Arbetsplan. Förskoleklass. Akalla grundskola F-9. Utbildningsförvaltningen Sida 1 (11) Akalla grundskola

Relevanta dokument
3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Lpfö98 Övergång och samverkan. Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan. Lgrsär11 Övergång och samverkan

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Förskoleklassens verksamhetsplan

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Arbetsplan klass FA Fredrika Bremerskolan 2016/17

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

FRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Välkommen till förskoleklass i. Hägerstenshamnens skola. Snäckans arbetslag

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Arbetsplan Violen Ht 2013

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Arbetsplan Med fokus på barns lärande

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014

VATTEN LJUD RÖRELSE LUFT LJUS PROGRAMMERING

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Profil. Naturvetenskap och teknik

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Handlingsplan GEM förskola

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Genom att vi befinner oss i samma lokal hela dagarna och är samma pedagoger under för och eftermiddagarna så skapar vi en trygg miljö för barnen.

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

FB/NAUTILUS. Föräldramöte 9 september 2015

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Arbetsplan. Ängen, Ljusne förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra.

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Bild och form. Syfte. Innehåll:

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

ÄLVENS GROVPLANERING OCH MÅL vt Personalen har sin planering. Barnen har utelek tillsammans med avd. Forsen.

Arbetsbeskrivning för

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Lokal arbetsplan för förskolan Växthuset 2013/14

HANDLINGSPLAN FÖR SOLROSEN I handlingsplanen beskrivs de mål vi har för vår verksamhet och hur vi arbetar för att uppnå dem

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Verksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

Arbetsplan förskoleklassen Ugglemoskolan Fågelfors

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Stjärnfallet Novas arbetsplan 2015/2016

Barn och utbildningsförvaltningen Läsår 2016/2017 Slagstaskolan Tel: Expeditionen VÄLKOMNA TILL SLAGSTASKOLANS FÖRSKOLEKLASSER

Arbetsplan för förskoleklass vid Skytteanska skolan, Tärnaby.

Arbetsplaner för förskoleklasserna

Arbetsplan läsåret

Handlingsplan för 2012/2013

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Kalmar februari Ingela Aksell, Helena Karis. Skolverket

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

Skapande och estetiska uttrycksformer Du lär dig att:

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan.

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Läsa och skriva läsa och skriva sitt namn veta läsriktningen (vänster till höger) förstå att det som är skrivet kan sägas Kan rimma

Lärande lek i förskoleklass så möjliggörs ett meningsfullt lärande

Pedagogisk planering för förskoleklassen på Enskede byskola

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Notbladets förskola

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

2015 ARBETSPLAN & MÅL

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp

Verksamhetsplan

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Förskoleklass en trygg skolvärld. Förskoleklassens arbetssätt. Språk

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016

Granitens förskola, Munkebo förskola, S:ta Gertruds förskola och Tils paviljonger

Transkript:

Sida 1 (11) 2018-01-25 Arbetsplan Förskoleklass F-9 akallagrundskola@

Sida 2 (11) Bakgrund till arbetsplanen Då lärare och övriga pedagoger roterar varje år i förskoleklass är det viktigt att det finns en röd tråd i verksamheten så att alla elever får samma grund att stå på inför åk 1. Då det pågår diskussioner om att göra grundskolan tioårig är det av största vikt att året i förskoleklass har en likvärdig verksamhet oavsett lärare. Syftet med denna arbetsplan är att förmedla de ramar som bör råda i förskoleklassens verksamhet. Syftet med förskoleklassverksamheten Året i förskoleklass fungerar som en bro mellan förskola och skola. Förskoleklassen kombinerar förskolans och skolans arbetssätt. Här skapas nyfikenhet inför åk 1 och eleven stimuleras till fortsatt utveckling. Syftet med utbildningen i förskoleklassen är att stimulera elevernas utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov samt främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Utdrag ur Skolverkets skrift Förskoleklassens- uppdrag, innehåll och kvalitet. Leken spelar en stor och betydande roll i verksamheten. Lek och skapande lyfts fram som väsentliga delar i det aktiva lärandet och det betonas att elevens lust och nyfikenhet ska tas tillvara i verksamheten. Utgångspunkten ska vara att lärande sker ständigt och inte bara i arrangerade inlärningssituationer. Utdrag ur Skolverkets skrift Förskoleklassens- uppdrag, innehåll och kvalitet. I förskoleklassen läggs grunden för elevens fortsatta kunskapsutveckling och uppfyllande av läroplanens mål. Då lärarna i följer eleverna från förskoleklass till åk 3 är förutsättningarna goda för just en sådan gynnsam utveckling. Läraren har redan etablerat en god kontakt med både föräldrar och elever inför åk 1och vet redan vad eleven kommer att behöva utveckla fortsättningsvis. akallagrundskola@

