Läkemedel och äldre. Aase Wisten Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis Läkemedel och äldre 1

Relevanta dokument
Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Rationell läkemedelsbehandling till äldre


Läkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen

Läkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%).

Äldre och läkemedel LATHUND

Smärta hos äldre - läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

KOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF

Den multisjuka äldre och läkemedel

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu

Äldre och läkemedel 18 november 2016

Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre. Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting

Riskfyllda läkemedel hos äldre LÄR UT

Läkemedelsbehandling av äldre Kan det vara bra? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Vårdalinstitutet

Den multisjuka äldre och läkemedel ur ett slutenvårdsperspektiv

Läkemedel och fall - stå pall trots piller -

Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet plan 3-5

Fallrisk. Vilka läkemedel ska vi vara uppmärksamma på? Ulrika Tornberg, leg Apotekare Ortopedavdelning 70D

Klinisk Farmaci hjälper medicinen eller stjälper den? EMMA WEDIN, KLINISK APOTEKARE MEDICINENHETEN / PATIENTSÄKERHET

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd

Kloka Listan Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Äldres läkemedelsanvändning. Sten Landahl

Läkemedelsbiverkningar

Behövs alla dessa läkemedell

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens Äldreboende Modul 2

Läkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden?

Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL

Sten Landahl. m r. r e. ta r

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel

LÄKEMEDELSBEHANDLING AV ÄLDRE

Uppföljning Neuroleptikabehandling

Läkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Rapport Läkemedelsgenomgångar

Förvirringstillstånd. Aase Wisten Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis Förvirringstillstånd 1

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010

Äldres läkemedelsanvl. kemedelsanvändningndning. Sten Landahl

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Rosengård

KLOKA LISTAN. Expertrådet för geriatriska sjukdomar

Tentamen i Läkemedelsbehandling hos äldre 7,5 hp. Skrivtid Hjälpmedel: FASS 08/09/10. Max poäng: 55 poäng. Godkänt: 33 poäng (60 %)

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens äldreboende Modul 1

Läkemedel till äldre

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg

Läkemedelsgenomgångar på Serafens Äldreboende

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Oxie

Läkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland Projektrapport

Urologiska spasmolytika. Borlänge

Håkan Sinclair. Neuro och Rehabiliteringskliniken, SÄS, Borås

Åldrande. Aase Wisten Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis Åldrande 1

Verksamhetshandledning Nationell lista undvik till äldre

Äldres läkemedelsanvändning

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd

HELHETSBEDÖMNING VID MEDICINERING I HEMMET

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning

Smarta råd om läkemedel för äldre

äldre dar? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande rande Läkemedelskommitten Götaland

Fältstudie Läkemedelsgenomgång

2. Åldrandet och läkemedel

Vård i livets slutskede Catharina Weman Persson specialist i allmänmedicin, ASIH Palliativ vård i Kristianstad

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Hyllie

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården

Läkemedelsanvändning på Solhöjdens äldreboende på Öckerö

Integrationshandledning Nationell lista undvik till äldre

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

3. Läkemedelsgenomgång

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Fosie

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor

Läkemedel till äldre Läkemedelsrelaterad ohälsa är möjlig att förebygga! Biologisk versus kronologisk ålder 245

Aktuellt om läkemedel. Cecilia Nordquist, apotekare Läkemedelskommittén Region Kronoberg

ATT MÅ BRA. med läkemedel även när du blir äldre

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Läkemedelsgenomgångar

Riskerar du att falla på grund av dina mediciner?

Läkemedelsgenomgångar på EDÖ Vård- och omsorgsboende i Farsta

Bollnäs kommun. Uppföljning av läkemedelsanvändningen. kommunens särskilda boenden. Revisionsrapport

Integrationshandledning Nationell lista undvik till äldre

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Limhamn- Bunkeflo

Läkemedelsförskrivning till äldre

Tema äldre och läkemedel

SBU-rapport 1 okt -09

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Centrum

Hantering av läkemedel

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem

Översyn av Dosrecept 2005 Ett samarbetsprojekt mellan Apoteket AB och VGR.

Agenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa?

ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR)

Läkemedelsgenomgångar

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning

Trygg, tillgänglig och säker vård för äldre

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Läkemedelsgenomgångar

Transkript:

Läkemedel och äldre Aase Wisten Överläkare Geriatriskt kompetensbevis Läkemedel och äldre 1

Läkemedel behövs men är ofta ett problem Upp till 40% av äldres inläggningar på sjukhus orsakas av läkemedelsbiverkningar Läkemedelsfel är den viktigaste orsaken till förebyggbara patientskador Läkemedelsproblem kostar mer än läkemedelsnotan Geriatriskt kompetensbevis Läkemedel och äldre 2

