Bilagor Revidering - Delrapport maj 2015

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2013/162-ÄN-750 Christina Becker - am282 E-post: christina.becker@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg, myndighetschef Sociala nämndernas förvaltning Karin Andreasson, enhetschef Biståndenheten äldre Emma Ivsjö, biståndshandläggare Biståndsenheten äldre Äldrenämnden Projekt - Uppföljning av biståndsbeslut Förslag till beslut Äldrenämnden godkänner delrapporten om uppföljning av biståndsbeslut. Ärendebeskrivning Projektet Uppföljning av biståndsbeslut beslutades av äldrenämnden i maj I december 2014 presenterades en delrapport för äldrenämnden. Då beslutade nämnden att ytterligare en delrapport skulle delges nämnden i juni i år. Projektledaren har i bilagd rapport redogjort för projektets arbete under den gångna vintern och våren. Där framgår bl.a. att projektet har uppnått målet att en viss andel av projektets målgrupp ska vara användare av e-hemtjänst. En annan lärdom är att uppföljning av biståndsbeslut bör göras inom 3-5 veckor efter att en person har skrivits ut från vårdinstans och där behov av stöd på olika sätt i det ordinära boendet föreligger. Vidare framgår, som ett led i projektets arbete med metodutveckling av biståndshandläggning och uppföljning, att Mälardalens högskola har gjort en studie på biståndsenheten för äldre, där resultaten kan bli en del för metodikens utformning. Sociala nämndernas förvaltning har i skrivelse den 5 juni 2015 lagt fram förslag till beslut. Bilagor Revidering - Delrapport maj 2015 Skickad av: Birgitta Thedvall - al567

2 Sociala nämndernas förvaltning Biståndsenheten äldreomsorg Dnr: 2013/162-ÄN-750 Projekt Uppföljning av biståndsbeslut Delrapport maj 2015 Projektledare Emma Ivsjö

3 Innehåll Inledning... 2 Mål för projektet:... 2 Att samtliga biståndsbeslut enligt Socialtjänstlagen (SoL) på mer än 50 timmar/månad följs upp och tidsbegränsas Att implementera ett mer rehabiliterande förhållningssätt hos biståndshandläggare, samt öka användandet av välfärdsteknologi (e-hemtjänst) i syfte att stärka den enskilde till ett ökat oberoende och mer självständigt liv Implementerande av e-hemtjänst... 3 Att både biståndsbeslut och genomförandeplaner har formulerade mål utifrån den enskildes behov. 4 Att personer som skrivs ut från sjukhuset med rehabiliteringsbehov får biståndsbeslut som omfattar tid för rehabiliterande insatser och tydligt datum för uppföljning Äldrenämnden ska klara 2014 års krav på effektivisering i verksamheten på 6,5 Mkr Viktiga delar för implementering i ordinarie verksamhet För att kunna uppnå kraven på uppföljningar är projektets bedömning att 4 ytterligare biståndshandläggare behövs. Den beräknade kostaden för resurserna är omkring 2Mkr.... 7

4 Inledning Vid äldrenämndssamanträdet i december 2014 fick nämnden en delrapport om projektets arbete och resultat. Följande är ytterligare en delrapport om projektets arbete under denna vinter och vår. Enligt äldrenämndens beslut inför projektets start 2013 sattes ett antal mål upp. Denna delrapport utgår från resultaten hittills i förhållande till målen. Mål för projektet: Att samtliga biståndsbeslut enligt Socialtjänstlagen (SoL) på mer än 50 timmar/månad följs upp och tidsbegränsas. Att implementera ett mer rehabiliterande förhållningssätt hos biståndshandläggare, samt öka användandet av välfärdsteknologi (e-hemtjänst) i syfte att stärka den enskilde till ett ökat oberoende och mer självständigt liv. Att både biståndsbeslut och genomförandeplaner har formulerade mål utifrån den enskildes behov. Att personer som skrivs ut från sjukhuset med rehabiliteringsbehov får biståndsbeslut som omfattar tid för rehabiliterande insatser och tydligt datum för uppföljning. Äldrenämnden ska klara 2014 års krav på effektivisering i verksamheten på 6,5 Mkr. Att samtliga biståndsbeslut enligt Socialtjänstlagen (SoL) på mer än 50 timmar/månad följs upp och tidsbegränsas. Projektet Uppföljning av biståndsbeslut har det första året följt upp samtliga biståndsbeslut för personer som skrivs ut från en vårdinstans, Västmanlands sjukhus och Zethelius som erhållit hemtjänst över 50 timmar/månaden. Projektet har även följt upp samtliga biståndsbeslut över 50 timmar/månaden utifrån den årliga uppföljningen på individnivå. Antalet uppföljningar är 466 st. till det kommer uppföljning av gamla beslut (336 st.) och dubbla beslut (28 st.). Projektgruppen har uppmärksammat att de största effektiviseringarna på den beviljade hemtjänstiden är tidiga uppföljningar från vårdinstans. I slutet av 2014 såg styrgruppen anledning att justera målen och revidera projektuppdraget. Fokusera mer på uppföljningar för personer som skrivs ut från sjukhuset, oavsett beviljad tid, då detta kan resultera i en mer omfattande volymeffektivisering av beviljade hemtjänsttimmar. Genom att följa upp biståndsbeslutet hos den enskilde som skrivs ut från en vårdinstans, oavsett beviljade hemtjänsttimmar, upplever styrgruppen att en större effektivisering av volymökningen är möjlig. Biståndsbesluten för den enskilde multisjuke äldre med komplexa behov är sällan möjliga att revidera utifrån en effektivisering. Att istället fokusera på uppföljningar hos den enskilde som skrivs ut från en vårdinstans och som innan

