MUISTIKKA - UPPFÖLJNINGSVERKTYG

Relevanta dokument
GUIDE MUISTIKKA - UPPFÖLJNINGSVERKTYG FÖR ANVÄNDNING AV UPPFÖLJNINGSVERKTYGET

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Minnesformulär till närstående

MINNESFORMULÄR TILL NÄRSTÅENDE

CDR ja GDS-Fast. (på svenska)

Utbildningsdag Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1

Självskattningsskala för symtom (4S) Bas

Kort information om demens

Självskattning av mental trötthet

Att se människan bakom demenssjukdomen

Minnesformulär ANDRA FORMULÄR

Neuropsykiatrisk Inventering: Version för vårdhem (Swedish version of the NPI-NH)

HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg.

Version 8, OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11)

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Om autism information för föräldrar

Vuxna med autism Vad är autismspektrumtillstånd? Två delar av autism. Information för närstående och personal.

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet

Så här klarar jag mig! Min bedömning av det stöd jag behöver

Mobilt trygghetslarm. För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade

NOLLVISION. För en demensvård utan tvång och begränsningar. Hur kan vi förebygga att svåra situationer uppstår?

KRITERIER FÖR BEVILJANDE AV BOENDEPLATS

Kriterier för hemvård

DEMENS. Demensstadier och symptom. Det finns tre stora stadier av demens.

Hembesök som främjar de äldres välbefinnande

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

1. Ej frågat enl instruktioner 2. Ej relevant pga t ex fysiska orsaker. 4. Tidspress pga information krav 5. Annat - ange vad

Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Vård av en dement person i hemförhållanden

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11)

Kognitionskartläggning

Informationspuff för psykiskt stöd

Informant 1 Tvilling nr

efter Barry Reisberg,NYU Medical School, svensk översättning Sture Eriksson, Psykogeriatriska kliniken

Vårdbehovsmätning enligt Nacka s modell

Malmö stad Vård och omsorg Checklista för stöd i arbetet med process i arbetet med skyddsåtgärder

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation.

Förskrivning av tyngdtäcke

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Individuell bemötandeplan för personer med demenssjukdom. Bedömning

De 3 S:en vid demenssjukdom. Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention

UPPMÄRKSAMHET SOCIAL KOGNITION EXEKUTIVA FUNKTIONER KOGNITION MINNE RUMSUPPFATTNING SPRÅK

Vuxna/unga vuxna med ADHD

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Demensutredning; Anhörigintervju

Sköt om ditt minne. Ida Mitchell Minneshandledare Minneslots Nyland

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

VÄGLEDNING. Checklista demens. Dagverksamhet

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro

Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Personen eller Patienten förkortas på vissa ställen i enkäten till bokstaven P. enkäten gäller: Maka / Make Barn Syskon. Annan närstående person:

Namn: Födelsenummer: Datum: BOS. a) Är du intresserad av att umgås med andra människor, utöver dina närmaste?

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP

Jagstärkande och jagstödjande förhållningssätt vid demenssjukdom Jagfunktioner är dels medfödda psykologiska förmågor dels psykologiska förmågor som

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:

Bemötandeguide. En vägledning gjord av personer med olika funktionsnedsättningar

Karolinska Exhaustion Scale

Under några månader var dessa anteckningar det enda sätt på vilket jag kunde uttrycka mina känslor. Barbro Beyer

BPI-S THE BEHAVIOR PROBLEMS INVENTORY Svensk version (BPI-01-S)

MINDRE GER MER. Guide för dig som vill minska på ditt drickande

Samtalsunderlag för välbefinnandekontrollen med det 4-åriga barnets föräldrar och dagvården.

