Slutrapport Utvärdering av Förstärkt hemgång med stöd av Hemgångsteam

Projektnamn Förstärkt hemgång med stöd av Hemgångsteam Dokumentansvarig Ingela Oscarsson Fastställd av Catharina Johansson Dokument version 2016-10-31 Slutrapport Utvärdering av Förstärkt hemgång med stöd av Hemgångsteam

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Projektets bakgrund... 1 1.1 Uppdragsgivare och uppdrag... 1 1.2 Bakgrund till projektet... 1 1.3 Projektets syfte... 1 1.4 Projektmål... 1 1.5 Projektrapportens innehåll... 2 2 Projektresultat... 2 2.1 Processer kring vårdtagaren... 2 2.1.1 Urval av vårdtagare... 2 2.1.2 Ökad trygghet... 3 2.1.3 Förbättrad aktivitetsförmåga... 3 2.1.4 Samordning kring vårdtagaren... 3 2.1.5 Minskning av hemtjänsttimmar... 4 2.1.6 Tjänstefaktorer... 5 2.1.7 Ekonomi... 5 2.1.8 Arbetsmiljö, teamets struktur och ansvar... 5 3 Projektförloppet... 6 3.1 Genomförande och organisation... 6 3.1.1 Bemanning... 7 3.1.2 Förlopp... 8 3.2 Kommunikation... 8 4 Erfarenheter... 8 4.1 Dokumentation... 8 4.2 Kommunikation och informationsspridning... 9 4.3 Övrigt... 9 4.4 Summering av införandet... 9 5 Bilaga 1... 10 6 Bilaga 2... 11 7 Bilaga 3... 12

Sidan 1 1 Projektets bakgrund 1.1 Uppdragsgivare och uppdrag I närvårdssamverkan har en gemensam rutin för Trygg Hemgång utformats och antagits. Den syftar till trygg hemgång för den enskilde genom att denna möts av ett tvärprofessionellt team i hemmet som bedömer och tränar personen under en begränsad tid (i stället för på korttidsenheten). Arbetssättet har visat på vinster som ökad självständighet för den enskilde, trygghet för patient och anhöriga, fungerande vardagsrehabilitering och minskat tryck på korttidsplatserna. Vård-och äldreomsorgsnämnden gav förvaltningschefen i uppdrag att utreda förutsättningarna för hemtagningsteam enligt beslut 27 Dnr 2015.237.724 VÄNAU Uppdraget innebär att ett hemgångsteam ska införas i ordinarie drift under 2015 som ett led i att ge en trygg hemgång för våra kommuninvånare och lösa ut nuvarande tryck på våra korttidsplatser. 1.2 Bakgrund till projektet Förvaltningen har en situation där betalningsansvaret för vårdtagare på lasarettet ökar. Detta hänger samman med att det finns en brist korttidsplatserna på Kvarnbacken eftersom platsera upptas av personer som väntar på en särskild boendeplats som inte finns. Detta samtidigt som trycket på flexibel växelvård ökar och nuvarande 10 platser behöver utökas med ytterligare fyra. Våra invånare blir kvar på lasarettet i avvaktan på korttidsplats och betalningsansvaret ökar. För att möjliggöra för de som måste ha tillgång till en korttidsplats så behöver vi ge våra äldre invånare ökad trygghet inför hemgång till hemmet från lasarettet. En lösning vore att erbjuda träning för att återfå funktioner tillsammans med omvårdnad på ett sådant sätt att den enskilde upplever det som ett fullgott alternativ till korttidsplats och känner sig trygg att gå hem. 1.3 Projektets syfte Syftet med Förstärkt hemgång (enligt Närvårdssamverkan) Bevara/öka brukarens/vårdtagarens aktivitets- och funktionsförmåga Öka delaktigheten och inflytandet Öka tryggheten Minska undvikbar slutenvård och återinskrivning i slutenvården inom 30 dagar Syftet är att möjliggöra hemgång från lasarettet för fler personer än idag. Genom en förstärkt hemgång ska teamet skapa förutsättningar för en trygg och förutsägbar vardag där den enskilde efter förmåga görs delaktig i sin rehabilitering och återhämtning, enligt en individuell plan. 1.4 Projektmål Önskat resultat Att förvaltningen under oktober 2015 har ett tvärprofessionellt hemgångsteam igång som arbetar med målsättningen: En trygg hemgång för patient och anhöriga, En fungerande rehabilitering i hemmet som ger ökad självständighet för den enskilde.

