Samrådsunderlag Befintlig markförlagd 40 kv-kraftledning mellan Marknadsplatsen och Gislaveds Energis transformatorstation, Gislaveds kommun, Jönköpings län. mars 2017
INNEHÅLL 1. BAKGRUND OCH SYFTE...5 2. TILLSTÅNDSPROCESSEN...6 2.1 GÄLLANDE LAGSTIFTNING...6 2.2 SAMRÅD OCH MKB...6 2.3 PRÖVNINGEN...7 2.4 MARKUPPLÅTELSE OCH LEDNINGSRÄTT...7 2.5 ÖVRIGA TILLSTÅND ELLER DISPENSER...7 3. UTREDNINGSALTERNATIV...7 3.1 NOLLALTERNATIV...7 3.2 BEFINTLIG LEDNING...7 3.3 ALTERNATIVA STRÄCKNINGAR...8 4. BESKRIVNING AV BEFINTLIG LEDNING...8 4.1 LOKALISERING...8 4.2 OMFATTNING OCH UTFORMNING...8 5. KONSEKVENSBEDÖMNING AV BEFINTLIG LEDNING... 10 5.1 LANDSKAPSBILD...10 5.2 RIKSINTRESSEN...10 5.3 NATURVÄRDEN...10 5.4 KULTURMILJÖ...10 5.5 VATTEN...10 5.6 BEBYGGELSE...13 5.7 KOMMUNALA PLANER...13 5.8 HÄLSA OCH SÄKERHET...13 6. SAMLAD BEDÖMNING... 15 7. REFERENSER... 15 3
4
1. BAKGRUND OCH SYFTE Vattenfall Eldistribution AB (Vattenfall) ska ansöka om förlängt tillstånd (sk. nätkoncession för linje) för en befintlig regionnätsledning i markkabelutförande (del av TL851 i figur 1 nedan). Ledningen går mellan befintlig avgreningspunkt vid Marknadsplatsen och Gislaved Energis transformatorstation i Gislaveds tätort. Ledningen utgör en reservmatning till regionnätsledningen TL855 och syftet är att möjliggöra reservmatning vid planerat eller oplanerat underhåll av TL855. Aktuell ledning krävs således för att säkerställa en fullgod leveranssäkerhet för de aktuella nätkunderna inom Gislaveds tätort. Anledningen till ansökan om förnyat tillstånd är att giltighetstiden för tillståndet går ut i november 2017. Figur 1. Ledningens läge i förhållande till stationer och ledningar i området. År 2012 förlades aktuell ledning som markkabel och ersatte den luftledning som gick strax öster om befintlig lokalisering. Det huvudsakliga syftet med projektet var att förbättra och förnya matningen till Gislaved Energi eftersom befintlig luftledning var i behov av större underhåll. För att säkra elsäkerhet och god försörjning till transformatorstationen beslutades det att ledningen skulle kablifieras. En rasering av luftledningen ansågs även tillgängligöra ny mark för exploatering i enlighet med de planer Gislaveds kommun hade för området. Inga alternativa sträckningar utreddes inför kablifieringen eftersom den överrenstämde med Gislaved Energis önskemål och eftersom sträckningen inte bedömdes beröra något intresseområde eller strida mot befintliga detaljplaner. Nu gällande koncession för ledningen beviljades 2012 av Energimarknadsinspektionen och föregicks av samråd i enlighet med 6 kap 4 miljöbalken, koncessionsansökan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning samt Länsstyrelsens beslut om att ledningen inte kunde antas medföra betydande miljöpåverkan. Vattenfalls utgångspunkt är att fortsatt driva ledningen i befintlig sträckning och utförande. 5
2. TILLSTÅNDSPROCESSEN 2.1 Gällande lagstiftning För att få bygga och nyttja en starkströmsledning krävs tillstånd enligt ellagen (1997:857), så kallad nätkoncession för linje. I en ansökan om nätkoncession ska enligt ellagen en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingå. Samrådsförfarandet och kraven på MKB regleras i miljöbalken (1998:808), se vidare nedan. Ansökan om nätkoncession prövas av Energimarknadsinspektionen. För en befintlig ledning vars tillstånd löper ut gäller samma lagkrav som för en ny ledning och som beskrivs ovan. 2.2 Samråd och MKB Inför ansökan om nätkoncession ska samråd genomföras i enlighet med 6 kap 4 miljöbalken. Detta ska enligt miljöbalken i första hand ske med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan, vilket beslutas av länsstyrelsen, ska samrådskretsen utökas. Eftersom Vattenfall anser att det redan tidigt i projektet är viktigt att inhämta synpunkter från alla samrådsparter kommer samråd att ske med länsstyrelsen, kommunen och enskilda, men även med övriga statliga myndigheter och sektorsintressenter samt den allmänhet som kan antas bli berörda av verksamheten. Syftet med samrådet är framför allt att informera om projektet och att inhämta samrådsparternas synpunkter. De synpunkter som inkommer under samrådsprocessen beaktas i det fortsatta arbetet med koncessionsansökan och MKB. Efter genomfört samråd upprättas en MKB som biläggs tillståndsansökan vid inlämnandet till Energimarknadsinspektionen. Syftet med MKB:n är i huvudsak att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som ledningen kan få på; Människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö Hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt Annan hushållning med material, råvaror och energi Syftet är vidare att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. 