Innehållsförteckning Politisk organisation... 3 Förvaltningsorganisation... 4 Styrmodell... 5 Styrmodell... 5 Kommunfullmäktiges styrkort 2016-2018... 7 Omvärldsanalys... 9 Kommunernas ekonomi... 10 Budgetförutsättningar... 11 Budget enligt politisk organisation... 11 God ekonomisk hushållning... 11 Balanskrav... 11 Skatter, bidrag och befolkning... 11 Taxor och avgifter... 12 Budgetberedningens arbete... 12 Intern fördelning av flyktingmedel... 13 Budgeterat resultat... 14 Detaljbudget 2017... 14 Investeringar... 15 Investeringsprocessen... 15 Klassificering av investering... 15 Investeringsmål... 15 Investeringsbudget 2017... 16 Gemensamma nämnder... 16 Faktasammandrag (tkr)... 17 Resultatbudget 2017 och plan 2018-2019 (tkr)... 18 Investeringsbudget och -plan 2017-2019 (tkr)... 19
Politisk organisation 3
Förvaltningsorganisation Förvaltningsorganisationen enligt nedanstående är den tjänstemannaorganisation som gäller från och med årsskiftet 2014/2015. Nedanstående organisationsbild överensstämmer med presentationen som följer i budgetdokumentet. 4
Styrmodell I mars 2016 beslutade kommunfullmäktige om en ny styrmodell. Det har skett en komplett revidering av mål- och resultatstyrningsprocessen med syfte att förtydliga, förenkla och förmedla kommunens utveckling genom ett rimligt antal prioriterade och kärnfulla övergripande mål för Norsjö kommun. Tillhörande resultatanalyser och uppföljningsprocesser har uppdaterats. Fokus i förändringen är att resultaten tydligt ska påvisa konkreta förbättringar och/eller upplevda förbättringar för våra medborgare. Baserat på de politiska ambitionerna har 22 mål beslutats för 2016 och innevarande mandatperiod. Detaljerade mål och resultat redovisas i kommunfullmäktiges styrkort på sidorna 7-8. Här nedan följer en kort beskrivning av hur kommunens styrmodell är uppbyggd, hur mätning, bedömning, analys och rapportering ska ske. Vision I det kommunala målsättningsarbetet är det viktigt att det finns en övergripande vision, ett mål att sträva mot. Visionen, med tidsperspektivet 10-15 år, ska vara en gemensam ledstjärna för alla i kommunen. Norsjö kommun vision: Norsjö - En attraktiv och företagsam kommun där kropp och själ hinner med. Styrprinciper Kommunnytta/medborgarnytta går före enskild verksamhetsnytta. Alla beslut ska vara finansierade. Fokus på uppföljning och analys. Lagstadgade och kommunala planer bereds på fullmäktiges uppdrag av aktuell verksamhet och beslutas av kommunstyrelsen alternativt ansvarigt utskott i de fall lagstiftningen inte kräver fullmäktigebeslut. Övergripande mål Målen ska ge en tydlig inriktning av hela den kommunala verksamheten. Medborgarna/kunderna, som verksamheten är till för, sätts i centrum. Måluppfyllelsen mäts genom mätbara indikatorer. Bedömningsmodell måluppfyllelse Bedömningsmodellen grundar i utfall av indikatorer och mätningar, som tillsammans visar utfallet per enskilt mål. Bedömningsmodell för gradering av indikatorernas utfall: GRÖN GUL RÖD Grön om utfallet är lika med eller bättre än målet. Gul om utfallet är inom 10 procent från det utsatta målet (om det går att värdera i siffror och procent). Röd om utfallet är sämre än det utsatta målet. Utfallet representerar 100 procent för målet. Om målet bara har en indikator är således utfallet lika med måluppfyllelse för det målet. Om målet har flera indikatorer med olika utfall blir den sammantagna måluppfyllelsen aldrig högre än det lägsta utfallet inom målet. Kommunövergripande måluppfyllelsebedömning (baserat på antal mål): Målet är grönt. Om 100 procent av målen är gröna har kommunen uppnått komplett måluppfyllelse. Målet är gult. Om 80-100 procent av målen är gula eller gröna är kommunen på god väg att uppnå måluppfyllelse. Målet är rött. Om 0-79 procent av målen är gula eller gröna har kommunen inte uppnått måluppfyllelse. 5
Verksamhetsspecifik måluppfyllelsebedömning (baserat på antal indikatorer inom målen): Målet är grönt. Om 100 procent av indikatorerna är gröna har verksamheten uppnått komplett måluppfyllelse. Målet är gult. Om 80 100 procent av indikatorerna inom målet är gula eller gröna är verksamheten på god väg att uppnå måluppfyllelse. Målet är rött. Om 0 79 procent av indikatorerna inom målet är gröna eller gula har verksamheten inte uppnått måluppfyllelse. Kommunens Kvalitet i Korthet, KKiK Under åren 2010 till 2015 var kommunens verksamhetsmål baserade på Sveriges kommuner och landstings (SKL) arbete Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK). Trots en omarbetning av de övergripande målen och resultatstyrning 2016 kommer kommunen även fortsättningsvis rapportera data till KKiK för jämförelse med andra kommuner. Informationen presenteras i databasen www.kolada.se som är offentlig och tydliggör kommunens kvalitet och effektivitet i relation till andra kommuner. Indikatorer/Mätningar Både indikatorer från KKiK och egna mätningar används för att redovisa resultatet för varje enskilt mål. För att kunna fastställa graden av måluppfyllelse sammanställs utfallet av de målsatta indikatorer och mätningar årsvis. 