NÄR PAPPA GLÖMDE MINNESSJUKDOM I FAMILJEN

Barn och ungdomsverksamheten Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

INSTRUKTION HÄLSOFRÄMJANDE ARBETSSÄTT

Downs syndrom och autism eller ADHD LÄTTLÄST

Kriterier för stöd för närståendevård. för vård av vuxna 2015

Landstingets tandvårdsstöd

Kriterier för hemvården fr. o. m

Psykiatrisamordningen Agneta Ahlström Liselott Bergström

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

Problemskapande beteende och låg affektivt bemötande

Dokumentering av yrkesprov

Att förstå sin egen utredning

Manual till Genomförandeplan

Utvecklingsstörning. Farhad Assadi psykolog. Mia Ingstedt barnhabiliteringsöverläkare

Demens och palliativ vårdfilosofi

Månadstema 9 Kognitiv svikt, demens, Rehab

Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration. Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid

Hinner du? Information om manlig inkontinens

Vardagsfärdigheter hos vuxna

Tillfälligt, under 10 h/månad. Regelbunden, stödd hemvård 10 h/månad. Regelbunden, övervakad hemvård h/månad

Miljö triggers för åldrande krigsöverlevande med demens

HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULAR 3 UNGA VUXNA

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9

Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska

Information till föräldrar. Habiliteringsmottagningens insatser för små barn med autism

INFORMATION OM INVEGA

Alzheimers demens. Blanddemens (AD/VaD) 75-årig kvinna. Tid rökare. Tilltagande minnesbesvär. Måste ofta påminnas i

Neuropediatrik. ALB, Huddinge. Hanna Westergren

OBS-SKALAN Rating scale for Organic Brain Syndrome

Transkript:

För tidig identifiering av minnessjukdomar bland personer med en utvecklingsstörning. SYFTET MED UPPFÖLJNINGSVERKTYGET MUISTIKKA: Verktyget är inte diagnostiskt. Det är ett arbetsredskap för anhöriga, vårdare, handledare och som känner oro för en eventuell minnessjukdom. Verktyget sammanställer symptom som tyder på minnessjukdom och den är även avsedd som stöd för läkaren vid fastställandet av en diagnos. Med hjälp av verktyget kan man dessutom följä upp hur minnessjukdomen framskider och hurdan effekt omsorgen och vården har. ATT ANVÄNDA VERKTYGET: Uppföljningsverktyget MUISTIKKA är avsett för objektiv bedömning av minnessymptom. Utvärderaren måste känna personen med utvecklingsstörning bra. Det lönar sig att bedöma symptomen och följa upp dem på ett intensivare sätt, till exempel under en period på cirka 3 6 månader. Instruktioner för användning av detta vertyg finns här: www.muistikka.fi. Uppbyggnaden av uppföljningsverktyget MUISTIKKA har anpassats från verktyget NTG-Early Detection Screen for Dementia (EDSD). Boende- eller serviceenhet: Klient: Uppföljningen utförd av: Uppföljningen utförd av: Uppföljningen utförd av: Födelsetid: Datum: Datum: Datum: Åtgärder och planer efter bedömningen: Åtgärder och planer: Tidtabell: Ansvarsperson(er): Uppföljning: 1

Förändrad funktionsförmåga, del 1 Kryssa för det lämpligaste alternativet för varje förändring SYMPTOM INOM OLIKA DELOM- RÅDEN AV FUNK- TIONSFÖRMÅGAN (Fysisk, psykisk och social) DATUM Noggrannare beskrivning av symptomet Den viktigaste förändringen är en förändring i vardagen, en förändring jämfört med tidigare. Symptomet har alltid funnits Symptomet har alltid funnits, men har blivit kraftigare Symptomet är nytt, har uppstått under det innevarande året Inga symptom Förändrad energiskhet Förändrad självständighet Sömnstörningar och ändrad dygnsrytm Förändrad förståelse och förmåga att styra sitt beteende och rikta sin uppmärksamhet Dagliga humörsvängningar Irritation/ångest Förändrat beteende och förändrad personlighet Ätstörningar, viktminskning 2

Kryssa för det lämpligaste alternativet för varje förändring SYMPTOM INOM OLIKA DELOM- RÅDEN AV FUNK- TIONSFÖRMÅGAN (Fysisk, psykisk och social) DATUM Noggrannare beskrivning av symptomet Den viktigaste förändringen är en förändring i vardagen, en förändring jämfört med tidigare. Symptomet har alltid funnits Symptomet har alltid funnits, men har blivit kraftigare Symptomet är nytt, har uppstått under det innevarande året Inga symptom Personlig hygien Gestaltningssvårigheter Epileptiska anfall Försvagad språklig förmåga Vanföreställningar Oroligt vandrande Förändrad gångstil Annat, vad? 3