Sidan 2 Att effekten av införande är: Minskat antal korttidsplatser. Att inrättandet av hemgångsteam skett inom befintlig ram. Att antal hemtjänsttimmar i beställning har större precison utifrån individens behov. 1.5 Projektrapportens innehåll Utvärderingen utgår från det material som har sammanställts i samband med tre utvärderingstillfällen med hemgångsteamet, som har genomförts med två månaders mellanrum under det första halvåret. Rapporten belyser enbart det som har framkommit vid dessa träffar. Information som har kommit till projektledaren på annat sätt finns inte med i rapporten. Begränsningen av information utgår från uppdraget, att redovisa hemgångsteamets upplevelse av införandet. Det finns en medvetenhet om att detta urval inte skapar en neutral bild av hemgångsteamet och dess samverkansparter. 2 Projektresultat 2.1 Processer kring vårdtagaren 2.1.1 Urval av vårdtagare Urvalskriterier för att få stöd från hemgångsteamet har bestämts av inom Närvårdssamverkan. Kriterierna är följande: De brukare/vårdtagare som är i behov av återhämtning/rehabilitering i ordinärt boende De brukare/vårdtagare som ger uttryck för oro och otrygghet inför hemgång Inskriven/blir inskriven i hemsjukvården De som önskar en korttid ska kunna erbjudas hemgångsteam Hemgångsteamet formulerade exkluderande faktorer, enligt följande: Stort HSL behov som inte kan tillgodoses i hemmet Begränsningar i hemmet behov av ombyggnation Massiv stroke Kognitiv svikt som riskerar att skada sig eller uppfatta och följa instruktioner Palliativ patient i slutskedet En arbetsmiljö som är undermålig De som får stöd från något annat team I början var det en del diskussioner om vem som skulle erbjudas förstärkt hemgång. Bedömningen görs i första läget av vårdplaneringsteamet, varför dialogen mellan dessa team blev mycket viktig. Under första halvåret 2016 har 30 personer deltagit i hemgångsteamet. Teamet har fått vårdtagare som inte uppfyller kriterierna eller som inte kommer via VPLteamet. Detta skapar lite frågor kring vem som ska erbjudas förstärkt hemgång och under hur lång tid. Det har varit oklarheter i vem som har mandat att fatta olika beslut och bristen på en klar och tydlig ledning har ibland varit ett hinder för gruppen. Det hade varit bra för gruppen om frågor kring mandat hade varit tydligare vid start. Förbättringsförslag: Tydliggöra vilka urvalskriterier som gäller samt när och hur undantag kan göras.