9 av målen utvärderas utifrån en kombination av 2 eller fler indikatorer/mätningar. Analysstruktur Övergripande mål för mandatperioden har årsvisa delmål vars resultat ska analyseras. Analysen innefattar konkret bedömning/mätning av utfall (mätresultat) kontra årsvisa mål och med mandatmål i sikte. Utifrån mätresultat och utifrån analysen kan en prognos gällande måluppfyllelse beskrivas. Objektiv riskbedömning/ avvikelseanalys görs där måluppfyllelse riskerar att inte möta förväntat resultat samt förslag till åtgärder identifieras. Prognos utifrån föregående mätning och i relation till årsmål eller mandatmål kan beskrivas med text om indikatorresultat saknas inför tertialrapport I eller II. Handlingsplan/aktiviteter Handlingsplanen ska omfatta aktiviteter, konkreta åtgärder, som visar hur kommunen ska bli bättre. Den ska ange hur arbetet ska ske mot uppsatta mål och vara ett levande redskap i utvecklings- och förändringsarbetet. Rapportering av måluppfyllelse Rapportering av kommunens måluppfyllelse sker genom tertialrapporter och årsredovisning där kommentarer och redovisning av mätresultat för målen presenteras. 6
Kommunfullmäktiges styrkort 2016-2018 7
8
Omvärldsanalys Världsekonomin har under en följd av år utvecklats relativt svagt. Utvecklingen blir fortsatt dämpad inte bara i USA och Storbritannien utan även i EU-området. I de länder med störst betydelse som mottagare av svensk export har BNP i genomsnitt årligen ökat med endast 1,5 procent under de senaste fyra åren, vilket är en procentenhet lägre än normalt. Åren 2016 och 2017 räknar SKL med något bättre tillväxttal, men ökningen är ändå svag. Låga råvarupriser pressar tillväxtmarknaderna medan osäkerheten om framtiden tynger de mer utvecklade ekonomierna. För svensk del har utvecklingen i de nordiska grannländerna stor betydelse eftersom dessa länder är mottagare av en stor del av svensk export. Både den finska och norska ekonomin brottas med omfattande problem till följd av låga olje- och råvarupriser. Inte heller den danska ekonomin går särskilt bra. 2016 beräknas BNP endast öka med en procent i de nordiska grannländerna. BNP-tillväxt Procentuell förändring, kalenderkorrigerade priser 2014 2015 2016 2017 USA 2,4 % 2,4 % 2,1 % 2,4 % Tyskland 1,6 % 1,4 % 1,6 % 1,7 % Storbritannien 2,9 % 2,2 % 2,1 % 2,1 % Norden 1,2 % 0,9 % 1,0 % 1,7 % Euro-området 0,9 % 1,5 % 1,6 % 1,8 % Sverige 2,4 % 3,8 % 3,8 % 2,8 % Den svenska ekonomin utvecklas mycket starkt trots relativ svag internationell tillväxt. Förklaringen är en mycket stark utveckling av inhemsk efterfrågan. Investeringarna, och inte minst byggnadsinvesteringarna, växer snabbt. 2016 beräknas tillväxten i investeringar avmattas även om kommunsektorns investeringar väntas öka. Nästa år bedöms utvecklingen för investeringarna avmattas ytterligare. Även den offentliga konsumtionen växer rejält. Det omfattande flyktingmottagandet under slutet av 2015 bidrog till att den offentliga konsumtionen växte mycket snabbt. För 2016 beräknas den offentliga konsumtionen öka med hela 4,6 procent jämfört med 2015. Det är den största ökningen ett enskilt år sedan år 1979. En fortsatt stark utveckling av inhemsk efterfrågan gör att sysselsättningen växer snabbt. Arbetslösheten väntas 2017 gå ner till 6,5 procent. Ökad sysselsättning medför att skattunderlaget växer snabbt. Åren 2016 och 2017 ökar skatteunderlaget med drygt 2 procent i reala termer, vilket är ungefär dubbelt så snabbt som normalt. Att skatteunderlagstillväxten avtar efter 2017 beror till stor del på att arbetsmarknadsläget leder till svagare sysselsättningstillväxt. I den befolkningsprognos som SCB presenterad under hösten 2015 antogs befolkningen öka med uppemot 1 miljon mellan 2014 och 2019. I den nya befolkningsprognosen begränsas ökningen till cirka 590 000. Skillnaden hänger samman med en inte lika omfattande nettoinvandring. På grund av oron i världsekonomin väntas de korta räntorna inte ändras nämnvärt. Den första svenska styrräntehöjningen beräknas ske sommaren 2017. Först i slutet av 