Kallelse till regionstyrelsens arbetsutskotts sammanträde. Förslag på justerare: Eva Nypelius. Justeringssammanträde 2 oktober 2018, Rådhuset Visborg

Regionstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2018-09-25 Sekreterare Per Lundin Kallelse RS 2018/37 Kallelse till regionstyrelsens arbetsutskotts sammanträde 25 september 2018, klockan 09.00 15.00 Öland, Rådhuset Visborg Föredragningslista Förslag på justerare: Eva Nypelius. Justeringssammanträde 2 oktober 2018, Rådhuset Visborg Ärende Kommentar 1 Länsplan för regional transportinfrastruktur 2018-2020 RS 2017/322 2 Skogspolicy revidering RS 2018/946 3 Kapitalisering av Gotlands Filmfond AB 2018-2019 RS 2018/867 4 Kränkande särbehandling - Återrapportering RS 2018/644 5 Representationsstöd för föreningar 2018 RS 2018/876 6 Ny taxemodell för verksamheter inom livsmedelslagen RS 2018/728 7 Överlåtelse av nyttjanderättsavtal från CMP till helägt dotterbolag RS 2018/949 8 Tilläggsanslag Ombyggnad av Gråboskolans kök RS 2018/516 9 Tilläggsanslag Ombyggnad av Terra Novaskolans kök RS 2018/515 10 Tilläggsanslag för reservkraft Visby lasarett RS 2018/945 11 Revisionsrapport. Hantering och redovisning av pensioner RS 2018/472 12 Revisionsrapport. Löner och lönerelaterade avgifter RS 2018/473 13 Revisionsrapport. Kris- och katastrofberedskap RS 2018/474 14 Revisionsrapport. Kontroll av legitimation m.m. vid anställning och inhyrning RS 2018/480 15 Markanvisningsavtal Visby Trasten 5 RS 2016/579 16 Kommunicering med Hemsehem AB angående fastigheten Visby Signallottan 1. RS 2018/322 17 Intresseanmälan om markanvisning med avsiktsförklaring RS 2018/820 Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 1 of 416 Webbplats www.gotland.se

Regionstyrelsens arbetsutskott Region Gotland Sammanträdesdatum 2018-09-25 Kallelse RS 2018/37 Ärende Kommentar 18 Motion. Klimatinvestera i laddinfrastruktur för elfordon RS 2017/291 19 Motion. Miljömål gällande transporter RS 2017/587 20 Motion. Ej klara detaljplaner vid markanvisning RS 2017/1057 21 Motion. Bilfritt på Skeppsbron under sommarkvällarna RS 2017/1056 22 Motion. Anläggningsinventering hästsport RS 2017/1055 23 Motion. Strategi för idrottens anläggningar RS 2017/1153 24 Motion. Bredda länsväg 148 RS 2017/585 25 Motion. Reglera avfyrande av fyrverkeripjäser och annan pyroteknik RS 2018/370 26 Motion. Lokal integrationsplikt för nyanlända RS 2017/1150 27 Motion. Namnändring av avdelning inom tekniska nämndens verksamhetsområde RS 2017/1151 28 Motion. Medborgarinitiativ till landsbygdsutveckling vid strandnära områden, s.k. LIS-områden RS 2017/865 29 Motion. Brist på detaljplanelagd mark RS 2017/981 30 Motion. Ingen parkeringsbot innan kl. 11.00 RS 2018/367 31 Motion. Bygga gångbro till kryssningskajen av gotländskt kärnvirke RS 2018/251 32 Medborgarförslag. En bondens marknad i Visby RS 2016/370 33 Medborgarförslag. Beslut om stöd om minst 100 000 kronor till Gotlands Katthem RS 2017/496 34 Remiss. Brott mot förtroendevalda (Ds 2018:29) RS 2018/761 35 Information Anvisningar för förtroendevalda i Region Gotland RS 2018/959 36 Ev. övrig information 37 Ev. övriga ärenden Meit Fohlin Ordförande Page 2 of 416 2 (2)

Regionstyrelseförvaltningen Lena Johansson Tjänsteskrivelse RS 2017/322 12 september 2018 Regionstyrelsen Fastställelse av länsplan för regional transportinfrastruktur 2018-2029 Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige att fastställa länsplanen för regional transportinfrastruktur 2018-2029. De ytterligare medel, 24,284 milj. kr. som tillförts planen för 2018 2021, föreslås fördelas dels på projektet cykelled Västergarn Klintehamn med 17 milj. kr. och dels, för resterande medel, 6,284 milj. kr. på de åtgärdsområden och enligt den modell för procentuell fördelning mellan åtgärdsområden som planen redan har. Sammanfattning Länsplanerna för regional transportinfrastruktur ska enligt regeringens beslut 2018-06-28 fastställas av resp. regionalt utvecklingsansvarig aktör senast 31 december 2018. Gotlands länsplan för regional transportinfrastruktur 2018 2029 godkändes av regionstyrelsen 2018-02-101, 3, och överlämnades enligt regeringens uppdrag, till regeringen för fastställelse av ekonomiska ramar. Regeringen fastställde 2018-05-31 de ekonomiska ramarna för resp. länsplan. De överensstämmer med de preliminära ramar som angavs i regeringens uppdrag i mars 2017 till länen om att ta fram förslag till länsplaner. Av regeringens beslut framgår även att respektive läns genomsnittliga årliga nivå för planperioden ska justeras i förhållande till verkligt utfall av upparbetade medel för planperioden 2014 2025 vid utgången av 2017. Trafikverket meddelade 2018-08-06 vilka justeringar som gjorts. Enligt Trafikverket kommer dessa nya ramar vara de som används vid uppföljningar i årsredovisningarna och därför vara de som bör användas vid resp. länsplans fastställelse. För Gotlands del innebär det ett tillskott på 24,284 milj. kr. som ska fördelas på de första fyra åren av planperioden. Totalt blir Gotlands planeringsram för hela planperioden 2018 2029, 248 milj. kr. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 3 of 416 Webbplats www.gotland.se

Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2017/322 Samtidigt har Trafikverket meddelat att kostnaden för den planerade gång- och cykelvägen mellan Västergarn och Klintehamn ökat. Kostnaden ligger nu på 49 milj. kr. istället för som tidigare 32 milj. kr, en ökning med 17 milj. kr. Kostnaden för projektering och marklösen har ökat, och i tidigare kalkyl ingick inte kostnader för inoch utfarter. Bedömning Med anledning av de ökade kostnaderna för GC-vägen Västergarn Klintehamn föreslås att av de 24,284 milj. kr. som tillförts Gotlands länsplan, används 17 milj. kr. för projektet, åren 2018 2021. De övriga 6,284 milj. kr. föreslås fördelas på de åtgärdsområden och enligt den modell för procentuell fördelning mellan åtgärdsområden som planen redan har. Det innebär en fördelning av de nya medlen på 6 % för kollektivtrafikutveckling och tillgänglighetsanpassning, 33 % för trafiksäkerhet, trygghet och tillgänglighetsanpassning, 52 % för cykelutveckling, 6 % för stads- och tätortsutveckling samt 3 % för övriga åtgärder, t.ex. åtgärdsvalsstudier, för åren 2018 2021. De ändringar i länsplanen som detta förslag medför, redovisas i det bifogade förslaget till länsplan. Beslutsunderlag - Regeringens uppdrag 2017-03-23, om att ta fram förslag till trafikslagsövergripande länsplaner för regional transportinfrastruktur. - Regionstyrelsen 2018-02-01, 3, godkännande av länsplanen. - Regeringens fastställelse av ekonomiska ramar för länsplanerna, 2018-05-31. - Regeringens beslut om tid för fastställelse av länsplaner, 2018-06-28. - Trafikverkets beslut om justerade ramar för regional transportinfrastruktur, 2018-08-06. - Förslag till länsplan för regional transportinfrastruktur 2018 2029 Gotland, 2018-09-11. Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall Regiondirektör Skickas till Anvisning: vilka som ska meddelas/delges. Page 4 of 416 2 (2)

RS 2017 322 Bilaga 6.1 Sammanställning Länsplan 2018-2029 Gotland 20180911 ÅTGÄRDER Finans 2018 2019 2020 2021 2022-2025 2026-2029 Summa Kollektivtrafik, tillgängliga hållplatser 1,1 1,1 1,1 1,1 4,4 Stadstrafik Statlig medfinansiering 0,5 0,5 0,5 0,5 2 Serviceorter Statlig medfinansiering 0,5 0,5 0,5 0,5 2 Ramjustering 0,1 0,1 0,1 0,1 0,4 Trafiksäkerhet och trygghet, tillgänglighet 6,4 4,4 6,7 8,9 0 0 26,4 Säkra skolvägar. Enkelt avhjälpta hinder Statlig medfinansiering 0,8 1 1 1 3,8 Hastighetsöversyn, åtgärder LTP 0,5 0,5 0,5 0,5 2 Trafiksäkerhet, bl.a. Visborg Statlig medfinansiering 0,7 2,2 3,5 4 10,4 Visby hamn, trafiksäkerhetsåtgärder, kryssningskajen Statlig medfinansiering 3,7 3,7 Insatser med anledning av förstudier LTP 1 2,7 3,7 Ramjustering 0,7 0,7 0,7 0,7 2,8 Cykelutveckling 14,7 16,7 13,1 13,1 0 0 57,6 Cykelplan Visby Statlig medfinansiering 0,5 0,5 2 2 5 Cykelled Västergarn - Klintehamn* LTP 13,3 15,3 10,2 10,2 49 Ramjustering 0,9 0,9 0,9 0,9 3,6 Stads- och tätortsutveckling 0,6 0,6 1,6 1,6 4,4 Utveckling serviceorter Statlig medfinansiering 0,5 0,5 1,5 1,5 4 Ramjustering 0,1 0,1 0,1 0,1 0,4 Övriga åtgärder 0,55 0,55 0,55 0,55 0 0 2,2 Förstudier, åtgärdsvalsstudier, små åtgärder, etc LTP 0,5 0,5 0,5 0,5 2 Ramjustering 0,05 0,05 0,05 0,05 0,2 Summa 23,35 23,35 23,05 25,25 76,6 76,7 95 Efter Trafikverkets beslut om justerade ramar har Gotland tillförts 24,284 mij.kr. fördelat på de fyra första åren i planperioden. * Ramjustering ingår med 17 milj. kr. fördelat med 4,5 milj. kr. på resp. år 2018-2029. Övrig ramjustering är fördelad under resp. rubrik efter den procentuella fördelning av medel mellan åtgärdsområden som planen har. Page 5 of 416

BILAGA 6.2 Miljökonsekvensbeskrivning. Länsplan för regional transportinfrastrukturplan för Gotland 2018 2029 2018-02-01 Fastställd av Välj ett objekt Framtagen av Välj ett objekt Datum 2018-02-01 Gäller Ärendenr RS 2017/322 Version RS 1 februari 2018 Miljökonsekvensbeskrivning. Länsplan för regional transportinfrastrukturplan för Gotland 2018 2029 Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 6 of 416 Webbplats www.gotland.se

Region Gotland Miljökonsekvensbeskrivning. Länsplan för regional transportinfrastrukturplan för Gotland 2018 2029 Innehåll 0. Sammanfattning...3 Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-02-01 1. Inledning...6 1.1. Bakgrund och syfte med miljöbedömningen...6 1.2. Länsplanen och dess sammanhang...6 1.2.1. Länsplan för regional transportinfrastruktur...6 1.2.2. Den nationella planen...7 1.3. Nollalternativ och planförslag...7 1.4. Sammanfattning av planförslaget...7 1.4.1. Faktorer som påverkar genomförandet av planen...8 2. Avgränsning och bedömningsgrunder...9 2.1. Avgränsning i tid och rum...9 2.2. Allmänhetens intresse...9 2.3. Andra planer och program...9 2.4. Styrande mål...10 2.4.1. Miljökvalitetsmål...10 2.4.2. Miljökvalitetsnormer...10 2.4.3. De transportpolitiska målen...11 2.4.4. Regionala mål och strategier...11 2.4.5. Klimatmål...13 2.4.6. Klimatanpassning...13 2.4.7. Folkhälsomålen...14 2.4.8. Nollvisionen...14 2.5. Bedömningsgrunder...14 2.5.1. Klimat...16 2.5.2. Hälsa inklusive trafiksäkerhet...16 2.5.3. Landskap...17 3. Nulägesbeskrivning och nollalternativ...18 3.1. Nuläge...18 3.1.1. Trafik...18 3.2. Klimat...18 3.3. Hälsa...20 3.3.1. Buller...20 3.3.2. Luft...20 3.4. Landskap...21 3.5. Nollalternativets påverkan på miljön...21 3.5.1. Befolkningsprognos...21 3.5.2. Prognoser för trafik och- energiutveckling...21 3.6. Slutsatser Miljöns utveckling med dagens fattade beslut och gällande prognoser...22 4. Beskrivning av planens miljöpåverkan...24 4.1. Miljöpåverkan per åtgärdskategori...24 4.1.1. Kollektivtrafikutveckling och tillgänglighetsanpassning...24 4.1.2. Trafiksäkerhet och trygghet, tillgänglighetsanpassning...25 4.1.3. Cykelutveckling...26 4.1.4. Stads- och tätortsutveckling...27 4.1.5. Övriga åtgärder...28 Page 7 of 416 2 (41)

Region Gotland Miljökonsekvensbeskrivning. Länsplan för regional transportinfrastrukturplan för Gotland 2018 2029 4.2. Samlad konsekvensbedömning...29 4.2.1. Klimat...29 4.2.2. Hälsa inklusive trafiksäkerhet...30 4.2.3. Landskap...30 4.2.4. Påverkan på nationella mål...32 4.2.5. Påverkan på regionala mål...33 4.3. Åtgärder för att förebygga, hindra eller motverka betydande negativ miljöpåverkan...33 5. Uppföljning av planens miljöpåverkan...34 Bilaga 1-Avgränsning av mål och aspekter...35 Bilaga 2 Bedömda åtgärder...40 0. Sammanfattning Lagkraven vid en miljöbedömning av en plan eller ett program styrs av Miljöbalken 6 kapitlet samt regeringens uppdrag till Trafikverket och länsplaneupprättarna. En miljökonsekvensbeskrivning ska möjliggöra en samlad bedömning av planens miljöpåverkan, beskriva hur miljömål beaktas, och redovisa åtgärder som minskar eller eliminerar betydande miljöpåverkan. Alla län tar vart fjärde år fram länsplaner för regional infrastruktur. Det är en del i den statliga infrastrukturplaneringen. För Gotland är det Region Gotland som har ansvaret att upprätta och fastställa länsplanerna. Länsplanen innehåller investeringar i den statliga infrastrukturen och medel som går till att medfinansiera trafikinvesteringar i regionen. Parallellt tar Trafikverket fram ett förslag till Nationell transportplan, som beslutas av regeringen. Region Gotland ansvarar för upprättande av en MKB för länsplanen för Gotlands län. Trafikverket ansvarar för att ta fram en MKB av Nationell transportplan, inklusive de delar av planen som berör Gotland. En avgränsning med bedömningsgrunder har tagits fram som beskriver vilka miljöaspekter (enligt miljöbalken) samt nationella och regionala mål, som är relevanta att följa upp i miljöbedömningen. Dessa aspekter och mål, liksom bedömning av planens betydande miljöpåverkan redovisas i nedanstående matris. Bedömningsgrunderna med motiv till avgränsning beskrivs i bilaga 1. Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-02-01 MKBn är en redovisning av skillnaderna mellan de effekter som kan förväntas uppstå när planen genomförs och de effekter som kan förväntas uppstå i en situation utan någon plan. Miljöbedömningen förutsätter därför ett så kallat nollalternativ, en rimligt säker uppfattning om miljöns utveckling med dagens fattade beslut och gällande prognoser: Koldioxidutsläppen från transporterna på Gotland kommer sannolikt att minska. Detta mot bakgrund av att trafikutvecklingen bedöms bli låg och att fordonsflottan väntas drivas med en högre andel förnybara drivmedel. Förtätning i de större städernas centrala och halvcentrala delar tillsammans med ökad trafik bedöms öka de totala bulleremissionerna från transportsektorn utan plan för bulleråtgärder, samt att antalet störda människor ökar, genom att de blir fler. Page 8 of 416 3 (41)

Region Gotland Miljökonsekvensbeskrivning. Länsplan för regional transportinfrastrukturplan för Gotland 2018 2029 Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-02-01 Figur 1. Värdering av hur de olika åtgärderna inom länsplanen går i positiv eller negativ riktning avseende de avgränsade aspekter och uppsatta mål. Rött betyder negativ påverkan och grönt positiv påverkan. Gult betyder ingen påverkan och vitt att ingen bedömning gjorts. Kolumnbredden är satt i förhållande till summan som investeras. Page 9 of 416 4 (41)

Region Gotland Miljökonsekvensbeskrivning. Länsplan för regional transportinfrastrukturplan för Gotland 2018 2029 Påverkan på luftkvaliteten är osäker och beroende av trafiksituationen i de större tätorterna, framförallt i Visby där det idag finns en problematik kring utsläpp av partiklar. Sannolikt kommer en förbättring av motorer och drivmedel, både inom sjöfarten och vägtrafiken, att på sikt leda till minskade utsläpp. Påverkan på landskap är mycket liten, eftersom det tillkommer mycket få nya barriärer. Planförslagets betydande miljöpåverkan delas in i tre fokusområden; klimat, hälsa och landskap. Länsplanens samlade effekter på klimat, i förhållande till nollalternativet, bedöms som relativt små. Åtgärderna leder dock generellt i en positiv riktning. Framförallt ger den stora satsningen på cykelvägsåtgärder samt statlig medfinansiering till Region Gotlands infrastruktur, en stor positiv påverkan. Planförslaget leder till ökad trafiksäkerhet, trygghet och tillgänglighet för oskyddade trafikanter och ger en ökad relativ attraktivitet för gång, cykel och kollektivtrafik i förhållande till personbilstrafiken. Effekten på hälsa är positiv. Statlig medfinansiering till trafiksäkerhetshöjande åtgärder och cykelvägar bedöms ha en positiv påverkan på luftkvaliteten i tätort. Även trafiksäkerheten påverkas i positiv riktning. De flesta åtgärdsområden har en mycket försumbar påverkan på landskap. Landskapsbild och påverkan på vägmiljöer sker framförallt vid åtgärder på det statliga vägnätet. Den enda åtgärd som innebär helt ny infrastruktur är ny cykelled Västergarn-Klintehamn. De bedömda åtgärderna omfattar totalt en större sammanlagd kostnad än den ram som finns i länsplanen. De exakta prioriteringarna kommer att beslutas i den årliga planeringen tillsammans med Trafikverket. Vilka åtgärder som kan ingå i länsplanen styrs av förordningar, direktiv samt nationella och regionala mål. Effekterna av länsplanen är således beroende av vilka av de studerade åtgärderna som slutligen kommer att ingå i planen. Detta innebär att effekterna till vissa delar är svårbedömda, exempelvis påverkan på buller och delvis på klimat. Planens betydande miljöpåverkan påverkas av vilken miljöhänsyn som tas vid prioriteringen mellan olika konkreta åtgärder i det årliga genomförandet. Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-02-01 Page 10 of 416 5 (41)

Region Gotland Miljökonsekvensbeskrivning. Länsplan för regional transportinfrastrukturplan för Gotland 2018 2029 1. Inledning 1.1. Bakgrund och syfte med miljöbedömningen Lagkraven vid en miljöbedömning av en plan eller ett program styrs av Miljöbalken 6 kapitlet. I miljöbalken finns krav på att om planer eller program kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska en miljöbedömning genomföras. För vissa typer av planer utgår lagstiftaren från att genomförandet alltid innebär betydande miljöpåverkan och att det därför alltid ska göras en miljöbedömning. Regeringen har i sitt uppdrag till Trafikverket och länsplaneupprättarna, daterat 2017-03-23, beslutat att infrastrukturplaner på regional och nationell nivå ska omfattas av detta krav. MKBn ska möjliggöra en samlad bedömning av planens miljöpåverkan. Den ska beskriva planens betydande miljöpåverkan, hur miljömål beaktas, och redovisa åtgärder som minskar eller eliminerar betydande miljöpåverkan. En förändring i miljöbalken, som trädde i kraft 1 januari 2018, innebär en förändring av kap 6. 1 De ändringar som gjorts innebär bland annat att begreppet miljöbedömning har tydliggjorts för att beskriva processerna med att exempelvis ta fram underlag och samråda. För miljöbedömningar av infrastrukturplaner på regional och nationell nivå innebär det nya kapitel 6 mycket små förändringar, eftersom dessa styrs av regeringens direktiv. 1.2. Länsplanen och dess sammanhang 1.2.1. Länsplan för regional transportinfrastruktur Alla län tar vart fjärde år fram länsplaner för regional infrastruktur. Det är en del i den statliga infrastrukturplaneringen. För Gotland är det Region Gotland som har ansvaret att upprätta och fastställa länsplanerna. Länsplanen innehåller investeringar i den statliga infrastrukturen och medel som går till att medfinansiera trafikinvesteringar i regionen. Regeringen gav i mars 2017 länsplaneupprättarna i uppdrag att ta fram förslag till trafikslagsövergripande länsplaner för regional transportinfrastruktur för perioden 2018 2029. Länsplaneupprättarna ska redovisa förslag till länsplaner till Regeringskansliet senast den 31 januari 2018. Förslagen ska vara remitterade och sammanställda. Därefter, under våren 2018, fattas beslut om definitiva ekonomiska ramar till länen. Senast två månader efter regeringens beslut ska länsplaneupprättarna fastställa länsplanerna. Enligt uppdraget ska länsplaneupprättarna beskriva vilka åtgärder som bör prioriteras för att bidra till att det övergripande transportpolitiska målet samt de jämbördiga funktionsoch hänsynsmålen nås. Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-02-01 Länsplanerna kan omfatta: investeringar i statliga vägar som inte ingår i stamvägnätet, åtgärder i sådana anläggningar m.m. för vilka statlig medfinansiering kan beviljas enligt 2 för-ordningen (2009:237) om statlig medfinansiering till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar m.m. (här avses kollektivtrafikåtgärder och åtgärder för förbättrad miljö och trafiksäkerhet på kommunala vägar och gator), 1 Läs mer på http://www.naturvardsverket.se/stod-i-miljoarbetet/vagledningar/miljobedomningar/om-6-kap-miljobalken/ Page 11 of 416 6 (41)

Region Gotland Miljökonsekvensbeskrivning. Länsplan för regional transportinfrastrukturplan för Gotland 2018 2029 åtgärder som kan påverka transportefterfrågan och val av transportsätt samt åtgärder som ger effektivare användning av befintlig infrastruktur, åtgärder i andra icke statligt finansierade anläggningar av betydelse för det regionala transport-systemet som bör redovisas i planen, och från år 2012 driftbidrag till icke-statliga flygplatser som bedöms vara strategiskt viktiga för regionen. 1.2.2. Den nationella planen Den nationella infrastrukturplanen innehåller framför allt investeringar i järnvägssystemet och de större vägarna. Gotlands län saknar de större vägarna och järnvägar. Investeringar finansieras därför inte via den nationella planen. Finansiering i nationell plan som kan vara aktuella för Gotland är mindre trimningsåtgärder såsom miljöåtgärder t.ex. vattenskydd samt farledsåtgärder. Även underhållsåtgärder på väg finansieras med medel från nationell plan. Trafikverkets förslag till nationell plan 2018 2029 var sänd på remiss till den 30 november 2017. Regeringen väntas fatta beslut om den nya planen våren 2018. Region Gotland ansvarar för upprättande av en MKB för länsplanen för Gotlands län. Trafikverket ansvarar för att ta fram en MKB av Nationell transportplan, inklusive de delar av planen som berör Gotland. 1.3. Nollalternativ och planförslag MKBn är en redovisning av skillnaderna mellan de effekter som kan förväntas uppstå när planen genomförs och de effekter som kan förväntas uppstå i en situation utan någon plan. Miljöbedömningen förutsätter därför ett så kallat nollalternativ, en rimligt säker uppfattning om hur samhället och transportsystemet kommer att utvecklas utan effekterna från en ny plan. Nollalternativet baseras på dagens politik och de beslut som är kända. Prognoser för befolkningsutveckling och trafikutveckling samt beslutade investeringar är exempel på faktorer som styr bedömningen av miljöns utveckling i nollalternativet. Nollalternativet innebär inga nya statliga infrastrukturinvesteringar på Gotland under planperioden 2018-2029. Effekter på miljön i ett nollalternativ redovisas i kapitel 3. Bedömning av planförslagets miljöpåverkan redovisas i kapitel 4. Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-02-01 1.4. Sammanfattning av planförslaget Tabellen nedan visar en sammanställning av hur länsplanens medel har fördelats. Länsplanens ram har fördelats på fyra olika åtgärdskategorier: Kollektivtrafik och tillgänglighetsanpassning Trafiksäkerhet och trygghet, tillgänglighetsanpassning Cykelutveckling Stads- och tätortsutveckling Övriga åtgärder: åtgärdsvalsstudier, förstudier, etc. Små och snabbt genomförbara åtgärder på det statliga vägnätet. Page 12 of 416 7 (41)