Sidan 3 Tydliggöra vem som ska fatta beslut om undantag. 2.1.2 Ökad trygghet Långsiktigt är ett av huvudmålen med hemgångsteamet att skapa trygghet i hemmiljön och därmed minska behovet av korttidsplats och särskilt boende. Det är 24 personer som har deltagit i trygghetsmätning före och efter deltagande i hemgångsteam. 10 personer bedömer en ökad trygghet, 11 personer bedömer oförändrad trygghet, varav 8 av de 11 med oförändrad trygghet upplevde stor trygghet redan vid hemgång. Trygghetsskalan går från 0-10 där stor trygghet är 0. Det innebär att ett förbättrat resultat strävar mot noll. I medelvärde har tryggheten för deltagana förbättrats från 2,5 till 1,4, vilket visar på ökad trygghet (Bilaga 1). Vid uppstarten av hemgångsteamet diskuterades möjligheten att mäta trygghet och projektledaren gjorde sökning i vetenskapliga artiklar. Trygghet är svårt att mäta då det är en subjektiv upplevelse som är olika från individ till individ. Gruppen formulerade en text som ska användas vid trygghetsmätningen så att alla ska beskriva frågan på samma sätt (Bilaga 2). Vid utvärdering med gruppen upplever de en viss osäkerhet i vilken trygghet de mäter. De diskuterade även förbättringsförslag. Förbättringsförslag: Gruppen har bestämt att de vill arbeta med instrumentet för att se om det går att formulera på ett annat sätt för att fånga tryggheten i hemmet. 2.1.3 Förbättrad aktivitetsförmåga Vårdtagarens aktivitetsförmåga bedöms vid hemgång genom en ADL-bedömning. ADL är en förkortning av Aktiviteter i det Dagliga Livet. Därefter upprättas en plan för att träna självständigheten i hemmet under de fyra veckorna vårdtagaren tillhör teamet. Under första halvåret har 24 personer deltagit i mätning av ADL-status före och efter deltagande i hemgångsteam. 19 personer bedömer att de är mer självständiga efter deltagande i hemgångsteamet. I medelvärde har ADL (bedömd självständighet) ökat från 18,3 till 22,6 efter deltagande (högre värde visar högre självständighet, Bilaga 3). Det är arbetsterapeuten som gör bedömningen av aktivitetsförmågan men det är hela arbetslaget kring vårdtagaren som ska hjälpa till med träningen i vardagen. När teamet ska sätta upp mål för de fyra veckorna med förstärkt hemgång behöver alla professioner delta. Sjuksköterskorna har haft svårt att delta i detta arbete då läkemedelshanteringen tar mycket tid. Sjuksköterskornas arbetstider räcker inte till i nuläget. Hemgångsteamet upplever även att hemtjänsten inte alltid är införstådda med sitt uppdrag och ges möjlighet att delta i planeringsmötet. Förbättringsförslag: Rutinen för planeringsmötet i hemmet med vårdtagaren behöver tydliggöras och göras känd för alla professioner. Alla professioner bör ges möjlighet att delta på planerade möten. 2.1.4 Samordning kring vårdtagaren Samarbetet med vårdplaneringsteamet har fungerat bra och teamen har regelbundna avstämningar. Hemgångsteamet besöker, i möjligaste mån, vårdtagaren på sjukhuset innan hemgång. Detta arbetssätt upplevs mycket positivt av såväl personal på sjukhuset, vårdtagaren som hemgångsteamet. Logistiken kring transporter hem från sjukhuset fungerar inte alltid som planerat. Ibland är det svårt för hemgångsteamet att få tillgång till nycklar hem till vårdtagaren.

Sidan 4 Ibland vill sjukhuset skriva ut på fredag eftermiddag men hemgångsteamet tycker att är svårt att skapa trygghet om teamet knappt hinner träffa vårdtagaren innan helgen. Samordnaren i teamet ska planera arbetet inför hemgång och det är många olika hemtjänstlag som teamet ska samarbeta med. Hemgångsteamet upplever att en del hemtjänstpersonalen är dåligt informerad om hemgångsteamet och det kan leda till att samarbetet blir sämre. Informationen som har gått ut till verksamheten om att hemgångsteamet önskar ha tillgång till en kontaktperson, verkar ha glömts bort. Teamarbetet upplevs positivt, då det bidrar till en helhetsbild av vårdtagaren och kontakten med blir personligare. När vårdtagaren sätter upp egna mål och förmågan mäts blir förbättringarna tydligare. Det arbetssätt och den träning som ska genomföras ska dokumenteras i genomförandeplanen så att all vårdpersonal vet vad som gäller. Enligt hemgångsteamet händer det att genomförandeplanen inte upprättas under de fyra veckor de är involverad. Sjuksköterskorna upplever att det går åt mycket tid till läkemedelshanteringen. Ibland bedömer sjukhuset att vårdtagaren kan hantera sina läkemedel själv, vilket senare visare sig vara fel. Det kan då ta flera dagar i anspråk för att ordna med medicinerna (generellt problem). Eftersom sjuksköterskan inte alltid är med på det första planeringsmötet med vårdtagaren i hemmet, beskrivs sällan mål kring ex. läkemedelshantering. Det är en stor vinst om vårdtagaren kan bli självständig i sin läkemedelshantering själv, vilket minskar behovet av hemtjänst. Det finns många hjälpmedel som kan användas för att nå detta mål. Förbättringsförslag: Hemgångsteamet bör ha en nyckel till alla vårdtagare som skrivs in i teamet för att spara in tid på att söka efter nycklar vid besök. Tydlig information om detta till vårdtagaren. Hemtjänsten behöver informeras igen om hemgångsteamets arbetssätt samt på vilket sätt hemtjänsten behöver stödja arbetet för att det ska bli bra för vårdtagaren. Hemtjänsten behöver informeras om vikten av att de mål som upprättas under de fyra veckorna snarast ska skrivs in i genomförandeplanen. Därefter kan genomförandeplanen fyllas på med annan information. Diskutera med vårdplaneringsteamet om bedömningen av vårdtagarens förmåga att hantera sina läkemedel kan göras på annat sätt av sjukhuset. Sjuksköterskornas arbetssätt behöver förändras för att det ska bli en säker medicinhantering och de ska ges större möjlighet att delta i teamet. Arbetsterapeuterna behöver ökad kunskap om de hjälpmedel som finns för att underlätta för vårdtagaren att sköta sina läkemedel själva i så stor utsträckning som möjligt, för att öka vårdtagarens självständighet och minska hemtjänstens besök. 2.1.5 Minskning av hemtjänsttimmar Av personerna som hade hemtjänst vid inskrivning till hemgångsteamet och som hade hemtjänst vid utskrivning har hemtjänsttiden minskat i genomsnitt. Minskningen är från 49 timmar per månad före inskrivning till 42 timmar per månad vid utskrivning från hemgångsteam i genomsnitt. När träningar ska genomföras i hemmet så behöver hemtjänstpersonalen vara med och lära sig hur träningen ska genomföras. Detta fungera olika bra inom olika team. Det är även vissa oklarheter kring ersättningen av tid och hur mycket personal som ska vara hos den enskilde. Förbättringsförslag: Arbetsrutinen som beskriver hur hemgångsteamet ska arbeta och samverka med hemtjänsten samt vilka ersättningsrutiner som gäller, behöver ses över och göras känd.