2017 beräknas den svenska reporäntan ha nått upp till noll procent. Hushållens konsumtionsutgifter har under de senaste åren vuxit i ganska maklig takt trots befolkningstillväxt, hygglig inkomstutveckling, relativt måttliga prisökningar och låga räntor. Ett i utgångsläget redan högt hushållssparande har därmed blivit ännu högre. Hushållen förväntas fortsättningsvis vara försiktiga med sina pengar, vilket innebär relativt begränsade ökningar av hushållens konsumtionsutgifter. Förändringen av befolkningsutvecklingen resulterar i en något svagare bedömning av den ekonomiska utvecklingen. Till det ska läggas att den svenska ekonomin utvecklats svagare än beräknat i början av 2016. Trots nedjusteringarna utvecklas svensk ekonomi i relativt god takt 2016 och 2017. Svensk ekonomi lämnar därmed lågkonjunkturen bakom sig och når konjunkturell balans. 2017 kan konjunkturläget beskrivas i termer av mild högkonjunktur. 9
Kommunernas ekonomi Kommunernas budgetprocess startar oftast tidigt på våren med bland annat beräkning av preliminära planeringsramar för verksamheterna. Besked om statsbidragens utveckling i detta läge skulle gynna processen och det vidare arbetet. Mellan åren 2005 till 2015 har statsbidragen ökat med i genomsnitt 1,5 procent per år. Om hänsyn tas till befolkningsökningen har statsbidragen ökat med 0,7 procent. De riktade bidragen har däremot ökat med 25 procent. Detta innebär ökad administration och detaljstyrning och försämrar kommunernas förutsättningar att planera och effektivisera både verksamhet och ekonomi. En bra utveckling av skatteunderlaget 2016 och extra statligt stöd innebär att kommunerna klarar kostnadsökningar i nivå med kraftigt ökade behov i verksamheterna 2016 2017. En sämre skatteunderlagsutveckling 2018 2019 i kombination med fortsatt höga behov väntas leda till sämre resultat. De kommande åren väntas kostnaderna inom kommunsektorn ökar snabbbare än skattunderlaget. Stora demografiska förändringar åren 2016 2019 innebär stor kommunal påfrestning, såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt. Sysselsättningen i kommunsektorn väntas öka starkt både 2016 och 2017, bland annat till följd av att det stora antalet asylsökande bidrar till ett behov av fler anställda. Samtidigt sker en snabb ökning av antalet äldre och antalet barn i skolåldern. Kostnadstrycket väntas därför vara påfallande starkt under perioden. Den 13 april presenterade regeringen 2016 års vårändringsbudget. Den offentliga konsumtionen väntas växa i snabb takt både 2016 och 2017, främst till följd av asylmottagandet. Behovet av kommunala välfärdstjänster ökar också. Dessutom väntas regeringens satsningar inom vård, skola och omsorg bidra till konsumtionstillväxt de närmaste åren. Dessutom finns det ett antal reformer inom barnomsorgen, skolan och vuxenutbildningen som ytterligare pressar upp kostnaderna. Regeringen har vid sidan av vårpropositionen föreslagit en satsning motsvarande 10 miljarder kronor till kommuner och landsting från år 2017. Pengarna till kommunsektorn kommer dels att fördelas på samma sätt som via det kommunalekonomiska utjämningssystemet, det vill säga dels med en fördelningsnyckel där hänsyn tas till antal asylsökande och nyanlända och dels i kronor per invånare. Av det tillskott som fördelas med hänsyn till antal asylsökande och nyanlända får kommunerna 80 procent. Av tillskottet som fördelas per invånare erhåller kommunerna 70 procent. Beräkningen är preliminär och kommer att uppdateras inför den slutliga fördelningen inför 2017, förutsatt att förslaget bifalls i riksdagen. Preliminär fördelning till välfärden, kommuner Totalt År Generell beräknad Totalt Fördelning fördelning fördelning Mkr kr/inv Mkr utifrån antal invånare Mkr 2017 2 100 5 600 7 700 213 2018 2 100 5 600 7 700 208 2019 3 500 4 000 7 500 341 2020 4 900 2 400 7 300 470 2021 7 000 0 7 000 662 De snabbt växande kraven på kommunernas verksamheter och den därmed kraftiga tillväxten i kommunsektorns kostnader i kombination med en på sikt svagare utveckling av sysselsättning och skatteunderlag leder efterhand till betydande finansieringsproblem för kommunsektorns del. För att kommunsektorn ska kunna klara sina åtaganden beräknas skatten behöva höjas med sammantaget 1 krona och 82 öre fram till 2019 jämför med i dag. Den stora osäkerheten i skatteunderlagsprognosen tillsammans med den svårbedömda kostnadsutvecklingen leder till slutsatsen att kommunerna bör tänka i termer av en Marginal för oförutsedda händelser vid arbetet med Budget 2017. 10