Region Gotland Miljökonsekvensbeskrivning. Länsplan för regional transportinfrastrukturplan för Gotland 2018 2029 I planförslaget ingår under de fyra första åren ett större objekt. Det är cykelleden Västergarn Klintehamn som skulle ha genomförts inom nuvarande plan. Kostnaden beräknas till 32 Mkr. Tabell 1. Sammanställning länsplan 2018 2029 Åtgärder 2018-2021 2022-2025 2026-2029 Totalt Kollektivtrafikutveckling och 4,0 5,0 5,0 14 tillgänglighet - Statlig medfinansiering 4,0 Trafiksäkerhet och trygghet, 23,6 25,6 25,6 75 tillgänglighet - Hastighetsöversyn, åtgärder som t.ex. 2,0 förbättringar av sidoområden - Insatser efter åtgärdsvalsstudier etc. 3,7 - Statlig medfinansiering 17,9 Cykelutveckling 37 39 39 115 - Cykelled Västergarn Klintehamn 32 - Statlig medfinansiering 5 Stads- och tätortsutveckling 4 5 5 14 - Statlig medfinansiering 4 Övriga åtgärder - T.ex. förstudier och åtgärdsvalsstudier. Små och snabbt genomförbara åtgärder på det statliga vägnätet. 2 2 2 6 Totalt 70,6 76,6 76,6 224 Medel i länsplanen enl. direktiven 70,6 76,6 76,7 224 1.4.1. Faktorer som påverkar genomförandet av planen I länsplanen finns en sammanställning av åtgärder som skulle kunna finansieras/medfinansieras i länsplanen eller har koppling till den (se bilaga 2). Det är för dessa åtgärder som betydande miljöpåverkan har bedömts. De bedömda åtgärderna omfattar totalt en större sammanlagd kostnad än den ram som finns i länsplanen. De exakta prioriteringarna kommer att beslutas i den årliga planeringen tillsammans med Trafikverket. Vilka åtgärder som kan ingå i länsplanen styrs av förordningar, direktiv samt nationella och regionala mål. Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-02-01 Effekterna av länsplanen är således beroende av vilka av de studerade åtgärderna som slutligen kommer att ingå i planen. Planens betydande miljöpåverkan påverkas av vilken miljöhänsyn som tas vid prioriteringen mellan olika konkreta åtgärder. Detta beskrivs närmare i kapitel 4. Page 13 of 416 8 (41)

Region Gotland Miljökonsekvensbeskrivning. Länsplan för regional transportinfrastrukturplan för Gotland 2018 2029 2. Avgränsning och bedömningsgrunder Avgränsningen av miljöbedömningen syftar till att få en effektiv och verkningsfull beslutsoch genomförandeprocedur med relevant och rimligt beslutsunderlag. Ett syfte är att koncentrera miljöbedömningen och miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) på de områden där planförslaget kan bidra till betydande miljöpåverkan. Uppgifterna i miljökonsekvensbeskrivningen ska vara rimliga med hänsyn till: bedömningsmetoder och aktuell kunskap, utredningens innehåll och detaljeringsgrad, allmänhetens intresse, att vissa frågor bättre kan bedömas i samband med andra beslut om program, planer eller projekt. Avgränsningen specificeras i bedömningsgrunderna. Dessa är ett verktyg för att bedöma vad som är betydande miljöpåverkan i åtgärdsplaneringen, samt hur påverkan på de miljöaspekter 2 som räknas upp i miljöbalkens 6 kap 12 punkt 6 kan identifieras, bedömas och beskrivas. Bedömningsgrunderna beskrivs i detalj i bilaga 1. Där redovisas hur miljöaspekterna kopplar till relevanta miljömål, vilka aspekter och mål som har avgränsats bort, samt motiveringar till avgränsningarna. 2.1. Avgränsning i tid och rum Planen omfattar åtgärder för åren 2018-2029. Det råder stora osäkerheter i vilka miljöaspekter som påverkas av ett transportsystem i slutet av 2020-talet. Av största vikt i ett långt hållbarhetsperspektiv är ändå att bedöma systemets direkta och indirekta konsekvenser för såväl energi- som resursförbrukning och att bedöma dessa aspekter ur ett livscykelperspektiv. I praktiken är det också svårt att dra en tydlig tidsgräns för miljöeffekter av investeringar. Eftersom åtgärder kan sträcka sig längre än till år 2029, behandlar miljöbedömningen effekter så långt det är relevant och rimligt även efter år 2029. Analysen av miljöeffekter omfattar hela Gotland. Bedömningarna är inte så detaljerade att de redogör för om ökad/minskad trafik härrör från regionala eller internationella resor. Det görs inte heller någon analys av hur positiv eller negativ miljöpåverkan från bedömda åtgärder fördelar sig inom Gotlands län samt vilka grupper som påverkas. 2.2. Allmänhetens intresse Det stora flertalet av Sveriges befolkning kommer dagligen i kontakt med transportsystemet. Transportsystemet påverkar våra möjligheter att röra oss och nå olika målpunkter, men påverkar också våra upplevelser och det omgivande ekosystem vi alla ingår i. Planförslaget har däremot ingen civilrättslig betydelse. Planförslaget är alltså inte ett rättsligt bindande dokument som påverkar enskild egendom. Däremot har planen en styrande effekt på kommande plan- och tillståndsprövning. Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-02-01 2.3. Andra planer och program För Gotland har Region Gotland ansvar både för de uppgifter som en kommun och som ett landsting har. Det innebär att ansvaret för bl.a. hälso- och sjukvård, skola, omsorg, VA, fysisk planering och infrastruktur är samlat i en organisation. Region Gotland har också det 2 De 14 miljöaspekterna är människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Dessa har delvis omarbetats och sorterats in under 10 aspekter för att vara mer anpassade till att bedöma transporternas miljöpåverkan. Page 14 of 416 9 (41)

Region Gotland Miljökonsekvensbeskrivning. Länsplan för regional transportinfrastrukturplan för Gotland 2018 2029 regionala utvecklingsansvaret, d.v.s. ansvaret för länets strategiska utveckling. Inom det uppdraget ingår bl.a. att ta fram en strategi för länets utveckling och upprätta och fastställa länsplaner för transportinfrastruktur. Region Gotland är även regional kollektivtrafikmyndighet. I den regionala transportinfrastrukturplaneringen innebär det att åtgärder som finns inom länsplanen utgår ifrån och har ett direkt samband till bl.a. exploateringsplaneringen, bostadsförsörjningen, den fysiska planeringen och till prioriteringar inom andra regionala verksamheter. 2.4. Styrande mål I detta avsnitt redovisas mål som är styrande för miljöbedömningen, eller på annat sätt relevanta för att integrera miljöhänsyn i den regionala infrastrukturplaneringen. För vissa av målen görs en konkret bedömning och beskrivning av planförslagets måluppfyllelse, vilket framgår av bedömningsgrunderna, se kapitel 2.5. 2.4.1. Miljökvalitetsmål Det finns sexton nationella miljökvalitetsmål som beskriver önskvärda miljötillstånd för skilda slags miljöer, både naturmiljö och den urbana miljön. Alla sexton miljökvalitetsmål är inte relevanta för denna plan. En del av miljökvalitetsmålen berörs inte av transportsektorn 3 Därtill har en avgränsning specifikt gjorts avseende de regionala förutsättningarna i Gotlands län och vilka effekter som utifrån befintligt kunskapsunderlag kan bedömas av de nya åtgärder som ingår i länsplanen. Detta beskrivs närmare i bilaga 1. För Gotlands del har det bedömts att följande miljökvalitetsmål är relevanta: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Aspekten Landskap omfattar indirekt ett inbördes förhållande mellan flera miljömål: Biologisk mångfald, Ett rikt växt- och djurliv, God bebyggd miljö samt Forn- och kulturlämningar och annat kulturarv. 2.4.2. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormerna ska styra miljöns utveckling mot miljökvalitetsmålen. Normerna är föreskrifter som ska säkerställa en lägsta nivå för skydd av hälsa och miljö, inom ett geografiskt område. Naturvårdsverket har bedömt att ett åtgärdsprogram enligt miljöbalken avseende miljökvalitetsnormen för partiklar (PM10) behöver upprättas. Region Gotland håller för närvarande på att ta fram programmet. Programmet planeras vara färdigt under 2018. Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-02-01 Läs mer om trafikens påverkan på luftkvalitet under kap 3. 3 Ett förslag till avgränsning av de mål som berör transportsektorn redovisats i regeringens proposition Mål för framtidens resor och transporter. Page 15 of 416 10 (41)

Region Gotland Miljökonsekvensbeskrivning. Länsplan för regional transportinfrastrukturplan för Gotland 2018 2029 2.4.3. De transportpolitiska målen Det övergripande nationella målet för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. För att bidra till att uppfylla det övergripande målet finns två mål, ett funktionsmål för tillgänglighet och ett för säkerhet, miljö och hälsa. Funktionsmålet för tillgänglighet: Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, dvs. likvärdigt svara mot kvinnors och mäns trans-portbehov. Hänsynsmålet för säkerhet, miljö och hälsa: Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. För att uppfylla funktionsmålet för säkerhet, miljö och hälsa finns bl.a. preciseringarna: Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet fossilberoende. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål. 2.4.4. Regionala mål och strategier Vision Gotland 2050 I Gotlands regionala utvecklingsprogram, Vision Gotland 2025 4 finns mål och strategier för trafiken på Gotland. Dessa är: Alla människor på Gotland ska ha möjlighet att effektivt, säkert och på miljömässigt långsiktigt hållbart vis förflytta sig mellan bostad, arbete, skola och fritidsaktiviteter. De lokala transportsystemen ska vara säkra och tillgängliga för alla. Cykelåkandet ska öka med 30 procent över en 15-årsperiod. Genom att 140-vägarna utvecklas till snabba och säkra matarvägar och kollektivtrafikens stomlinjer byggs ut, krymps avstånden på Gotland. Av dessa är det tre första målen relevanta att följa upp i MKBn. Det 4e målet ovan är viktigt för tillgängligheten på hela Gotland men inte för att integrera miljöhänsyn i den regionala infrastrukturplaneringen. Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-02-01 4 Vision Gotland 2025. http://www.gotland.se/75704 Page 16 of 416 11 (41)

Region Gotland Miljökonsekvensbeskrivning. Länsplan för regional transportinfrastrukturplan för Gotland 2018 2029 Region Gotlands energiplan Energi 2020 Regionfullmäktige antog Energi 2020 energiplan för Region Gotland 5 den 16 juni 2014. Gotlands energiplan grundas på det regionala utvecklingsprogrammets mål om att energianvändningen på Gotland ska ställas om och bidra till social, ekonomisk och miljömässig hållbar utveckling av hela Gotland. Övergripande mål för energianvändningen på Gotland år 2020 är enligt energiplanen: Lokala tillgångar på förnybar och återvunnen energi motsvarar hela energianvändningen i det gotländska samhället, inklusive industrins behov. Till år 2020 är målet att klara 100 procent förnybar energiförsörjning för hushåll och näringsliv på Gotland, utom till cementindustrins bränslebehov. År 2020 är årsproduktionen av lokalproducerad el från förnybar energi på Gotland dubbelt så stor som den totala elförbrukningen på Gotland. Genom omställning från fossila bränslen till förnybar energi har klimatpåverkande utsläpp från energianvändningen på Gotland minskat med 45 procent från år 1990 till år 2020. Energihushållning har gett minskad användning av inköpt el och tillförda bränslen med i genomsnitt 1,5 procent per år för bostäder, lokaler och service, transporter och handel under 2010-2020. För att klara målen krävs insatser för bättre hushållning, effektivare energianvändning och ökad omställning till förnybar energi. Insatser kommer att behövas inom många samhällsområden och av många aktörer. För Region Gotlands arbete är fyra viktiga områden utpekade. Ett av dessa är transporter och resor. I planen beskrivs att transporter av varor och människor står för en allt större del av våra koldioxidutsläpp och trots stora tekniska förbättringar av fordonen minskar inte de totala utsläppen. Därför är det nödvändigt att både minska transportbehovet och att göra transporterna mer energieffektiva. Av planen framgår att Region Gotland, i de delar som har koppling till kollektivtrafiken, ska: Aktivt arbeta med att införa biogas som fordonsbränsle inom egna och upphandlade verksamheter, samt bidra till att så sker även för privata resor, särskilt personalens arbetspendling. Väga in möjligheterna till kollektivtrafik som ett av de viktiga kraven när lokalisering av större nya bostadsområden beslutas. Långsiktigt förbättra kollektivtrafiken, i första hand genom en satsning på stomlinjerna. Pröva snabba pendlingsturer från ytterområdena, till exempel Burgsvik och Fårösund. Undersöka utökad samordning av kollektivtrafik och skolskjutsar (pågående uppdrag) som leder till utökat utbud av kollektivtrafik. Ha en tätortsplanering som bygger på tillgänglighet istället för mobilitet och underlättar för att ersätta resor i egen bil till gång, cykel eller buss för dagliga förflyttningar mellan hem, arbetsplatser, förskolor/skolor, fritidsaktiviteter och dagligvaruhandel. Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-02-01 5 http://www.gotland.se/energiplan Page 17 of 416 12 (41)

Region Gotland Miljökonsekvensbeskrivning. Länsplan för regional transportinfrastrukturplan för Gotland 2018 2029 Regionalt trafikförsörjningsprogram Region Gotlands trafikförsörjningsprogram antogs av tekniska nämnden 2013-12-17. 6 Programmet utgår från nationella och regionala mål, som det regionala utvecklingsprogrammet och energiplanen. I trafikförsörjningsprogram finns ett antal mål avseende miljö och klimat: De klimatpåverkande utsläppen inom kollektivtrafiken ska minska. Kollektivtrafiken ska drivas till 100 % med förnybar energi år 2020. Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka, fler resenärer ska välja kollektivtrafik istället för bil. 2.4.5. Klimatmål 1,5-gradersmålet och begränsad klimatpåverkan Klimatavtalet som skrevs under i Paris i december 2015 innebär att världens länder ska begränsa klimatpåverkan till en maximal temperaturökning på 2 grader Celsius jämfört med förindustriell nivå men även sträva efter att begränsa den till maximalt 1,5 grader. Såväl en begränsning till 2 grader som 1,5 graders temperaturökning kräver att de globala utsläppen når noll någon gång i mitten av seklet. Med en rättvis bördefördelning behöver de rikare länderna nå nollnivån tidigare. Ett nytt svenskt klimatmål Den 2 februari 2017 tog regeringen fram ett förslag till ny klimatlag som innebär att Sverige ska ha ett "netto nollutsläpp" av klimatpåverkande växthusgaser 2045. Ett kvantifierat mål är att utsläppen från inrikestrafiken ska ha minskat med 70 procent till 2030, jämfört med 2010 års nivåer. Det är första gången som det har tagits fram ett kvantifierat utsläppsmål för transportsektorn. Fossiloberoende fordonsflotta Klimatmålet för transportsektorn skiljer sig inte mycket från Sveriges vision om nettonollutsläpp av växthusgaser år 2050 och prioriteringen om fossiloberoende fordonsflotta, av Trafikverket tolkat som 80 procents lägre användning av fossil energi i vägtrafik år 2030. Visionen har analyserats inom utredningen Fossilfrihet på väg (FFFutredningen, SOU 2013:84) och i Trafikverkets klimatscenario. 2.4.6. Klimatanpassning Klimatanpassning handlar om att anpassa samhället till de klimatförändringar vi märker av i dag och de som vi inte kan förhindra i framtiden. Som en vägledning i klimatanpassningsarbetet har Länsstyrelsen på Gotlands län tagit fram en ny regional handlingsplan för klimatanpassning som för närvarande är på remiss. Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-02-01 Kommunikationer och infrastruktur påverkas av klimatförändringarna främst genom ökad nederbörd och medföljande flöden vilket kan innebära större risker för översvämningar, ras, skred och erosion, med påverkan på väg- och järnvägstrafiken. Hamnområden kan påverkas av höjda vattennivåer, ökade vindstyrkor och erosion. 6 http://www.gotland.se/85634 Page 18 of 416 13 (41)

Region Gotland Miljökonsekvensbeskrivning. Länsplan för regional transportinfrastrukturplan för Gotland 2018 2029 I den regionala handlingsplanen för klimatanpassning finns ett antal förslag på åtgärder. Bland annat föreslås ett möte kring hur vägnätet kan klimatanpassas på Gotland mellan Trafikverket, Länsstyrelsen och Region Gotland, för att tydliggöra: vilka sårbarheter vägnätet har utifrån klimatförändringar, vilka åtgärder som därför bör prioriteras, samt i vilka processer klimatanpassning ska beaktas utifrån olika aktörers ansvar. 7 Då inga konkreta beslut om åtgärder ännu har tagits ingår inte klimatanpassning i miljöbedömningen för denna planeringsomgång. En fortsatt dialog bör dock hållas om, och i så fall hur, dessa aspekter kan införlivas i bedömningsgrunderna i framtida planeringsomgångar. 2.4.7. Folkhälsomålen Ytterligare mål som är relevanta är de nationella folkhälsomålen där de som anses ha direkt koppling till transportsystemet och dess utformning är de med fetstil markerade. Framförallt är det graden av fysisk aktivitet som länsplanen bedöms ha en betydande möjlighet att påverka. Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor Ökad hälsa i arbetslivet Sunda och säkra miljöer och produkter En hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gott skydd mot smittspridning Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa Ökad fysisk aktivitet Goda matvanor och säkra livsmedel Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande 2.4.8. Nollvisionen Riksdagen beslutade 1997 att Nollvisionen ska utgöra grund för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige 8. Det innebär att det långsiktiga målet är att ingen ska dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor. Vägtransportsystemets utformning och funktion ska anpassas till de krav som följer av detta. I juni 2009 beslutade riksdagen om ett nytt etappmål för trafiksäkerheten som innebär att antalet dödade i trafiken bör halveras mellan år 2007 och år 2020. Det motsvarar högst 220 dödade år 2020. Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-02-01 2.5. Bedömningsgrunder Bedömningsgrunderna tar sin utgångspunkt i Trafikverkets Metod för miljöbedömning av planer och program inom transportsystemet 9 som innehåller definitioner och avgränsningar för kriterier för när miljöpåverkan från transportsystemet är att betrakta som betydande. Bedömningsgrunderna har sorterats in under tre olika fokusområden: klimat, hälsa och landskap. 10 7 http://www.lansstyrelsen.se/gotland/sv/nyheter/2017/sidor/regional-handlingsplan-for-klimatanpassning-2018-2020-pa-remiss.aspx 8 http://www.trafikverket.se/privat/trafiksakerhet/vart-trafiksakerhetsarbete/trafiksakerhetsmal/ 9 Trafikverket, 2011. Metod för miljöbedömning av planer och program inom transportsystemet, Publikationsnummer: 2011:134. 10 Trafikverket har 2017 uppdaterat sina bedömningsgrunder och har lagt till ett fjärde fokusområde, resurser tillgängliga för människan. Detta omfattar påverkan på naturresurser; areella näringar, mark, skyddsvärda områden, vatten mm. De omfattar både hälsa och landskap och bedömningen som gjorts för Gotlands avseende är att behålla indelningen i klimat-hälsa-landskap som är väl inarbetad. Page 19 of 416 14 (41)

Region Gotland Miljökonsekvensbeskrivning. Länsplan för regional transportinfrastrukturplan för Gotland 2018 2029 Varje miljöaspekt bryts ned i ett antal kriterier och analysmetoder som används i det konkreta arbetet med att genomföra bedömningarna. För varje kriterium bedöms om påverkan av förslagen sammantaget är positiv, negativ eller neutral och om eventuell påverkan kan betraktas som betydande. I vissa fall kan man inte identifiera betydande miljöpåverkan eller tvingas konstatera att bedömningen är osäker. Det är inte möjligt att med analysmetoderna som grund kvantifiera den betydande miljöpåverkan i mängder (emissioner, ekvivalentnivåer etc.). Detta kan göras för enskilda objekt i samband med kalkyler eller projektspecifika MKB, men inte i det planeringsskede som en länsplan hanterar. Analysmetoderna är framtagna för att bedöma riktning. Positiv miljöpåverkan innebär att en åtgärd leder i riktning mot styrande mål och i positiv riktning i jämförelse med nollalternativet. Negativ miljöpåverkan innebär att en åtgärd leder i riktning från uppsatta mål och i negativ riktning gentemot nollalternativet. Tabell 2. Sammanställning av de tre fokusområdena klimat, hälsa och landskap med miljöaspekter och därtill kopplade miljömål samt de kriterier som ingår i miljöbedömningen. Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-02-01 Page 20 of 416 15 (41)

Region Gotland Miljökonsekvensbeskrivning. Länsplan för regional transportinfrastrukturplan för Gotland 2018 2029 För det namngivna objektet i planen, cykelled Västergarn-Klintehamn, har en samlad effektbedömning upprättats. I detta fall har denna legat till grund för bedömningen. I övriga fall har en kvalitativ expertbedömning gjorts. En del av de åtgärder som bedöms i planen kommer i ett senare skede att miljöbedömas i ett senare skede. Detta beror dels på att vissa aspekter bäst berörs i samband med detaljutformningen av enskilda projekt, exempelvis landskapsaspekter, intrång i mark och vatten och buller (som påverkas av bullerskydd), dels på att det finns en del pågående åtgärdsvalstudier, där exakta åtgärder ännu inte har beslutats. I Tabell 2 redovisas hur fokusområden, nationella mål, regionala mål och kriterier är sammankopplade. Bedömningsgrunderna med motiv till avgränsningar beskrivs i detalj i bilaga 1. 2.5.1. Klimat Fokusområdet klimat är en del av det transportpolitiska hänsynsmålet och miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet och ett brutet beroende av fossila bränslen. År 2030 ska utsläppen från inrikestrafiken ha minskat med 70 procent jämfört med 2010 års nivåer. För att minska klimatpåverkan krävs också att transportbehovet minskar och att det totala transportarbetet minskar. Fokusområde klimat bedöms utifrån ett kriterium: mängden personbils och lastbilstrafik. Analysmetoder för klimat är exempelvis: Vid ny- och ombyggnader av vägar är restid, ökad/minskad hastighet och vägens förlängning/förkortning en viktig betydelse för ökning eller minskning av vägtrafiken. Nya vägar leder ofta till högre hastighet. Högre hastighet leder generellt till inducerad trafik. Bedömning av överflyttning mellan transportslag beror på den relativa attraktiviteten mellan olika trafikslag. En åtgärd som förbättrar framkomligheten och som minskar restiden för biltrafiken leder i de flesta fall till en förbättrad relativ attraktivitet för biltrafik, även om busstrafik också berörs av åtgärden. Detta beror på att busstrafiken, på grund av längre restid i de flesta fall, inte kan tillgodogöra sig samma relativa restidsvinst som biltrafiken. Om en åtgärd leder till nya eller förbättrade resmöjligheter för kollektivtrafik, gång och cykel (exempelvis bussgator, prioriterad framkomlighet i korsningar, nya cykelbanor och säkra passager) bedöms den relativa attraktiviteten för dessa trafikslag förbättras. Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-02-01 2.5.2. Hälsa inklusive trafiksäkerhet Fokusområdet hälsa är en del av det transportpolitiska hänsynsmålet. Fokusområdet bidrar till minskad ohälsa samt flera av de nationella miljökvalitetsmålen. Fokusområde hälsa bedöms utifrån följande kriterier: Buller o Exponering för höga bullernivåer. o Påverkan på förekomsten av tysta områden. Fysisk aktivitet i transportsystemet. Page 21 of 416 16 (41)