2.2.1 Förslag till innehållsförteckning i kommande miljökonsekvensbeskrivning Enligt miljöbalken ska samrådet kring en verksamhet även behandla den kommande MKB:ns innehåll. Nedan presenteras övergripande ett förslag till innehåll i kommande MKB: 1. Sammanfattning 2. Projektets bakgrund och syfte 3. Alternativ, inklusive nollalternativ 4. Samrådsredogörelse 5. Beskrivning av det befintliga alternativet - lokalisering, omfattning och utformning 6. Områdesbeskrivning identifierade intresseområden, planförhållanden etc. 7. Konsekvensbedömning allmänna och enskilda intressen, hälsa och säkerhet inklusive elektriska och magnetiska fält 8. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler och miljökvalitetsnormer 9. Referenser 6
2.3 Prövningen När ansökan är komplett och innefattar de övriga handlingarna, utöver MKB, som krävs enligt ellagen sänds ansökan in för prövning till Energimarknadsinspektionen. När Energimarknadsinspektionen tagit emot tillståndsansökan inhämtar myndigheten yttranden från bl.a. berörd länsstyrelse, kommun, fastighetsägare samt övriga berörda sakägare innan tillstånd till verksamheten kan medges. 2.4 Markupplåtelse och ledningsrätt I samband med att ledningen byggdes inhämtades tillstånd för tillträde till berörda fastigheter. Den aktuella förnyade koncessionsansökan föranleder inget behov av ytterligare avtal för att driva eller underhålla befintlig ledning. Vattenfall har ledningsrätt att bygga, driva och underhålla ledningen. 2.5 Övriga tillstånd eller dispenser Utöver nätkoncession för linje enligt ellagen och de bestämmelser som berörs i 6 kap. miljöbalken kan tillstånd eller dispenser även krävas enligt andra kapitel i miljöbalken eller enligt annan lagstiftning vid byggande av en ny ledning. Den här aktuella ledningen är befintlig och inte heller lokaliserad inom områden som kräver tillstånd eller dispenser. 3. UTREDNINGSALTERNATIV 3.1 Nollalternativ Nollalternativet beskriver den situation som skulle uppstå om ett projekt inte genomförs. I det här fallet innebär det att den befintliga 40 kv-ledningen inte får fortsatt tillstånd. Ett nollalternativ skulle medföra att Vattenfall inte kan fortsätta driva ledningen och därmed inte uppnå kravet på fullgod leveranssäkerhet. Detta med anledning av att ledningen är en reservledning till TL855 och att ett kabelfel på TL855 skulle, utan tillgång till reservmatning, göra området strömlöst. Ett nollalternativ skulle därför föranleda ett behov av att utreda andra platser för ledningens lokalisering och utförande eftersom ledningen fortsatt behövs för att säkerställa strömförsörjningen i Gislaveds tätort. Ledningen skulle under tiden för utredning behöva tas ur drift och en ny lokalisering skulle kunna innebära en visuell och fysisk påverkan på den nya platsen. Ett nollalternativ skulle dock inte innebära någon visuell eller fysisk förändring längs den befintliga sträckningen då en markkabel inte tas upp från marken även om den tas ur drift. 3.2 Befintlig ledning Det befintliga alternativet innebär att 40 kv-ledningen behålls i befintligt läge och utförande. I samband med tillståndsansökan år 2012 konstaterades det att det inte fanns några motstående intressen som skulle komma i konflikt med en markförlagd ledning på den aktuella platsen. Den befintliga ledningen är i huvudsak förlagt i gatumark och är samförlagd med andra ledningar. Ledningens lokalisering tar således hänsyn till hushållning av mark samtidigt som den inte har en visuell påverkan på landskapet. Ett förlängt tillstånd av befintligt alternativ bedöms inte ge någon ökad påverkan i området. 7