Budgetförutsättningar Avsnittet redovisar förutsättningar för och arbete med framtagande av budget 2017. Budgetens och planens syfte är att visa vad kommunen vill åstadkomma de kommande tre åren, tjäna som underlag för prioriteringar mellan verksamheterna samt utgöra ett reellt beslutsunderlag för kommunfullmäktige. Budget och plan ska vara komprimerad. Budget enligt politisk organisation Budget 2017 har gjorts enligt den politiska organisationen. Från och med 2015 beslutar kommunfullmäktige om definitiva budgetramar i juni månad året före budgetåret. Undantag mot detta kommer att ske de år då val av fullmäktige har förrättats i hela landet. Enligt Kommunallagen 8 kap 8 ska budgeten fastställas av det nyvalda fullmäktige. Kommunfullmäktige beslutar om fördelning av budgetramar till kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och till de olika gemensamma nämnderna. Ramfördelning sker enligt följande nedanstående: * Kommunfullmäktige * Kommunstyrelsen * Gemensam nämnd miljö och bygg inkl. * * räddningstjänst * Trepartens renhållningsnämnd * Gemensam nämnd drift personalsystem * Gemensam överförmyndarnämnd Kommunstyrelsen får därefter i uppdrag att utifrån ramfördelningen till kommunstyrelsen göra en anslagsfördelning till de verksamhetsområden som ligger inom kommunstyrelsens ansvar. God ekonomisk hushållning Generellt brukar resultat på två procent av skatteintäkter och statsbidrag betraktas som god ekonomisk hushållning. Ett sådant resultat ger utrymme att över tid klara normal investeringsvolym. I styrkortet har det fastslagits att årsresultatets andel av skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till minst två procent. För att uppnå målet innebär det ett resultat för år 2017 motsvarande 5 643 tkr. Balanskrav Det statliga balanskravet innebär att enskilda kommuner inte får besluta om en budget där kostnaderna överstiger intäkterna. Om resultatet ändå blir negativt måste det kompenseras med överskott inom tre år. Om kommunen följer rekommendationen om god ekonomisk hushållning redan vid budgetering av årsresultatet ökar möjligheten att även balanskravet uppfylls. Skatter, bidrag och befolkning Skatteutveckling och statsbidrag är i första hand beroende av konjunktur och befolkningsutveckling. Prognosen för 2017 års skatteintäkter och statsbidrag uppgår till 279 118 tkr enligt SKL:s majprognos. Den viktigaste inkomstkällan för kommunen är kommunalskatten. Under innevarande år betalas skatt till den kommun där individen var folkbokförd den 1 november året innan. Skatteunderlaget 2016 är således de 4 174 invånare som var folkbokförda i kommunen den 1 november 2015. Skatteunderlaget för 2017 är därmed beroende på hur många invånare som är bokförda i kommunen den 1 november 2016. Mellan 1 april 2015 och 1 april 2016 har befolkningen minskat med tio personer. De senaste årens positiva befolkningsutveckling verkar nu visa ett trendbrott. Antal invånare den 1 april 2016 är för första gången på tre år lägre än året innan. Dessutom är det två personer färre 2016 än samma datum 2013. Under vårens budgetberedningar har det beräknats med en befolkningsminskning motsvarande 20 personer inför 2017 samt 40 personer inför planperioden 2018 och 2019. 11
Trots mångårigt politiskt mål att resultatet ska motsvara 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag har budgeterat resultat inte uppnått de nivåerna. Eftersom avsättning till budgeterat resultat påverkar verksamheternas budgetutrymme har fokus lagts på succesivt öka det budgeterade resultatet. I budgetförslaget för 2017 har 1 550 tkr avsatts för att uppnå målet. Taxor och avgifter Kommunfullmäktige beslutar om taxor och avgifter. Sedan 2014 har arbete pågått med att samla alla kommunens taxor och avgifter i ett gemensamt dokument. Arbetet med att skapa ett komplett dokument fortgår. Avsikten är att dokumentet dels ska finnas lättillgängligt och dels ska finnas med i kommande budgetberedningar som underlag vid budgetering. Taxor och avgifter från den gemensamma nämnden Miljö och bygg återfinns inte i kommunens dokument eftersom dessa tas fram av tjänstemän i Malå kommun. Budgetberedningens arbete Budgetberedningens arbete inleddes med att fastslå vilket fördelningsutrymme som finns enligt skatteunderlagsprognosen. I den prognos som SKL lämnade i slutet av maj 2016 förväntas skatteintäkterna och de generella statsbidragen öka med 6 233 tkr mellan åren 2016 och 2017. Budgetberedningen har arbetat utifrån SKL:s prognos. För att skapa långsiktiga planeringsförutsättningar avser regeringen föreslå att tio miljarder