Region Gotland Miljökonsekvensbeskrivning. Länsplan för regional transportinfrastrukturplan för Gotland 2018 2029 Tillgänglighet för alla o Barns, personer med funktionsnedsättnings och äldres möjlighet att på egen hand ta sig fram till sina mål. o Tillgänglighet med kollektivtrafik, till fots och med cykel till utbud och aktiviteter. Luft o Halter av NOx och inandningsbara partiklar (PM10) i tätorter. o Antalet personer exponerade för halter över MKN i tätorter. Trafiksäkerhet - antal döda och svårt skadade Analysmetoder för hälsa inkl. trafiksäkerhet är exempelvis: Uppskattad ökning eller minskning av transporter på gator som berörs av miljökvalitetsnormer för utsläpp. Planen har i detta sammanhang en möjlighet att påverka transportflöden i Visbys centrala delar, där MKB för partiklar överskrids. Generella bedömningsgrunder för ökning av cykling vid ny- eller ombyggnader av cykelbanor. Ökad cykling har mycket positiva effekter på fysisk aktivitet. Ny- eller ombyggnader i tätbebyggt område respektive landsbygd. NOX och partiklar påverkas främst av åtgärder i tätort. Nya eller förbättrade cykelmöjligheter i tätort har generellt sätt en positiv påverkan på luftkvalitet. Tillgängligheten till gång, cykel och kollektivtrafik påverkas generellt positivt av satsningar på cykel och kollektivtrafik. För punktvisa åtgärder påverkas tillgängligheten av hur man löser övergångar och bör utredas närmare i MKB för enskilda objekt. Breddning av väg, separering, möjlighet till omkörning och förbifarter ger generellt positiv påverkan på trafiksäkerhet. Cykelvägar ger också generellt positiv påverkan, men kan bli neutral/negativ om inte ökad cykling kombineras med ökat drift och underhåll. Bulleremissionerna ökar med högre hastighet. Ny- eller ombyggnad av väg- och järnvägar kombineras ofta med bullerskyddsåtgärder. 2.5.3. Landskap Fokusområdet landskap är en del av det transportpolitiska hänsynsmålet och består av aspekterna, (1) landskap och (2) biologisk mångfald, växt- och djurliv. Framförallt miljökvalitetsmålen rikt växt- och djurliv och god bebyggd miljö relaterar till de två aspekterna. Fokusområde landskap bedöms utifrån följande kriterier: Betydelse för upprätthållande och utveckling av landskapets utmärkande karaktär och kvaliteter - avseende delaspekterna skala, struktur eller visuell karaktär. Risk för barriärer eller fragmentering. Risk för utradering av unika miljöer. Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-02-01 Analysmetoder för landskap är exempelvis: Ombyggnad av vägar kan innebära ökade eller minskade barriärer för djur eller människor, bland annat genom bredd, hastighet och anläggning av mitträcken. Om utbyggnad sker i befintlig sträckning eller om det finns behov av markåtkomst. Ombyggnad av vägar kan ha inverkan på artrika vägmiljöer. Påverkan på skyddsvärda områden kan bedömas i vissa fall men hanteras bäst i samband med projektspecifika miljökonsekvensbeskrivningar. Page 22 of 416 17 (41)

Region Gotland Miljökonsekvensbeskrivning. Länsplan för regional transportinfrastrukturplan för Gotland 2018 2029 3. Nulägesbeskrivning och nollalternativ 3.1. Nuläge 3.1.1. Trafik Gotlands läge gör att färjetrafiken till och från fastlandet är av avgörande betydelse för utvecklingen. Av stor betydelse är därför hamnarna i Visby, Slite och Klintehamn. Även flygförbindelserna till och från Gotland är på grund av ö-läget av central betydelse för tillgängligheten till Gotland. Flygets betydelse för Gotland gör att Visby flygplats har en strategisk roll. Dagens rikt förgrenade vägnät kan till stora delar härledas hundratals år bakåt i tiden, i vissa fall ända till medeltiden. Få genomgripande förändringar har skett sedan 1600-talet. Det statliga vägnätet på Gotland omfattar 150 mil, ungefär lika långt som det kommunala och enskilda vägnätet tillsammans. Gotland är ett glest befolkat län. Tillgängligheten till Visby, där en stor del av länets arbetsplatser och service är lokaliserad, är av stor betydelse. Pendling med bil dominerar, och kan i hög grad förklaras med den glesa boendestrukturen. Gotland är också det biltätaste länet, med 608 personbilar i trafik per 1 000 invånare. Pendlingen till andra län, främst Stockholm, är omfattande, och i detta avseende finns det ett stor beroende av flyget. 3.2. Klimat På Gotland har de klimatpåverkande utsläppen sedan 1990 minskat (utsläppen från stenindustrin ingår här inte i den totala mängden då den ingår i ETS, storskalig industri för export, som inte relateras till lokalsamhället. Inte heller jordbrukets markanvändning och djurhållning ingår.). Minskningen har ägt rum framför allt inom energiförsörjningen och avfall- och avloppssektorn. Även transportsektorn har minskat sina utsläpp, i huvudsak beroende på övergång till andra drivmedel och energieffektivare fordon. Ökat har däremot utsläppen från arbetsmaskiner gjort. Se Figur 2. På Gotland svarade transporterna år 2014 för ca. 70 % av Gotlands klimatpåverkande utsläpp. Färjetrafiken ingår till viss del. Det visar transporternas dominans ifråga om klimatutsläpp ifrån användningen av fossila bränslen i det gotländska samhället. Se Figur 3. Bilden av utsläppen av växthusgaser inom transportsektorns olika transportslag visar sig relativt oförändrad mellan åren 1990 och 2014. Utsläppen per bil har minskat, men antalet bilar ökat, så utsläppen är nästan desamma. Utsläppen från inrikessjöfart har minskat något de senaste åren tack vare kraven på övergång till diesel MK1. Arbetsmaskiner är en stor post på Gotland dels genom jordbrukets traktorer, dels genom stenindustrins arbetsmaskiner. Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-02-01 Page 23 of 416 18 (41)

Region Gotland Miljökonsekvensbeskrivning. Länsplan för regional transportinfrastrukturplan för Gotland 2018 2029 Figur 2. Klimatpåverkande utsläpp på Gotland, uppdelat på sektorer, 1990-2014 Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-02-01 Figur 3. Transportsektorns andel av CO 2 -utsläppen 1990-2014 Page 24 of 416 19 (41)

Region Gotland Miljökonsekvensbeskrivning. Länsplan för regional transportinfrastrukturplan för Gotland 2018 2029 3.3. Hälsa 3.3.1. Buller Vägtrafikbuller Vägtrafikbuller är ett problem. Trafikbuller från landsvägarna på Gotland kan beröra upp till 2000 hushåll, utifrån att de har en ljudnivå som överstiger 55 dba som ekvivalentnivå utomhus vid fasad. Även inom tätorterna finns problem med höga ljudnivåer från vägtrafiken. Antalet hushåll i tätorter med trafikljudnivåer över riktvärden är osäkert. Flygbuller Visby flygplats ligger i norra Visby. Flygplatsen ägs av Swedavia och är dels ett riksintresse för totalförsvarets militära del, dels ett riksintresse för luftfarten. Buller från den militära trafiken kommer att begränsa möjligheten till framför allt bostadsbyggande i norra och nordöstra Visby. 3.3.2. Luft Tabell 3 visar utsläpp till luft från transportsektorn på Gotland under perioden 1990-2015. Statistiken visar att det finns en positiv trend avseende både kväveoxider (50 % minskning) och svaveloxider (97 % minskning). Minskningen av kväveoxider beror till stor del på katalysatorer i bilar, medan minskningen av svaveloxider främst kan tillskrivas renare drivmedel inom sjöfarten. När det gäller partiklar är utsläppen oförändrade avseende större partiklar (PM10), men en svag minskning har skett av utsläppen av de allra minsta partiklarna (PM 2.5 Tabell 3. Transportsektorns bidrag till luftföroreningar på Gotland 1900-2015 Ton/år 1990 2000 2005 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Kväveoxider 3 822 3 233 2 903 2 505 2 357 1 809 1 807 1 943 1 810 (NOx) PM10 (partiklar 416 420 457 446 494 416 473 439 428 <10 mikrom.) PM2.5 (partiklar 170 156 173 171 174 134 145 139 121 <2,5 mikrom.) Svaveloxider 1 336 732 824 343 270 171 191 166 46 (SOx) Totalsumma 5 744 4 541 4 357 3 465 3 296 2 531 2 616 2 688 2 405 Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-02-01 Trafiken är den dominerande påverkansfaktorn för luftkvaliteten i nästan alla tätorter. Den största påverkan på förutsättningarna att klara miljökvalitetsnormerna för partiklar mindre än 0,01 mm och kväveoxider (PM10) är vägtrafiken. Hälsovådliga ämnen i luften finns framförallt vid hårt trafikerade gator där slitage från däck, bromsar, vägbana och sand samt återuppvirvlingen ger höga halter av partiklar. Mätningar av PM10 i Visby (Österväg) visar att halterna tidvis är för höga, miljökvalitetsnormen överskrids. Det är framför allt under vårvintern som det finns risk för höga partikelhalter. Page 25 of 416 20 (41)

Region Gotland Miljökonsekvensbeskrivning. Länsplan för regional transportinfrastrukturplan för Gotland 2018 2029 3.4. Landskap Alla vägar innebär på något sätt att landskapet delas upp och att vissa växt- och djurpopulationer också kan delas upp i mindre delpopulationer, vilkas utbyte av individer/gener sinsemellan kan begränsas. Vägarnas fragmenterande inverkan på Gotlands natur kan beskrivas som generellt relativt begränsad, framförallt mot bakgrund av att vägnätet är gammalt och därmed en integrerad del i landskapet. Vägkanterna på Gotland har sedan gammalt ett rykte att ha ett rikt växtliv och sköts med en sådan inriktning. Gotland har också många växt- och djurarter och svampar, vilka på sikt är hotade till sin existens (rödlistade). Detta måste beaktas vid förslag om nyanläggningar redan på en strategisk nivå. 3.5. Nollalternativets påverkan på miljön I detta kapitel beskrivs den väntade utvecklingen av transporternas påverkan på miljön utan ett nytt planförslag. Nollalternativet baseras på de beslut och den politik som idag är kända. En bedömning görs också av vilken betydelse som prognoser för befolkningsutveckling, transportarbete, energiförbrukning och alternativa drivmedel kan komma att få. 3.5.1. Befolkningsprognos Befolkningsprognosen 2017-2025 visar på en svag ökning av antalet invånare. Drygt hälften, 55 %, av befolkningen och jämnt fördelat mellan män och kvinnor, är i förvärvsarbetande åldrar (20 64 år). Denna grupp beräknas minska med ett par tusen personer under den kommande tioårsperioden. Samtidigt ökar åldersgruppen 65 år och uppåt (kvinnorna är här i majoritet) i ungefär motsvarande omfattning. Gruppen mellan 0 19 år beräknas öka något. Demografins påverkan på transporterna Fler äldre och fler unga ställer nya krav på transportsystemet. Framförallt när andelen äldre av länets befolkning ökar blir frågan om äldres resande särskilt intressant. Framtidens äldre kommer att ha körkort och köra bil vid en högre ålder. De kommer förmodligen också totalt sett att vara mera mobila och resa mer än dagens äldre, inte minst vad gäller fritidsresor. Genom att de som kör mest, i åldern 20-64 år beräknas minska i antal, uppväger det troligtvis i någon mån fler och mer mobila äldre och därför kommer troligtvis inte de demografiska förändringarna att sammantaget innebära någon större förändring av det totala antalet bilresor. Bilberoendet kommer fortsatt att vara stort. Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-02-01 3.5.2. Prognoser för trafik och- energiutveckling Trafikverket tar årligen fram basprognoser för person- och godstrafiken, med modellberäknade prognosscenarier för 2040 och 2060. Basprognoserna bygger på beslutade förutsättningar, styrmedel och planer för infrastrukturen, däribland den gällande Nationella planen (som innehåller mycket få åtgärder för Gotlands del). Enbart beslutade styrmedel i form av skatter, avgifter med flera ingår i prognosförutsättningarna. Basprognosen innebär för Gotlands del en liten ökning av personbilstrafiken (9 %), men en svag minskning av lastbilstrafiken (-6 %), 2014-2040 11. Gällande den tekniska utvecklingen är det utan tvekan graden av förnybara drivmedel i fordonsflottan som har störst betydelse för transporternas miljöpåverkan. Andelen biodrivmedel i transportsektorn i Sverige uppgick 2015 till 13,1 TWh, vilket utgör cirka 15 11 Trafikverket, Prognos för persontrafiken 2040 Trafikverkets Basprognoser 2016-04-01. Publikations-nummer: 2016:059. Page 26 of 416 21 (41)

Region Gotland Miljökonsekvensbeskrivning. Länsplan för regional transportinfrastrukturplan för Gotland 2018 2029 procent av all energianvändning, 2008 var motsvarande andel endast 5 procent. De senaste åren har andelen förnybar energi gradvis ökat, delvis på grund av en ökad låginblandning av HVO i fossila drivmedel. Den procentuella ökningen är en följd av ökad biodrivmedelsproduktion snarare än minskad energianvändning. 12 Prognoserna för drivmedelsutvecklingen är osäkra och är till stor del beroende av ekonomiska styrmedel. De förslag som presenterades av regeringen i mars 2017, om Bonus-Malus och Reduktionsplikten, kan om de realiseras få stor effekt på andelen fossiloberoende fordon i nybilsförsäljningen respektive andel förnybart i tanken på den befintliga och nya fordonsflottan. Dessa är inte med i redovisade prognoser. Det finns en viss gräns för hur stor energiförbrukning som kan ske med el, vätgas och biodrivmedel, varför andelen förnybara drivmedel i transportsektorn också är beroende av hur mycket trafikarbetet ökar. Enligt utredning Fossilfrihet på väg (FFF), som kom 2013, uppskattades potentialen för eldrift till 9-20 procent av transportarbetet för personbilar och lätta lastbilar till år 2030 och till 35-60 procent år 2050. Dessa andelar bygger dock på att trafikutvecklingen begränsas och på ett mer transportsnålt samhälle. 13 3.6. Slutsatser Miljöns utveckling med dagens fattade beslut och gällande prognoser Klimat Koldioxidutsläppen från transporterna på Gotland kommer sannolikt att minska. Detta mot bakgrund av att trafikutvecklingen bedöms bli låg och att fordonsflottan väntas drivas med en högre andel förnybara drivmedel. I översiktsplanen ByggGotland är en utbyggnadsstrategi att ny bebyggelse ska ske mer samlat. Kan detta slå igenom i den praktiska hanteringen av enskilda bygglov innebär det kanske på lång sikt litet bidrag till möjlighet att minska utsläppen av växthusgaser från transporter. Samtidigt innebär gällande beslut att trafiken inte minskar i den omfattning som krävs för att bidra till det nationella utsläppsmålet för transportsektorn till 2030. Buller I den fördjupade översiktsplanen för Visby föreslås förändringar, som kommer att ändra trafikströmmarna i Visby. Detta är bl a föranlett av den planerade utbyggnaden av Visborg.. Förtätning i de större städernas centrala och halvcentrala delar tillsammans med ökad trafik bedöms öka de totala bulleremissionerna från transportsektorn utan plan för bulleråtgärder. Förtätning bidrar inte bara till bulleremissioner utan även till att antalet störda människor ökar, genom att de blir fler. Elfordon är tystare än fordon som drivs med fossila drivmedel, men effekten blir stor först när en betydande del av fordonsflottan är utbytt. Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-02-01 Luft Påverkan på luftkvaliteten är osäker och beroende av trafiksituationen i de större tätorterna, framförallt i Visby där det idag finns en problematik kring utsläpp av partiklar. Sannolikt kommer en förbättring av motorer och drivmedel, både inom sjöfarten och vägtrafiken, att på sikt leda till minskade utsläpp. Det är dock osäkert hur snabbt som denna utveckling kommer att gå. 12 Energimyndigheten, Transportsektorns energianvändning under 2015. ES 2016:03 13 Trafikverket (2016) Styrmedel och åtgärder för at minska transportsystemets utsläpp av växthusgaser-med fokus på transportinfrastrukturen, 2016:043 Page 27 of 416 22 (41)

Region Gotland Miljökonsekvensbeskrivning. Länsplan för regional transportinfrastrukturplan för Gotland 2018 2029 Landskap Påverkan på landskap är mycket liten, eftersom det tillkommer mycket få nya barriärer. Påverkan på miljökvalitetsmål Utifrån beskrivningen ovan sammanfattas nedan nollalternativets påverkan på de miljökvalitetsmål som bedömts som relevanta för miljöbedömningen (se avsnitt 2.4 om styrande mål): Tabell 4. Nollalternativets påverkan på relevanta miljökvalitetsmål Miljökvalitetsmål Positiv påverkan (+) Begränsad klimatpåverkan Negativ påverkan (-) God bebyggd miljö Neutral påverkan Frisk luft, Ett rikt växt- och djurliv, Landskap 14 Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-02-01 14 Inbördes förhållande mellan flera miljömål: Biologisk mångfald, Ett rikt växt- och djurliv, God bebyggd miljö samt Forn- och kulturlämningar och annat kulturarv Page 28 of 416 23 (41)

Region Gotland Miljökonsekvensbeskrivning. Länsplan för regional transportinfrastrukturplan för Gotland 2018 2029 4. Beskrivning av planens miljöpåverkan I detta kapitel görs en konsekvensbedömning för vardera av de fem åtgärdsområdena i länsplanen; Kollektivtrafik och tillgänglighetsanpassning, Trafiksäkerhet och trygghet, Cykelutveckling, Stads- och tätortsutveckling samt Övriga åtgärder. För respektive åtgärdsområde finns en lista på tänkbara åtgärder som skulle kunna ingå i länsplanen, se bilaga 2. Konsekvensbedömningen i nedanstående kapitel redovisar den generella riktningen om de bedömda åtgärderna genomförs och inkluderas i länsplanen 2018 2029. Effekterna av länsplanen är dock beroende av vilka av de studerade åtgärderna som slutligen kommer att ingå i planen. I de fall som det är möjligt beskrivs nedan i vilken mån som osäkerheten i planinnehållet har påverkat bedömningarna och vilka vägval som finns i genomförandet av planen. Under planperiodens gång kommer ett antal åtgärdsvalstudier och utredningar att tydliggöra vilka åtgärder som bäst löser de brister som har pekats ut. Eftersom det i dagsläget inte är möjligt att säga exakt vilka åtgärder som dessa studier kommer att landa i, är det också svårt att bedöma konsekvenserna av de medel som har låsts för de pågående utredningarna. För varje åtgärdskategori redovisas positiv eller negativ betydande miljöpåverkan utifrån samtliga utpekade kriterier i förhållande till det så kallade nollalternativet. Beskrivningen sker uppdelad på de tre fokusområdena klimat, hälsa och landskap. Omfattningen av den betydande miljöpåverkan graderas i 3 nivåer. Detta illustreras i en matris där färgsättningen illustrerar graden av påverkan: Vad som menas med relativ attraktivitet Bedömning av överflyttning mellan transportslag beror på den relativa attraktiviteten mellan olika trafikslag. En åtgärd som förbättrar framkomligheten och som minskar restiden för biltrafiken leder i de flesta fall till en förbättrad relativ attraktivitet för biltrafik. Om en åtgärd leder till nya eller förbättrade resmöjligheter för kollektivtrafik, gång och cykel (exempelvis bussgator, prioriterad framkomlighet i korsningar, nya cykelbanor och säkra passager) bedöms den relativa attraktiviteten för dessa trafikslag förbättras. Bedömningssymbol Betydelse Åtgärden bedöms i ökande grad ge positiv miljöpåverkan Åtgärden bedöms i ökande grad ge negativ miljöpåverkan Åtgärden bedöms ge försumbar miljöpåverkan Åtgärdens påverkan är osäker 4.1. Miljöpåverkan per åtgärdskategori Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-02-01 4.1.1. Kollektivtrafikutveckling och tillgänglighetsanpassning Möjliga åtgärder i planen omfattar främst tillgänglighetsanpassning av busshållplatser inom kollektivtrafiken, i Visby, serviceorterna och längs det statliga vägnätet. Nedan visas en matris med bedömningarna: Grönt betyder positiv påverkan. Gult betyder ingen påverkan. Page 29 of 416 24 (41)

Region Gotland Miljökonsekvensbeskrivning. Länsplan för regional transportinfrastrukturplan för Gotland 2018 2029 Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-02-01 4.1.2. Trafiksäkerhet och trygghet, tillgänglighetsanpassning Åtgärder i detta åtgärdspaket innebär ombyggnationer av korsningar, anläggande av cirkulationsplatser och åtgärder längs gator, vägar och större leder, samt smärre åtgärder längs med det statliga vägnätet. Möjliga åtgärder i planen delas in i tre underkategorier: Hastighetsanpassning. Mindre åtgärder längs statligt vägnät, typ vägräffling och röjning för att klara kraven för de hastigheter som gäller idag. Insatser efter åtgärdsvalsstudier etc. Bred grupp av åtgärder, exempelvis tillgänglighet till hamnar, trafiksäkerhetsåtgärder vid hamnområden, översyn av framkomlighet och trafiksäkerhet på 140-vägar, studie av fast förbindelse Fårö mm. Trafiksäkerhetsåtgärder för samtliga trafikslag, gång- och cykelvägar samt tillgänglighetsanpassning av hållplatser på Region Gotlands vägnät. Pågående utredningar och åtgärdsvalstudier kommer troligtvis att landa i ett antal åtgärder på Region Gotlands vägnät som ingår i den här potten. Här ingår också åtgärder för att göra skolvägar säkrare Nedan visas en matris med bedömningarna: Rött betyder negativ påverkan och grönt positiv påverkan. Gult betyder ingen påverkan och vitt ingen bedömning har kunnat göras. Page 30 of 416 25 (41)

Region Gotland Miljökonsekvensbeskrivning. Länsplan för regional transportinfrastrukturplan för Gotland 2018 2029 Miljöpåverkan vid genomförande av planen För vissa aspekter och kriterier, främst klimat, buller i tätort och luftkvalitet är det svårt att bedöma miljöpåverkan av åtgärderna i detta åtgärdsområde. Framförallt är det åtgärder som ingår i Insatser efter åtgärdsvalstudier som är svårbedömda eftersom dessa kan landa i flera olika typer av åtgärder. Här kan ingå exempelvis tillgänglighetsförbättringar till och från hamnområden för att ta hand om ökade godsflöden, trafiksäkerhetsåtgärder på både det kommunala och det statliga vägnätet, gång- och cykelåtgärder i koppling till Visby flygplats etc. De åtgärder som faller ut av en åtgärdsvalstudie kan komma att ingå i flera olika potter. Det finns exempelvis en överlappning mellan Trafiksäkerhet och trygghet och Stads- och tätortsutveckling. Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-02-01 4.1.3. Cykelutveckling Åtgärderna inom åtgärdsområdet handlar om planering, optimering av trafiksäkerhet och tillgänglighet och om begränsade ombyggnader. Åtgärdsområdet innehåller ett namngivet objekt, Cykelled Västergarn Klintehamn. Övriga medel går till åtgärder som till exempel nya gång- och cykelvägar samt cykelleder och trafiksäkerhetsåtgärder vid cykelpassager. En del av åtgärderna sker i Visby men det ingår också en satsning på cykelleder för att stärka besöksnäringen och den regionala pendlingen. Nedan visas en matris med bedömningarna: Rött betyder negativ påverkan och grönt positiv påverkan Gult betyder ingen påverkan. Page 31 of 416 26 (41)