3.3 Alternativa sträckningar Det huvudsakliga syftet med kablifieringen av luftledningen 2012 var säkerställa leveranssäkerhet och leveranskvalitet till Gislaveds Energis transformatorstation. Med anledning av att kablifieringen skedde på ianspråktagen mark i samförläggning och enligt Gislaved Energis önskemål utreddes inga alternativa lokaliseringar av sträckningen. Lokaliseringen av ledningen skedde också i samtycke med Gislaveds kommun eftersom raseringen av luftledningen skulle innebära förutsättningar för en framtida exploatering av området i enlighet med inriktningen i den fördjupade översiktsplanen för Gislaveds tätort. Med anledning av ovan beskrivna grunder anser Vattenfall att ledningens lokalisering i befintligt läge är den i området lämpligaste och anser därför inte att det är motiverat att utreda alternativa lokaliseringar. 4. BESKRIVNING AV BEFINTLIG LEDNING 4.1 Lokalisering Den aktuella ledningen är lokaliserad i ett industriområde i nordöstra Gislaved och går mellan avgreningspunkten vid Marknadsplatsen och transformatorstationen på fastigheten Lådan 1, tillhörande Gislaved Energi AB. Från avgreningspunkten vid Marknadsplatsen, norr om Preemstationen, är ledningen förlagd i naturmark och går ut mot Norra Storgatan. Strax innan vägen viker ledningen av söder ut mot Mårtensgatan. Längs Mårtensgatan är ledningen förlagd i gatumark på den östra sidan av gatan ner till korsningen vid Stinsgatan. Här går kabeln över till den västra sidan av Mårtensgatan på en sträcka av 250 meter för att sedan korsa gatan igen. Ledningen fortsätter inom fastigheten Lådan 1 öster om Mårtensgatan och ansluter här Gislaved Energis transformatorstation öster om Gislaved Energis lokaler, norr om Anderstorpsvägen. I den norra delen av sträckningen passerar ledningen en mack, ett gatukök, Gislaveds hembygdsgård samt några bostäder. I den södra delen passeras olika typer av verksamheter och kontor. 4.2 Omfattning och utformning Ledningens längd är ca 1,1 kilometer och den är utförd som markförlagd kabel. I schaktet är ledningen samförlagd med kablar för el, fjärrvärme och opto. Hela sträckningen är förlagd i natur- eller gatumark. Kabeln består av tre enledare som är förlagda i triangelform. Respektive ledare består av aluminium med en tvärsnittsarea om 630 mm 2. Runt ledaren finns isolering av polyeten (PEX) och utanför denna ligger ett lager skärmtrådar av koppar. Sedan kommer två vattentätande lager, och ytterst finns manteln som består av polyeten (PE). 8
Figur 2. Ledningens lokalisering. 9
5. KONSEKVENSBEDÖMNING AV BEFINTLIG LEDNING 5.1 Landskapsbild Ledningen är nedgrävd på hela sin sträcka och ligger i anslutning till mark som redan är tagen i anspråk för väganvändning. Ledningen bedöms inte påverka på landskapsbilden. 5.2 Riksintressen I ledningens norra och södra del berörs Riksintresse naturmiljövård, se figur 3. Intresset utgörs av området för meandersystemet kring Nissan i avsnittet mellan Södra Gussjön och sammanflödet med Anderstorpsån. Ledningen ligger i kanten till området, och ledningen bedöms inte utgöra någon påverkan på riksintresset. 5.3 Naturvärden Inom ledningens närområde finns endast ett fåtal identifierade naturvärden. Det ena är riksinteresse för naturmiljövård, se avsnitt 5.2, och det andra är ett fåtal skyddsvärda träd som står vid sidan av Mårtensgatan. Inga träd ligger dock i direkt anslutning till ledningen. Ledningen bedöms inte påverka några registrerade naturvärden. 5.4 Kulturmiljö Lednigen passerar mellan områden för kulturhistoriska intressen såsom Gislaveds hembygdsgård och ett område för övrig kulturhistorisk lämning väster om hembygdsgården och Mårtensgatan. När ledningen grävdes ner 2012 påträffades inga nya fornlämningar längs ledningens sträckning. Inom det verksamhetsområde där ledningen är förlagd finns även objekt från Länsstyrelsen i Jönköpings inventering av kulturhistoriska industrimiljöer. Eftersom ledningen är nedgrävd och förlagd i gatumark bedöms intresseområdet för kulturmiljö inte påverkas av den befintliga ledningen. 5.5 Vatten Ledningen ligger inom ett grundvattenområde utpekat i VISS (Vatteninformationssystem Sverige) och marken utgörs av sand- och grusförekomster. Det angränsande vattendraget Nissan är också registrerat i VISS och vattendraget är även listat i Länsstyrelsens i Jönköpings biotopkartering. Området kring Gislaved Energis transformatorstation norr om Anderstorpsvägen är upptaget i VMI (Våtmarksinventeringen) som område för våtmarker kring Nissan och har naturvärdesklass Låga naturvärden. För karta över intresseområde vatten, se figur 4. Eftersom den befintliga ledningen redan är nedgrävd bedöms den inte påverka de berörda intresseområdena för vatten. 5.5.1 Strandskydd Inom Gislaved tätort är strandskyddet kring Nissan upphävt i samband med att vattendraget går genom detaljplanelagt område. Ledningen bedöms inte inverka negativt på strandskyddets syften. 10