Vad är speciellt med äldre och läkemedel Åldersrelaterade kroppsliga förändringar Kroppssammansättning Organsvikt Sjukdomar Många läkemedel fler behandlas för riskfaktorer Behandlingsstudier saknas ofta i högsta åldersgrupperna Mindre tid för läkemedelsutvärdering Fler vårdtillfällen bland äldre, kortare medelvårdtid Följsamhet Långvarig behandling, kognitiva problem Geriatriskt kompetensbevis Läkemedel och äldre 3

Äldre och läkemedel 15 20 % av alla sjukhusinläggningar beror på läkemedelsbiverkningar (ca 30 40 % i gruppen över 80 år). Ökad läkemedelsförbrukning Alla äldre 1988 3 preparat/person 2006 6 preparat/person På äldreboende 2006 hade man i genomsnitt 10 mediciner/person Geriatriskt kompetensbevis Läkemedel och äldre 4

Vad används mest? Laxermedel 68 % Svaga smärtstillande 47% Loop diuretika 42% Sömnmedel 41% Neuroleptika (ex Haldol) 38% Lugnande medel 37% Starka smärtstillande (opioider) 36% Blodförtunnande 22% (enl rapport från Soc styr 1996 omfattande 33 sjukhem) 2003 laxermedel, svaga smärtlindrande, sömnmedel, blodförtunning Geriatriskt kompetensbevis Läkemedel och äldre 5

Läkemedelsbehandling orsakar ca 30 000 vårdskador om året i slutenvården i Sverige 3000 dödsfall om året i läkemedelsrelaterade problem (Sten Landahl, referensgrupp läkemedel, Sv Ger. Förening) Geriatriskt kompetensbevis Läkemedel och äldre 6

Patientfall Stina 85 år svarar ej när dottern ringer. Stina som är fd distriktssköterska bor ensam utan hemtjänst och sköter sina mediciner själv. Hon har varit lite krasslig den senaste tiden, haft en släng av årets influensa. Hon hittas av sin dotter i ett förvirrat tillstånd. Hon förs genast till sjukhus då hon inte ger normal kontakt utan pratar förvirrat och osammanhängande. Stina medicinerar sedan många år med digoxin pga förmaksflimmer och står även på vätskedrivande.hon har nyligen blivit insatt på en ny medicin, en sk ACE hämmare för blodtrycket. Vad kan ha hänt med Stina? Geriatriskt kompetensbevis Läkemedel och äldre 7

Vad hade hänt Stina? Stina hade vid ankomsten till akutmottagningen ett kraftigt förhöjt krea, K och digoxinvärde. Hon fick dialys och kreavärdet normaliserades. Kommentar Stina hade ätit och druckit dåligt och var dehydrerad. Hon hade tagit sina mediciner enligt ordination. Geriatriskt kompetensbevis Läkemedel och äldre 8

Kroppssammansättning kvinna man Kvinna 70 80 år Vatten¹ 3,5 l Fett² + 0 (procentuell ökning) Cellmassa³ + 0 1) Bl a sämre förmåga att koncentrera urinen och mindre törstkänsla 2) Procentuell ökning av fettvolymen Man 70 80 år Vatten¹ 5 l Fett² + 0 (procentuell ökning) Cellmassa³ 2,5kg (ffa muskler) 1) Bl a sämre förmåga att koncentrera urinen och mindre törstkänsla 2) Procentuell ökning av fettvolymen 3) Celldöd i organ och inaktivitet i skelettmuskulatur tydlig minskning hos män! (Sofflocket?) (Att bli äldre H 70, redaktör Bertil Steen, 2003) Geriatriskt kompetensbevis Läkemedel och äldre 9

Vätskestatus Dehydrering bland de tio vanligaste diagnoserna hos patienter >65 år vid inläggning på sjukhus i USA Illamående, svaghet, konfusion, viktnedgång, nedsatt urinproduktion Kliniska tecken: torr tunga, longitudinella tungfåror, torra armhålor Måttlig svår: ofta njursvikt Svår: mortalitetsrisk 40 70% B I L D 1 0 Geriatriskt kompetensbevis Läkemedel och äldre 10

Läkemedlets väg genom kroppen Sväljning Absorbtion sugs upp till blodet (från tarm eller fettväv) Fraktas till levern en del bryts ned där Fettlöslig görs vattenlöslig binds till albumin Den fria delen påverkar sin sin receptor Läkemedlet bryts ned (elimineras) Geriatriskt kompetensbevis Läkemedel och äldre 11

Läkemedel påverkas av ändrad kroppssammansättning Vattenlösliga ex Digoxin, pc, cefalosporiner Hög konc pga mindre kroppsvatten Fettlösliga ex Stesolid, Seloken, morfin, vissa antibiotika Passerar blodhjärnbarriären Ex Mardrömmar av Seloken måste omvandlas till vattenlösliga i levern ger längre halveringstid risk för ackumulering Ex bensvaghet av Stesolid Geriatriskt kompetensbevis Läkemedel och äldre 12

