Linköpings universitet 1

Relevanta dokument
Mobbning i skolan. Robert Thornberg

Barn med oro och rädsla i skolan

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan

Lindgårdens förskola

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

Sofiaskolan

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverkets rapport 353

Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. för. Förskolan Skattkammaren

Skol-KOMET. Fungerar? Uppförandeproblem. Uppförandeproblem. Normalproblem. Förekomst

BUN 8 mars 2016 Trygghet - och Trivselenkät 2015

Resultater fra Skolverkets vurdering av metoder mot mobbning

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan

Översyn av skolornas arbete mot mobbning

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. för. Högadalsskolan

Fri från mobbning. - Hur kan vi stöda de som varit utsatta för mobbning? Maria Lingonblad

Mariaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011

Nationell kartläggning Barns och ungdomars psykiska hälsa

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Trygghetsplan (Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan.)

Valstaskolan. Likabehandlingsplan. Inledning, målsättning, definitioner och handlingsplan. Inledning. Vad säger lagen?

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen

Bolinder Förskolor Förskolan Skattkistans Likabehandlingsplan plan mot diskriminering och kränkande behandling

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING

Likabehandlingsplan för Broslättsskolan

Likabehandlingsplan Nejlikans förskola 2019

FOKUS PÅ. PISA 2015: Så mår svenska 15-åringar i skolan

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet

Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem

Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015

Plan för Isbjörnens förskola

Utbynässkolans arbetsplan mot mobbning 2011

Stråtjära skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Sundby förskola

OKTOBER Arbete Mot Mobbning MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

Rossö skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN Kyrkskolan Linnéskolan 7-9 Röinge skola

Det finns inga trollspön men det finns bra arbetssätt

LIKABEHANDLINGSPLAN för elever och personal

Åsö grundskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

Tillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV?

ÅRLIG LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING RICKARUMS SKOLA 2018/2019

Daggkåpeskolan och Daggkåpeskolans fritidshem

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

Plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan. Björnungens förskola

Uppmärksamma den andra föräldern

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING MÖLLEBACKSSKOLAN

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet

Målen i planen mot diskriminering och kränkande behandling, augusti augusti 2016

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Strömstads förskolors och skolors likabehandlingsplan

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV?

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kognition betecknar människans intellektuella funktioner.

Bringåsens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN SVENSBY SKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN för Björkängens förskola LÄSÅRET 2008/2009

Skolan förebygger. - om hälsa, lärande och prevention i skolan

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Arbråskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Marks Gymnasieskola - Elevenkät åk 2 Lå

Olweusarbetet i Sollentuna Musikklasser 15/16

2015 säteriskolan. Arbete Mot Mobbning MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

Hagaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nu inför det nya läsåret vill vi att ni läser igenom vad som är Vikeneskolans värdegrund och samtalar med era barn om vad det innebär.

SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I

Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober

PLAN FÖR ELEVHÄLSA. Elevhälsa. Plan för elevhälsa S i d a 1 7

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Jungs Friskola

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Vätterskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN Kyrkskolan Linnéskolan 7-9 Röinge skola

Stockholmsenkäten 2014

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?

Solna stad Brukarundersökning 2018

Kyrkslättens skola - Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA

Knappekullaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Det går att stoppa diskriminering & kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Faktoriet 2014/15

Likabehandlingsplan läsåret 14-15

Skolans arbetsmiljö:

Jonslunds skola. Läsåret 2009/10 VISION

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Psykolog i skolan. pedagogisk psykologi.se/hjalmar. Arbetar för att främja hälsa, lärande och utveckling

Individuella Gymnasiet Ekerö

Katarina Södra skolas plan kränkande behandling och diskriminering

Transkript:

Utsatthet för mobbning: ökad risk för Mobbningsprevention: Föreläsning om aktuell forskning Robert Thornberg Institutionen för beteendevetenskap och lärande Låg självkänsla Depression Självskadebeteende Suicidtankar och beteende Ångest och social ångest Sömnsvårigheter Psykosomatiska symtom Fysisk ohälsa Social isolering Försämrade skolprestationer Antisocialt beteende, aggression och våldshandlingar Psykotiska symtom Mobbningsbeteende ökar i senare år risken för Antisocialt beteende Aggression och våldshandlingar Kriminalitet Droganvändning Psykosociala problem Depression Suicidtankar och beteende Vittne till mobbning: korrelerar med (obs, en studie, Rivers et al., 2009) Depressiva symtom Ångestsymtom Paranoida föreställningar Tvångssymtom Negativa interpersonella känslor Fientlighet Icke-klinisk allmän oro Psykotiska symtom Droganvändning Förebyggande i det vardagliga arbetet Farringtons och Ttofi (2009, 2011) metaanalys Datadrivet arbetssätt Fler vuxna ute bland eleverna under rasterna eller på skolgården Utbildning av och information till föräldrarna om mobbningsarbetet i skolan Att göra eleverna delaktiga och engagerade i antimobbningsarbetet Att förbättra lärares ledarskap i klassrummet Att lärare och elever tillsammans i klasserna utarbetar regler mot mobbning Arbetsgrupper med experter Kontinuerlig kartläggning av förekomst av mobbning Anonym elevenkät Kartläggning av farliga platser Fokusgrupper Linköpings universitet 1