Sida 3 (11) Verksamhetens innehåll För att verksamheten ska vara likvärdig är innehållet lika varje år. Hur varje lärare däremot väljer att genomföra/bedriva undervisningen kan variera. Leken måste dock vara något som genomsyrar hela verksamheten. I leken lär sig eleven bland annat att samarbeta, skapa relationer och utvecklas sin språkliga förmåga. Matematiska resonemang och uttrycksformer Mål Eleven ska på ett praktiskt och laborativt sätt utveckla sitt matematiska tänkande och få förståelse för olika matematiska begrepp. I läroplanen står följande: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt. Centralt innehåll i matematiska resonemang och uttrycksformer, lgr 11 Enkla matematiska resonemang för att undersöka och reflektera över problemställningar samt olika sätt att lösa problemen. Naturliga tal och deras egenskaper och hur de används för att ange antal och ordning. Del av helhet och del av antal. Matematiska begrepp och olika uttrycksformer för att utforska och beskriva rum, läge, form, mönster, tid och förändring. Arbetsmetoder akallagrundskola@ Vi arbetar utifrån matematikboken Eldorado. Vi startar jobbstunden med en genomgång, oftast med praktiskt material. Därefter får barnen instruktioner om hur uppgiften i boken går till och de får lösa den själv eller med en kompis. Utomhusmatematik- Barnen får olika uppdrag att lösa i skogen, antingen själva eller i grupp. Uppdragen hör samman med det vi arbetar med i matematikboken.

Sida 4 (11) På våra samlingar tittar vi på almanackan och går igenom dag, datum, månad och år. Då pratar vi också om väder och temperatur. Vi räknar hur många som är närvarande och funderar på hur många som saknas. Vi har ett medvetet tänk i vardagen då vi uppmärksammar matematiska begrepp som lägesord, ordning, mängd, antal, mönster osv. Språk och kommunikation Mål Utveckla elevens språkliga medvetenhet inför den kommande läsoch skrivinlärningen. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därtill få tilltro till sin språkliga förmåga. Utdrag ur Skolverkets skrift Förskoleklassens- uppdrag, innehåll och kvalitet. Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt. Lgr 11 Centralt innehåll i språk och kommunikation, lgr 11 Samtala, lyssna, ställa frågor och framföra egna tankar, åsikter och argument om olika områden som är bekanta för eleverna, till exempel etiska frågor och vardagliga händelser. Samtala om innehåll och budskap i olika typer av texter. Berättande texter, sakprosatexter och texter som kombinerar ord, bild och ljud. Bokstäver och andra symboler föra att förmedla budskap. Rim, ramsor och andra ordlekar. Digitala verktyg och medier för kommunikation. Säker och ansvarsfull kommunikation även i digitala sammanhang. Ord och begrepp som uttrycker behov, känslor, kunskaper och åsikter. Hur ord och yttranden kan uppfattas av och påverka en själv och andra. akallagrundskola@ Arbetsmetoder

Sida 5 (11) Vi arbetar med Bornholmsmodellen för att genom rim, ramsor, ord, meningar och ljud öka barnens språkliga medvetenhet. Genom arbete med ASL får barnen öva att skriva texter kring olika teman tex. något vi varit med om på en utflykt, något de fått höra på sagostunden, något som rör ett tema vi arbetar med. Barnen skriver i par på Ipad med tangentbord och genom talsyntes hör de vad de skrivit. De klistrar in sin text och en bild de ritat i sin ASL-bok. I klassrummen har vi medvetet skapat läshörnor för att locka till läsning. Där finns också en skrivhörna där de som vill kan skriva små böcker under lekstunden. Vid våra lekstationer finns papper och pennor utplacerade och vi uppmuntrar barnen att skriva i leken. Det kan vara att skriva stationsnamn vid tågbanelek, skriva listor vid affärslek eller recept på medicin vid lek i vårdcentralsstationen. Vi har dagliga högläsningsstunder då vi är noga med att förklara svåra ord som kommer upp. Barnen får fundera på vad som hände förra gången vi läste och återberätta. Vi uppmuntrar också till att fråga om det är något de inte förstår. Vi arbetar med bokstäverna genom Alfabetssagan om Apan och Björnen. Efter att barnen hört ett kapitel av sagan får de skriva ord, bokstäver och rita bilder i sin alfabetsbok. När vi skriver på tavlan ljudar vi för barnen och uppmuntrar dem att ljuda med. På skolans bibliotek får barnen låna böcker att ha i klassrummet. På biblioteket får de också vara med om sagostunder med bibliotekarien. Barnen får även besöka Husby bibliotek. Under vårterminen går vi fyra gånger på Teater Scenkraft som visar språkutvecklande föreställningar där man tar upp olika begrepp, prepositioner och talesätt. akallagrundskola@ Natur, teknik och samhälle Mål Få ökad förståelse för natur, teknik och samhälle samt kunna se