Förändrat minne, del 2 Kryssa för det lämpligaste alternativet för varje förändring SYMPTOM VID HANTERING AV INFORMATION (kognitiv) DATUM Noggrannare beskrivning av symptomet Minnesproblem syns nödvändigtvis inte som första symptom korttidsminnet kan vara dåligt redan tidigare. Symptomet har alltid funnits Symptomet har alltid funnits, men har blivit kraftigare Symptomet är nytt, har uppstått under det innevarande året Inga symptom Svårt att känna igen Glömmer namnet på Svårt att komma ihåg sådant som hände nyligen Går vilse i en bekant miljö Saker försvinner, tappas bort eller finns på konstiga platser Svårt att lära sig nya färdigheter eller namn Orienteringen i tid och/eller rum har försvagats Annat, vad? 4

BILAGA: noggrannare beskrivning av symptomen Uppföljningsverktyget MUISTIKKA för tidig identifiering av minnessjukdomar bland personer med en utvecklingsstörning. SYMPTOM INOM OLIKA DELOMRÅDEN AV FUNKTIONSFÖRMÅGAN (Fysisk, psykisk och social) Förändrad energiskhet Förändrad funktionsförmåga, del 1 Noggrannare beskrivning av symptomet Den viktigaste förändringen är en förändring i vardagen, en förändring jämfört med tidigare. Minskat intresse för hobbyn och andra aktiviteter, försämrad initiativförmåga, försvagat hälsotillstånd, ökat allmänt insjuknande och minskat intresse för att följa med det som händer. Förändrad självständighet Sömnstörningar och ändrad dygnsrytm Försvagad funktionsförmåga (till exempel allmänt långsam och osäker), behöver mer hjälp med vardagssysslor, till exempel med att klä på sig, äta, gå på toaletten, inlärda färdigheter och vardagskunskaper försvinner, förändrad rörelseförmåga Apraxi = oförmåga att utföra rörelser, det vill säga försämrad smidighet (t.ex. svårare att klä på sig eller raka sig, det vill säga svårt att utföra rörelseserier även om motoriken fungerar). Alltför mycket eller för litet sömn, vaknar och/eller vandrar på nätterna, är förvirrad på nätterna och när han eller hon vaknar, sover mera på dagen, sover längre eller vaknar tidigare än förut, kan inte skilja på dag och natt, det vill säga förvirrad dygnsrytm osv. Förändrad förståelse och koordination Kan inte följa enkla anvisningar eller kan inte agera enligt anvisningarna, känner inte igen föremål och kan inte använda dem, till exempel bestick, upprepar samma saker och frågor, svårt att klä sig passande. Exekutiva funktioner, det vill säga funktionsstyrning = processer som kombinerar enkla funktioner till en komplicerad målinriktad verksamhet (t.ex. planmässighet, smidighet, flexibilitet och bevarandet av kontrollen) Dagliga humörsvängningar Irritation/ångest Förändrat beteende och förändrad personlighet Får överraskande vredesutbrott, okontrollerbar gråt, skriker eller är tillbakadragen, ovillig/likgiltig, osäker, inbunden, verkar vara deprimerad. Verkar vara ångestfylld, upphetsad eller nervös, uppvisar verbal eller fysisk aggression. Drar sig undan sociala aktiviteter och andra människors sällskap, pratar för sig själv, tidigare mycket social men numera inbunden, ler inte längre, det vill säga förändrat ansiktsuttryck, undviker svåra situationer, känslolivet försvagas eller personen blir alltför impulsiv och vidrör till exempel andra, pratar för sig själv, känner rädsla. Ätstörningar, viktminskning Problem som hör samman med att äta, till exempel att vägra äta eller problem med att hantera olika slags maträtter i munnen, svårt att äta, svårt att svälja (Aspiration = mat och/eller dryck dras in i luftstrupen/ lungorna) fördröjd sväljreflex, ofrivillig eller kronisk viktminskning. Personlig hygien Gestaltningssvårigheter Epileptiska anfall Försvagad språklig förmåga Vanföreställningar Oroligt vandrande Förändrad gångstil Bryr sig inte längre om sin hygien, toalettbesök, att byta smutsiga kläder, inkontinens och förlorad förmåga att hålla sig. Osäker till exempel när det gäller att gå över trösklar, mönstrade golv eller ojämna ytor (mattor), går vilse i en bekant miljö, hittar inte till toaletten eller till sitt eget rum, faller omkull och stöter till saker. Ökat antal epileptiska anfall eller utbrott av epileptiska anfall. Inleder inte en diskussion eller får svårare att följa med en diskussion, hittar inte ord, läser och skriver mindre eller slutar helt att läsa och skriva. Afasi = språklig störning, det vill säga försämrad förmåga att förstå och producera tal (till exempel att komma ihåg, förstå eller hitta rätta ord). Hör och/eller ser sådant som inte finns, misstankar om stöld, svartsjuka, synvillor orsakade av reflektioner i glasytor och speglar. Vandrar omkring på dagen och/eller natten, orolig. Trippande, släpande eller gång med korta steg, gången har blivit osäker, svårt att komma igång, att sluta gå efter att han eller hon har kommit igång och svårt att vända om och gå tillbaka. Går bredbent eller med fötterna tätt intill varandra. 5