kronor tillförs kommuner och landsting för 2017 och framåt. Om förslaget beslutas innebär det att Norsjö kommun får ytterligare cirka sex miljoner kronor i generellt statsbidrag. Dessa ingår inte i SKL:s prognos för skatter och bidrag. Eftersom regeringsförslaget även har stöd från oppositionen beslutades att tre miljoner kronor skulle tillföras i budget 2017. När fördelningsutrymme klarlagts utifrån att nå ett resultat motsvarande två procent av skatter och bidrag har de antagna budgetramarna för 2017 därefter legat till grund för fortsatt budgetarbete. I mars 2016 beräknade SKL att de genomsnittliga löneökningarna för 2017 skulle uppgå till 3,8 procent inklusive lärarlönesatsningar motsvarande 0,3 procent. Med hänsyn till att årets utfall på 2,2 procent inom näringslivet enades budgetberedningen att kostnaderna för arbetskraft ska beräknas på 3 procent från den 1 april 2017, vilket motsvarar 2,25 procent på årsbasis. 5 748 tkr har därmed avsatts i löneökningar inklusive arbetsgivaravgifter. Kostnadsberäkningen har gjorts utifrån budgeterade lönekostnader i budget 2016. Eventuella besparingar eller utökningar av tjänster ingår därmed inte i löneuppräkningen. År 2017 uppgår arbetsgivaravgiften till 38,43 procent av lönesumman. Ingen indikation om förändrade arbetsgivaravgifter har gjorts varvid beräkningen av dessa avgifter är densamma som 2016. Pensionskostnaderna har ökat i kommunerna under många år. Under 2017 verkar det som förändringen i beräkningsmetod av inkomstindex leder till lägre golv/tak. Detta innebär att fler inkomsttagare får löner över 7,5 inkomstbasbelopp och får därmed förmånsbestämd pension. Lönesatsningar för kommunala yrkesgrupper som ligger nära inkomsttaket kan också medföra ökade kostnader. Hur förändringen av beräkningsmetod och lönesatsningar 12
påverkar pensionskostnaderna är svårt att beräkna då flera beräkningsvariabler är okända. Budgetberedningen avsatte 400 tkr till pensionskostnaderna. Enligt SKL:s kalkylerade prisindex för kommunal verksamhet förväntas kostnadsökningar för övrig förbrukning, det vill säga exklusive lönekostnader, uppgå till 2,4 procent under 2017. Utifrån att inflationstakten bedöms öka mycket långsamt även 2017 beslutade budgetberedningen istället att anslå 1,4 procent, motsvarande 1 763 tkr för beräknade prisökningar. Drift och underhåll av kommunens fastigheter och lokaler sköts av koncernbolaget. Enligt förvaltningsavtalet ska kostnaden för tjänsteköpen uppdateras enligt det preliminära indextalet arbetskostnadsindex för arbetare och tjänstemän inom privat sektor kvartal 2. Hur mycket uppräkningen motsvarar i kostnadsökning år 2017 är därför inte känt förrän juli-augusti 2016. Budgetberedningen enades om att avsätta 150 tkr till tjänsteköpen. Dokumentet Taxor och avgifter 2017 har varit en del i budgetberedningens arbete. Höjda taxor och avgifter förväntas ge intäktsökningar motsvarande 200 tkr. Riksbanken har vid flera tillfällen sänkt styrräntan. I dagsläget är styrräntan negativ på -0,50 procent. Eftersom kommunen inte har några bankkrediter innebär låg styrränta låga ränteintäkter. Eftersom tidigare placering i fasträntefonder inte längre ger avkastning har kommunen istället valt att placera likvida medel i korträntefonder. Utvecklingen av dessa beror på ränteutvecklingen. Då budgeterade ränteintäkter sänkts inför 2016 enades budgetberedningen att lämna dessa orörda i budget 2017. SKL rekommenderar årligen en internräntesats för beräkning av kapitalkostnader. Kommunfullmäktige har beslutat att följa rekommendationen. Föreslagen internränta för år 2017 är 1,75 procent, vilket är en markant sänkning mot de 2,4 procent som fastställts för 2016. Effekten av den lägre räntesatsen medför att de totala kapitalkostnaderna justeras med 860 tkr vid beräkning av verksamheternas anslagsnivåer. Respektive verksamhetsområde presenterade både vilka äskningar och besparingar de ansåg behövda/önskvärda. Politikerna i budgetberedningen har godkänt eller strukit specifika rader. Den politiska majoritetens förslag innebär en nettokostnadsökning motsvarande 2 598 tkr enligt nedanstående fördelning. Kostnadsreduceringar inför 2017 (tkr) Godkända budgetäskanden inför 2017 (tkr) Kommunstyrelsen Kommunledningskontor 0-876 Kommunal utveckling 1 313-660 Omsorg 2 327-3 970 Utbildning 324-900 Summa 3 964-6 406 Gemensamma nämnder Miljö och bygg, inkl räddningstjänst 0-156 Summa 0-156 Intern fördelning av flyktingmedel Flyktingverksamheten erhåller bidrag från Migrationsverket för att bedriva verksamheten. Kommunen har valt att internt fördela en del av dessa medel till andra kommunala verksamheter eftersom det uppstår merkostnader även i dessa verksamheter. Under 2015 fördelades 4 741 tkr internt. Samma år redovisades 4 922 tkr i överskott för flyktingverksamheten. 2016 internfördelas samma belopp som 2015. Med vetskap om att ett nytt boende för ensamkommande barn planeras och att försämringar i ersättningsnivåer kan beslutas enades budgetberedningen att internfördela ytterligare två miljoner kronor. Medför detta att flyktingverksamheten redovisar underskott tas medlen från tidigare överskott. Vid ingången av 2016 uppgår tidigare års balanserade överskott till 8 211 tkr. 13