5 sjukhusvistelsen ej erhållits omfattande stöd och hjälp ser projektet som en större potentiell målgrupp att fokusera på för att skapa de största effektiviseringarna av den beviljade tiden. Att implementera ett mer rehabiliterande förhållningssätt hos biståndshandläggare, samt öka användandet av välfärdsteknologi (ehemtjänst) i syfte att stärka den enskilde till ett ökat oberoende och mer självständigt liv. I delrapporten för projekt uppföljning av biståndsbeslut december 2014, framgår att för ökad självständighet och ökat oberoende för den enskilde, är det väsentligt att en tidig uppföljning görs efter utskrivning från en vårdinstans. Därför har ett rehabiliterande synsätt genomsyrat projektets uppföljning av biståndsbeslut. Vid en utskrivning från en vårdinstans planerar oftast biståndshandläggaren en mer omfattade tid för hemtjänst för att trygga hemgången. Den enskilde har ofta nedsatt allmäntillstånd vilket påverkar förmågan att klara sig på egen hand. Vid uppföljning fem till sju veckor efter utskrivning kan biståndshandläggaren se eventuella förbättringar och det faktiska behovet. Dessutom uppmärksammas möjligheten till reviderade insatser hos den enskilde i tidigt stadie och på så sätt har den enskilde ett adekvat biståndsbeslut. Fördelen med att följa upp biståndsbeslut i ett tidigt skede efter utskrivning är att den enskilde oftast är medveten om att denne har fått mycket hemtjänst beviljad i samband med hemgång i syfte att trygga upp hemsituationen. När biståndshandläggaren gör en tidig uppföljning är den enskilde fortfarande fokuserad på att vilja klara sig själv. Genom en tidig uppföljning kan biståndshandläggaren motverka volymutökningen av hemtjänsttimmar och bidra till att undvika att den enskilde blir återinskriven på sjukhuset inom 30 dagar. Biståndshandläggaren i projektgruppen ser över möjligheterna till alternativa insatser istället för traditionell hemtjänst. Projektgruppen ser att möjligheten för den enskilde att kunna delta i aktiviteter i samhället är av betydelse för den enskildes självkänsla och även ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Projektgruppen har arbetat fram en uppföljningsmetodik som ska implementeras i den ordinarie verksamheten. Metodiken ska innehålla centrala delar för effektiva uppföljningar utifrån bästa möjliga resursutnyttjande på biståndsenheten. Arbetsmaterial har framtagits för att tydliggöra vad som ska följas upp och på vilket sätt. Projektgruppen har arbetat fram en checklista för uppföljning, där biståndshandläggaren går igenom den enskildes egna förmågor samt den enskildes behov av hjälp och stöd. I en checklista finns frågeställningar som kan ge svar på den enskildes upplevelse av hemtjänsten. Frågorna grundar sig i den nationella värdegrunden som lagstadgades i Socialtjänstlagen 1 januari Implementerande av e-hemtjänst Projektgruppen ska implementera e-hemtjänst som alternativ till traditionell hemtjänst hos