Region Gotland Miljökonsekvensbeskrivning. Länsplan för regional transportinfrastrukturplan för Gotland 2018 2029 Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-02-01 4.1.4. Stads- och tätortsutveckling Åtgärderna inom åtgärdsområdet handlar om planering, trafiksäkerhet och tillgänglighet, om begränsade ombyggnader och omfattande nybyggnad. Åtgärderna är till stor del kopplade till nyexploateringar, till exempel Visborg samt i övriga tätorter på Gotland. Visborgsområdet är Gotlands hittills största exploateringsprojekt och kommer att sträcka sig över flera decennier. Området omfattar ca. 450 hektar och planeras för ca. 3 500 bostäder, näringsliv, offentliga verksamheter, idrott och rekreation etc. En utbyggnad enligt nuvarande planer kommer att medföra en ökad trafikbelastning på Toftavägen. Det kan avhjälpas med minst två nya huvudgator inom stadsdelen. En huvudgata i nord-sydlig riktning med en ny anslutning till Färjeleden samt en väst-östlig huvudgata mellan en ny cirkulationsplats vid Toftavägen/väg 627 och en anslutning till Visbyleden. Denna lösning innebär att trafikmängderna är hanterbara såväl tekniskt som miljömässigt. För att ytterligare stärka sambandet med övriga Visby norrut föreslås en gång- och cykelbro över Färjeleden till det norra området. Nedan visas en matris med bedömningarna: Grönt betyder positiv påverkan och gult betyder ingen påverkan. Page 32 of 416 27 (41)

Region Gotland Miljökonsekvensbeskrivning. Länsplan för regional transportinfrastrukturplan för Gotland 2018 2029 Miljöpåverkan vid genomförande av planen Pågående utredningar och åtgärdsvalstudier kommer troligtvis att landa i ett antal åtgärder på Region Gotlands vägnät som ingår i den här potten. Detta gör också att miljöeffekterna till viss del är svårbedömda. Exempelvis är flera åtgärder är kopplade till pågående utredningar om tillgänglighet till hamnar, där miljöpåverkan till stor del är beroende av om satsningarna leder primärt till trafiksäkerhet eller också ökad tillgänglighet för person- och lastbilstrafik. Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-02-01 4.1.5. Övriga åtgärder Åtgärdsområdet Övriga åtgärder innebär snabbt genomförbara åtgärder på det statliga vägnätet. Det kan röra sig om mindre trafiksäkerhetsåtgärder, vattenskyddsåtgärder, belysning m.m. Nedan visas en matris med bedömningarna: Rött betyder negativ påverkan och grönt positiv påverkan. Gult betyder ingen påverkan. Page 33 of 416 28 (41)

Region Gotland Miljökonsekvensbeskrivning. Länsplan för regional transportinfrastrukturplan för Gotland 2018 2029 4.2. Samlad konsekvensbedömning I detta avsnitt görs en Samlad konsekvensbedömning av planförslaget, dels för de tre fokusområdena klimat, hälsa och landskap, dels avseende de mål som följs upp i miljöbedömningen. Konsekvensbedömningen avser effekter i förhållande till nollalternativet. Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-02-01 4.2.1. Klimat Samtliga cyklingsfrämjande åtgärder bedöms som positiva ur klimatsynpunkt. De flesta medel som satsas på statlig medfinansiering har en positiv påverkan på klimat eftersom dessa leder till ökad trafiksäkerhet, trygghet och tillgänglighet för oskyddade trafikanter. Detta har också en potentiell positiv påverkan på minskad personbilstrafik. Åtgärder på det statliga vägnätet har negativ påverkan på klimat eftersom det leder till ökade hastigheter eller förbättrad framkomlighet som främst den motorburna trafiken kan tillgodogöra sig. Den motorburna trafiken blir därigenom relativt sett mer attraktiv och kan därigenom komma att öka. Page 34 of 416 29 (41)

Region Gotland Miljökonsekvensbeskrivning. Länsplan för regional transportinfrastrukturplan för Gotland 2018 2029 Jämfört med nollalternativet och de effekter som skapas av ökad andel förnybara drivmedel i fordonsflottan, samt en mer koncentrerad bebyggelse med möjlighet till god kollektivtrafikförsörjning, bedöms planförslaget ha en relativt liten påverkan. 4.2.2. Hälsa inklusive trafiksäkerhet Samtliga cyklingsfrämjande åtgärder bedöms ge en positiv påverkan på hälsa på grund av ökad fysik aktivitet. Merparten av åtgärderna ökar tillgängligheten för barn, äldre och personer med funktionsnedsättning samt ökar tillgängligheten med kollektivtrafik samt gång och cykel. I stort sett samtliga åtgärdsområden bedöms ha positiva trafiksäkerhetseffekter. Påverkan på buller är i många fall svårbedömd. Flera av de åtgärdsvalstudier och utredningar som pågår kommer att kunna påverka trafiken i tätbebyggda områden, där det kan finnas bullerproblematik. Dock är det svårt att veta exakta vilka åtgärder som kommer att föreslås och i vilken mån dessa leder till ökade hastigheter eller mer trafik, eller om fokus för åtgärderna kommer att ligga på trafiksäkerhet. Effekten beror också av vilka bullerdämpande åtgärder som eventuellt genomförs i samband med projekten. Statlig medfinansiering till trafiksäkerhetshöjande åtgärder och cykelvägar bedöms ha en positiv påverkan på luftkvaliteten i tätort. Åtgärder inom statlig medfinansiering, som sker i Visby, bedöms ha en positiv påverkan på möjligheten att klara miljökvalitetsnormer för utomhus luft, vilka idag överskrids i Visby avseende partiklar. Åtgärder inom länsplanen utgår ifrån och har ett direkt samband till bl.a. samhällsplaneringen vilket också skapar stora möjligheter att påverka trafiksituationen i Gotlands tätorter, främst Visby där den största buller- och luftproblematiken finns. Länsplanen bedöms därför ha en relativt stor möjlighet att påverka hälsa och trafiksäkerhet i jämförelse med nollalternativet. 4.2.3. Landskap De flesta åtgärdsområden har en mycket försumbar påverkan på landskap. Landskapsbild och påverkan på vägmiljöer sker framförallt vid åtgärder på det statliga vägnätet. Den enda åtgärd som innebär helt ny infrastruktur är ny cykelled Västergarn-Klintehamn. Påverkan i jämförelse med utvecklingen i ett nollalternativ är försumbar. Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-02-01 Page 35 of 416 30 (41)

Region Gotland Miljökonsekvensbeskrivning. Länsplan för regional transportinfrastrukturplan för Gotland 2018 2029 Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-02-01 Figur 4. Värdering av hur de olika åtgärderna inom länsplanen går i positiv eller negativ riktning avseende de avgränsade aspekter och uppsatta mål. Rött betyder negativ påverkan och grönt positiv påverkan. Gult betyder ingen påverkan och vitt att ingen bedömning gjorts. Kolumnbredden är satt i förhållande till summan som investeras. Page 36 of 416 31 (41)

Region Gotland Miljökonsekvensbeskrivning. Länsplan för regional transportinfrastrukturplan för Gotland 2018 2029 4.2.4. Påverkan på nationella mål Begränsad klimatpåverkan/ Nationellt utsläppsmål för transportsektorn Som indikator på planens påverkan på klimatet har en expertbedömning gjorts om åtgärderna kan påverka bilresandet och andelen gång, cykel och kollektivtrafik enligt principer om relativ attraktivitet mellan färdmedel. Sammantaget innebär de bedömda åtgärderna en positiv påverkan på klimat, eftersom merparten innebär ökad trafiksäkerhet och tillgänglighet för gång och cykel. God bebyggd miljö Bebyggelse. Planförslaget bedöms sammantaget ge en positiv påverkan. Satsningar gång och cykel ger möjlighet till mer transportsnål samhällsplanering. Buller. Flera av de åtgärdsvalstudier och utredningar som pågår kommer att kunna påverka trafiken i tätbebyggt område. Dock är det svårt att veta exakta vilka åtgärder som kommer att föreslås och i vilken mån dessa leder till ökade hastigheter eller mer trafik, eller fokus för åtgärderna kommer att ligga på trafiksäkerhet. Effekten beror också av vilka bullerdämpande åtgärder som eventuellt genomförs i samband med projekten. Frisk luft. Statlig medfinansiering till trafiksäkerhetshöjande åtgärder och cykelvägar bedöms ha en positiv påverkan på luftkvaliteten i tätort. Åtgärder inom statlig medfinansiering, som sker i Visby, bedöms ha en positiv påverkan på möjligheten att klara miljökvalitetsnormer för utomhusluft, vilka idag överskrids i Visby avseende partiklar. Påverkan på målet bedöms som svagt positiv, men beroende av prioriteringarna i genomförandet av planen. Ett rikt växt- och djurliv Merparten av åtgärderna innebär smärre ombyggnader som har begränsad påverkan på växt- och djurliv. Åtgärder längs statliga vägar och ny cykelled Västergarn-Klintehamn har dock en potentiellt negativ påverkan på de biologiskt viktiga miljöerna längs vägarna. Detta bör beaktas i planeringsskedet av enskilda åtgärder. Landskap (inbördes förhållande mellan flera miljömål) Påverkan på landskapsbilden bedöms sammantaget som försumbar. Folkhälsomålen Många av de bedömda åtgärderna innebär ökad trafiksäkerhet och tillgänglighet för gång och cykel, vilket bedöms leda till ökad fysisk aktivitet. Nollvisionen Merparten av de bedömda åtgärderna bedöms ha positiva trafiksäkerhetseffekter. Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-02-01 Page 37 of 416 32 (41)

Region Gotland Miljökonsekvensbeskrivning. Länsplan för regional transportinfrastrukturplan för Gotland 2018 2029 4.2.5. Påverkan på regionala mål Vision Gotland 2050 Relevanta mål: Alla människor på Gotland ska ha möjlighet att effektivt, säkert och på miljömässigt långsiktigt hållbart vis förflytta sig mellan bostad, arbete, skola och fritidsaktiviteter. De lokala transportsystemen ska vara säkra och tillgängliga för alla. Cykelåkandet ska öka med 30 procent över en 15-årsperiod. De bedömda åtgärderna bedöms ha en positiv påverkan på ovanstående mål. Framförallt bidrar åtgärderna till att oskyddade trafikanter, barn, äldre och personer med funktionsnedsättning får en ökad tillgänglighet. De bedömda åtgärderna är inte tillräckliga för att öka cyklandet med 30 %, men kan bidra till ökad cykling tillsammans med en cykelvänlig samhällsplanering. 4.3. Åtgärder för att förebygga, hindra eller motverka betydande negativ miljöpåverkan Drygt 80 % av den summa som satsas i länsplanen går till åtgärder som förebygger eller hindrar en betydande miljöpåverkan avseende fokusområdena klimat och hälsa. Hit hör cykelvägsåtgärder och statlig medfinansiering. För att motverka den negativa påverkan av planen är det viktigt att en uppföljning av planen sker för att säkerställa att kompensatoriska åtgärder genomförs. Uppföljningen är viktig i samband med MKB för enskilda objekt eller åtgärdsvalsstudier i de fall de ska genomföras. Likaså kan en noggrannare bedömning göras i samband med projekteringen som leder till en negativ miljöpåverkan för landskap. En stor del av planens utrymme satsas på åtgärder som innebär ökad cykeltrafik. Ökad cykling kan ge negativa trafiksäkerhetseffekter, men då främst genom fler singelolyckor. Utökat och förbättrat drift- och underhåll kan motverka en sådan effekt och påverka trafiksäkerheten i positiv riktning. Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-02-01 Page 38 of 416 33 (41)

Region Gotland Miljökonsekvensbeskrivning. Länsplan för regional transportinfrastrukturplan för Gotland 2018 2029 5. Uppföljning av planens miljöpåverkan Finns det risk för betydande miljöpåverkan ska detta följas upp och övervakas. Miljökonsekvensbeskrivningen har översiktligt bedömt att sådan betydande påverkan inte uppkommer som resultat av föreslagna åtgärder, eller i vissa fall att åtgärdens konsekvenser är osäkra. Uppföljning av enskilda åtgärder kommer även att aktualiseras i samband med miljöbedömningar på detaljerad nivå. Det är emellertid av intresse att mer systematiskt följa upp förändringar som kan kopplas till genomförda åtgärder. Uppföljningen kan lämpligen vara en del av den redovisning av plangenomförandet som varje år ska göras till regionstyrelsen. Dessa ligger sedan som ett av grundmaterialen för arbetet med planen i nästa planperiod. Uppföljning som särskilt har ansetts bör ske är mätningar av cykeltrafiken på ett urval av vägar över hela ön samt uppföljning av hur cyklister upplever trafiksäkerheten, mm. Detta senare kan ske genom enkäter och uppföljning av olycksstatistiken för cyklister. Hur planens åtgärder och förändringar utanför planen inverkar på utsläppen av växthusgaser följs upp på nationell nivå. För övriga miljökvalitetsmål sker uppföljning på länsnivå. Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-02-01 Page 39 of 416 34 (41)

Region Gotland Miljökonsekvensbeskrivning. Länsplan för regional transportinfrastrukturplan för Gotland 2018 2029 Bilaga 1-Avgränsning av mål och aspekter Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-02-01 Fokuso mråde Miljökvalitetsmål Miljöaspekter Klimat Begränsad klimatpåverkan God bebyggd miljö Klimatfaktorer Hälsa Frisk luft Luft JA God bebyggd miljö Människors hälsa JA Hanteras i MKB JA Page 40 of 416 Kriterier i bedömningsgrunde r Mängden personbilsoch lastbilstrafik Halter av NOx och inandningsbara partiklar (PM10) i tätorter. Antalet personer exponerade för halter över MKN i tätorter. Buller exponering för höga bullernivåer. Buller påverkan på förekomsten av tysta områden. Motiv till avgränsning Vägtransporterna står för en betydande del av utsläppen av växthusgaser. Transporterna har en strukturbildande funktion med påverkan på övrigt samhällsbyggande och formar därmed människors livsmiljö, men också framtida transportbehov. Länsplanen kan påverka transportbehovet på det statliga vägnätet, och genom bidrag till Region Gotlands infrastruktur även på det regionala vägnätet. Prioriteringarna i länsplanen påverkar den relativa attraktiviteten för olika trafikslag, bil, kollektivtrafik resp gång/cykel. Transporterna står för en hög andel av de svenska utsläppen till luft. Åtgärder i tätorter som ingår i länsplanen kan påverka trafiken och därmed halterna av NOx och partiklar i tätort. Påverkan på de totala emissionerna i transportsystemet är små. Eftersom det är i tätort som det finns en problematik är det relevant att avgränsa till påverkan i tätort. Transportsektorn utsätter fler än två miljoner människor för buller, där järnvägstrafiken står för ca 20 %. Åtgärderna i länsplanen påverkar trafiken i tätorter, 35 (41)

Region Gotland Miljökonsekvensbeskrivning. Länsplan för regional transportinfrastrukturplan för Gotland 2018 2029 där den största påverkan från höga ekvivalentnivåer finns. Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-02-01 Bara naturlig försurning Giftfri miljö Befolkning Människors hälsa Mark Vatten Biologisk mångfald, växt och djurliv Mark Vatten Materiella tillgångar NEJ NEJ Page 41 of 416 Fysisk aktivitet i transportsystemet Trafiksäkerhet - antal dödade och svårt skadade Barns, personer med funktionsnedsättnings och äldres möjlighet att på egen hand ta sig fram till sina mål. Tillgängligheten med kollektivtrafik, till fots och med cykel till utbud och aktiviteter. Tillgängligheten med gång, cykel och kollektivtrafik har betydelse för den fysiska aktiviteten i transportsystsmet. Åtgärder för ökad trafiksäkerhet och trygghet kan förbättra människors livskvalité. Åtgärderna i länsplanen bedöms kunna påverka trafiksäkerheten för personbilstrafik och oskyddade trafikanter. Åtgärder på vägar, cykelvägar och kollektivtrafik påverkar på vilket sätt befolkningen väljer att resa, vilket kan ha både positiva och negativa effekter på övriga miljökvalitetsmål. Positiva effekter kan också nås genom att befolkningen får lättare att transportera sig dit de ska med olika transportslag, ex. bil, cykel och kollektivt. Transporter bidrar till utsläpp av försurande ämnen. Den nationella vägtrafiken har dock en marginell påverkan på försurningen av mark och vatten. Den försurning som sker nu är främst relaterad till markanvändning och utsläpp från sjöfart och trafik på kontinenten. Trafikolyckor är en bidragande orsak till spridning av miljöoch hälsofarliga kemikalier i mark och vatten. Vattenskyddsområd en, vattendrag och känsliga 36 (41)

Region Gotland Miljökonsekvensbeskrivning. Länsplan för regional transportinfrastrukturplan för Gotland 2018 2029 Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Ingen övergödning Vatten Vatten Mark Vatten NEJ NEJ NEJ våtmarksområden måste därför beaktas vid utbyggnad av vägar. Aspekten hanteras främst genom att bedöma specifka objekts påverkan på vattenskyddsområd en, vattentäkter och vattendrag. I Gotlands länsplan finns endast ett namngivet objekt, vilket gör aspekten svår att hantera på en strategisk nivå. Se Giftfri miljö Trafikens påverkan på grundvattenkvalitén uppkommer dels genom drift av vägar, där saltning kan bidra till saltinträngning i grundvattnet, dels kan olyckor leda till att grundvatten förorenas av dels drivmedel eller andra kemikalier vid olyckor vid transport av farligt gods. Aspekten hanteras främst genom att bedöma specifka objekts påverkan på vattenskyddsområd en. I Gotlands länsplan finns endast ett namngivet objekt, vilket gör aspekten svår att hantera på en strategisk nivå. Miljömålet påverkas främst av jordbruk och enskilda avlopp. Trafiken har en marginell påverkan genom sina utsläpp av luftburet kväve. Skyddande ozonskikt NEJ Påverkas ej av transportsektorn Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-02-01 Landskap Säker strålmiljö NEJ Påverkas ej av transportsektorn Infrastrukturutbygg nad innebär ofta ett Risk för barriärer eller intrång och Ett rikt växt- och Biologisk mångfald, fragmentering JA fragmentering av djurliv växt- och djurliv Risk för utradering av landskapet genom unika miljöer. att ny mark tas i anspråk. Page 42 of 416 37 (41)

Region Gotland Miljökonsekvensbeskrivning. Länsplan för regional transportinfrastrukturplan för Gotland 2018 2029 Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-02-01 Inbördes förhållande mellan flera Landskap Myllrande våtmarker Vatten NEJ Ja, översiktligt Page 43 of 416 Betydelse för upprätthållande och utveckling av landskapets utmärkande karaktär och kvaliteter Vägkanterna på Gotland har sedan gammalt ett rykte om att ha ett rikt växtliv och sköts med en sådan inriktning. Gotland har också många växt- och djurarter och svampar, vilka på sikt är hotade till sin existens (rödlistade). Detta måste beaktas vid förslag om nyanläggningar redan på en strategisk nivå och påverkas även av smärre utbyggnader, exempelvis cykelvägar. Landskapsaspekten handlar om landskapets helhet och karaktärsdrag och bedöms kunna påverkas av planens konkreta innehåll. För utbyggnad cykelvägar och trafiksäkerhetshöjan de åtgärder, ex mitträcken, är aspekten av betydelse och kräver fortsatt utredning inför kommande utrednings- och planeringssteg. Infrastrukturen påverkar våtmarksmiljöer genom att mark tas i anspråk och bidrar till att skapa barriäreffekter och fragmentisering av landskapet. Nybyggnad, samt drift och underhåll kan även resultera i ändringar av de hydrologiska förhållandena i våtmarken. Risk för påverkan på myllrande våtmarker i samband med byggnation hanteras bättre i den fortsatta planeringen av enskilda projekt. 38 (41)

Region Gotland Miljökonsekvensbeskrivning. Länsplan för regional transportinfrastrukturplan för Gotland 2018 2029 Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Hav i balans samt levande kust och skärgård Storslagen fjällmiljö Biologisk mångfald, växt- och djurliv Biologisk mångfald, växt- och djurliv Forn- och kulturlämningar, bebyggelse och annat kulturarv NEJ NEJ NEJ NEJ Infrastrukturutbygg nad innebär ofta ett intrång och fragmentering av landskapet genom att ny mark tas i anspråk. Mitträcken skapar en barriär som försvårar framkomligheten för exempelvis skogsbruksmaskiner, detta kan även resultera i ett ökat behov av nya skogsbilvägar. Risk för påverkan på levande skogar i samband med byggnation hanteras bättre i den fortsatta planeringen av enskilda projekt. Infrastrukturutbygg nad kan innebära intrång och fragmentering av landskapet genom att ny mark tas i anspråk. Ny infrastruktur kan även ha en påverkan på småbiotoper som skyddas av det generella biotopskyddet. På Gotland finns ett gammalt vägnät som till liten del har ändrats sedan 1600-talet och som är en naturlig del av kulturmiljön. Gotlands länsplan innehåller ingen utbyggnad av nya vägar vilket gör att intrång i odlingsmiljö eller kulturmiljö bedöms som försumbara. Påverkas ej av transportsektorn Påverkas ej av transportsektorn Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-02-01 Page 44 of 416 39 (41)

Region Gotland Miljökonsekvensbeskrivning. Länsplan för regional transportinfrastrukturplan för Gotland 2018 2029 Bilaga 2 Bedömda åtgärder Visby hamn. Volymökningar i färjetrafiken och den kommande kryssningskajen gör att insatser för en säkrare och tillgängligare trafikmiljö i hamnområdet behövs. Reservhamn för färjetrafiken, Slite hamn. Nuvarande trafikavtal innehåller inte krav på att reservhamn ska finnas. Utan reservhamn är Gotland sårbart om något skulle inträffa som gör att Visby hamn inte kan användas. Ökad godshantering i Klintehamns hamn ger effekter på trafikmiljön. Region Gotland har inlett planering om utveckling i Klintehamn. Åtgärdsvalsstudie inom Trafikverket (2018) planeras. För att förbättra tillgängligheten och trafiksäkerheten till Visby flygplats bedrivs ett gemensamt projekt mellan Swedavia och Region Gotland. Förslag till konkreta åtgärder ska ges i början av 2018, för att i första hand lösa gång-och cykeltrafik på infartsvägen till flygplatsen och trafiksäker lösning för anslutningen/korsningen flygplatsinfarten/lummelundsväg (väg 149). Infrastrukturinvesteringar på Visborgsområdet: Trafiksäkra och attraktiva gång- och cykelövergångar, Färjeleden. Trafiksäker gång- cykelförbindelse mellan Visborgsområdet och Södra Hällarna, Toftavägen, väg 140. Sandhedsvägen, förbindelse mellan Toftavägen, väg 140, från cirkulationen Högklintsvägen, till väg 142. Medfinansiering till Region Gotlands investeringar för gång- och cykelvägar och tillgängliga hållplatser Tillgänglighetsanpassning av busshållplatser inom kollektivtrafiken. I Visby, i serviceorterna och på det statliga vägnätet. Cykelåtgärder: Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-02-01 Åtgärder inom Cykelplan Visby. Säker gång- och cykeltrafik till arbetsplatser, skolor och affärscentra. Anpassa förutsättningarna för gång- och cykeltrafik till Campus Gotland på grund av ökat elevantal. Gång- och cykelväg, Lummelundsväg, väg 149/Visby flygplats, se ovan Arbetspendling, cykling, till Visby, tätorter Cykelled Västergarn - Klintehamn, från nuvarande plan. Gång- och cykeltrafik, förbättra trafiksäkerheten Fårö. Cykling besöksnäringen, fortsatt utveckling, bl.a. förstudierna Sudret, Fårö, Östergarn. Sammanhängande led. Page 45 of 416 40 (41)