Svensk utvärdering av 39 skolors antimobbningsarbete Skolverket (2011) Fostransstilar Hög grad av Relationsfrämjande insatser mellan elever Elevers aktiva medverkan i det förebyggande arbetet Personalutbildning rörande mobbning Rastvaktssystem baserat på kartläggning av farliga platser och att det på rasterna anordnas aktiviteter av särskild personal Låg grad Eftergiven Auktoritativ Hög grad Skolor som lyckats hålla mobbningen på en låg nivå utmärktes bland annat av att: all personal var engagerad i arbetet, att arbetet var väl förankrat hos all personal och hos eleverna, och att skolan präglades av ett bra skolklimat Oinvolverad Låg grad av Auktoritär Forskning om olika fostransstilar Barn till auktoritära föräldrar: tenderar ofta att vara oroliga och olyckliga brister ofta i självförtroende är mer aggressiva och undandragande i relation till andra tenderar ofta i samspel med jämnåriga att reagera fientligt och aggressivt i frustrerande situationer tror att konflikter med jämnåriga löses med ovänliga och påstridiga metoder. Barn till eftergivna föräldrar: är mer omogna och självcentrerade brister ofta i självförtroende brister ofta i självkontroll mer impulsiva och aggressiva (särskilt pojkar) mer rebelliska uppvisar oftare låg grad av socialt ansvar. Barn till oinvolverade föräldrar: tenderar att ha hög grad av aggression och utagerande beteenden tenderar att vara olyckliga och nedstämda har ofta låg självkänsla brister i sociala färdigheter. Barn till auktoritativa föräldrar: är mer vänliga är mer samarbetsorienterade är mer prosociala har högre grad av psykisk hälsa har högre grad av självförtroende har högre grad av självständighet och självkontroll är mer socialt kompetenta och ansvarstagande har färre anpassnings- och beteendeproblem är mer omtyckta av jämnåriga Presterar bättre i skolan. Linköpings universitet 2

Ungdomar till auktoritativa föräldrar: Tvångsmaktsmönster och aggression har större tilltro till sin egen kompetens har högre självkänsla har högre grad av psykisk hälsa tillskriver sina föräldrar en större legitimitet är mer prosociala är mer socialt och intellektuellt kompetenta har färre anpassnings-, aggressions- och beteendeproblem är i lägre grad involverade i mobbning presterar bättre i skolan. Tvångsmaktsmönster n Aversiva interaktionsmönster n Maktkamp, ständiga konflikter n Avståndstagande, brist på värme n Förstärkning av aggression n Aggressiv modellinlärning Aggressiv kognition n Fientliga grundantaganden n Fientliga tolkningar n Begränsad repertoar av strategier n Huvudsakligen aggressiva strategier n Lätt att bli frustrerad och arg n Bristande känslokontroll n Aggressiv etik Positiva lärar-elevrelationer värme närhet tillit stöd Negativa lärar-elevrelationer maktkamp avståndstagande ständiga konflikter brist på värme Positiva lärar-elevrelationer kännetecknar s.k. effektiva lärare studiemotivation studieengagemang studieprestationer positivt klimat i klassen prosociala beteenden mindre trots och stök mindre våld, kränkningar och mobbning Den positiva effekten för studieprestationer är starkare för elever som kommer från studieovana hem Elever utsatta för mobbning löper minskad risk för psykisk ohälsa om de har goda relationer med sina lärare Mindre stök i klassrummet Högriskelever och lärar-elevrelationen Lärarstilar Hög grad av Högre studieprestationer Mindre kränkningar och mobbning Ø Högriskelever Ø Löper ökad risk för negativa lärar-elevrelationer Ø Longitudinella studier Ø Positiva lärar-elevrelationer: en skyddande faktor Låg grad Eftergiven Auktoritativ Hög grad Oinvolverad Auktoritär Låg grad av Linköpings universitet 3