Sidan 5 2.1.6 Tjänstefaktorer Det finns två arbetsterapeuter och två fysioterapeuter knutna till hemgångsteamet. De finns tillgängliga varje vardag men har vårdtagare på distriktet som de ansvarar för utöver sitt uppdrag i hemgångsteamet. Sjuksköterskorna fick vid uppstarten av hemgångsteamet för lite tjänstefaktorer. Detta justerades efter den första utvärderingen i mars 2016. Nu finns det två sjuksköterskor knutna till teamet men de avlöser varandra och arbetar bara samtidigt några timmar en dag i veckan. Denna fördelning av sjuksköterskornas arbetstid upplevs påverka teamet negativt. Antalet tjänstefaktorer för rehab.assistent har minskats under våren. Undersköterskan har en samordnande roll och arbetar på delegation från sjuksköterskan med patientarbetet. Detta fungerar i stort sett bra. Finns behov av en viss utbildningsinsats behövs för att hon ska kunna utföra fler arbetsuppgifter. Förbättringsförslag: Utvärdera antalet tjänstefaktorer för respektive arbetsgrupp och förändra sjuksköterskornas schema. 2.1.7 Ekonomi Av de 30 personerna som deltagit i hemgångsteamet under våren har tre personer avlidit, en person haft växelvård och två personer haft korttidsplats, varav en återgick till hemgångsteam efter korttidsvistelse. Ingen av deltagarna har flyttat till särskilt boende. Under första halvåret har hemgångsteamets arbete totalt kostat 875 tkr, varav cirka 475 tkr bekostats genom omfördelning av befintlig hälso- och sjukvårdspersonal utan att utökad kostnad uppkommit. Merkostnaden för projektet är cirka 400 tkr för första halvåret 2016. Merkostnaden motsvarar en kostnad om cirka 13 tkr per deltagare i hemgångsteamet. Merkostnaden inkluderar även vissa uppstartskostnader vid projektstart. Hemgångsteamets arbete har minskat antalet korttidsdygn samt kostnaden för betalningsansvar och antalet hemtjänsttimmar har minskat något. Sammantaget bedöms kostnaderna för projektet understiga uppnådda kostnadsbesparingar. 2.1.8 Arbetsmiljö, teamets struktur och ansvar Lokal samt praktiska resurser fungerar bra. Arbetsterapeut och fysioterapeut har delat uppdrag mellan arbete på distrikt och hemgångsteam. Ständig beredskap i hemgångsteamet gör det svårt med planeringen vilket skapar stress. Eftersom det har öppnats ytterligare korttidsplatser och flödet från lasarettet har ökat finns det inte resurser i samma utsträckning som tidigare på korttiden. Utvärderingen av arbetsmiljön dominerades av de problem som uppstår när sjuksköterskorna inte arbetar på samma sätt (schemamässigt) som arbetsterapeut och fysioterapeut i hemgångsteamet. Det är svårt att samköra arbetet när det bara är en sjuksköterska och två arbetslag på rehab. Det blir försämring i kontinuitet vid byte av sjuksköterska varje vecka. Sjuksköterskorna upplever stress och oro samt påtalar att det är en patientsäkerhetsrisk att jobba som de gör nu. När sjuksköterskornas arbete inte fungerar påverkar det övriga teamet negativt. Sjuksköterskorna i kommunen har svårt att förstå vad hemgångsteamet gör. När sjuksköterskorna i teamet inte är på plats ska övriga sjuksköterskor utföra insatserna. Ibland upplever sjuksköterskorna i hemdistriktet att de saknar information om vårdtagaren.