Region Gotland Miljökonsekvensbeskrivning. Länsplan för regional transportinfrastrukturplan för Gotland 2018 2029 Statliga vägnätet Åtgärder på väg 148, mellan Visby och Fårösund. Vägen är viktig för näringsliv, pendlare, kollektivtrafik och besökare med bil eller cykel. Vägen är smal och därmed mycket osäker för oskyddade trafikanter, gående eller på cykel. Bl.a. genom förbättrade förbindelser till Fårö ökar trafiken på vägen. Åtgärder, som bl.a. breddning är viktiga att genomföra. Översyn/åtgärdsvalsstudie övriga 140-vägar, standard, brister, behov av åtgärder. Med utgångspunkt från Trafikverkets rapport. Åtgärder för förbättrad standard på vägar som är viktiga för tillgängligheten på landsbygden. Åtgärder hastighetsgränser. Belysning, vägnätet. Fast förbindelse Fårö, inkl. behov för gång, cykel och parkering. Mindre åtgärder, statliga vägar. Färjeleden, åtgärdsvalsstudie. Vattenskyddsåtgärder, Visby. Åtgärdsvalsstudie. Klintehamn. Åtgärdsvalsstudie. Behov av ytterligare åtgärdsvalsstudier. Gångbro 7 strömmar, Slite Förbättringsåtgärder på Gotlands vägnät Genom budgetpropositionen 2017/18:1 ökades anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur med 50 miljoner kronor 2018 avsedda för förbättringsåtgärder på Gotlands vägnät. Trafikverket ska enligt budgetpropositionen, planera åtgärderna i samråd med Gotlands kommun. Enligt Region Gotlands uppfattning ska åtgärderna prioriteras till norra Gotland. Åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter inom Region Gotlands verksamhet är: Åtgärder som ökar trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter, till exempel att bygga säkra gång- och cykelpassager. Korsningsåtgärder, som förbättrar trafiksäkerheten för samtliga trafikanter. Detta kan till exempel innebära att en korsning byggs om till en cirkulationsplats. Separering av oskyddade trafikanter och biltrafik längs länsvägarna, till exempel anläggande av en ny gångväg. Åtgärder för att öka tillgängligheten. Säkra skolvägar: Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-02-01 Barns och ungdomars säkra skolvägar måste prioriteras. Det gäller framför allt förbättringar av gång- och cykelvägar, hållplatser, vägrenar, cykelbanor, angöringsplatser vid skolorna. Här kan särskilt framhållas Slite, övergången väg 147, mellan skola och idrottshall och trafiksituationen vid Dalhem skola. Page 46 of 416 41 (41)

PLAN Länsplan för regional transportinfrastruktur 2018-2029 2018-09-11 Fastställd av Välj ett objekt Framtagen av Välj ett objekt Datum 2018-09-11 Gäller Ärendenr RS 2017/322 Till RSAU 2018-09-25 Länsplanerna 2018 2029 ska vara fastställda senast 31 december 2018. Regionstyrelsen godkände förslaget till länsplan den 1 februari 2018. Regeringen fastställde ekonomiska ramar under våren och beslutade också att ramjusteringar skulle göras. Därefter har Trafikverket beslutat om justeringar av länens ramar. För Gotlands del innebär det ett tillskott på 24,284 milj. kr. Det medför att förändringar behöver göras i planen, se vidare tjänsteskrivelsen. Förslag till ändringar med anledning av Trafikverkets beslut om justerade ekonomiska ramar är gulmarkerade för tillägg och överstrukna, gulmarkerade för strykningar, och finns på sidorna: 4, 33, 35, 36, 37 samt i bilaga 6.1. Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 47 of 416 Webbplats www.gotland.se

Region Gotland Länsplan för regional transportinfrastruktur 2018-2029 Innehåll 1. Uppdrag...3 Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-09-11 2. Utgångspunkter...4 2.1 Mål...4 2.1.1 Nationella mål...4 2.1.2 Regionala mål...4 2.2 Länsplanen 2014-2025...5 2.3 Nationell infrastrukturplan...5 2.4 Planeringssystemet...6 2.5 Miljö, energi, klimat...7 2.6 Gotlands förutsättningar...10 2.6.1 Gotlands läge...10 2.6.2 Demografi...10 2.6.3 Boende...11 2.6.4 Tillgänglighet...11 2.6.5 Pendling...12 2.6.6 Näringsliv, företagande, arbetsmarknad och tillväxt...13 3. Kommunikationer och infrastruktur - nuläge och behov...15 3.1 Gotlands läge...15 3.2 Färjetrafiken...15 3.3 Gotlands hamnar...16 3.4 Flygtrafik...17 3.5 Översiktlig planering...17 3.5.1 Översiktsplan Bygg Gotland...17 3.5.2 Fördjupade översiktsplaner...18 3.5.3 Visborgsområdet...19 3.5.4 Planering Klintehamn...20 3.6 Kollektivtrafik...20 3.7 Cykeltrafik...21 3.8 Det statliga vägnätet...23 3.8.1 Funktionellt prioriterat vägnät...23 3.8.2 Vägarnas standard...24 3.8.3 Hastighetsöversyner...25 3.8.4 Trafikolyckor och hastighetsefterlevnad...25 3.8.5 Översyn av väghållarskapet...25 3.8.6 Belysning längs statliga vägar...25 3.8.7 Vattenskyddsområden...26 3.8.8 Kultur- och landskapsvärden...26 3.8.9 Sammanfattande brister för de statliga vägarna...26 3.8.10 Åtgärdsvalsstudier...26 3.9 Trafiksäkerhet och trygghet, tillgänglighet...27 3.10 Fast förbindelse Fårö...29 3.11 Förbättringsåtgärder på Gotlands vägnät...30 4. Förslag till åtgärder...30 4.1 Sammanställning av åtgärder...31 4.2 Ekonomiska förutsättningar...33 Page 48 of 416 2 (38)

Region Gotland Länsplan för regional transportinfrastruktur 2018-2029 4.3 Inriktning - Tillgänglighet, hållbarhet och trafiksäkerhet...34 4.4 Förslag till åtgärder...34 4.5 Effektbeskrivning...37 5. Genomförande...38 6. Bilagor...38 6.1 Sammanställning Länsplan 2018-2029...38 6.2 Miljökonsekvensbeskrivning...38 1. Uppdrag Alla län tar vart fjärde år fram länsplaner för regional infrastruktur. Det är en del i den statliga infrastrukturplaneringen. För Gotland är det Region Gotland som har ansvaret att upprätta och fastställa länsplanerna 1. Länsplanen innehåller investeringar i den statliga infrastrukturen och medel som går till att medfinansiera trafikinvesteringar i regionen. Regeringen gav i mars 2017 länsplaneupprättarna i uppdrag 2 att ta fram förslag till trafikslagsövergripande länsplaner för regional transportinfrastruktur för perioden 2018 2029. Enligt uppdraget ska länsplaneupprättarna beskriva vilka åtgärder som bör prioriteras för att bidra till att det övergripande transportpolitiska målet samt de jämbördiga funktionsoch hänsynsmålen nås. Länsplanerna kan omfatta 3 : investeringar i statliga vägar som inte ingår i stamvägnätet, åtgärder i sådana anläggningar m.m. för vilka statlig medfinansiering kan beviljas enligt 2 förordningen (2009:237) 4 om statlig medfinansiering till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar m.m. (här avses kollektivtrafikåtgärder och åtgärder för förbättrad miljö och trafiksäkerhet på kommunala vägar och gator), åtgärder som kan påverka transportefterfrågan och val av transportsätt samt åtgärder som ger effektivare användning av befintlig infrastruktur, åtgärder i andra icke statligt finansierade anläggningar av betydelse för det regionala transportsystemet som bör redovisas i planen, och från år 2012 driftbidrag till icke-statliga flygplatser som bedöms vara strategiskt viktiga för regionen. Genom budgetpropositionen 2017/18:1 ökades anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur med 50 miljoner kronor 2018 avsedda för förbättringsåtgärder på Gotlands vägnät. Trafikverket ska i samråd med Region Gotland genomföra Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-09-11 1 Lag om regionalt utvecklingsansvar i vissa län 2010:630. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svenskforfattningssamling/lag-2010630-om-regionalt-utvecklingsansvar-i_sfs-2010-630 2 Uppdrag. http://www.regeringen.se/496384/contentassets/dcc0207e00fe459e8a4648fb82df60af/rb-ii-6-n-2017-02312-tif-uppdrag-tilltrafikverket-om-forslag-till-nationell-plan-och-till-lansplanupprattarna-om-lansplaner.pdf 3 Förordning om länsplaner (1997:263). https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning- 1997263-om-lansplaner-for-regional_sfs-1997-263 4 http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20090237.htm Page 49 of 416 3 (38)

Region Gotland Länsplan för regional transportinfrastruktur 2018-2029 förbättringsåtgärder på det gotländska vägnätet. Se vidare avsnitt 3.11 Förbättringsåtgärder på Gotlands vägnät och avsnitt 4.1 Sammanställning av åtgärder. Regeringen fastställde 2018-05-31 de ekonomiska ramarna för resp. länsplan. De överensstämmer med de preliminära ramar som angavs i regeringens uppdrag i mars 2017 till länen om att ta fram förslag till länsplaner. Av regeringens beslut framgick även att respektive läns genomsnittliga årliga nivå för planperioden skulle justeras i förhållande till verkligt utfall av upparbetade medel för planperioden 2014 2025 vid utgången av 2017. Trafikverket meddelade 2018-08-06 vilka justeringar som gjorts. Enligt Trafikverket kommer dessa nya ramar vara de som används vid uppföljningar i årsredovisningarna och därför vara de som bör användas vid resp. länsplans fastställelse. För Gotlands del innebär det ett tillskott på 24,284 milj. kr. som ska fördelas på de första fyra åren av planperioden. Totalt blir då Gotlands planeringsram för hela planperioden 2018 2029, 248 milj. kr. 2. Utgångspunkter 2.1 Mål 2.1.1 Nationella mål Det övergripande transportpolitiska målet är: Att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. FUNKTIONSMÅL Tillgänglighet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingen i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. HÄNSYNSMÅL Säkerhet, miljö och hälsa Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att det övergripande generationsmålet för miljö och miljökvalitetsmålen nås samt bidra till ökad hälsa. Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-09-11 2.1.2 Regionala mål I Gotlands regionala utvecklingsprogram, Vision Gotland 2025 5 finns mål och strategier för trafiken på Gotland. Dessa är: Alla människor på Gotland ska ha möjlighet att effektivt, säkert och på miljömässigt långsiktigt hållbart vis förflytta sig mellan bostad, arbete, skola och fritidsaktiviteter. De lokala transportsystemen ska vara säkra och tillgängliga för alla. Cykelåkandet ska öka med 30 procent över en 15-årsperiod. 5 Vision Gotland 2025. http://www.gotland.se/75704 Page 50 of 416 4 (38)

Region Gotland Länsplan för regional transportinfrastruktur 2018-2029 Genom att 140-vägarna utvecklas till snabba och säkra matarvägar och kollektivtrafikens stomlinjer byggs ut, krymps avstånden på Gotland. Med utgångspunkt från det regionala utvecklingsprogrammet finns flera planer och program som ger mål och inriktning för verksamheter som påverkar kommunikationer och infrastruktur. Några av dessa är Tillväxtprogrammet, Energiplan 2020 och översiktsplanen Bygg Gotland. 2.2 Länsplanen 2014-2025 Gotlands nuvarande länsplan, 2014 2025 6 fastställdes i juni 2014. Planuppfyllelsen ligger på drygt 35 % under åren 2014-2016. En förklaring till utfallet är att marginalerna i Gotlands länsplan är små, då länsramen i jämförelse med andra län är liten. Om något oförutsett inträffar med något objekt är flexibiliteten att göra omfördelningar inom planen liten. Vägplanen för det enskilt största objektet i planen, gång- och cykelväg på väg 140, Västergarn-Klintehamn, har blivit överklagad, och har inte kunnat genomföras inom planperioden. Region Gotland har också haft investeringsstopp vilket medfört att utfallet av statlig medfinansiering blivit lägre än vad planen gett utrymme för. Sammantaget ger detta en låg planuppfyllelse. Inom länsplanen har bl.a. cirkulation och cykelväg byggts vid Väg 140/Kneippbyn. Medfinansierade åtgärder inom Region Gotland har varit: Gång- och cykelväg Järnvägsgatan Östra Hansegatan Gång- och cykelväg Rävhagen Genomgående och upphöjda passager Visborg Norrgattrondellen Cirkulationsplats Allégatan, Lännavägen, Stora Törneqvior Trafiksäkerhets- och cykelåtgärder Stenkumlaväg och Allégatan Cirkulationsplats Norra Hansegatan Andra åtgärder som gjorts, men som inte belastat länsplanen är utveckling av Klintehamns hamn (medel från den nationella planen och Region Gotland) och tillgänglighetsanpassning av busshållplatser. Tillgänglighetsanpassning av busshållplatser längs med linje 10, 11 och 12 görs genom den s.k. landsbygdsatsningen där staten tillfört extra medel för detta. Byggstart beräknas ske under 2018. Inom regionen har beläggningsarbeten genomförts på regionens vägnät och på enskilda vägar. Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-09-11 2.3 Nationell infrastrukturplan Den nationella infrastrukturplanen innehåller framför allt investeringar i järnvägssystemet och de större vägarna. Gotlands län saknar de större vägarna och järnvägar. Investeringar finansieras därför inte via den nationella planen. Finansiering i nationell plan som kan vara aktuella för Gotland är mindre trimningsåtgärder såsom miljöåtgärder t.ex. vattenskydd samt farledsåtgärder. Även underhållsåtgärder på väg finansieras med medel från nationell plan. 6 Länsplan 2014 2025. http://www.gotland.se/79897 Page 51 of 416 5 (38)

Region Gotland Länsplan för regional transportinfrastruktur 2018-2029 2.4 Planeringssystemet Länsplanerna innehåller investeringar på länsvägarna, statlig medfinansiering till regionala kollektivtrafikmyndigheter för kollektivtrafikinvesteringar på väg samt till kommuner för bland annat miljö-, cykel-, gång- och trafiksäkerhetsåtgärder. I Trafikverkets planeringsprocess är åtgärdsvalsstudier och fyrstegsprincipen centrala. Fyrstegsprincipen innebär att åtgärder ska provas förutsättningslöst i fyra steg innan åtgärder beslutas: 1. Tänk om. Överväg åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt. 2. Optimera. Genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt nyttjande av den befintliga infrastrukturen. 3. Bygg om. Vid behov genomförs begränsade ombyggnationer. 4. Bygg nytt. Om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen genomförs nyinvesteringar och/eller större ombyggnadsåtgärder Trafikverkets formella planeringsprocesser föregås av en åtgärdsvalsstudie. Åtgärdsvalsstudier tar hänsyn till alla trafikslag, alla typer av åtgärder och kombinationer av dessa. Val av åtgärder handlar om att lösa problem och tillgodose behov. Valen ska bidra till en hållbar samhällsutveckling genom kostnadseffektiva åtgärder. Med hjälp av fyrstegsprincipen kan val av trafikslag och åtgärder påverkas redan på idéstadiet. Behov och brister som är mer komplexa behöver genomgå en åtgärdsvalsstudie. Urvalet av nya åtgärdsvalsstudier sker i dialog med planupprättaren och ska ske i enlighet med den långsiktiga planens intentioner. När studien kan genomföras beror på när utrymme finns i genomförandeplanen för dessa. En åtgärdsvalsstudie ska resultera i åtgärder som sedan kan prioriteras in i verksamhetsplanen och genomföras när medel finns tillgängliga. Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-09-11 Investeringsverksamheten på Trafikverket styrs av en övergripande process som upprepas från år till år. Verksamhetsåret börjar med att Trafikverket ser över budgeten för att kunna justera för förändringar i fleråriga projekt. Under våren inleder sedan Trafikverket arbetet med inriktningsdiskussioner där Trafikverket ser över vilka projekt som behöver skjutas fram i tiden och vilka som kan fortskrida enligt plan. Här undersöks också om det finns utrymme i budget att lägga till nya åtgärder som är redo att beställas. Ramarna för de finansiella medlen är i det här läget ännu preliminära. Dessa är baserade på den liggande verksamhetsplanen och tar hänsyn till om nya förutsättningar har dykt upp. Och det är under den här perioden, mars till maj som det går att påverka vilka prioriteringar som görs i verksamhetsplaneringen. Efter sommaren kommer de ekonomiska ramarna, då kan Page 52 of 416 6 (38)

Region Gotland Länsplan för regional transportinfrastruktur 2018-2029 Trafikverket avsluta sin verksamhetsplanering för nästkommande år och med säkerhet se vilka projekt som kan gå vidare enligt planerna, vilka som måste justeras och vilka som det finns utrymme för att lägga till. Statlig medfinansiering söks av kommunerna/region Gotland genom Trafikverket ett år innan planerat genomförande av åtgärden. Nedanstående bild visar de olika stegen. 2.5 Miljö, energi, klimat Riksdagen har beslutat om ett klimatpolitiskt ramverk. Det består av nya klimatmål, en klimatlag och ett klimatpolitiskt råd. Klimatlagen träder i kraft 1 januari 2018. Som ett nytt långsiktigt klimatmål ska Sverige senast år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. För inrikes transporter gäller att växthusgasutsläppen ska ha minskat med minst 70 procent senast 2030 jämfört med 2010 (den inrikes luftfarten ingår inte då den ingår i EU:s utsläppshandelssystem, EU ETS). En av de utmaningar regeringen uppmärksammar i sitt uppdrag om infrastrukturplanering är klimatutmaningen. Man tar upp att jämfört med dagens nivå måste transportsektorns klimatpåverkan minska kraftigt. Länen uppmanas att beakta klimatutmaningen. Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-09-11 På Gotland har de klimatpåverkande utsläppen sedan 1990 minskat (utsläppen från stenindustrin ingår här inte i den totala mängden då den ingår i ETS, storskalig industri för export, som inte relateras till lokalsamhället. Inte heller jordbrukets markanvändning och djurhållning ingår.). Minskningen har ägt rum framför allt inom energiförsörjningen och avfall- och avloppssektorn. Även transportsektorn har minskat sina utsläpp, i huvudsak beroende på övergång till andra drivmedel och energieffektivare fordon. Ökat har däremot utsläppen från arbetsmaskiner gjort. Page 53 of 416 7 (38)

Region Gotland Länsplan för regional transportinfrastruktur 2018-2029 På Gotland svarade transporterna år 2014 för ca. 70 % av Gotlands klimatpåverkande utsläpp. Färjetrafiken ingår till viss del. Det visar transporternas dominans ifråga om klimatutsläpp ifrån användningen av fossila bränslen i det gotländska samhället. Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-09-11 Bilden av utsläppen av växthusgaser inom transportsektorns olika transportslag visar sig relativt oförändrad mellan åren 1990 och 2014. Utsläppen per bil har minskat, men antalet bilar ökat, så utsläppen är nästan desamma. Utsläppen från inrikessjöfart har minskat något de senaste åren tack vare kraven på övergång till diesel MK1. Arbetsmaskiner är en stor post på Gotland dels genom jordbrukets traktorer, dels genom stenindustrins arbetsmaskiner. Page 54 of 416 8 (38)

Region Gotland Länsplan för regional transportinfrastruktur 2018-2029 Ett par av de målsättningar som finns i det regionala utvecklingsprogrammet Vision Gotland 2025 behandlar klimatfrågor och transporter. Den ena är att verka för ett långsiktigt hållbart kommunikationssystem och den andra är att alla människor på Gotland ska ha möjlighet att effektivt, säkert och på miljömässigt långsiktigt hållbart sätt förflytta sig mellan bostad, arbete, skola och fritidsaktiviteter. Region Gotlands Energiplan 7 ska fungera som färdplan på väg till en hållbar energianvändning baserad på förnybar energi enligt målen i Vision Gotland 2025. Energiplanens klimatmål är att: Genom omställning från fossila bränslen till förnybar energi har klimatpåverkande utsläpp från energianvändningen på Gotland minskat med 45 % från 1990 till år 2020. I denna tidsperiod är det dock i första hand andra sektorer än transporterna som kommer att minska mest. Detta med anledning av Gotlands höga bilberoende, få alternativ till att resa med bil och en låg utbytestakt av bilar. I Energiplanens avsnitt om transporter och resor finns strategierna: Aktivt arbeta med att införa biogas som fordonsbränsle inom egna och upphandlade verksamheter, samt bidra till att så sker även för privata resor, särskilt personalens arbetspendling. Utreda vilka ytterligare insatser som ska göras för att serviceorterna ska kunna erbjuda service, både kommersiell och offentlig, för att begränsa behovet av att resa längre avstånd. Väga in möjligheterna till kollektivtrafik som ett av de viktiga kraven när lokalisering av större nya bostadsområden beslutas. Långsiktigt förbättra kollektivtrafiken, i första hand genom en satsning på stomlinjerna. Pröva snabba pendlingsturer från ytterområdena, till exempel Burgsvik och Fårösund. Prioritera cykeln genom insatser som underlättar för cyklister, bland annat genom fler cykelbanor också för längre sträckor. Genomföra och informationsinsatser och projekt, för att öka intresset för att cykla. I gatu- och väghållning prioritera de som har svårast att ta sig fram, bland annat genom att genomföra hållbarhets-, genus- och tillgänglighetsanpassad snöröjning och sandning vid vinterväglag. Aktivt öka användningen av cyklar och elcyklar för tjänsteresor. Uppmuntra och stödja initiativ för utveckling av eldrivna fordon och laddinfrastruktur för dessa. Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-09-11 För att möta klimatförändringarna måste ett långsiktigt hållbart och robust samhälle utvecklas. Infrastrukturen är en viktig del i detta, ny och befintlig infrastruktur måste säkras för att klara samhällsförändringarna. Klimatförändringar som väntas påverka kommunikationer är bl.a. ökad nederbörd, stigande havsnivå, ras och erosion. Framför allt vägnätet är sårbart särskilt genom ökad nederbörd och medföljande flöden. Även havsnivåhöjning kan ha påverkan lokalt. Länsstyrelsen i Gotlands län arbetar f.n. med en ny regional handlingsplan för klimatanpassning. I denna ingår bl.a. som förslag att under 2018 genomföra ett möte med Trafikverket och Region Gotland om hur vägnätet på Gotland kan anpassas till ett förändrat klimat. 7 Energi 2020. http://www.gotland.se/67446 Page 55 of 416 9 (38)

Region Gotland Länsplan för regional transportinfrastruktur 2018-2029 2.6 Gotlands förutsättningar I avsnittet beskrivs faktorer och förutsättningar som påverkar kommunikationer och transportinfrastruktur. 2.6.1 Gotlands läge Gotland ligger mitt i Östersjön, 15 mil till Nynäshamn, något längre till Lettlands kust. Gotlands läge gör tillgängligheten till en nyckelfråga och förbindelserna med omvärlden är avgörande för utvecklingen. Läget gör ön helt beroende av flyg- och färjetrafik. Ö-läget innebär många möjligheter, men kan också medföra begränsningar. Närheten till stora marknader; Stockholm, Mälardalen och sydöstra Sverige är en styrka, liksom till grannländerna runt Östersjön. Stockholmsregionens omfattande kommersiella och offentliga serviceutbud finns inom räckhåll för Gotland. Det omfattande, närliggande befolknings/kundunderlaget ger också möjligheter som att öka intresset för företagande och turism på Gotland. Men för att kunna utnyttja läget och stärka och utveckla Gotlands konkurrenskraft krävs en mycket god tillgänglighet, i form av ett väl fungerande transportsystem och en anpassad infrastruktur. Det förändrade säkerhetsläget i Östersjöområdet och försvarets återetablering på Gotland, är nytillkomna faktorer som kan påverka infrastrukturen. 2.6.2 Demografi Gotland har 58 003 invånare (dec. 2016). Invånarantalet har varierat kring 57 000 sedan 1990-talet. Befolkningen ökar i Visby, och särskilt dels i flera områden längs med kusten och dels på mellersta Gotland med pendlingsavstånd till Visby. Befolkningsprognosen 2017-2025 visar på en svag ökning av antalet invånare. Drygt hälften, 55 %, av befolkningen och jämnt fördelat mellan män och kvinnor, är i förvärvsarbetande åldrar (20 64 år). Denna grupp beräknas minska med ett par tusen personer under den kommande tioårsperioden. Samtidigt ökar åldersgruppen 65 år och uppåt (kvinnorna är här i majoritet) i ungefärligen motsvarande omfattning. Gruppen mellan 0 19 år beräknas öka något. Sammantaget gör detta att försörjningsbördan ökar. Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-09-11 Rörligheten är hög bland ungdomar som flyttar både till och från Gotland. Flyttningsnettot är negativt i de rörligaste yngre åldersgrupperna men positivt i många övriga. Kvinnorna flyttar i högre grad än männen. Stockholm/Mälardalen är den dominerande målpunkten/utgångspunkten för flyttningarna. 2.6.3 Boende Gotland har en jämförelsevis hög andel invånare som bor på landsbygd, knappt 40 %. De som bor på landsbygden bor i hög grad glest och utspritt. Page 56 of 416 10 (38)