Figur 3. Natur- och kulturmiljövärden i ledningens närområde. 11
Figur 4. Vattenvärden inom ledningens närområde. 12
5.6 Bebyggelse Inom området där ledningen är belägen finns olika typer av bebyggelse så som permanentbostäder, industribyggnader och kontorslokaler och ledingen går således genom ett område där människor bor och arbetar. I verksamhetsområdets norra del finns ett fåtal permanentbostäder där den närmsta ligger inom ca 5-7 meter från ledningen, dock på motsatt sida av ledningens lokalisering längs Mårtensvägen. Enligt magnetfältsberäkningarna, avsnitt 5.8, avtar magnetfältsnivåerna snabbt med avståndet från ledningen. Dessutom går det normalt ingen ström i ledningen eftersom den är en reservledning. Inga bostäder bedöms således vara utsatta av förhöjda magnetfältssvärden. 5.7 Kommunala planer Ledningens lokalisering berör flertalet detaljplaner vilka till större delen avser småindustri- och hantverksändamål. Följande detaljplaner ligger i ledningens direkta närhet: Kv Friden m fl. Stationsområdet (del av kv Norden m fl) Kv Norden och Tingslätt Kv Svarven m fl. Enligt Gislaveds kommuns yttrande avseende koncessionsansökan 2012 konstaterade kommunen att den då föreslagna ledningssträckningen överensstämde med inriktningen i den fördjupade översiktsplanen för Gislaveds tätort. Den markförlagda ledningen ansågs ge möjlighet för utveckling av verksamhetsområdet vid Mårtensgatan. Enligt Fördjupad översiktsplan för Gislaved (Gislaveds kommun, 2011) föreslås ny bebyggelse på Marknadsplatsen (där avgreningen idag ligger) och på sikt en eventuell flyttning av hembygdsgården. Det finns dock inga planer på förändring av Mårtensgatan där ledningen idag är lokaliserad. Ledningen anses inte strida mot befintliga detaljplaner. 5.8 Hälsa och säkerhet Elektromagnetiska fält används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält uppkommer t.ex. vid generering, överföring och användning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från kraftledningar och elapparater. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten kilovolt per meter (kv/m). Elektriska fält av någon storlek finns praktiskt taget bara kring högspänningsanläggningar. Fältet avskärmas lätt av t.ex. växter och byggnadsmaterial. Av det skälet fås i princip inget elektriskt fält inomhus härstammande från elanläggningar utanför huset. Kablar förlagda i mark ger upphov till spänningsskillnader och därmed också till ett elektriskt fält, men till skillnad från luftledningar är många jordkablar försedda med en jordad metallisk skärm som gör att inget elektriskt fält sprids till omgivningen. För de jordkablar som saknar en metallisk skärm, dämpas det elektriska fältet kraftigt av marken som kablarna är förlagda i. Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (µt). Fälten alstras av den ström som flyter i ledningen och varierar med strömmens styrka som i sin tur är beroende av variationerna i elproduktion och elkonsumtion. Ju mer ström som flyter i ledningen desto starkare blir ledningens magnetfältsbidrag. För markkabel beror den resulterande fältstyrkan förutom på strömmens storlek även på fasledarnas inbördes placering och avståndet emellan dem. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen men avskärmas inte av normala byggnadsmaterial eller vegetation. Människan är anpassad till att leva med jordens magnetfält, vilket är ett statiskt fält, dvs. det varierar inte över tiden. De magnetfält som skapas kring elektriska anläggningar avsedda för växelström alstrar däremot ett fält som varierar med samma frekvens som strömmen. Så vitt man vet påverkas inte människan av statiska fält i nivå med jordens. Däremot skapar ett varierande magnetfält svaga elektriska strömmar i kroppen. 13