Socialsekreterare flykting ingår i flyktingverksamheten från och med år 2016. Detta medför att internfördelningen bara snurrar inom flyktingverksamheten. Av den anledningen är det inte någon mening med att längre fördela medel till dessa socialsekreterare. Eftersom flyktingverksamheten ska betala kostnaderna för socialsekreterare flykting blir tidigare fördelning till dessa inte utdelningsbar till annan verksamhet. Beräkning fördelningsutrymme 2017 (tkr): Fördelning år 2016 4 741 Omklassificering soc.sekreterare flykting -1 140 Utökad fördelning 2 000 Totalt att fördela år 2017 5 601 I nedanstående tabell framgår hur tjänstemännen föreslår att de 5 601 tkr ska fördelas mellan verksamheterna. Intern fördelning flyktingmedel (tkr) 2016 2017 Kommunledningskontor 0 0 Kommunal utveckling 25 30 Omsorg 1 373 326 Utbildning 3 343 5 245 Totalt 4 741 5 601 Även inför kommande års budgetberedningar behöver nivån för den interna fördelningen av flyktingmedel fortsätta ses över. Flyktingverksamheten ska inte redovisa underskott. Budgeterat resultat Budgetberedningens arbete resulterade i ett budgetöverskott motsvarande 5 648 tkr enligt den politiska majoritetens förslag. Överskottet uppgår till 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, vilket innebär att den politiska målsättningen uppnås. I detta ingår de tre miljoner som medräknats utifrån regeringsförslaget om att tillskjuta 10 miljarder till kommuner och landsting. Sammanställning av faktasammandrag och resultatbudget 2017 samt plan 2018-2019 redovisas på sid 17-18. Kommunstyrelsens rambudgetförslag 2017 (tkr) Kommunfullmäktige 1 255 Kommunstyrelsen 263 997 Gemensamma nämnder 6 318 Miljö & bygg, inkl. räddningstjänst 6 084 Trepartens renhållningsnämnd 0 Drift av personalsystem 189 Överförmyndarnämnd 45 Budgeterat resultat 5 648 Sammantaget kan budgetberedningen konstatera att 2017 blir ett, utifrån ett ekonomiskt perspektiv, lättare år än tidigare års tuffa besparingskrav. Detta beror främst på att det lyfts in totalt 5 miljoner kronor till verksamheterna. Om regeringsförslaget på de tio miljarder kronorna inte går igenom innebär det dock att det budgeterade målresultatet inte håller. Om förslaget däremot går igenom i sin helhet innebär det ytterligare tillskott på cirka 3 miljoner kronor till kommunen. Frågan är dock hur finansieringen av de 10 miljarderna ska ske och hur kommunen kostnadsmässigt kommer att påverkas av detta. Detaljbudget 2017 Den föreslagna ramfördelningen till kommunfullmäktige ram uppgår till 1 255 tkr, vilket är 24 tkr mer än 2016. Kommunfullmäktiges detaljbudget återfinns i bilagan Övriga budgethandlingar. Efter att kommunfullmäktige tilldelat rambudget ska kommunstyrelsen därefter fördela anslaget till de olika verksamheterna inom kommunstyrelsen. Verksamheternas detaljbudget med tillhörande budgetskrivelser och ekonomiskt sammandrag 1 kommer att presenteras till kommunstyrelsens sammanträde i november. 1 Ekonomiskt sammandrag visar fördelning av kostnader per verksamhet inom kommunstyrelsens ansvarsområde 14
Investeringar Investeringsprocessen har ingått som en separat del i budgetberedningens arbete. Detta avsnitt redovisar investeringsprocess, klassificering, mål och framtagandet av investeringsbudget 2017. Investeringsprocessen Kommunfullmäktige har beslutat att samtliga investeringsäskanden bland annat ska innefatta investeringens innehåll och syfte, relevans, tidsplan och beräknad investeringsutgift. Beräkning av framtida avskrivningstider och kapitalkostnader samt vem som är kostnadsbärare när projektet är färdigställt skall också framgå samt ifall internhyran kommer att påverkas av investeringen. En speciell blankett är framtagen för projekten. När det gäller projekt som har olika komponenter med differentierad avskrivningstid ska komponenterna beräknas separat och särredovisas. En speciell blankett är framtagen även