Region Gotland Länsplan för regional transportinfrastruktur 2018-2029 Bebyggelsestrukturen ställer höga krav på väl fungerande kommunikationer. Visby är den största tätorten med drygt 24 000 invånare. I Visby som regionalt centrum finns bl.a. såväl huvuddelen av den offentliga och kommersiella servicen som de största arbetsplatserna. Hemse och Slite, på respektive södra och norra Gotland är efter Visby de två största serviceorterna, med kring 1 500 invånare. Även Klintehamn, Roma och Fårösund är större orter med ett relativt stort serviceutbud. Mindre tätorter med mellan 200 och 500 invånare är på södra Gotland: Havdhem, Stånga och Burgsvik, och på norra Gotland: Lärbro och Tingstäde. Några större tätorter finns på pendlingsavstånd till Visby, dessa är Tofta, Vibble-Västerhejde och Väskinde-Själsö. Boendet är fördelat på 60 % småhus och 33 % flerbostadshus, resterande är övrigt boende. 26 000 lägenheter finns på Gotland, därutöver finns ca. 7 000 fritidshus, många ägs av personer som är mantalsskrivna utanför Gotland. 2.6.4 Tillgänglighet Visbys många olika funktioner gör att tillgängligheten till staden är av stor betydelse. Även tillgängligheten till och förbindelserna mellan bostadsorter och övriga serviceorter och arbetsplatser är viktiga. Kartan och tabellen visar andelen och antalet invånare som inom olika tidsintervaller når Visby med bil. Av tabellen framgår att drygt hälften av invånarna, drygt 29 000 personer har en restid till Visby på max. 10 minuter. Drygt 88 % har en restid på mellan 0 till 40 minuter. Ca. 6 500 personer har en restid på mellan 40 till 80 minuter. När även Hemse och Slite läggs till visar tillgänglighetsanalysen att drygt 36 000 personer, 63,5 %, har en restid på upp till tio minuter till någon av de tre tätorterna. Drygt 99 % har en restid på mellan 0 till 40 minuter. Ca. 250 personer har en restid på mellan 40 till 50 minuter. Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-09-11 Page 57 of 416 11 (38)

Region Gotland Länsplan för regional transportinfrastruktur 2018-2029 2.6.5 Pendling Den genomsnittliga restiden till arbetet för personer i åldrarna 20-64 var i början av 2000- talet drygt 24 minuter. Tio år senare varade en genomsnittlig arbetsresa i 27 minuter, vilket tyder på att det skett en viss ökning dessa år. Värdena avser effektiv restid, det vill säga utan eventuell vänte- och bytestid. Den sammanlagda tiden som läggs på resor nationellt sett tenderade i slutet av 2000-talet vara konstant kring 70 minuter. Studier som gjorts på svenska förhållanden har kommit fram till att restiden 60 minuter enkel väg är den övre gräns där den största förändringen i viljan att resa äger rum. Oftast brukar den maximala pendlingstiden bedömas vara runt 40-45 minuter innan andra alternativ väljs. 8 Familjebilden påverkar också viljan och sättet att pendla. Vuxna utan barn är mer benägna att pendla kollektivt och även tidsmässigt längre, än vad vuxna med mindre barn. De sistnämnda använder i större utsträckning bil som pendlingsform. 9 Olika studier visar att kvinnor och män gör olika val som påverkar boende, arbetsort och därmed även pendlingsavstånd. Vanligen har män längre tid och avstånd till sin arbetsplats medan kvinnor har mer komplexa arbetsresor och reskedjor som innebär fler stopp för att till exempel hämta barn eller handla 10 I Visby som största tätort finns huvuddelen av arbetstillfällena och därmed den största inpendlingen. Visby har ett positivt pendlingsnetto på 4 799 personer. Drygt hälften av de med arbete i Visby, både bor och arbetar där. Knappt 1 500 pendlar ut från Visby och ca. 800 gör det till fastlandet, ungefär lika många som pendlar in därifrån. Fler kvinnor än män pendlar till Visby, det omvända gäller utpendlingen från Visby och till fastlandet. Visby inpendling Personer med arbetsplatser i Visby Varav personer bosatta i Visby Varav personer från övr Gotland Varav personer från annan kommun Män 7484 4175 2884 425 Kvinnor 8611 4755 3476 380 Totalt 16095 8930 6360 805 Även Slite och Hemse, som de största serviceorterna, har positiva pendlingsnetton. Pendling med bil dominerar, och kan i hög grad förklaras med den glesa boendestrukturen. Gotland är också det biltätaste länet, med 608 personbilar i trafik per 1 000 invånare. Högst ligger län av mer landsbygds/glesbygdskaraktär. Lägst antal bilar har Stockholms län. Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-09-11 Från Gotland pendlade 2015, knappt 2 200 personer, över hälften till Stockholms län. Till Gotland pendlade drygt 1 000 personer, även här är Stockholms län dominerande. 40 % av utpendlarna är kvinnor, medan inpendlingen är jämnare fördelad. 8 Remissunderlag inför Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland, 2016-12-14. http://www.gotland.se/94267 9 Remissunderlag inför Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland, 2016-12-14. http://www.gotland.se/94267 10 Remissunderlag inför Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud på Gotland, 2016-12-14. http://www.gotland.se/94267 Page 58 of 416 12 (38)

Region Gotland Länsplan för regional transportinfrastruktur 2018-2029 2.6.6 Näringsliv, företagande, arbetsmarknad och tillväxt Under 2000-talets inledning ökade sysselsättningen på Gotland företrädesvis inom handels, hotell och restaurangsektorerna, inom bygg, och också inom företagstjänstesektorn. Sysselsättningen minskade särskilt inom den areella sektorn, tillverkningsindustrin och inom försvaret. Mot bakgrund av försvarsnedläggningen utlokaliserades statliga verksamheter. Näringsstrukturen på Gotland skiljer sig i många avseenden åt jämfört med andra län. De största skillnaderna ligger i att Gotland har betydligt högre andelar företag och sysselsatta inom de areella näringarna, mineralutvinning och inom branscher kopplade till besöksnäringen. På Gotland finns högst andel sysselsatta, i likhet med många platser utanför storstäderna, inom den offentliga sektorn. De areella näringarna, livsmedelsindustrin, stenindustrin och besöksnäringen är sedan länge viktiga näringar på Gotland. Samtliga är starkt kommunikationsberoende. För de areella näringarna är väl fungerande färjetrafik, infrastruktur och hamnar avgörande. Huvuddelen av produktionen exporteras, framför allt via hamnarna i Visby och Klintehamn. Insatsvaror för jordbruket transporteras till Klintehamn. Transporterna från produktionsanläggningarna till hamnarna är omfattande. Inom stenindustrin på norra Gotland transporteras produkterna på egna fartyg från egna hamnar. För täkter på andra delar av Gotland finns förfrågningar om att nyttja Klintehamns hamn. Gotland är en stor besöksdestination. Antalet invånare mer än fördubblas under de mest intensiva sommarveckorna. Ungefär hälften av besökarna bor utanför Visby med omnejd. För besöksnäringen är kommunikationerna till och från Gotland avgörande. Då även besökarna bor spritt över Gotland liksom det faktum att besöksmålen finns över hela ön gör tillgängligheten på det gotländska vägnätet viktig. Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-09-11 På Gotland finns ca. 27 000 arbetstillfällen, något fler män än kvinnor är sysselsatta. Männen dominerar branscher som bygg, tillverkning, transporter, energi. Inom handel, kulturella och personliga tjänster (sport, fritid, bibliotek, etc.) och hotell och restaurang är fördelning relativt jämn. Kvinnorna arbetar i högre grad än männen inom vård, utbildning, omsorg och finans- och försäkringssektorerna. Förvärvsfrekvenserna såväl för män och kvinnor är högre på Gotland än i riket. Gotland är ett starkt företagarlän med många, huvudsakligen små företag. Nyföretagandet ligger vanligtvis relativt högt. Andelen företag startade av kvinnor hör också till de högsta. Drygt 16 % av de sysselsatta är egna företagare. Av dessa drivs ca. 70 % av män. Page 59 of 416 13 (38)

Region Gotland Länsplan för regional transportinfrastruktur 2018-2029 Under 2016 har efterfrågan på arbetskraft varit så stor att arbetslösheten sjunkit under hela året. Sysselsättningen bedöms öka totalt sett. Växande branscher bedöms bli byggsektorn, handel, företagstjänster och offentliga tjänster som t.ex. hälso- och sjukvård. Uppsala universitet Campus Gotland är ett campus inom Uppsala universitet beläget i Visby vid Almedalen, där institutioner och fakulteter bedriver utbildning och forskning. Campus Gotland har ca. 2 000 helårsstudenter, varav knappt 1 000 campusstudenter, och ca. 200 anställda. Målsättningen är att 1 500 studenter ska finnas på campus. Det innebär en ökning av både studenter och personal, som delvis kommer att ställa nya krav på transportsystem och infrastruktur. Den planerade expansionen av Campus Gotland medför troligen ett ökat resande på Visby flygplats. Kopplingen mellan centrala Visby och flygplatsen är en absolut central länk. Det är viktigt att förbindelserna är effektiva och säkra för alla grupper. En trafikseparerad cykelförbindelse till flygplatsen angelägen. Ökad hänsyn behöver också tas till behovet av att kunna resa kollektivt till och från Visby flygplats under en större del av året än idag. I Region Gotlands tillväxtprogram 2016 2020 11 ingår kommunikationer som ett utvecklingsområde. Tillväxt och näringslivsutveckling ställer krav på fungerande infrastruktur och kommunikationssystem. I programmet anges att möjligheterna till säkra och snabba resor och transporter till arbete och service på ön, är en förutsättning för människor och företagande. Och att en hållbar tillväxt och utveckling kräver god tillgänglighet till fastlandet. De tongivande branscherna inom tillväxtarbetet är besöksnäringen, mat- och livsmedelsnäringarna och kalkindustrin. Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-09-11 11 Tillväxtprogram Gotland. http://www.gotland.se/94617 Page 60 of 416 14 (38)

Region Gotland Länsplan för regional transportinfrastruktur 2018-2029 3. Kommunikationer och infrastruktur - nuläge och behov 3.1 Gotlands läge Gotlands läge gör kommunikationerna med omvärlden till en nyckelfråga och förbindelserna till och från Gotland är grundläggande för utvecklingen. Gotlands läge gör ön helt beroende av färje- och flygtrafik. För att kunna utnyttja läget och stärka och utveckla Gotlands konkurrenskraft krävs en mycket god tillgänglighet. Färje- och flygtrafiken har i huvudsak olika målgrupper, trafikslagen kompletterar, men ersätter inte varandra. Trafiksystemen måste kunna erbjuda transportlösningar som är anpassade efter invånarnas, näringslivets och besökarnas behov. Hur trafiken utvecklas kan ses som ett mått på Gotlands attraktivitet för boende och besökare, och på hur näringslivet utvecklas. På fastlandet är väg- och järnvägsanslutningarna till de hamnar som trafikeras av Gotlandstrafiken av stor vikt för att säkerställa att gods- och persontransporterna till och från Gotland fungerar. Väg 73 och Nynäsbanan utgör kopplingarna till hamnen i Nynäshamn. E 22 utgör kopplingen till hamnen i Oskarshamn. Färjeresenärer utan bil har små möjligheter att resa kollektivt från/till Oskarshamn. 3.2 Färjetrafiken Gotlands läge gör tillgängligheten till en nyckelfråga och färjetrafiken avgörande för öns utveckling och tillväxt. Det nuvarande trafiksystemet ses allmänt som väl fungerande och uppväger till viss del de transportmässiga konkurrensnackdelar som Gotland har. En god tillgänglighet, genom att tid och kostnad för resor och transporter minskar och genom en anpassad turtäthet är grundläggande för en positiv regional utveckling och en stärkt konkurrenskraft. För exempelvis livsmedelsindustrin är det för dess konkurrenskraft avgörande att sektorns behov finns med vid planering av turlistor och avgångstider. Ett väl fungerande trafiksystem förutsätter också en väl anpassad infrastruktur. En förbättrad tillgänglighet till och från fastlandet skulle tillsammans med bättre kopplingar till fastlandstrafiken bl.a. kunna medföra att Gotland i viss mån kan ta del i den pågående regionförstoringen Gotland kommer närmare fastlandet. Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-09-11 Färjetrafiken går mellan Visby-Nynäshamn (ca. 15 mil) och Visby-Oskarshamn (ca. 12 mil). Färjorna är både gods- och passagerarfartyg. År 2016 reste drygt 1,6 miljoner passagerare med färjorna, av dessa reste ca. 1/4 med Gotlandsrabatt (mantalsskrivna på Gotland). Färjorna är höghastighetsfartyg och restiden på linjerna är drygt 3 timmar. Nynäshamn trafikeras med i princip två dubbelturer per dag och Oskarshamn med en dubbeltur per dag. Under för-, sommar- och eftersäsong är antalet dubbelturer per dag betydligt fler. Resandet och transporterat gods har kontinuerligt ökat. Av personresandet går ca 25 % på den södra linjen (Oskarshamn) och 75 % på den norra (Nynäshamn). Godstransporterna är jämt fördelade på de båda linjerna. Färjetrafiken upphandlas av Trafikverket. Nuvarande avtalsperiod, mellan Trafikverket och Destination Gotland, omfattar tio år, och påbörjades 2017. Den upphandlade färjetrafiken går mellan Visby-Nynäshamn och Visby-Oskarshamn. I nuvarande trafikavtal ingår bl.a. ökad passagerarkapacitet, takpris för gotlänningar och gods, marknadsprissättning för besökare och att ett fartyg ska drivas med LNG. Page 61 of 416 15 (38)

Region Gotland Länsplan för regional transportinfrastruktur 2018-2029 År 2009 ändrades den förordning som reglerar linjesjöfarten till och från Gotland, så att krav på att angöra Gotland minst fem dagar per vecka året runt togs bort. Genom det öppnades möjligheterna att driva trafik till Gotland under kortare eller längre perioder, utöver den trafik som upphandlas. Under sommaren 2016 drev Gotlandsbåten trafik mellan Visby och Nynäshamn och Västervik. Sommaren 2017 drev Destination Gotland trafik, utöver den ordinarie linjetrafiken, mellan Visby och Västervik. 3.3 Gotlands hamnar Enligt Gotlands regionala utvecklingsprogram ska hamnarna i Visby, Slite och Klintehamn ha full kapacitet för sina uppdrag gällande färjetrafik, gods, fritids- och kryssningstrafik. Hamnarna i Visby och Klintehamn är riksintressen. Hamnarna på Gotland ägs och drivs av Region Gotland. Sjöfartsverket ansvarar för farlederna och innanför hamngränsen ansvarar Region Gotland. Hamnarna i Visby, Klintehamn och Slite är ur ett nationellt perspektiv var och en att betrakta som små. De måste ses som en helhet som kompletterar varandra för att klara Gotlands behov av hamnkapacitet. I Visby består verksamheten av linjetrafik (person- och godstrafik), kryssningstrafik, gästhamn samt oljehamn. Godshanteringen sker i Klintehamn och Slite. I Klintehamn hanteras företrädesvis gods i form av jordbruks- och skogsprodukter samt kalksten. I Slite kommer allmänt gods att hanteras och tunga lyft kan genomföras. De statliga maritima verksamheterna såsom Sjöräddningen har även sin bas i Slite. I Slite finns möjlighet att utveckla en av kajerna till en reservhamn för linjetrafiken vilket idag saknas. Under tidigare avtalsperioder för färjetrafiken har en reservhamn funnits med som en del i trafiksystemet. Enligt regionens mening måste staten ansvara för att denna funktion åter kommer till stånd. Utan en reservhamn för linjetrafiken är Gotland sårbart om något skulle inträffa som gör att Visby hamn inte kan trafikeras under en viss period. Inom de gröna näringarna skulle Slite som reservhamn ha betydelse för leveranser av livsmedel från Gotland och för leveranser av djurfoder till ön. Linjetrafiken ökar i volym och det i kombination med den nya kryssningskajen som byggs i Visby gör att en säkrare och mer tillgänglig trafikmiljö i, till och från hamnområdet i Visby är angelägen. Lösningar behövs som separerar gångtrafikanter från kryssningskajen från övrig trafik, samt möjligheter att tas sig med buss, mellan kryssningskajen och Visby inre hamn. Hänsyn måste tas till Riksintresset Visby och Visby världsarv. Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-09-11 Godshanteringen ökar i Klintehamn sedan hamnen muddrats och byggts ut. Med en större godshantering i Klintehamn uppkommer behov av att förbättra trafikinfrastrukturen på land för att bland annat höja trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter i hamnen och längs de vägar som kan få ökad tung trafik. Samtidigt är det viktigt för de gröna näringarna att hänsyn tas till dess framkomlighet, till tung godstrafik och till att särskilt jordbruksmaskiner kan vara extra breda. Fortsatt arbete krävs också med kapaciteten i såväl Klintehamn som Slite hamn för att klara framtidens behov i och med att godstrafiken kommer att öka och ske med större fartyg i framtiden. Om utveckling i Klintehamn se vidare avsnitt 3.5.4. Page 62 of 416 16 (38)

Region Gotland Länsplan för regional transportinfrastruktur 2018-2029 3.4 Flygtrafik På grund av ö-läget är flygförbindelserna till och från Gotland av central betydelse för tillgängligheten till Gotland. Flygets betydelse för Gotland gör att Visby flygplats har en strategisk roll. Flygplatsen är ett riksintresse. Swedavia äger och driver flygplasten, som ingår i det nationella basutbudet av flygplatser. Gotlands läge gör det också nödvändigt att flygplatsen har en beredskap dygnet om för kris- och nödsituationer. Gotland har reguljär flygtrafik året runt och dagligen till Bromma och Arlanda, och kontinuerligt under året till Göteborg, Malmö och Ängelholm. Chartertrafik finns under delar av året. Under sommarsäsongerna ökar antalet destinationer och flygbolag kraftigt. Antalet flygpassagerare har under den senaste tioårsperioden ökat kraftigt, 2016 var det drygt 460 000 personer. Att säkra och öka antalet destinationer är viktigt för turismen, övriga näringslivet och för boende på Gotland. Både Arlanda och Bromma har stor betydelse för Gotland. De båda flygplatserna fyller olika funktioner och kompletterar varandra utifrån resenärernas behov. Mer än 90 procent av Brommaresenärerna har Stockholmsregionen som slutmål, eller utgångspunkt. Lite mer än hälften av Brommaresenärerna reser i tjänsten, många av dem över dagen. Bland de som reser via Arlanda är det betydligt fler som har andra slutdestinationer, och som byter flyg på Arlanda. Visby flygplats ligger 3,5 kilometer norr om centrala Visby. Tillgängligheten till och från flygplatsen behöver utvecklas. Förutsättningarna för cykel och kollektivtrafik är särskilt bristande. Sammanhängande cykelväg saknas och förbindelse med kollektivtrafik finns endast under sommaren vilket lämnar passagerarna i ett bilberoende större delen av året. Under högsäsong bildas ofta köer vid utfarten längs Lummelundsväg. Ett samverkansprojekt, FysGot, pågår mellan Swedavia och Region Gotland, med syfte att ta fram förslag vad gäller tillgänglighet och trafiksäkerhet. 3.5 Översiktlig planering Länsplanen har nära samband med och koppling till den fysiska planeringen. För Gotlands del gäller det framför allt översiktsplanen Bygg Gotland och de fördjupade översiktsplanerna. 3.5.1 Översiktsplan Bygg Gotland Bygg Gotland, Översiktsplan för Gotlands kommun 2010-2025 12 antogs av fullmäktige i juni 2010. Översiktsplanen visar på regionens intentioner om hur mark och vattenområden bör användas för att stödja regionens målsättningar. Vad gäller trafiken på Gotland tas i infrastrukturavsnittet bl.a. hamnar, vägar, gator och cykelvägar upp. Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-09-11 Enligt Vision Gotland 2025 ska det övergripande vägnätet utvecklas så att goda förbindelser till och från tätorterna, för pendling till arbete och utbildning, långsiktigt säkerställs. Det innebär att de större länsvägarna ska utvecklas till effektiva och trafiksäkra transportsträckor både för persontrafik och för godshantering över ön. Det preciseras i översiktsplanen: 12 Översiktsplan Bygg Gotland http://www.gotland.se/bygggotland Page 63 of 416 17 (38)

Region Gotland Länsplan för regional transportinfrastruktur 2018-2029 Vägnätet ska utvecklas så att effektiva och trafiksäkra transportsträckor både för persontrafik och godshantering säkerställs. Det enskilda vägnätets långsiktiga underhåll ska säkerställas genom aktiva samfällighetsföreningar. För enskilda vägar som har särskilt stor betydelse som genomfartsvägar mellan statliga vägar bör förslag om statligt övertagande övervägas. För att höja trafiksäkerheten och att undvika ytterligare hastighetssänkningar ska nödvändiga breddningar och uträtningar av länsvägar prioriteras. För att höja trafiksäkerheten ska även satsningar på säkra korsningar där det är som mest angeläget prioriteras. Enskilda vägar som är viktiga för turismnäringen bör utvecklas och prioriteras när frågan om statsbidrag prövas. Målsättningen är att cykelåkandet ska öka med 30 procent över en 15-årsperiod. Av översiktsplanen framgår att: Planeringen av cykeltrafiken ska präglas av ett strukturtänkande med utgångspunkt från cyklandets egna behov, egna förutsättningar och egenvärde, där tillgänglighet, trygghet, miljö, hälsa och den kortaste vägen mellan två målpunkter har avgörande betydelse. Framtagande av cykelplaner bör prioriteras i följande ordning: 1. cykelplan för Visby (Cykelplan Visby 2015-2025, antagen av Tekniska nämnden 2015-12-15) 13 inklusive plan för arbetspendling med cykel, längs länsvägarna, ca 1 mil ut och in från Visby. 2. cykelplan för arbetspendling med cykel kring de större tätorterna. 3. cykelplan för arbetspendling med cykel kring de mindre tätorterna. 4. En cykelled av hög internationell klass, för cykelturismens utveckling på Gotland bör planeras och förverkligas. 3.5.2 Fördjupade översiktsplaner Fördjupade översiktsplaner tas fram för ett avgränsat område och ligger sedan till grund för områdets fortsatta detaljplaneläggning. Den fördjupade översiktsplanen för Visby, Hela Visby 14 är ett planeringsunderlag för Visbys framtida utveckling. I planen ingår riktlinjer bl.a. för biltrafik, kollektivtrafik, cykling, gående, gators utformning och parkering. Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-09-11 Fördjupade översiktsplaner har bl.a. även tagits fram för Sudret, Östergarnslandet och Fårö. Planerna för dessa områden syftar till att fördjupa, precisera och applicera intentionerna i översiktsplanen, med fokus på dessa områdens särskilda behov, möjligheter och begränsningar, dels till att vara vägledande i balansgången mellan utveckling och bevarande i detaljplanering och bygglovprövning. I regionens översiktsplan sägs att fördjupade översiktsplaner skall tas fram för ovan nämnda områden liksom för de större serviceorterna. 13 Cykelplan Visby 2015-2025. http://www.gotland.se/cykelplanvisby 14 Hela Visby. Fördjupad översiktsplan för Visbyområdet 2025. http://www.gotland.se/43400 Page 64 of 416 18 (38)