6 10 % av sin målgrupp. Detta mål är i dagsläget uppnått och projektgruppen har levererat e-hemtjänst till 10 % av de genomförda uppföljningarna. I början av maj fannns 82 aktiva användare av e-hemtjänst varav 23 var Arctic Touch och 59 Nattfrid. Projektgruppen upplever att det är enklare att implementera e-hemtjänst som alternativ till traditionell hemtjänst hos den enskilde som ej erhållit hjälpen en längre tid, alternativ vid nyansökan. Projektet anser att det behövs men samhällsinformation om e-hemtjänst för att skapa en större acceptans av välfärdsteknologi som ett alternativ till hemtjänst. Att både biståndsbeslut och genomförandeplaner har formulerade mål utifrån den enskildes behov. Projektgruppen fokuserar på att tydliggöra i målformuleringen att insatserna syftar till att skapa självständighet och ökat oberoende hos den enskilde och att dem bedömda insatserna skall formas utifrån ett salutogent- rehabiliterande förhållningssätt. Biståndshandläggare i projektgruppen efterfrågar genomförandeplanen i samband med uppföljningen. Projektet upplever att det i vissa fall är komplext att få tillgång till genomförandeplanen hos den enskilde. I många fall har den enskilde inte genomförandeplanen tillgänglig hemma hos sig, utan den finns förvarande på hemtjänstkontoret. Det förekommer i vissa fall att den enskilde ej är medveten om denne tillsammans med kontaktpersonen har gjort en genomförandeplan eller ej. Många genomförandeplaner har mer karaktären av arbetsplaner. Att personer som skrivs ut från sjukhuset med rehabiliteringsbehov får biståndsbeslut som omfattar tid för rehabiliterande insatser och tydligt datum för uppföljning. Biståndshandläggarna i projektgruppen har idag arbetat med uppföljningar utifrån ett rehabiliterande- och salutogent förhållningssätt. Det innebär i detta fall att biståndshandläggaren inte är insatsfokuserad i mötet med den enskilde. Istället fokuseras på den enskildes egen förmåga till att genomföra aktiviteter i sin vardagliga livsföring, på egen hand eller med stöd ifrån hemtjänsten. Biståndshandläggaren försöker tydliggöra för den enskilde att målsättningen är att denne ska bli starkare i sin egen livssituation och skapa en större självständighet i sin vardagliga livsföring. Genom att exempelvis, om lämpligt, motivera den enskilde till att gå från sovrummet till sängen, kanske med rollator och stöd från en person, istället för att passivt bli

7 skjutsad i rullstol, trots att det tar längre tid. Detta för att stärka den enskildes förmågor med målsättningen att denne med tiden ska klara aktiviteten på egen hand. För den enskilde som skrivits ut från en vårdinstans med rehabiliteringsbehov, på grund av fraktur eller stroke, har projektgruppen haft som målsättning att göra uppföljning vid två tillfällen efter utskrivning. Den sedvanliga uppföljningen görs efter 5-7 veckor efter utskrivning, för att se om och hur behovet har förändrats. Dessutom inplaneras ytterligare en uppföljning inom 3 månader, om biståndshandläggaren tillsammans med arbetsterapeuten ser en rehabiliteringspotential hos den enskilde. Den enskilde kan erhållas allmän rehabilitering eller specifik rehabilitering i hemmet. Allmänrehabilitering eller vardagsrehabilitering, kopplas träningen till aktiviteter i vardagen, aktiviteter som förekommer ständigt i den enskildes vardagliga livsföring. Detta på grund av att personer som ådragit sig en fraktur eller drabbats av en stroke i många fall har en längre återhämtningsperiod. Den allmänna rehabiliteringen lyder under socialtjänstlagen och kan utföras av all omvårdnadspersonal och inryms i de bedömda biståndsinsatserna. Specifika rehabiliteringen lyder under Häls- och sjukvårdslagen och består bland annat av träning och behandling. Träningen är ordinerad av legitimerad personal exempelvis arbetsterapeut eller fysioterapeut, till den enskilde eller till omvårdnadspersonalen i hemtjänsten. Personer som ådrar sig frakturer eller drabbats av stroke, kan tidigare ha varit relativt pigga och inte varit i behov av omfattande hjälp och stöd från hemtjänsten. I dessa fall uppmuntras den enskilde och hemtjänstpersonalen att arbeta mer motiverande och salutogent med vardagsrehabiliterande insatser i hemmet. Dessa personer är i de flesta fall motiverade att återskapa sin egen förmåga och bli självständiga. Under projektets gång har projektgruppen sett att behovet av uppföljning bör tidigareläggas och göras 3-5 veckor efter utskrivning från en vårdinstans. Detta är förslag inför implementeringen av en uppföljningsmetodik. Äldrenämnden ska klara 2014 års krav på effektivisering i verksamheten på 6,5 Mkr. Total minskning av timmar: Kostnadsförändring: C-las Mellanvård 1001, Delsumma -9124, Nattfrid (Natt): Nattfrid (Dag): Nattfrid e-hemtjänst Välfärdsteknologi: Kostnad E-hemtjänst Övriga beslut