för dessa projekt. Vid ombyggnation och omfattande renovering ska dessutom en projektplan upprättas där beräknad investeringsutgift och underhållskostnad framgår genom bruttoredovisning. Kommunfullmäktige behöver kompletta underlag för att kunna bedöma en investerings karaktär och relevans samt utvärdera ekonomiska effekter av varje enskilt investeringsbeslut för att kunna prioritera vilka investeringsprojekt som ska beviljas. Klassificering av investering En investering innebär anskaffande av inventarier eller anläggningar med ekonomisk livslängd på minst tre år och en total investeringsutgift på minst ett halvt basbelopp. Tillgången ska vara en resurs som kontrolleras av kommunen och som förväntas ge ekonomiska framtida fördelar och/eller servicepotential. Finns ett naturligt samband mellan flera inventarier av mindre värde, som tillsammans uppgår till minst ett halvt prisbasbelopp och med en livslängd på minst tre år kan de tillsammans klassificeras som en investering. Detta gäller även när förvärv av olika inventarier kan anses ingå i ett led av en större inventarieanskaffning. Inköp av inventarier av lägre värde ses som en driftkostnad om inköpet är av utbyteskaraktär. Vid större ombyggnationer eller omflyttningar av verksamheter kan inventarier slås ihop med investeringen för ombyggnationen eller omflyttningen. Generellt gäller dessutom att inköp av datorer är att betrakta som driftkostnad. Investeringsmål Kommunfullmäktige ansvarar för att de övergripande målen uppnås och anvisar anslag per investeringsprojekt. Kommunfullmäktige har antagit ett investeringsmål där nettoinvesteringarnas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska uppgå till högst sju procent under en treårsperiod. Investeringsnivån har varit väldigt hög under många år. En mer återhållssam inriktning har tagits för att klara målet samt att kunna genomföra de politiska intentionerna gällande investeringssatsning av nytt badhus och eventuellt ny sporthall. Totalt beräknas investeringsutgiften för 2015 och 2016 uppgå till 36 482 tkr. Beräkningen inkluderar redan beviljade ärenden och ombudgeteringar från tidigare år. De investeringsärenden som lämnats in inför kommunfullmäktiges sammanträde i juni 2016 är därmed inte inkluderade i beräknad investeringsutgift. För perioden 2015-2017 beräknas 7 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag uppgå till 57 275 tkr. Investeringar och investeringsmål (tkr) 2015 2016 2017 Investeringsutgift 11 223 25 259 10 285 7 % av skatter o bidrag 18 425 19 102 19 748 År 2015 är enligt utfall medan 2016 och 2017 är enligt budget. 15
Investeringsbudget 2017 Budgetberedningens målsättning var att hålla investeringsnivån mellan 8-10 miljoner kronor. I budgetberedningen fördes även dialog kring att många nya investeringsäskanden läggs fram under innevarande år. Detta medför att investeringsutgifterna skjuter i höjden och utom budgetberedningens kontroll över föreslagna investeringsnivåer. Per den sista mars 2016 utgör ursprungsbudgeten endast 31 procent av total investeringsbudgetet för 2016. Ombudgeteringar från föregående år utgör 32 procent av total investeringsbudget medan tilläggsanslag utgör 37 procent. Då fler tilläggsanslag väntas beviljas under året kommer procenttalen att förändras. Dialog fördes även gällande det väntade investeringsärendet för utbyggnad av vattenreservoar i Lustigkulla och huruvida denna skulle förskjutas eller inräknas vid fastställande av investeringsnivån år 2017. Investeringen uppgår till 3 000 tkr. Budgetberedningen överlämnade till kommunstyrelsen att besluta om vilka investeringsäskanden som ska föreslås beviljas och vilken investeringsnivå som ska föreslås till kommunfullmäktige. Sammanställning av de investeringsäskanden som den politiska majoriteten tillsammans med Vänsterpartiet föreslår ska godkännas för år 2017 redovisas på sidan 19. Investeringsnivån föreslås uppgå till drygt tio miljoner kronor fördelat på 15 projekt. I bilagan Investeringsäskanden 2017 återfinns samtliga investeringsäskanden. Gemensamma nämnder I Trepartens renhållningsnämnd, som Norsjö kommun har tillsammans med Malå och Sorsele kommun, är Norsjö värdkommun. Treparten budgeterar nollresultat. Tillsammans med Malå kommun finns den gemensamma nämnden för Miljö och bygg inklusive räddningstjänst. Malå är värdkommun. Budgetram för 2017 uppgår till 6 084 tkr, vilket är 156 tkr högre än 2016. Kommunen har drift av personalsystem via Skellefteå kommun. Ramen uppräknas med 4 tkr och uppgår därmed till 189 tkr. 2017 års budgetram till Överförmyndarnämnden uppgår till 45 tkr, vilket är 15 tkr mer mot närmast föregående år. Katarzyna Wikström Kommunchef Eftersom planperioden bara är budgeterad och inte beslutad måste fleråriga investeringsäskanden inlämnas till kommande års budgetberedning om fortsätt satsning ska genomföras. 16