Region Gotland Länsplan för regional transportinfrastruktur 2018-2029 3.5.3 Visborgsområdet Visborgsområdet, i södra Visby planeras för boende, arbete och fritid. Till huvuddelen är det ett före detta regementsområde och omfattar ca. 450 hektar. Visborg är indelat i fem delar: 1. Norra området i anslutning till Färjeleden. 2. Regementsområdet i anslutning till kasernområdet. 3.. Villastaden söder om planerad tvärförbindelse. 4. Hällarna väster Toftavägen. 5. Idrotts- och rekreationsområde. En strukturplan har tagits fram för en första utbyggnadsbyggperiod. Planen godkändes av regionfullmäktige 2016-04-25, 61 och ger inriktningen för de norra och centrala delarna (delar av område 1 och områdena 2 och 5) av regementsområdet för en tio årsperiod (2016 2025). Strukturplanen ger riktlinjer som stöd för kommande detaljplaner och markanvisningar. Enligt strukturplanen är utgångspunkten för utvecklingen av Visborgsområdet en hög profil i de sociala och miljömässiga hållbarhetsperspektiven. Det planeras uppnås genom att skapa en god infrastruktur som gynnar en hållbar utveckling, bl. a. genom god tillgänglighet och miljöanpassade transportsystem, bevara och ge tillgång till attraktiva grönområden och främja sociala strukturer för att motverka segregation och främja integration. Av strukturplanen framgår att avsikten är att Visborgsområdet stadsbyggnads- och innehållsmässigt ska integreras med staden, Visby, och även på sikt med Vibble. Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-09-11 I och med att gående, cyklister och kollektivtrafik prioriteras så ökar även tillgången till olika transportmedel i Visborg ur ett jämställdhetsperspektiv. Tidigare studier har visat på att resmönster och tillgång till transportsystemet skiljer sig mellan kvinnor och män. Skillnaden beror bland annat på inkomst, värderingar, pendlingsavstånd, tillgång till färdmedel och rädsla för våld. För att främja upplevelsen av trygghet och möjligheten till att människor ska välja hållbara sätt att resa bör faktorer som god sikt, belysning, skötsel, främjandet av spontana möten samt goda kopplingar till andra stadsdelar tas hänsyn till vid planering i Visborg. Page 65 of 416 19 (38)

Region Gotland Länsplan för regional transportinfrastruktur 2018-2029 Exempel på infrastrukturinvesteringar som skulle kunna genomföras både innanför och utanför det första utbyggnadsområdet inom ramen för länsplanen för regional transportinfrastruktur är: Attraktiva och trafiksäkrande åtgärder för gång- och cykeltrafik för att förstärka kopplingen mellan Visborg och staden. Trafikverket har i sin genomförandeplan för åtgärdsvalsstudier initierat en översyn av Färjeleden. Den bör genomföras i samråd med Region Gotland och ta upp de behov som finns mot bakgrund av utbyggnaden av Visborg samt de behov som finns längs med övriga delar av Färjeleden. GC-förbindelse mellan Visborgsområdet och Södra Hällarna, Toftavägen, väg 140. Sandhedsvägen, tvärförbindelse mellan väg 140, Toftavägen och väg 142. Medfinansiering av gång- och cykelvägar och tillgängliga hållplatser för kollektivtrafiken, och övrig miljöanpassad infrastruktur. 3.5.4 Planering Klintehamn I Klintehamn har Region Gotland inlett en planering för att få fram en bred bild av visioner, möjligheter och behov för Klintehamns utveckling 15. Bakgrunden är bl.a. den planerade utvecklingen av hamnområdet då delar av verksamheten i Visby hamn flyttas över till Klintehamn. Det är då angeläget att se över konsekvenserna när det gäller trafik- och tillgänglighetsfrågor som rör kopplingen mellan de centrala delarna av Klintehamn och hamnområdet. Klintehamn har också potential för en positiv bebyggelseutveckling. Redan nu finns goda kommunikationer och ett attraktivt läge vid havet. Ett eventuellt upptagande av en ny stor kalkstenstäkt på södra Gotland kommer sannolikt att innebära ytterligare tunga transporter i och i anslutning till Klintehamn. Om dessa planer förverkligas kan det att innebära störningar i form av trafikbuller och säkerhetsrisker som kräver att det tas ett helhetsgrepp över den framtida planeringen av Klintehamn. Med anledning av den utökade godshanteringen har Trafikverket i sin rapport Transportsystemet Gotland pekat på behovet av att Trafikverket och Region Gotland gemensamt tar fram åtgärder som förbättrar trafiksäkerheten. 3.6 Kollektivtrafik Inom kollektivtrafiken drivs busstrafik på ett 15-tal linjer på landsbygden, turtätheten är högst på linjerna mellan Visby och de största tätorterna. Inom Visby drivs stadstrafik på sex linjer. Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-09-11 Region Gotland är regional kollektivtrafikmyndighet. I dag finns två upphandlade trafikavtal, landsbygdstrafik på Gotland och stadstrafik i Visby. Anropsstyrd närtrafik finns också tidtabelllagd med minst två resmöjligheter från samtliga socknar per vecka. Under 2016 färdigställdes ombyggnaden av Visby busstation som då tillgänglighetsanpassats, och ett låst cykelgarage byggdes. 2017 uppgraderades 15 Dialog Klintehamn 2030. http://www.gotland.se/klintehamn2030 Page 66 of 416 20 (38)

Region Gotland Länsplan för regional transportinfrastruktur 2018-2029 biljettsystemet i bussarna och nya hållplatsutropsskärmar samt WiFi finns nu i alla bussar. Sedan augusti 2017 trafikeras Visby flygplats med två kollektivtrafikturer i vardera riktningen till och från Visby. Trafikavtalen för landsbygdstrafiken Gotland, stadstrafiken Visby samt för skolskjuts går ut under 2019. Arbete pågår för att samordna de olika restyperna och även fordonsslagen framöver. Linjenät ska utvecklas mot mer anropsstyrd trafik och fordon ska kunna användas mer flexibelt. Genom Trafikverket sker ett arbete med att tillgänglighetsanpassa busshållplatser på landsbygden som ligger inom trafikverkets vägområde. Tillgänglighetsanpassningen kommer att omfatta åtgärder om totalt 12 miljoner kronor. Trafikverket driver och ansvarar för projektet men med stöd från Kollektivtrafikenhetens trafikplanerare. Projektet beräknas vara slutfört under 2019. Planer finns också att tillgänglighetsanpassa busshållplatsen i Roma som del av ett större projekt inom Region Gotland. Ett projekt pågår för att tydligare markera hållplatserna på landsbygden, genom att hållplatsstolpar ska placeras ut på båda sidor av vägen vid alla hållplatser. I samband med tillgänglighetsanpassningen bör även behov av belysning uppmärksammas. I samband med planerad utveckling av samordning av trafiken till år 2019 förväntas också fler resenärer kunna använda den allmänna kollektivtrafiken. Detta förutsätter också att tillgänglighetsanpassning av hållplatser fortsätter. Trafikverket uppmärksammar i rapporten Transportsystemet Gotland följande brister i infrastrukturen för kollektivtrafiken: Gångvägar i anslutning till och från saknas i vissa fall. Kollektivtrafik saknas till och från flygplatsen. Hållplatser är ej anpassade för fler cyklar på bussen. Långa, slingrande körsträckor med långa restider som följd. 3.7 Cykeltrafik Enligt det regionala utvecklingsprogrammet ska cykeltrafiken öka med 30 procent över en 15-årsperiod (2010 2025). Av översiktsplanen framgår att för att öka andelen cykeltrafik måste investeringar i infrastruktur göras som ökar trafiksäkerheten och tillgängligheten, samtidigt som aspekter som trygghet, miljö, hälsa och snabbhet måste vägas in. Gena cykelförbindelser mellan viktiga målpunkter i såväl Visby som de större tätorterna behövs. I översiktsplanen tas cykelplaner för tätorterna och för arbetspendling längs länsvägarna upp. Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-09-11 I Cykelplan Visby 2015 2025 16 prioriteras arbetet med att säkra gång- och cykeltrafiken till och från arbetsplatser, skolor och affärscentra. I Visbys cykelplan pekas saknade länkar ut i huvudvägnätet, varav vissa går längs statliga vägar. I cykelplanen beskrivs även andra behov som separering av gående längs huvudvägnätet, nya cykelparkeringar vid större målpunkter och knutpunkter för kollektivtrafik, trafiksäkerhetshöjande åtgärder vid korsningar och vid skolor samt förbättrad vägvisning. 16 Cykelplan Visby. http://www.gotland.se/cykelplanvisby Page 67 of 416 21 (38)

Region Gotland Länsplan för regional transportinfrastruktur 2018-2029 Till Uppsala Universitet - Campus Gotland vid Almedalen är idag trafiken omfattande. Elevantalet beräknas öka kraftigt och förutsättningarna att ta sig med cykel och till fots till campusområdet och till Visby lasarett, där vårdutbildningarna har många utbildningsmoment, behöver förbättras. Ett par cykelleder har byggts längs det statliga vägnätet, på väg 149 Visby Lummelunda och på väg 140 Visby Västergarn. Dessa används såväl för vardagscykling som av besökare. Ytterligare en sträcka, Västergarn Klintehamn skulle ha genomförts inom nuvarande plan. Längs den 7 km långa sträckan rör sig många gående och cyklister dagligen och det förekommer en del farliga omkörningar. Antalet bilar, gående och cyklister har dessutom ökat den senaste tiden eftersom det har byggts fler bostäder längs sträckan. För att öka säkerheten för oskyddade trafikanter avses en ny gång- och cykelväg byggas som är separerad från biltrafiken. Bl.a. inom ramen för Dialog Klintehamn (se avsnitt 4.5.4) har framförts att det i planförslaget inte finns någon direkt koppling till Klintehamns hamn, och att det i samband med en utbyggnad av cykelleden vore värdefullt att målpunkterna i hamnområdet blir lättillgängliga och kan nås på ett trafiksäkert sätt. Vägplanen för Västergarn Klintehamn blev överklagad till regeringen, vilket fördröjt genomförandet. Regeringen beslutade i oktober att avslå överklagandena, vilket innebär att planeringen kan gå vidare. Cykling är också en viktig del för turismen på Gotland. En förstudie har gjorts om förutsättningarna för att utveckla cykelturism på Fårö, Östergarnslandet och Sudret. Goda förutsättningar finns också att utveckla ytterligare mer lokala cykelvägar och stigar, t.ex. genom att kombinera tillväxt- och trafikinsatser. Det ökande intresset för att besöka Fårö gör att förutsättningarna för en säker gång- och cykeltrafik bör ses över. På Gotland finns en skyltad cykelled genom Svenska Cykelsällskapet. I Trafikverkets förslag till nationell plan, föreslås att 1 500 miljoner kronor avsätts för åtgärder för ökad och säker cykling. Dessa medel avses dock gå till att genomföra åtgärder där potentialen för en ökad och säker cykling är störst, d.v.s. i de största tätorterna. För Gotlands del är det angeläget att medel från den nationella planen även skulle kunna användas för samma typ av åtgärder även på mindre platser. Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-09-11 I Trafikverkets rapport Transportsystemet Gotland, sammanfattas bristerna vad gäller gång- och cykelvägar i: Fragmentarisk struktur, ej gent och sammanhängande cykelvägnät. Dåliga förutsättningar för cykling på landsbygd längs statliga vägar. Brister i cykelvägnätet i Visby både längs statliga och kommunala vägar. Avsaknad av rekreationsstråk för cykelturismen. Avsaknad av sammanhängande cykelväg mellan Visby och flygplatsen. Gångvägar i anslutning till busshållplatser saknas eller är bristfälliga. Vägvisning för cykel är bristfällig. Page 68 of 416 22 (38)

Region Gotland Länsplan för regional transportinfrastruktur 2018-2029 3.8 Det statliga vägnätet Vägnätet på Gotland är tätt, beroende på att boende och verksamheter är spridda över hela ön. Trafikverket ansvarar för det statliga vägnätet som omfattar 1 500 km, i huvudsak utanför tätorterna. Region Gotland ansvarar för vägnätet i tätorterna. 3.8.1 Funktionellt prioriterat vägnät Trafikverket har pekat ut det funktionellt prioriterade vägnätet på Gotland. Region Gotland har ställt sig bakom vägnätet. Vägarna utgör de viktigaste för den nationella och regionala tillgängligheten på Gotland och dess tillgänglighet ska enligt Trafikverkets beslut, värnas och höjas. De funktioner som pekas ut för vägarna är; dagliga personresor med bil, godstransporter, långväga personresor med bil samt dagliga personresor med kollektivtrafik. Kartan visar det prioriterade vägnätet med de fyra funktionerna samlade. Tabellen visar vilka vägar som är uppdelade på de olika funktionerna. I kategorin långväga personresor ingår enbart väg 148, den borde kompletteras med samtliga övriga 140-vägar. DAGLIGA PERSONR ESOR MED BIL GODS LÅNGVÄ GA PERSONR ESOR MED BIL KOLLEKTI V- TRAFIK VÄG 140 VISBY - KLINTEHAMN VIA TOFTA OCH VÄSTERGARN X X X VÄG 141 KLINTEHAMN - HEMSE X X Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-09-11 VÄG 142 VISBY - BURGSVIK, VIA HEMSE VÄG 143 VISBY - LJUGARN VIA ROMA VÄG 534 & 144 ROMA - HEMSE VÄG 146 KRÄKLINGBO ALA VÄG 147 VISBY - LÄRBRO VIA SLITE X X X X X Page 69 of 416 X X 23 (38)

Region Gotland Länsplan för regional transportinfrastruktur 2018-2029 VÄG 148 VISBY - FÅRÖSUND VIA LÄRBRO X X X VÄG 148 VISBYLEDEN X X X VÄG 149 LÄRBRO - KAPPELSHAMN X VÄG 149 VISBY - LUMMELUNDA VÄG 631 KATTHAMMARSVIK KRÄKLINGBO VÄG 664 SLITE - OTHEM X X X 3.8.2 Vägarnas standard Trafikverket redogör bl.a. för vägarnas standard i rapporten Transportsystemet Gotland, bristbeskrivning. Trafikverket har genomfört säkerhetsklassning av alla vägar som har vägnummer 100 eller lägre samt alla vägar med en genomsnittlig trafik över 4 000 fordon per dygn 17. Få vägar på Gotland har genomgått säkerhetsklassningen men av de som har gjort det har en stor andel låg trafiksäkerhetsklass. Det är främst sidoområdena som orsakar låg säkerhetsklassning där oeftergivliga föremål som t.ex. träd eller berg finns för nära vägen. De mindre statliga vägarna på Gotland är på flera håll smala med bristfälliga sidoområden vilket utgör en trafiksäkerhetsrisk. Dels finns en risk då oskyddade trafikanter går och cyklar längs dessa vägar och dels finns en ökad risk för avkörningsolyckor med motorfordon. Att vägarna är krokiga och har dålig sikt vid utfarter är ytterligare en trafiksäkerhetsrisk inte minst för de oskyddade trafikanterna. I förslaget till nationell plan för transportsystemet 2018-2029, beskrivs vägarnas betydelse för tillgängligheten på landsbygden. Centralt ur ett landsbygdsperspektiv är de vägar som är viktiga för dagliga resor, för tillgång till viktig samhällsservice och som har särskild betydelse för näringslivet. Samtidigt är dessa vägar många gånger det enda resealternativet. För att kunna upprätthålla en grundläggande standard på detta vägnät finns nationella medel för underhållsåtgärder. För Gotlands del, med ett omfattande vägnät och ett spridd boende, är det mycket angeläget att i högre grad kunna få del av dessa medel, detsamma gäller för medel för standardförbättringar inom ramen för länsplaneringen. Annars finns risk för t.ex. hastighetssänkningar på vägarna. Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-09-11 Vägarnas standard är en grundläggande utgångspunkt för hastighetssänkningar (se även följande avsnitt). Gotland är en vägberoende region, det täta vägnätet knyter samman Gotland. För att fortsatt kunna utveckla näringslivet och kunna öka boendet över hela Gotland är en snabb och säker framkomlighet på de gotländska vägarna mycket viktig. Investeringar i och kring vägnätet är nödvändiga så att standarden kan förbättras. Så kan tillgängligheten bli bättre, avstånden kortare och Gotland rundare. Sett i ett perspektiv där även tidsmässigt långa färjeresor görs, är en förkortad restid på väg mycket angelägen för näringsliv, för boende och för besökare. En god tillgänglighet måste finnas och kunna utvecklas genom effektiva och hållbara transportsystem. Möjligheterna till säkra och snabba resor och transporter, är en förutsättning för människor och företagande - för ett attraktivt Gotland. 17 Fyra olika klasser har använts för att bedöma vägens säkerhetsstandard; mycket god, god, mindre god och låg. Page 70 of 416 24 (38)

Region Gotland Länsplan för regional transportinfrastruktur 2018-2029 3.8.3 Hastighetsöversyner I Trafikverkets hastighetsöversyn från år 2016 pekas tre sträckor ut som aktuella att sänka hastigheten på från dagens 90 km/h till framtida 80 km/h. Lv 140 mellan Visby och Tofta strand Lv 143 mellan Visby och Roma Lv 148 mellan Lärbro och Fårösund Hastighetssänkningarna planeras att införas i slutet av nuvarande planperiod (år 2023). Hastighetssänkningarna motiveras av trafikflödet, vägens utformning samt miljöskäl. 2009 sänktes hastigheten på många av länsvägarna från 90 km till 80 km. 3.8.4 Trafikolyckor och hastighetsefterlevnad Hastighetsefterlevnaden på det statliga vägnätet är på en låg nivå och utvecklingen är inte i linje med vad som krävs för att nå etappmålet till år 2020. Relativt få olyckor med svåra konsekvenser har inträffat i Gotlands län de senaste 10 års-perioden. Av de olyckor som inträffat är singelolyckor den olyckstyp som orsakat flest dödade eller svårt skadade. Nästan två tredjedelar av alla som dödats eller skadats svårt har färdats i en personbil. 3.8.5 Översyn av väghållarskapet Trafikverket kommer att påbörja en utredning av väghållarskapet på Gotland som en del av en nationell översyn av väghållarskapsfrågor. Gotland har jämfört med övriga Sverige en något mer komplex situation för väghållarskapet där många enskilda vägars drift- och underhåll sköts av regionen snarare än enskilda markägare eller organisationer såsom vägföreningar, vägsamfälligheter och samfällighetsföreningar. Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-09-11 3.8.6 Belysning längs statliga vägar Ansvaret för belysning längs vägarna ligger generellt hos väghållaren. På Gotland övertog Vägverket på 1990-talet en del av den belysning på de statliga vägarna som de tidigare kommunerna satt upp. 2015 startades en gemensam studie av Trafikverket och Sveriges kommuner och landsting (SKL) om hur belysningsfrågan ska tas om hand på ett enhetligt sätt över hela landet. Utredningen presenterades i juni 2017. I rapporten sägs: De gemensamt framtagna kriterierna, som bedöms bidra till en hållbar utveckling utan att försämra trafiksäkerhet och trygghet, innebär en förändring av anläggningarna längs med statliga vägar, oavsett vem som idag är ägare. Efter genomförda pilotstudier är uppskattningen att upp till 50 procent av dagens befintliga ljuspunkter kommer finnas kvar och att det kan vara motiverat att dessa är statligt ägda. Hur övriga anläggningar ska hanteras behöver diskuteras, och förslag finns i rapporten. Kriterierna har gemensamt bedömts kunna ligga till grund för den fortsatta processen. Anläggningar som uppfyller framtagna kriterier föreslås tas över av Trafikverket. De anläggningar som lämnas över ska ha minst halva sin tekniska livslängd kvar. Övriga anläggningar föreslås rustas upp för att möta krav på livslängd, trafiksäkerhet och trygghet, eller demonteras. Demontering ombesörjs av anläggningsinnehavaren. Processen med överlåtelse av anläggningar bedöms ta 5 10 år att genomföra. Page 71 of 416 25 (38)

Region Gotland Länsplan för regional transportinfrastruktur 2018-2029 Under våren 2018 kommer en mer operativ fördjupning tas fram som beskriver hur genomförandet kan ske. Gotland har en hög andel boende på landsbygd. Boende och verksamheter är spridda över hela Gotland och vägnätet är tätt. Såväl för trafiksäkerheten som tryggheten är det viktigt att kunna behålla vägbelysningen. 3.8.7 Vattenskyddsområden På Gotland finns en stor säsongsmässig och geografisk variation i grundvattentillgång. Jordtäcket är inom stora områden tunt och det finns då ofta snabba förbindelser mellan ytoch grundvatten via spricksystem 18. Flera statliga vägar går i anslutning till, eller korsar, utpekade vattenskyddsområden där åtgärder behöver vidtas för att skydda vattentäkterna från föroreningar orsakade av vägtrafiken. 3.8.8 Kultur- och landskapsvärden På Gotland har många kulturhistoriska värden bevarats och det är viktigt att de fortsatt får vara en del av landskapsbilden. Bland annat finns ett stort antal alléer, milstolpar, artrika vägkanter och kulturvägar som Trafikverket arbetar kontinuerligt med att bevara och utveckla. 3.8.9 Sammanfattande brister för de statliga vägarna I Trafikverkets rapport Transportsystemet Gotland, sammanfattas bristerna för de statliga vägarna: Smala Krokiga Bristfälliga sidoområden med oeftergivliga föremål Utfarter med dålig sikt Brist på säkra korsningar Oskyddade trafikanter ej separerade Vägar skär igenom oskyddade vattenskyddsområden Vägar i natur-, och kulturområden med höga bevarandevärden. Belysningsstolpar i dåligt skick Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-09-11 3.8.10 Åtgärdsvalsstudier I rapporten Transportsystemet Gotland redovisas att Trafikverket i sin genomförandeplan för åtgärdsvalsstudier pekat ut tre studier som är aktuella inom närtid för Gotland: Färjeleden. Korsningspunkterna är i behov av översyn. Vägarnas funktion är viktiga för godstransporter, kollektivtrafik samt dagliga personresor med bil liksom för resor till och från Visby hamn. Ökad persontrafik och kryssningstrafik i Visby ger ökad trafik i form av fler bilar, fotgängare och cyklister. Väg 148 Lärbro. Det finns problem med trafiksäkerheten i Lärbro tätort. Problemen är främst kopplade till höga hastigheter. Korsningspunkter bör ses över. Vattenskyddsåtgärder Visby. Vattenskyddet i och kring Visby behöver förbättras då området är utpekat som vattenskyddsområde. 18 Transportsystemet Gotland, Trafikverket. Page 72 of 416 26 (38)

Region Gotland Länsplan för regional transportinfrastruktur 2018-2029 Förutom ovanstående pekas i rapporten på att det utifrån bristbeskrivningen finns behov av fördjupade utredningar/åtgärdsvalsstudier inom följande områden. Cykelplanering. Cykelplanen för Visby pekar ut vilka sträckor på statliga och kommunala vägar som behöver kompletteras för att få ett sammanhängande cykelvägnät i staden. Utanför Visby saknas kartläggning av behoven och en samordnad cykelplanering mellan Trafikverket och regionen behövs för att ta fram åtgärder som främjar både daglig pendlingscykling och turistcykling. Följdinvesteringar på Fårö. Med en utökad färjetrafik eller bro till Fårö kommer trafiken på Fårö att öka. Det ger i sin tur ett behov av att förbättra trafiksäkerheten. Trafikverket bör tillsammans med regionen ta fram förslag på trafiksäkerhetshöjande åtgärder på Fårö. Följdinvesteringar Klintehamn. Utökad godshantering i Klintehamn ger fler transporter på vägnätet till- och från hamnen. Trafikverket och regionen behöver gemensamt ta fram åtgärder som förbättrar trafiksäkerheten i Klintehamn då transporterna och mängden personer som rör sig i anslutning till hamnen ökar. Översyn väg 148. I genomförandeplanen för åtgärdsvalsstudier har väg 148 genom Lärbro pekats ut för studie de kommande åren. Resterande del av väg 148 mellan Fårösund och Visby finns ett behov av att studera vidare. Trafiken på vägen förväntas öka då förbindelsen till Fårö förbättras. Vägen utgör även ett viktigt kollektivtrafikstråk där konkurrenskraften mot bilen är svag på grund av långa restider. Vägen är idag mycket osäker för oskyddade trafikanter, särskilt sommartid och behöver bli bredare. Urvalet av vilka åtgärdsvalsstudier som genomförs måste tydligare kopplas till och styras av länsplanen för regional transportinfrastruktur. Det sker lämpligast inom ramen för dialogen mellan Trafikverket och Region Gotland (avsnitt 5). Förslag har ställts till Region Gotland och Trafikverket om att utreda förutsättningarna för att resa kollektivt med tåg på Gotland. Syftet är att få till stånd ett miljövänligt och snabbt resande, och att öka kollektivtrafikresandet och pendlingsmöjligheterna. En spårbunden kollektivtrafik skulle byggas ut på snabba stomlinjer, med hög turtäthet, där Fårösund, Slite, Klintehamn och Hemse skulle knytas till Visby. Inom trafiken skulle minst 6 000 personer resa per dygn. Uppbyggnaden tänks finansieras med statliga medel och för driften tänks trafikintäkterna och Region Gotland stå för. Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-09-11 3.9 Trafiksäkerhet och trygghet, tillgänglighet Transportsystemet ska medverka till att alla ska ha en grundläggande tillgänglighet och vara jämställt, att likvärdigt kunna svara mot mäns och kvinnors transportbehov. Det ska vara utformat så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning och så att barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet och vara i trafikmiljöer ska öka. Det ska också anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt och bidra till ökad hälsa. Transportsystemet ska i och med det möjliggöra tillgänglighet och vara användbart för individer oavsett ålder, kön och funktionsnedsättning. Page 73 of 416 27 (38)