Sida 6 (11) enklare samband. I Lgr 11 står det att eleven efter avslutad utbildning har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling samt kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv. Centralt innehåll i natur, teknik och samhälle, lgr 11. Olika sätt att utforska företeelser och samband i natur, teknik och samhälle, till exempel genom observationer, mätningar, och samtal om iakttagelser. Hur elevnära företeelser och samband kan beskrivas, till exempel med ord och bilder eller enkla tabeller och diagram. Normer och regler i elevernas vardag, till exempel i lekar och spel och varför regler behövs. Demokratiska värderingar och principer i sammanhang som är bekanta för eleverna. Hur gemensamma beslut kan fattas och hur konflikter kan hanteras på ett konstruktivt sätt. Barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen) Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel kamratskap, rättvisa och könsroller. Naturen och människors livsvillkor på hemorten och på andra platser under olika tider, utifrån elevernas erfarenheter och intressen. Sortering och gruppering av växter och djur samt namn på några vanligt förekommande arter. Kemiska och fysikaliska fenomen som är bekanta för eleverna, till exempel övergång från is till vatten, friktion och synliga astronomiska fenomen. Några vanliga tekniska lösningar i elevernas vardag, hur de är uppbyggda, fungerar och skulle kunna förbättras. Byggande och konstruktion med hjälp av olika material, redskap och tekniker. Hur människors val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling. Arbetsmetoder. akallagrundskola@ Vi har en utedag varje vecka då vi går till skogen. Där observerar vi årstidernas växlingar och pratar om allemansrätten.

Sida 7 (11) Vi plockar skräp på vår skogsplats och går till återvinningen med det och i samband med detta pratar vi hur vi kan bidra till hållbar utveckling. Vid vårt arbete med årstidernas växlingar finns stora möjligheter att prata om och jobba med de växter vi ser och djuren i vår natur. I skogen hämtar vi också naturmaterial till temaarbeten och har utematematik med saker från skogen. Vi besöker också 4H- gården Akalla by där vi tittar på djuren och utifrån barnens intresse pratar om dem. I årsboken ritar barnen om sånt de lärt angående årstiderna. Där sätter de också in bilder tillsammans med text som handlar om våra traditioner under året. Vid olika högtider väcks ofta intresse av att veta hur det var förr i tiden och varför man gör som man gör. Det finns många typer av material för byggande och konstruktion i våra lekstationer. Skapande och estetiska arbetsformer Skapande är något som genomsyrar hela förskoleklassens verksamhet. Här får eleverna möjlighet att prova olika tekniker och material. Eleverna ska ges tillfällen till skapande arbete och möjlighet att genom de estetiska ämnena få uppleva olika uttryck för kunskaper ska enligt läroplanen vara inslag i skolans verksamhet. Utdrag ur Skolverkets skrift Förskoleklassens- uppdrag, innehåll och kvalitet. Centralt innehåll skapande och estetiska arbetsformer akallagrundskola@ Skapande genom lek, bild, musik, dans, drama och andra estetiska arbetsformer Olika material, redskap och tekniker för att skapa och uttrycka sig Tolka och samtala om innehåll och budskap i olika estetiska uttryck