Sidan 6 En del vårdtagare har varit inskrivna i hemsjukvården tidigare och har en PAS. Vid inskrivning i hemgångsteamet får de en ny PAS under fyra veckor, vilket skapar oro hos vissa vårdtagare. Detta byte av PAS kan kan leda till minskad trygghet, enligt sjuksköterskorna. Hemgångsteamet har gemensamt möte en gång per vecka samt dagliga morgonmöten för att fördela dagens arbetsuppgifter. Det finns en beskriven struktur för dessa möten samt vad som ska diskuteras. Enhetscheferna deltar i morgonmötena och kommer att upprätta ett körschema för mötena samt utse en person som håller i mötet samt en vikarie för denne. Det har funnits vissa inkörningsproblem som har hanterats genom justering av arbetssätt samt ändring av tjänstefaktorer. Förbättringsförslag: Hemgångsteamet upplever att det fortfarande finns behov av justeringar när det gäller tjänstefaktorer och arbetssätt. Det har framkommit olika förslag till lösning. o o o o För att arbetsmiljön ska förbättras bör sjuksköterskorna utökas till två heltider, under liknande förutsättningar som arbetsterapeut och fysioterapeut har. Sjuksköterskorna ser en risk i att de får ett splittrat arbete när de måste utföra annat arbete vid sidan av hemgångsteamet. Vårdtagaren får ha kvar sin ordinarie PAS på området som känner vårdtagaren väl och som har en upparbetad kontakt med hemtjänstteamet. Rehab påtalar att de inte vill tappa sjuksköterskorna för då är det inget hemgångsteam utan ett rehabiliteringsuppdrag. Varje område borde ha ett eget hemgångsteam, så att vårdtagaren slipper byta HSLpersonal. Utöka med fler omvårdnadspersonal i teamet, för att få kontinuitet över kvällar och helger. 3 Projektförloppet 3.1 Genomförande och organisation Projektet har tagit lite längre tid än planerat. Det berodde delvis på att det kom igång strax före sommaren 2015 samt att projektledaren inte började förrän i augusti 2015. Därefter tog omvärldsanalysen, förankringensprocessen samt rekrytering längre tid än beräknat. Projektbeställaren beslutade i november att startdatum skulle bli 2016-01-18. Organisation under planering och uppstartsfasen Styrgrupp Projektbeställare Projektledare Operativ grupp Vid uppstart var rehab chef ansvarig för hemgångsteamet. Rehab.chefen hade ansvar för arbetsmiljö och schema. Avd.chefen för HSL avdelningen var ansvarig för beslut kring ansvar för vårdtagaren och diskussioner med sjukhuset. Vid uppstart var projektledaren med och gav stöd till gruppen när det gällde frågor kring processen (arbetssätt). Under våren blev det delat ledarskap för hemgångsteamet mellan rehab.chef och enhetschef för sjuksköterskor.

