus ligger på vilka delar av organisationen som arbetar med beställning och uppföljning och vilka som arbetar med att utföra verksamheten. Uppföljning av verksamhet både utifrån en ökande andel upphandlad verksamhet och ökade lagkrav på uppföljning och kontroll av privata företag som utför kommunal verksamhet kommer att öka och kräva ökade resurser och förändrade arbetssätt under kommande år. Arbetet med att ta fram prognoser för förändringar i verksamheten behöver fortsätta. I dagsläget finns en första modell för prognoser för behov av särskilt boende. Hemtjänst och avgiftsintäkter är andra områden där det finns behov av bättre underlag kring hur utvecklingen troligen kommer att se ut under kommande år. Behov och tillgång på lägenheter i särskilt boende för äldre är nu i balans men det råder fortfarande obalans mellan behov och lägenheter i bostad med särskild service för vuxna med funktionsnedsättning. För att kunna planera verksamheten behövs bra prognoser som tar hänsyn till både befolkningsutveckling och utveckling av behoven hos nuvarande och framtida brukare. För att kunna tillgodose behoven hos en åldrande befolkning är det viktigt att följa och följa med i samhällsutvecklingen genom att testa bland annat ny välfärdsteknik och nya arbetsmetoder samt att erbjuda nya boendeformer som är tillgänglighetsanpassade och ger möjlighet till social gemenskap.