8 Dubbla beslut Total: Total exkl e-hemtjänst: Förhandsrapport av uppdraget utvärdering av Projektet uppföljning av biståndsbeslut Mälardalens högskola har under vintern och våren gjort en studie på biståndsenheten för äldre och intervjuat handläggare. Studien är ett led i att arbeta fram en metodik för biståndshandläggning och uppföljning av biståndsbeslut. Områden för intervjuerna handlade om vad ett rehabiliterande arbetssätt är, hur förhållningssättet tillämpas och vad som motiverar till förhållningssättet. Några preliminära resultat av projektets är att på längre sikt kan omsorgskostnaderna minska. Likaså att vid för mycket hjälp kan konsekvensen bli att den enskilde blir mer passiv och därmed tappar de funktioner och färdigheter som denne faktiskt har, vilket kan leda till att den enskilde har svårt att förbli- eller bli självständig, både på kort och lång sikt. De slutgiltiga resultaten kommer att vara klara i oktober i år. Viktiga delar för implementering i ordinarie verksamhet. En framgång med projekt uppföljning av biståndsbeslut är att uppföljningar kan genomföras tidigare efter en vårdvistelse som föranlett ett nytt biståndsbeslut. En effekt i arbetsmetoden är att biståndshandläggare blivit mer trygga i sin yrkesroll och ifrågasätter hemtjänstutförarnas argument till utökade insatser i biståndsbeslutet. Detta är framgångsfaktorer som projektgruppen ser är väsentliga i arbetet med uppföljning av biståndsbeslut och bör byggas vidare på och implementeras i den ordinarie arbetsgruppen på biståndsenheten äldreomsorg. Detta för att skapa en effektivisering av uppföljning och på så sätt minska volymutvecklingen av hemtjänsttimmar. En Workshop planeras för att fokusera på och implementera ett förhållningssätt utifrån ett salutogent- och rehabiliterandeförhållningssätt samt ett samhällsekonomiskt perspektiv hos biståndshandläggare. Diskussionspunkter vid workshopen kommer att gälla formerna för uppföljning, salutogentoch rehabiliterandeförhållningssätt, e-hemtjänst samt kommunens resurser. Socialkontor ekonomi har framgångsrikt arbetat med att skapa ett samhällsekonomiskt tänk hos socialsekreterarna i förhållande till kommunallagen om god ekonomisk hushållning. Biståndsenheten äldreomsorg kommer under workshopen kunna få ta del av deras erfarenheter och stöd i implementerandet av förhållningssättet på enheten. Workshopen kommer att genomföras av några personer från socialkontor ekonomi tillsammans med projektledaren. Deltagare på workshoppen kommer att vara personer som arbetar i

9 vårdplaneringsteamet, utredningsgruppen, biståndshandläggare på korttidsplatser, projektgruppen samt ledningen. För att kunna uppnå kraven på uppföljningar är projektets bedömning att fyra ytterligare biståndshandläggare och en arbetsterapeut behövs. Den beräknade kostaden för resurserna är omkring 2Mkr. Från projektets start i oktober tills mars 2015 är nettobesparingen 2,6 Mkr. Resultatet av projektet visar en kostnadseffektivisering på ca 3,3 Mkr under Detta är beräknat på vad projektgruppen har kostat under 2014 gentemot den tidseffektivisering som uppföljningar av biståndsbeslut har genererat i kronor. Om samma prognos för tid- och kostandseffektivisering kan förväntas i ordinarie verksamhet och givet 4 ytterligare biståndshandläggare, beräknas nettobesparingen bli cirka 1,2 Mkr. Projektgruppens bedömning är att en ny beräkningsmall är väsentligt för att skapa en rättsäker bedömning. Ett införande av Individuell Behovsanpassad Segmentering (IBS) skulle stödja en modell med för mer korrekt beräkning av beviljad tid.

10 Modell för uppföljning: (processkarta) Vårdplanering på Västmanlandssjukhus av VPLT Vårdplanering på mellanvårdsenheten Hemgång utan hemtjänst Hemgång med hemtjänst Tillfällig korttidsplats Hemgång med hemtjänst Hemgång utan hemtjänst BHL i VPLT skickar uppgifter i Pulsen till ord. BHL gällande uppföljning. BHL i mellanvårdsenheten skickar uppgifter i Pulsen till ord. BHL gällande uppföljning. Ordinarie biståndshandläggare Uppföljning 3-5 veckor efter utskrivning Kalla: Anhöriga, hemtjänst och hemsjukvården (SSK och Rehab) Nytt biståndsbeslut Sedvanlig årliguppföljning enligt rutin ( Alt upf 2 efter ca 2-3 månader)