I Sverige är det Strålsäkerhetsmyndigheten, som är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida finns bl.a. deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, www.stralsakerhetsmyndigheten.se Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga resultat som visar om växlande magnetfält påverkar oss människor negativt. Mot bakgrund av detta bedöms inte elektromagnetiska fält (EMF) ha betydande miljöeffekt. Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett gränsvärde. I stället har fem myndigheter Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten- tagit fram en vägledning för beslutsfattare som rekommenderar följande: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvika att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. Vattenfall skall i sitt agerande följa denna av myndigheterna formulerade försiktighetsprincip. 5.8.1 Magnetfältsberäkningar Eftersom den aktuella ledningen är en reservledning till TL855 går det normalt ingen ström i ledningen och ledningen genererar därför normalt inte heller något magnetfält. Om ledningen behöver tas i bruk för att Vattenfall blir tvungen att koppla ur TL855 skulle dock andelen ström i den här aktuella ledningen vara samma som normalt går i TL855. Magnetfältsberäkningar för aktuell ledning är därför är beräknad på årsmedelströmmen för TL855 under 2016. Resultatet av beräkningarna visas i figur 5 och representerar det årsmedelvärde som skulle kunna bli aktuellt utifrån de idag kända lastförutsättningarna. Som figuren nedan visar avtar styrkan i det magnetiska fältet kring ledningen ju längre från ledningen man kommer. Figur 5. Magnetisk flödestäthet vid olika avstånd från den aktuella kabeln. 14
För kabeln är beräkningen utförd för en punkt 1,5 m ovan mark. Står man rakt ovanför kabeln är den magnetiska flödestätheten strax över 0,9 mikrotesla. Kommer man längre ifrån kabeln än 5 meter är värdet under 0,2 mikrotesla. Närmaste bostadshus ligger ca 5-7 meter från kabeln, och på det avståndet är påverkan från det magnetiska fältet således obetydlig. De bostäder och verksamheter som finns i ledningens närhet bedöms därmed inte påverkas av magnetfält från kabeln. 6. SAMLAD BEDÖMNING Den aktuella 40 kv-ledningen utgörs av en befintlig markförlagd kabel inom ett verksamhetsområde i Gislaveds tätort, Jönköpings län. Ledningen utgör en reservledning till TL855 och syftar till att möjliggöra reservmatning vid planerat eller oplanerat underhåll av TL855. Eftersom ledningen är en reservledning går det normalt ingen ström i den, vilket innebär att ledningen normalt inte heller genererar något magnetfält. Den magnetfältsberäkning som gjorts, baserad på den andel ström som kan komma att gå på ledningen om TL855 behöver tas ur drift, visar att ledningen inte utgör en risk för de som bor eller vistas i området. Ledningen är bitvis lokaliserad inom område för Riksintresse naturvård, vattenområden upptagna i VISS (Vattensystem i Sverige), tangerar område för kulturhistoriska lämningar samt går inom detaljplanelagt område. Dess lokalisering bedöms inte ge någon påverkan på identifierade intresseområden eftersom kabeln är befintlig och markförlagd. Ledningen anses inte heller strida mot befintliga detaljplaner. Dess lokalisering anses även uppnå god hushållning av mark då ledningen till största del är samförlagd med kablar för el, fjärrvärme och opto i gatumark. Alternativet att ledningen tas ur drift anses innebära större påverkan på omgivningen än att låta den vara kvar i befintlig sträckning. En sådan åtgärd skulle innebära att ledningen skulle behöva lokaliseras till annan plats inom Gislaved. Det skulle innebära att ta ny mark behöver tas i anspråk eftersom ledningen fortsatt behövs för att säkerställa strömförsörjningen i Gislaved. Sammantaget görs bedömningen att befintlig lednings sträckning och utförande är den mest lämpliga då ledningen inte bedöms påverka berörda intresseområden samt utifrån hushållning av mark och ur driftsäkerhetssynpunkt. 7. REFERENSER Skriftliga källor Gislaveds kommun (2011). Fördjupad översiktsplan för Gislaved, reviderad 2015. Digitala källor Länsstyrelsernas GIS-tjänst Lantmäteriets Terrängkarta och Fastighetskarta Strålsäkerhetsmyndighetens hemsida VISS, Vatteninformationssystem Sverige 15