Sida 8 (11) Digitala verktyg för framställning av olika estetiska uttryck, lgr 11 Arbetsmetoder. Vid temaarbeten arbetar vi med att eleverna ska få möjlighet att använda olika material och tekniker i skapande verksamhet. Vi arbetar då med lera, olika typer av färger, tyg, papper, kartong och annat som barnen funderar ut att de vill skapa med. Vi sjunger och lyssnar på musik och en gång i vecka kommer musikläraren till förskoleklassen Eleverna har möjlighet till rollek i våra lekstationer Under idrotten dansar vi till olika sorters musik och det finns möjlighet att danslek under andra tillfällen när barnen önskar. Eleverna får också tillfälle att uppleva teater och konserter. Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse Mål att ge eleverna möjlighet att känna rörelseglädje och att kunna hitta fysiska aktiviteter de tycker om. De ska ha många tillfällen till lek med andra. Ha möjlighet att förstå vad som påverkar hälsan och välbefinnandet. Centralt innehåll lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse Initiera, organisera och delta i lekar av olika slag Fysiska aktiviteter inomhus och utomhus under olika årstider och i olika väder Säkerhet och hänsyn till miljö och människor i olika naturmiljöer Kost, sömn och fysiska aktiviteter och hur de påverkar hälsa och välbefinnande akallagrundskola@ Arbetsmetoder I förskoleklassens lokaler finns olika lekstationer med innehåll för rollek, bygglek, skapande, spel, skrivlek mm.

Sida 9 (11) Vid lek i lekstationerna är pedagogerna uppdelade i de olika rummen för att följa barnens lek och uppmuntra och utmana till att skriva och räkna Eleverna har möjlighet att välja vad som intresserar dem. Vid vissa tillfällen bestämmer också pedagogerna var man ska leka och med vem. Detta för att skapa nya intressen och hjälpa barnen att lära känna nya kamrater Vi är alltid utomhus någon gång under dagen. En dag i veckan har vi utedag då vi går till skogen där eleverna har möjlighet att röra sig i kuperad terräng. De får leka fritt och även delta i vuxenstyrda lekar av olika slag. En gång i veckan har vi idrott i idrottshallen. Under vintern åker vi skridskor. Alla elever går också till simhallen på det vi kallar vattenvana Socialt/övrig utveckling Stort fokus ligger på den sociala träningen samt träning i att klara vissa vardagsmoment självständigt. Eleverna ska utvecklas till trygga och ansvarstagande människor. I verksamhetens olika moment ges tillfällen till att utveckla bland annat dessa färdigheter. I Lgr 11 står det att eleven ska kunna lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga Vara en bra kompis Turtagning Lyssna på barn och vuxna Ha ordning på sina saker Klara av toalettbesök på egen hand På- och avklädning Stå och gå i led Följa gemensamma regler Koncentrera sig under en samling Samarbete akallagrundskola@ Diagnosmaterial

Sida 10 (11) För att kunna kartlägga elevens utveckling använder Akalla grundskola sig av följande material: Svapp (ordförståelsetest). Genomförs under VT. De elever vars resultat understiger 48 av 60 möjliga bedöms vara i behov av SVA-undervisning i åk 1. Samtal Samarbetet mellan förskoleklassen och hemmet är av stor vikt för att nå goda resultat. Daglig kontakt vid hämtning och lämning, föräldramöten och veckobrev nödvändigt för ett bra samarbete. Under läsåret är också två samtal inlagda då lärare, fritidspersonal, elev och föräldrar samtalar om barnets utveckling. Lära-kännasamtal. HT Utvecklingssamtal. VT En dag i förskoleklass För att verksamheten ska vara likvärdig och ha en hög kontinuitet följer en dag i förskoleklassen en viss ordning. Tydlig struktur skapar även trygghet hos barnen. Här nedan visas exempel på upplägget för en dag: Fritids Samling med upprop, genomgång av dag, månad m.m. Jobbstund Frukt och lässtund Lekstund inne eller ute Språksamling med Bornholmslekar Lunch Lek ute eller lässtund beroende på vad vi gjort innan lunch Fritids Genom undervisningen i förskoleklassen ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att akallagrundskola@ Pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling.

Sida 11 (11) Skapa och upprätthålla goda relationer samt samarbeta utifrån ett demokratiskt och empatiskt förhållningssätt. Kommunicera i tal och skrift i olika sammanhang och för skilda syften. Skapa och uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. Använda matematiska begrepp och resonemang för att kommunicera och lösa problem. Uttrycka och beskriva företeelser och samband i natur, teknik och samhälle, och Röra sig allsidigt i olika miljöer samt förstå vad som kan påverka hälsa och välbefinnande. Lgr 11 akallagrundskola@