Alla äldre har nedsatt njurfunktion Kreatininclearance 74% < 60 ml/min, 19% < 30 ml/min M: (1.23 * (140 ålder) * vikt) / S krea K: (1.04 * (140 ålder) * vikt) / S krea 1 ml/min/år Utsöndring via njurarna Digoxin Många antibiotika Kaliumsparare ACE hämmare PO antidiabetika H2 blockerare NSAID Många opioider m.fl. Geriatriskt kompetensbevis Läkemedel och äldre 13

Med åldern ökar känsligheten för läkemedel Hjärnan Mage/tarm/blåsa mer känslig för NSAID (tex Pronaxen) (ökad blödningsrisk i mage/tarm) för antikolinerga lm (förstoppning, urinretention) för opioider (förstoppning, urinretention) Hjärtat ex NSAID kan förvärra hjärtsvikt genom njurpåverkan Sämre blodtrycksreglering ökad känslighet för blodtrycksmedel Geriatriskt kompetensbevis Läkemedel och äldre 14

Antikolinerga läkemedel Tricykliska antidepressiva (Anafranil, Tryptizol) Medel mot urinträngningar (Detrusitol, Cetiprin) Atarax, morfinscopolamin, Atropin M fl Men även Antidepressiva SSRI/SNRI Neuroleptika ( Har viss antikolinerg effekt Geriatriskt kompetensbevis Läkemedel och äldre 15

Acetylinreceptorer på flera ställen i kroppen CNS Iris/strålkroppen Tårkörteln Spottkörtlarna Hjärtat Gallblåsan Magen Tjocktarmen Abrams P, Wein AJ. The Overactive Bladder A Widespread and Treatable Condition. 1998. Caulfield MP et al. Pharmacol Ther. 1993;58:319 79. Blåsan (detrusormuskeln) Geriatriskt kompetensbevis Läkemedel och äldre 16

Biverkningar av läkemedel vanliga hos äldre Förvirring Dimsyn Muntorrhet Illamående Ventrikelretention Urinretention Förstoppning Antikolinerga biverkningar Magsår/blödning Huvudvärk Trötthet Yrsel/blodtrycksfall Dehydrering, njursvikt Stelhet/skakningar, ortostatism, kognitiva störningar Ex på andra biverkningar Extrapyramidala biverkningar (neuroleptika t.ex. Haldol) Geriatriskt kompetensbevis Läkemedel och äldre 17

Viktigt Uppföljning av insatt medicinering Gagnar den patienten? Problemmediciner tidsbestämd utvärdering Läkaren har ansvaret men behöver hjälp av teamet kring patienten för en bra utvärdering Ett ökat medvetande om problematiken Geriatriskt kompetensbevis Läkemedel och äldre 18

Vad görs nationellt och på lokal nivå Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer Nationella riktlinjer för lm behandling vid demens/bpsd På sjukhus sanera i läkemedelslistan Apotekargenomgångar? Läkemedelsberättelse Bra information om insatta läkemedel På boendenivå Regelbundna läkemedelsgenomgångar FAS UT för hjälp med utsättning av läkemedel Geriatriskt kompetensbevis Läkemedel och äldre 19

Geriatriskt kompetensbevis Läkemedel och äldre 20

Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer Tio eller fler läkemedel Långverkande bensodiazepiner Läkemedel med antikolinerg effekt Tre eller fler psykofarmaka D interaktioner Geriatriskt kompetensbevis Läkemedel och äldre 21

Läkemedelsbehandling och bemötande vid BPSD Om dämpande läkemedel som neuroleptika eller anxiolytika sätts in planeras i första hand en kort behandlingstid, med utvärdering av effekt och eventuella bieffekter inom två veckor. Ställningstagande till utsättning/dosminskning skall göras regelbundet Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom BPSD (www.lakemedelsverket.se) Geriatriskt kompetensbevis Läkemedel och äldre 22

3 el fler psykofarmaka > 80 år, totalt % 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2007 okt-dec 2006 2008 okt-dec 2007 2009 31 dec 2008 2010 31 dec 2009 VGR Riket Linjär (VGR) Linjär (Riket) År Geriatriskt kompetensbevis Läkemedel och äldre 23

Litteraturförslag SBU rapport Äldres läkemedelsanvändning Indikatorer för god läkemedelsterapi av äldre Öppna Jämförelser Vård och omsorg av äldre www.lakemedelsverket.se/upload/halsooch.../bpsd rek_webb.pdf www.janusinfo.se/.../battre behandling av aldremed lakemedelsgenomgangar pa distans/ Geriatriskt kompetensbevis Läkemedel och äldre 24

Tack! Aase Wisten Överläkare Geriatriskt kompetensbevis Läkemedel och äldre 25