FAKTASAMMANDRAG (tkr) Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget 2013 2014 2015 2016 2017 Verksamhetens intäkter 84 102 88 429 87 040 80 641 Verksamhetens kostnader -325 033-333 436-334 754-338 328 Avskrivningar -9 114-10 317-11 572-11 600-11 600 Verksamhetens nettokostnader -250 045-255 324-259 286-269 287-276 970 Skatteintäkter 167 886 170 543 174 576 184 677 187 823 Generella statsbidrag och utjämning 85 291 87 008 88 641 88 208 94 295 varav Inkomstutjämningsbidrag 42 326 42 865 46 612 45 911 48 436 Kostnadsutjämning 23 778 26 666 24 909 28 101 28 560 Regleringsbidrag/-avgift 1 899 965-161 -985-1 016 Strukturbidrag 5 702 6 119 6 125 6 096 5 596 LSS-utjämning 5 607 4 432 4 334 2 461 3 655 Kommunal fastighetsavgift 5 979 5 961 6 062 6 624 6 063 Generella bidrag från staten 0 0 761 0 0 Del av förväntat tillskott från staten 0 0 0 0 3 000 Finansiella intäkter 2 591 1 539 542 700 700 Finansiella kostnader -223-186 -153-200 -200 Extraordinära intäkter 0 0 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 0 0 Årets resultat 5 500 3 580 4 320 4 098 5 648 Nettoinvesteringar 30 213 23 147 11 223 28 259 12 299 Amorteringar på lån 0 0 0 0 0 Nya lån 0 0 0 0 0 Nettokostnader inklusive avskrivningar i procent av skatteintäkter och bidrag 98,8% 99,1% 98,5% 98,7% 98,1% Skattesatser % Norsjö kommun 23,35 23,35 23,35 23,40 23,40 Västerbottens läns landsting 10,30 10,30 10,80 10,80 10,80 Summa skattesats för Norsjö 33,65 33,65 34,15 34,20 34,20 Genomsnittlig skattesats i länet 33,14 33,64 33,66 33,72 Genomsnittlig skattesats i hela riket 31,73 31,86 31,99 32,10 Antal invånare den 1 januari 4 172 4 175 4 180 4 176 Antal invånare den 31 december 4 175 4 180 4 176 Förändring antal invånare under året +3 +5-4 17
Resultatbudget 2017 och plan 2018-2019 (tkr) Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Kommunfullmäktige -1 255-1 289-1 329 Kommunstyrelse -263 997-271 002-279 403 Gemensamma nämnder Miljö- och byggnämnd inkl. räddningstjänst -6 084-6 248-6 442 Trepartens renhållningsnämnd 0 0 0 Drift av personalsystem -189-194 -199 Överförmyndarnämnd -45-46 -48 Utrymme för ombudgeteringar -1 000-1 000-1 000 Summa -272 570-279 779-288 420 Kalkylerade kapitalkostnader 14 400 14 688 14 982 Pensionsavsättning -7 200-8 000-8 300 Avskrivningar -11 600-11 716-11 833 Kapitalkostnader investeringar 2016 0 0 0 Verksamhetens budgeterade nettokostnader -276 970-284 807-293 571 Skatteintäkter 187 823 192 495 196 379 Generellt statsbidrag och utjämning 94 294 95 451 93 051 varav: Inkomstutjämning 48 436 47 959 47 995 varav: Strukturbidrag 5 596 5 542 5 487 varav:regleringsbidrag -1 016-2 013-3 080 varav:kostnadsutjämning 28 560 28 280 28 002 varav:utjämningsbidrag LSS 3 655 3 620 3 584 varav:fastighetsavgift 6 063 6 063 6 063 varav:del av förväntat tillskott från staten 3 000 6 000 5 000 Finansnetto 500 500 800 Årets budgeterade resultat 5 648 3 638-3 341 Årsresultatets andel av skatteintäkt och statsbidrag 2,00% 1,26% -1,15% 18
INVESTERINGSBUDGET/-PLAN 2017-2019 (tkr) Totalt Anvisat Budget Plan Plan belopp t o m 2016 2017 2018 2019 Kommunledningskontor System för mål och resultatstyrning 330 0 330 0 0 Tekniska åtgärder Kommunal ledningsplats 250 0 250 0 0 Summa Kommunledningskontor 580 0 580 0 0 Kommunal utveckling Fönsterbyte, Vinkelbo 1 000 500 0 250 250 Va-investeringar, 2 Mkr per år till år 2020 10 000 2 000 2 000 2 000 2 000 Komplement styr-/reglerutrustning, va-verk byar 500 250 250 0 0 Kloreringsutrustning (simhallen) 55 0 55 0 0 Spontanidrottsanläggning 2 500 0 2 500 0 0 Brandlarm industrihus 500 0 500 0 0 Ny ugn till dietkök 130 0 130 0 0 Bulten 5 Ventilation och innertak (Berglunds) 700 300 400 0 0 Vattenreservoar Lustigkulla 3 000 0 3 000 0 0 Gatubelysning 3 400 3 000 400 0 0 Ismaskin 1 100 0 0 1 100 0 Konstgräs fotbollshall 750 0 0 750 0 Summa Kommunal utveckling 23 635 6 050 9 235 4 100 2 250 Omsorg Staket Solbacka 50 0 50 0 0 Verksamhetssystem IT??? 0 0??? 0 Summa Omsorg 50 0 50 0 0 Utbildning Staket förskolor 650 0 200 0 0 Förråd/vagnsförråd, F-5/förskola 150 0 150 0 0 Summa Utbildning 800 0 350 0 0 Gemensamma nämnder Skoter Räddningstjänsten 70 0 70 0 0 Summa Gemensamma nämnder 70 0 70 0 0 Total investeringsbudget/-plan 25 135 6 050 10 285 4 100 2 250 19