Sidan 7 Organisation under införandefasen Projektbeställare Avd.chef HSV Enh. chef för sjuksköterskor samt Enh.chef för rehab Projektledare Hemgångsteam 3.1.1 Bemanning Bemanning under planering och uppstartsfasen Projektbeställare: Catharina Johansson, Förvaltningschef Projektledare: Ingela Oscarsson, Utvecklingsledare Styrgrupp: Ann Cajvert, Myndighetschef Karin Grund, Enhetschef sjuksköterskor Birgitta Carlsson, Rehab.chef Fredrik Forsberg, Avdelningschef HSV-avdelning Operativgrupp: Gunilla Malmborg Gustafsson (vårdplaneringssköterska), Ingela Olsson (biståndshandläggare), Eva Lycke (fysioterapeut), Gunnel Gillgren (arbetsterapeut), Elona Blomqvist (samordnare hemtjänst), Malin Larsson (sjuksköterska), Solveig Hallén (rehab. assistent) Bemanning under genomförandefasen Projektbeställare: Catharina Johansson, Förvaltningschef Projektledare: Ingela Oscarsson, Utvecklingsledare Avdelningschef Hälso- och sjukvård: Fredrik Forsberg, Avdelningschef HSV-avdelning Enhetschef: Agneta Kärvling, Enhetschef sjuksköterskor Elisabeth Nyberg, Enhetschef Rehab. Anställda i Hemgångsteamet: Eva Lycke (fysioterapeut), Andreas Karlsson fysioterapeut Ida Flensburg (arbetsterapeut), Cecilia Landaeus arbetsterapeut Malin Larsson (sjuksköterska), Lise-Lotte Rotter sjuksköterska

Sidan 8 Solveig Hallén (rehab. assistent) Birgitta Pettersson rehab assistent Malin Fransson undersköterska 3.1.2 Förlopp Förvaltningen hade fått ett uppdrag att införa hemgångsteam och det fanns en modell för hemgångsteam inom Närvårdssamverkan. Under våren 2015 genomfördes en workshop med berörda representanter i verksamheten. Under hösten 2015 utsågs projektledaren. En projektplan upprättades med tillhörande tidsplanering samt kommunikationsplan. Styrgruppen träffades tre gånger, därutöver hölls möte med ekonomienheten. En arbetsgrupp utsågs i slutet av 2015 som träffades fyra gånger för att ta fram en arbetsmodell för teamet. Projektledaren läste under denna tid in vetenskapliga artiklar i ämnet och andra artiklar om hemgångsteam samt tog kontakt med ett flertal kommuner (bl.a. Borås, Trollhättan, Stengungssund, Mölndal och Ronneby). Parallellt gick det ut information i verksamheten om hemgångsteamet och rekryteringsprocessen påbörjades. Utförare av hemtjänst informerades såväl hösten 2015 som våren 2016. Fackliga företrädare har informerats med jämna mellanrum. I början av januari 2016 påbörjad hemgångsteamet sitt arbete. De första veckorna ägnades åt att upprätta rutiner, bestämma mätinstrument samt jobba ihop sig som arbetslag i en ny lokal. Projektledaren träffade teamet ca en gång per vecka under den första månaden. Därefter var projektledarens uppdrag att genomföra en utvärdering av arbetet var annan månad under första halvåret. 3.2 Kommunikation Uppdraget avrapporteras löpande till förvaltningschef och styrgrupp. Ledningsgrupp, myndighetsavdelning, planeringsavdelning samt utförare av delegerade hälso- och sjukvårdsinsatser informerades under hösten. Utförare av hemtjänst informerades på utförarträff under hösten och våren. Fackliga informerades vid ett flertal tillfällen under projekttiden. Ett informationsmaterial publicerades på Portalen i samband med rekrytering samt före teamets uppstart. En informationsfolder arbetades fram i januari som publicerades tillsammans med information om teamet på hemsidan. Lokala tidningar gjorde reportage om teamet i mars 2016. KPR fick information i september 2016. Teamet har en lokal samarbetsyta i Alfresco där all information inom teamet förvaras. 4 Erfarenheter Det är alltid svårt att starta upp en ny verksamhet. Det finns många rädslor eftersom det kan påverka andra verksamheter. Det finns även många förhoppningar att leva upp till som kan vara svåra att uppfylla. Projektledaren arbetade för att hålla projektbeställare och styrgrupp informerade. Det uppstod ändå viss förvirring kring hur processen hanterades då det vid något tillfällen gick ut dubbla budskap eftersom tidsplanen justerades. Detta kan delvis bero på att projektledaren arbetade deltid och hade ganska begränsad tid för projektet. Lärdomen av detta är att det är viktigt att rätt information kommer ut till rätt instans i rättan tid för att undvika missförstånd. 4.1 Dokumentation Projektplanen godkändes av beställaren under hösten. Anteckningar från möten med styrgrupp och ekonomienhet finns dokumenterade som arbetsmaterial. Minnesanteckningar