BILAGA: noggrannare beskrivning av symptomen Uppföljningsverktyget MUISTIKKA för tidig identifiering av minnessjukdomar bland personer med en utvecklingsstörning. Förändrat minne, del 2 SYMPTOM INOM INFOR- MATIONSHANTERING (kognitiivinen) Noggrannare beskrivning av symptomet Minnesproblem syns nödvändigtvis inte som första symptom korttidsminnet kan vara dåligt redan tidigare. Svårt att känna igen Känner inte igen bekanta personer, till exempel släktingar/vänner/personalen Agnosi= försämrad förmåga att känna igen saker (till exempel ansikten eller föremål och svårt att förstå betydelsen av det han eller hon har sett) Glömmer namnet på Kommer inte ihåg namnet på bekanta personer, minns inte heller namnet på nya vårdare. Svårt att komma ihåg sådant som hände nyligen Kommer inte ihåg sådant som har hänt nyligen, till exempel under den senaste veckan eller tidigare. Går vilse i en bekant miljö Hittar inte i en bekant miljö (till exempel det egna rummet, toaletten eller gemensamma utrymmen). Saker försvinner, tappas bort eller finns på konstiga platser Tappar bort eller förlägger föremål eller lägger bekanta föremål på fel platser. Svårt att lära sig nya färdigheter eller namn Problem att lära sig namnet på nya saker eller nya personer, komma ihåg saker och hitta saker i minnet. Orienteringen i tid och/ eller rum har försvagats Förlorar tidsuppfattningen (t.ex. tid på dygnet, veckodag, årstider), vet inte var han eller hon är och hittar inte till en viss plats. KÄLLOR SOM KÄLLOR FÖR VERKTYGET HAR ANVÄNTS: Arvio Maria, 2005. Handboken Downs syndrom och symptom på minnessjukdom (på finska). Janssen-Cilag, Esbo. Arvio Maria och Castrén Maija, 2015. Utvecklingsstörningar och minnessjukdomar (på finska). Duodecim, Helsingfors. Vahtera Marjaliisa, 2002. Demens hos personer med minnessjukdomar, Kehitysvammaliitto ry, Helsingfors (på finska). Minnessjukdomar. God medicinsk praxis-rekommendation. Arbetsgrupp tillsatt av Finska Läkarföreningen Duodecim och kardiologiska Föreningen i Finland. Helsingfors: Finska Läkarföreningen Duodecim, 2014 (refererad 3.3.2017). Tillgänglig på nätet: www.käypähoito.fi Projektet MuKeva, 2013 2014. Finlands Demensförening ry. National Task Group, Early Detection Screen for dementia, v.1. /2013 https://aadmd.org/ntg/screening Seppälä Heikki och Sundin Markus, 2011. TOIMI-metoden för beskrivning av den psykosociala funktionsförmågan. (på finska) Kehitysvammaliitto ry. Pohjois-Savon Muisti ry Savon Vammaisasuntosäätiö 2018 6