Auktoritativa lärare a) upprätthåller resonabla och rättvisa regler på ett konsekvent, förklarande och rättvist sätt b) har höga förväntningar på eleverna c) verkar för att eleverna ska kunna agera mer och mer självständigt och med god självreglering, i motsats till att eleverna ska styras och motiveras genom yttre kontroll och övervakning d) utvecklar positiva, varma och stödjande relationer med eleverna e) är lyhörda för elevernas åsikter och skapar ett visst förhandlingsutrymme Skolklimat Interaktionsmönster relationer regler trygghet tillhörighet Positivt skolklimat: kännetecknar s.k. effektiva skolor sammanhänger med mindre våld och vandalism sammanhänger med mindre mobbning 2017-11-17 Hela skolan -ansats Skolan har en gemensam antimobbningspolicy Samtliga lärare och all annan skolpersonal som möter elever är engagerade i arbetet mot mobbning Lärare involverar eleverna i antimobbningsarbetet och utveckla samvaroregler i varje klass tillsammans med eleverna bör inkludera (Olweus): - Vi mobbar inte andra - Vi försöker hjälpa elever som blir mobbade - Vi låter utfrysta elever få vara med oss - Om vi känner till någon som är mobbad så berättar vi för en vuxen på skolan och för en vuxen därhemma Auktoritativa skolor Eftergivna skolor riskerar att drabbas av alltför mycket oordning, stök och bråk. Auktoritära skolor riskerar att uppfattas som allt för strikta, inhumana och orättvisa bland elever, vilket i sin tur ökar risken för antagonistiska reaktioner och beteenden. Auktoritativa skolor tenderar att ha elever som är engagerade i skolarbetet, elever som uppfattar reglerna på skolan som rättvisa, elever som uppfattar lärarnas auktoritet som legitim, elever som uppträder mindre stökigt i klassrummen, och mindre problem med mobbning. Fokusgrupper: konsultera elever Kanadensisk fokusgruppsstudie (Cunningham et al., 2016): 13 fokusgrupper sammanlagt 97 elever (omkring 10-14 år) från 12 skolor i socioekonomiskt olika bostadsområden Aspekter i skolors antimobbningsarbete som eleverna upplever som ineffektiva Resultat: Aspekter i skolors antimobbningsarbete som eleverna upplever som ineffektiva Tråkiga och tjatiga presentationer. När vuxna inte uppfattas trovärdiga (t.ex. upplever att de inte bryr sig, inte tar det på allvar själva). När lärare misslyckas med att upptäcka mobbning på rasterna för att de är distraherade av sina mobiltelefoner eller för att de står och pratar med sina kollegor. När lärare dröjer med att respondera på mobbning; elever säger till men lärare ingriper försent (distraherade el. tidspress). Konsekvenserna för förövarna upplevs som ineffektiva. Orättvisa eller respektlösa processer (t.ex. är fördomsfull p.g.a. elevers negativa rykten, lärare uppträder respektlöst, orättvist bedömd och bestraffad utan att ordentligt rett ut vad som hänt). Att skolan och lärare inte håller fast vid sitt antimobbningsprogram börja strunta i vissa saker. Linköpings universitet 4

2017-11-17 Förekomst av mobbning varierar mellan klasser och skolor faktorer som bidrar till att förklara variansen Pågående studie vid Linköpings universitet Ø Självtillit i att försvara utsatta för mobbning Ø Lärar-elevrelationer Ø Kollektiv tillit i att stoppa aggression Ø Lärares ledarskap (auktoritativ vs. andra lärarstilar) Ø Datainsamling VT-2017: mer än 1600 elever från över 100 skolklasser i åk 5 Ø Skolklimat, klassrumsklimat Ø Självskattningsformulär + skattning av den egna skolklassen aggregerat till klassnivå Ø Auktoritativa skolor Ø Hur elever beter sig som vittnen till mobbning, våld och kränkningar Resultat: Flernivåmodell om att försvara utsatta Est. Resultat: korrelationer på klassnivå Årskurs 4 SE Individuella faktorer --Kön 0.376*** 0.047 --Självtillit i att försvara utsatta 0.518*** 0.017 Årskurs 5.51*** Kollektiv tillit -.24* Kollektiv tillit -.30** -.40*** -.48*** Klassfaktorer --Kollektiv självtillit i att stoppa aggr. 0.080*** --Prop. pojkar i klassen 0.248 Mobbning 0.017 Mobbning.34*** 0.219 a p <.09, ** p <.01, *** p <.001 Mobbningsprevention: Några slutsatser Ø Positiva lärare elevrelationer; auktoritativt ledarskap (grundbulten) Ø Särskilt fokus på elever med beteendeproblem och elever med psykisk ohälsa Ø Gör all skolpersonal delaktig i detta arbete (gemensam policy, gemensamt arbete) Ø Positivt skol- och klassklimat; auktoritativa skolor Ø Elevhälsoteam eller mångprofessionellt antimobbningsteam: Handleda, konsultera och vidareutbilda lärare och annan skolpersonal som arbetar med elever i skolvardagen Ø Lärare utvecklar samvaroregler i varje klass tillsammans med eleverna Tack för din uppmärksamhet! robert.thornberg@liu.se Ø Ökad vuxennärvaro på raster (värme, engagemang, tydlighet) Ø Gör föräldrarna delaktiga genom att bl.a. informera om ert förändringsarbete och håll dem kontinuerligt underrättade; involvera föräldrarna Ø Gör eleverna delaktiga i att förbättra skolklimatet och i antimobbningsarbetet Linköpings universitet 5