Sidan 9 från den operativa gruppen delades i gruppen. Minnesanteckningar från Workshops skickades till deltagarna. Hemgångsteamet har sina rutiner och sina minnesanteckningar på en samarbetsyta i Alfresco. 4.2 Kommunikation och informationsspridning Utförare av hemtjänst samt sjuksköterskor skulle behöva mer information om hemgångsteamets arbetssätt och det ansvar som ligger kvar hos dem. Samverkan kan förbättras genom ökad kunskap. 4.3 Övrigt Hemgångsteamet önskar få möjlighet till någon arbetsdag tillsammans för att kunna jobba med förbättringsarbete. 4.4 Summering av införandet Införandet av ett hemgångsteamet har på det stora hela gått bra och upplevts positivt. Denna bedömning utgår från Hemgångsteamets beskrivning. Hemgångsteamet berättar att sjukhuset uppskattar att någon från hemgångsteamet kommer till sjukhuset och besöker vårdtagaren före hemgång. Hemtjänsten har inte fått möjlighet att uttrycka sin upplevelse. Personalen på rehab upplever att de har kunnat utföra en bra rehabilitering för vårdtagaren i hemmet och skapa en trygghet för vårdtagaren och anhöriga. Teamet har även arbetat med att skapa sociala kontakter, ex. delta i aktiviteter på träffpunkterna och hjälpa de anhöriga med kontakt med anhörigstödet. Enligt de mätningar som har genomförts har det skett en förbättring för flertalet av de som varit inskrivna. De som har åkt till sjukhuset har oftast ådragit sig nya medicinska tillstånd som kräver vård. De som skattar hög oro har ibland varit orolig för ex. sitt sjukdomstillstånd och de behandlingar som planeras. Teamet känner en förhoppning och tror på arbetssättet. Det kan bli väldigt bra om sjuksköterskorna får förutsättningar att arbeta på samma sätt som övriga i teamet. Förutom de vinster som har uppnåtts genom ökad trygghet samt förbättrad aktivitet i det dagliga livet bedömer förvaltningen att hemgångsteamets arbete har minskat antal korttidsdygn samt kostnaden för betalningsansvar. Antalet hemtjänsttimmar har minskat något, för de som har deltagit. Ingen av de 30 har ansökt om särskilt boende. Sammantaget beräknas kostnaden för hemgångsteamet understiga de vinster som kan uppnås med detta arbetssätt såväl ekonomiskt som för den enskilde vårdtagaren som får möjlighet att bli tryggare och aktivare i hemmet. Projektledare Ingela Oscarsson Utvecklingsledare, Vård och äldreomsorgsförvaltningen

1 2 3 5 6 7 8 9 10 11 12 15 16 17 19 20 22 23 24 25 26 27 28 29 Medel 5 Bilaga 1 Hemgångsteam Trygghetsmätning första halvåret 2016 12 Hemgångsteam Trygghetsmätning första halvåret 2016 10 8 6 4 2 2,5 1,4 0 TRYGGHET start TRYGGHET avslut 0 = Mycket trygg 10 = Mycket otrygg

6 Bilaga 2 SKATTNING AV TRYGGHET Vi vill prata med dig om trygghet. Finns det något som gör dig otrygg? Fråga exempelvis om: Ensamhet? Att inte få hjälp direkt när man behöver det? Okända människor som kan komma? Vad är viktigt för att du ska känna dig trygg just nu? Fråga exempelvis om: Att veta vem som kommer? Att veta när du får hjälp? Att veta vilken hjälp som erbjuds? Nu ska du få möjlighet att göra en uppskattning av din trygghet. Jag har här en mätsticka (VAS-skala) som vi ska använda. (Visa mätstickan och förklara hur den fungerar.) Om du tänker på hur du har det idag. Hur trygg känner du dig då? (En skattning av hur du har det när det inte är någon personal i hemmet) Datum Värde:. Namn:

1 2 3 5 6 7 8 9 10 11 12 13 16 17 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 MEDEL 7 Bilaga 3 Bedömning av aktivitetsförmåga, första halvåret 2016 35 30 25 20 15 10 5 0 Bedömning av aktivitetsförmåga, första halvåret 2016 18,3 22,6 ADL start ADL avslut Ju högre poäng desto mer självständig.