Region Gotland Länsplan för regional transportinfrastruktur 2018-2029 Riksdagen beslutade 1997 att Nollvisionen ska utgöra grund för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige 19. Det innebär att det långsiktiga målet är att ingen ska dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor. Vägtransportsystemets utformning och funktion ska anpassas till de krav som följer av detta. I juni 2009 beslutade riksdagen om ett nytt etappmål för trafiksäkerheten som innebär att antalet dödade i trafiken bör halveras mellan år 2007 och år 2020. Det motsvarar högst 220 dödade år 2020. Regeringen föreslår också att målet om antalet allvarligt skadade i trafiken reduceras med en fjärdedel. Målen presenterades i regeringens proposition 2008/09:93. Det finns också ett mål på EU-nivå som säger att antalet dödade bör minska med hälften mellan 2010 och 2020. För att uppnå trafiksäkerhetsmålen tillämpas så kallad målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet. Det innebär att det finns mål att följa upp för ett antal indikatorer och att trafiksäkerhetsutvecklingen och måluppfyllelsen utvärderas vid årliga resultatkonferenser. Syftet med indikatorerna är att skapa långsiktighet och systematik i trafiksäkerhetsarbetet. Uppföljningen av indikatorerna är central i målstyrningen. Var och en av indikatorerna har ett målvärde som ska uppnås till 2020. Dessa mål motsvarar tillsammans ett samlat mål för trafiksäkerhetsutvecklingen. För närvarande följer staten upp följande indikatorer inom ramen för målstyrningsarbetet: Hastighetsefterlevnad, statligt vägnät Hastighetsefterlevnad, kommunalt vägnät Nykter trafik Bältesanvändning Hjälmanvändning Cykelhjälm Mopedhjälm Säkra personbilar Säkra motorcyklar (ABS) Säkra statliga vägar Säkra gång-, cykel- och mopedpassager Underhåll av gång- och cykelvägar Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-09-11 Länsplanen ska omfatta de områden ovan som kräver fysiska åtgärder i det kommunala, regionala och statliga vägnätet. Om man tittar på medelvärdet av antalet polisrapporterade döda och svåra olyckor i trafiken på Gotland för basår 2004-2008 så är medelvärdet att antalet dödade i trafiken var 2,2 personer per år, för antalet allvarligt skadade var siffran 24,2 personer per år. Tittar man på medelvärdet för åren 2012-2016 så är antalet dödade i trafiken 3,6 personer per år och antalet svåra olyckor 18,8 personer per år 20. Anledningen att man tittar på femårsperioder är för att antalet kan variera mycket per år varför ett medelvärde är säkrare att utvärdera. Tittar man på polisrapporterade antalet dödade ses att etappmålet för Nollvisionen inför år 2020 inte är uppnått. Ska målet uppnås ska medelvärdet av antalet dödade i trafiken per år inte överskrida 1,6 personer per år. När det 19 http://www.trafikverket.se/privat/trafiksakerhet/vart-trafiksakerhetsarbete/trafiksakerhetsmal/ 20 Informationssystemet STRADA Swedish Traffic Accident Data Acquisition Page 74 of 416 28 (38)

Region Gotland Länsplan för regional transportinfrastruktur 2018-2029 gäller antalet allvarliga olyckor ska dessa inte överskrida 24,3 personer per år, vilket innebär att det etappmålet för tillfället klaras. Åtgärder måste genomföras för att förbättra trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter. Infrastrukturen och hastigheten måste anpassas så att den uppfyller fordonstrafikanters samt oskyddade trafikanters behov. Åtgärder som ingår i länsplanen är följande: Barns säkra skolvägar, till exempel hastighetsdämpande åtgärder. Åtgärder som ökar trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter, till exempel att bygga säkra gång- och cykelpassager. Korsningsåtgärder, som förbättrar trafiksäkerheten för samtliga trafikanter. Detta kan till exempel innebära att en korsning byggs om till en cirkulationsplats. Separering av oskyddade trafikanter och biltrafik längs länsvägarna, till exempel anläggande av en ny gångväg. Åtgärder för att öka tillgängligheten. I alla åtgärder som genomförs som rör trafiksäkerhet ska alltid hänsyn tas till trygghet samt tillgänglighet. Alla nya investeringar ska upplevas trygga samt vara tillgänglighetsanpassade. Region Gotland antog Tillgänglighetsstrategi för en framkomlig fysisk utemiljö år 2016. 21. Region Gotland kommer framöver att genomföra en ny inventering av trafiksäkerhetsläget på Gotland för att kunna använda detta som underlag för den framtida planeringen av trafiksäkerhetsåtgärder. 3.10 Fast förbindelse Fårö Förbindelsen mellan Gotland och Fårö utgörs idag av Trafikverkets vägfärjor mellan Fårösund på Gotland och Broa på Fårö. Färjan har två avgångar per timme från Fårösund och vänder direkt tillbaka efter lossning och lastning vid Broa. Under sommaren ökar efterfrågan på antalet turer och kapaciteten för färjan räcker inte till. Jämfört med övrig tid under året är trafikmängden dubbelt så hög under de fem mest intensiva veckorna av sommaren, vilket gör att det bildas långa köer vid färjelägena med flera timmars väntetid. Belastningen på vägnätet blir således hög under korta men intensiva perioder. Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-09-11 Genom regionens översiktsplan, Bygg Gotland och den fördjupade översiktsplanen för Fårö 22 har regionfullmäktige uttalat att man vill ha en fast förbindelse mellan Broa på Fårö och Fårösund. Ambitionen är dels att förbättra förutsättningarna för fastboende på Fårö, dels att stärka det lokala näringslivet och arbetsmarknaden både på Fårö och i Fårösund. Regionens riktlinjer i översiktsplanen är att: 21 Tillgänglighetsstrategi. http://dokument.gotland.se/integrationservice.svc/getdocumentcontent?documentnumber=8484 22 FÖP Fårö. http://www.gotland.se/77914 Page 75 of 416 29 (38)

Region Gotland Länsplan för regional transportinfrastruktur 2018-2029 Regionen förordar en fast förbindelse mellan Fårö och huvudön som bör ansluta i närheten av nuvarande färjelägen i Fårösund på Gotlandssidan och vid Broa på Fårösidan. Funktionsmässigt ska den fasta förbindelsen ha kapacitet att klara både biltrafik och cykel- och gångtrafik. En fast förbindelse är inte bara en fråga om samhällsekonomi och ett verktyg for utveckling. Det finns även en lång rad andra aspekter att ta hänsyn till. Det handlar t.ex. också om att se och bedöma miljökonsekvenser, sociala, kulturella och estetiska konsekvenser samt att ta ställning till förändringar av upplevelse- och känslovärden som är förknippade med entrén till Fårö och dess förbindelse med huvudön. Finansiering av en fast förbindelse till Fårö ligger inte inom infrastrukturplaneringen. Trafikverket genomförde 2013 en förstudie 23 for att undersöka möjligheterna för att förbättra förbindelsen mellan huvudön och Fårö. Förstudien förordar inte någon viss åtgärd utan presenterar möjliga lösningar och konsekvenser av dessa. I den pekas ett behov av ökad tillgänglighet ut. Nästa steg i processen är att Trafikverket ska fatta beslut om hur projektet ska drivas vidare. Med förbättrade förbindelser till Fårö kommer biltrafiken att öka på Fårö. Det ger i sin tur ett ökat behov av investeringar i trafiksäkerhetshöjande åtgärder för fotgängare och cyklister. 3.11 Förbättringsåtgärder på Gotlands vägnät Genom budgetpropositionen 2017/18:1 ökades anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur med 50 miljoner kronor 2018 avsedda för förbättringsåtgärder på Gotlands vägnät. Trafikverket ska med anslaget genomföra förbättringsåtgärder på Gotlands vägnät i syfte att öka framkomligheten och förbättra trafikmiljön. Åtgärderna som kan genomföras är dels förbättringsåtgärder på det statliga vägnätet (länsvägar) och dels statlig medfinansiering av åtgärder på det kommunala väg- och gatunätet. Åtgärderna, ska enligt budgetpropositionen, planeras i samråd med Gotlands kommun. Hur detta ska hanteras av Trafikverket är i dagsläget inte klarlagt. 4. Förslag till åtgärder Gotlands planeringsram för perioden 2018 2029 är begränsad, och har så varit i flera planeringsomgångar. Förutsättningar finns endast att genomföra mindre förbättringar. Under en längre tid har inte behov och brister kunnat åtgärdas, samtidigt har också nya behov tillkommit. Den utveckling som sker på Gotland, inom näringslivet, som inom besöksnäringen och den areella sektorn, och i övrigt i samhället, som ett ökat bostadsbyggande, måste även här kunna kopplas samman med infrastrukturinvesteringar. Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-09-11 Gotland är en vägberoende region, med ett tätt och spritt vägnät som knyter samman Gotland. Vägnätet motsvarar boendestrukturen, med en hög andel boende på landsbygd, och lokaliseringen av verksamheter. För att fortsatt kunna utveckla näringslivet och kunna öka boendet över hela Gotland är en snabb och säker framkomlighet på de gotländska vägarna mycket viktig. Investeringar i och kring vägnätet är nödvändiga så att standarden 23 Trafikverket Fårö. https://www.trafikverket.se/nara-dig/gotland/projekt-i-gotlands-lan/faroforbindelsen/ Page 76 of 416 30 (38)

Region Gotland Länsplan för regional transportinfrastruktur 2018-2029 kan höjas. Så kan tillgängligheten förbättras, avstånden bli kortare och Gotland rundare. Sett i ett perspektiv där även tidsmässigt långa färjeresor görs, är en förkortad restid på väg mycket angelägen både för näringsliv, boende och för besökare. En god tillgänglighet måste finnas och kunna utvecklas genom effektiva och hållbara transportsystem. Möjligheterna till säkra och snabba resor och transporter, är en förutsättning för människor och företagande - för ett attraktivt Gotland. 4.1 Sammanställning av åtgärder Här görs en sammanställning av åtgärder som skulle kunna finansieras/medfinansieras i länsplanen eller har koppling till den. Visby hamn. Volymökningar i färjetrafiken och den kommande kryssningskajen gör att insatser för en säkrare och tillgängligare trafikmiljö i hamnområdet behövs. Reservhamn för färjetrafiken, Slite hamn. Nuvarande trafikavtal innehåller inte krav på att reservhamn ska finnas. Utan reservhamn är Gotland sårbart om något skulle inträffa som gör att Visby hamn inte kan användas. Ökad godshantering i Klintehamns hamn ger effekter på trafikmiljön. Region Gotland har inlett planering om utveckling i Klintehamn. Åtgärdsvalsstudie inom Trafikverket (2018) planeras. För att förbättra tillgängligheten och trafiksäkerheten till Visby flygplats bedrivs ett gemensamt projekt mellan Swedavia och Region Gotland. Förslag till konkreta åtgärder ska ges i början av 2018, för att i första hand lösa gång-och cykeltrafik på infartsvägen till flygplatsen och trafiksäker lösning för anslutningen/korsningen flygplatsinfarten/lummelundsväg (väg 149). Infrastrukturinvesteringar på Visborgsområdet: Trafiksäkra och attraktiva gång- och cykelövergångar, Färjeleden. Trafiksäker gång- cykelförbindelse mellan Visborgsområdet och Södra Hällarna, Toftavägen, väg 140. Sandhedsvägen, förbindelse mellan Toftavägen, väg 140, från cirkulationen Högklintsvägen, till väg 142. Medfinansiering till Region Gotlands investeringar för gång- och cykelvägar och tillgängliga hållplatser Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-09-11 Tillgänglighetsanpassning av busshållplatser inom kollektivtrafiken. I Visby, i serviceorterna och på det statliga vägnätet. Cykelåtgärder: Åtgärder inom Cykelplan Visby. Säker gång- och cykeltrafik till arbetsplatser, skolor och affärscentra. Page 77 of 416 31 (38)

Region Gotland Länsplan för regional transportinfrastruktur 2018-2029 Anpassa förutsättningarna för gång- och cykeltrafik till Campus Gotland på grund av ökat elevantal. Gång- och cykelväg, Lummelundsväg, väg 149/Visby flygplats, se ovan Arbetspendling, cykling, till Visby, tätorter Cykelled Västergarn - Klintehamn, från nuvarande plan. Gång- och cykeltrafik, förbättra trafiksäkerheten Fårö. Cykling besöksnäringen, fortsatt utveckling, bl.a. förstudierna Sudret, Fårö, Östergarn. Sammanhängande led. Statliga vägnätet Åtgärder på väg 148, mellan Visby och Fårösund. Vägen är viktig för näringsliv, pendlare, kollektivtrafik och besökare med bil eller cykel. Vägen är smal och därmed mycket osäker för oskyddade trafikanter, gående eller på cykel. Bl.a. genom förbättrade förbindelser till Fårö ökar trafiken på vägen. Åtgärder, som bl.a. breddning är viktiga att genomföra. Översyn/åtgärdsvalsstudie övriga 140-vägar, standard, brister, behov av åtgärder. Med utgångspunkt från Trafikverkets rapport. Åtgärder för förbättrad standard på vägar som är viktiga för tillgängligheten på landsbygden. Åtgärder hastighetsgränser. Belysning, vägnätet. Fast förbindelse Fårö, inkl. behov för gång, cykel och parkering. Mindre åtgärder, statliga vägar. Färjeleden, åtgärdsvalsstudie. Vattenskyddsåtgärder, Visby. Åtgärdsvalsstudie. Klintehamn. Åtgärdsvalsstudie. Behov av ytterligare åtgärdsvalsstudier. Gångbro Sjuströmmar, Slite. Säkra skolvägar Barns och ungdomars säkra skolvägar måste prioriteras. Det gäller framför allt förbättringar av gång- och cykelvägar, hållplatser, vägrenar, cykelbanor, angörningsplatser vid skolorna. Här kan särskilt framhållas Slite, övergången väg 147, mellan skola och idrottshall och trafiksituationen vid Dalhem skola. Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-09-11 Åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter inom Region Gotlands verksamhet är: Barns säkra skolvägar, till exempel hastighetsdämpande åtgärder. Barns och ungdomars trafiksituation måste förbättras. Åtgärder som ökar trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter, till exempel att bygga säkra gång- och cykelpassager. Korsningsåtgärder, som förbättrar trafiksäkerheten för samtliga trafikanter. Detta kan till exempel innebära att en korsning byggs om till en cirkulationsplats. Separering av oskyddade trafikanter och biltrafik längs länsvägarna, till exempel anläggande av en ny gångväg. Page 78 of 416 32 (38)

Region Gotland Länsplan för regional transportinfrastruktur 2018-2029 Åtgärder för att öka tillgängligheten. Förbättringsåtgärder på Gotlands vägnät Genom budgetpropositionen 2017/18:1 ökades anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur med 50 miljoner kronor 2018 avsedda för förbättringsåtgärder på Gotlands vägnät. Trafikverket ska enligt budgetpropositionen, planera åtgärderna i samråd med Gotlands kommun. Enligt Region Gotlands uppfattning ska åtgärderna prioriteras till norra Gotland. 4.2 Ekonomiska förutsättningar Gotlands planeringsram för perioden 2018 2029 var ursprungligen 224 miljoner kronor, ca. 18,5 miljoner kronor per år. Länens genomsnittliga årliga nivå för planperioden kommer dock att justeras i förhållande till verkligt utfall av använda medel för planperioden 2014-2025. Det görs av Trafikverket vid slutet av 2017/början av 2018. Justeringen av planramen, över- eller underförbrukning, görs mot de fyra första åren i planperioden. Regeringen fastställde 2018-05-31 de ekonomiska ramarna för resp. länsplan. De överensstämmer med de preliminära ramar som angavs i regeringens uppdrag i mars 2017 till länen om att ta fram förslag till länsplaner. Av regeringens beslut framgick även att respektive läns genomsnittliga årliga nivå för planperioden skulle justeras i förhållande till verkligt utfall av upparbetade medel för planperioden 2014 2025 vid utgången av 2017. Trafikverket meddelade 2018-08-06 vilka justeringar som gjorts. Enligt Trafikverket kommer dessa nya ramar vara de som används vid uppföljningar i årsredovisningarna och därför vara de som bör användas vid resp. länsplans fastställelse. För Gotlands del innebär det ett tillskott på 24,284 milj. kr. som ska fördelas på de första fyra åren av planperioden. Totalt blir Gotlands planeringsram för hela planperioden 2018 2029, 248 milj. kr. Gotlands länsplan har en mycket begränsad ekonomisk ram, och har så haft i en följd av planeringsomgångar. Det gör större infrastrukturinvesteringar omöjliga. Region Gotland har bl.a. fört fram problematiken med hur finansiering av infrastrukturåtgärder ska kunna lösas till näringsdepartementet. Under en längre tid har inte behov och brister kunnat åtgärdas, samtidigt har också nya behov tillkommit. Den utveckling som sker, inom näringslivet, som inom besöksnäringen och den areella sektorn, och i övrigt i samhället, som ett ökat bostadsbyggande, måste även på Gotland kunna kopplas samman med infrastrukturinvesteringar. Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-09-11 Förslaget till länsplan 2018 2029, bygger vidare på nuvarande plan. I länsplanen finns två finansieringsmodeller, dels statliga investeringar som gäller åtgärder för det statliga vägnätet och dels medfinansiering. Medfinansiering kan ges för upp till 50 % av kostnaderna för trafiksäkerhets-, miljö- och kollektivtrafikåtgärder på det kommunala vägnätet. Det är verksamheter som Region Gotlands tekniska nämnd ansvarar för, och därmed är nämndens investeringsbudget utgångspunkten för medfinansieringsåtgärderna i länsplaneförslaget. Trafikverket Region Stockholm beslutar om statlig medfinansiering. Exakt vilka enskilda projekt som beviljas statlig medfinansiering beslutas löpande av Trafikverket, där Region Gotland årligen ansöker om medel. Page 79 of 416 33 (38)

Region Gotland Länsplan för regional transportinfrastruktur 2018-2029 Utifrån regeringens direktiv gör Trafikverket en årlig relativt jämn fördelning av medlen. Den exakta fördelningen för respektive år är en given förutsättning och ligger i Gotlands länsplan på drygt 18 miljoner kronor per år. För åren 2018 2021 är dock ramen något högre, efter de ramjusteringar Trafikverket beslutat om. Den årliga fördelning utgör en förutsättning för Länsplanen vilket gör att medel till vissa åtgärder måste senareläggas mot vad som vore optimalt ur effektiv planerings- och produktionstid eller spridas över flera år för att inrymmas i planen. 4.3 Inriktning - Tillgänglighet, hållbarhet och trafiksäkerhet Vilka åtgärder som kan ingå i länsplanen styrs av förordningar och direktiv (se avsnitt 1). Infrastrukturplaneringen är också en viktig del i att nå de nationella transportpolitiska målen (se avsnitt 2). Till detta ska också läggas de regionala målsättningar inom kommunikationsområdet och andra områden som påverkar/påverkas av transporter och infrastruktur (se avsnitt 2). Hit hör även den nuvarande länsplanen med sin inriktning och sina åtgärder. En övergripande inriktning för val av åtgärder som sammanför och understryker dessa delar är ur ett regionalt perspektiv: Verka för ett långsiktigt hållbart kommunikationssystem (Vision Gotland 2025). Möjligheterna till säkra och snabba resor och transporter till arbete och service på ön, är en förutsättning för människor och företagande (Tillväxtprogrammet 2016 2020). Minskning av klimatpåverkande utsläpp, med 45 % från 1990 års nivå till 2020, dock är det i denna tidsperiod i första hand andra sektorer som kommer att minska mest, med anledning av det höga bilberoendet, få alternativ till bil och en låg bilutbytestakt (Energiplan Gotland 2020). Effektiva, tillgängliga, trygga och säkra gator, vägar, korsningar och gång- och cykelvägar, med anslutande infrastruktur (Inriktning i nuvarande länsplan, 2014 2025). Kollektivtrafiken ska i högre grad kunna bli ett alternativ till bilåkande, genom ombyggnad av hållplatser för ökad tillgänglighet och samordning av fysisk planering och kollektivtrafikplanering (Inriktning i nuvarande länsplan, 2014 2025). Skillnader i mäns och kvinnors, flickors och pojkars, olika åldersgruppers och personer med funktionsvariationers, olika användning av transportsystemen och olika utnyttjande av trafikmiljöerna ska ingå vid bedömning av vilka av åtgärder som genomförs (Inriktning i nuvarande länsplan, 2014 2025). Inriktningen kan sammanfattas i - tillgänglighet, hållbarhet och trafiksäkerhet. Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-09-11 4.4 Förslag till åtgärder Förslagen till åtgärder delas in under följande rubriker: Kollektivtrafik och tillgänglighetsanpassning Trafiksäkerhet och trygghet, tillgänglighetsanpassning Cykelutveckling Stads- och tätortsutveckling Övriga åtgärder: åtgärdsvalsstudier, förstudier, etc. Små och snabbt genomförbara åtgärder på det statliga vägnätet. Page 80 of 416 34 (38)

Region Gotland Länsplan för regional transportinfrastruktur 2018-2029 I planförslaget ingår under de fyra första åren ett större objekt. Det är cykelleden Västergarn Klintehamn som skulle genomförts inom nuvarande plan. Enligt regeringens direktiv för planeringen bör förslagen till nya länsplaner innehålla objekt som byggstartats men inte avslutats vid ingången av 2018. Vägplanen för Västergarn Klintehamn blev överklagad men regeringen beslutade i oktober att avslå överklagandena. Byggstart skulle kunna ske tidigast år 2018 och cykelleden skulle då kunna bli färdig till 2019. Kostnaden beräknas till 32 Mkr. Senare har dock Trafikverket meddelat att kostnaden för den planerade gång- och cykelvägen mellan Västergarn och Klintehamn har ökat. Kostnaden ligger nu på 49 milj. kr, en ökning med 17 milj. kr. Kostnaden för projektering och marklösen har ökat, och i tidigare kalkyl ingick inte kostnader för in- och utfarter. Här föreslås därför att av de 24,284 milj. kr. som tillförts Gotlands länsplan efter Trafikverkets ramjustering, används 17 milj. kr. för GC-vägen Västergarn Klintehamn, 2018 2021. De övriga 6,284 milj. kr. föreslås fördelas i enlighet med den modell för procentuell fördelning mellan åtgärdsområden som planen redan har. Det innebär en fördelning av de nytillkommande medlen på 6 % för kollektivtrafikutveckling och tillgänglighetsanpassning, 33 % för trafiksäkerhet, trygghet och tillgänglighetsanpassning, 52 % för cykelutveckling, 6 % för stads- och tätortsutveckling samt 3 % för övriga åtgärder, t.ex. åtgärdsvalsstudier, för åren 2018 2021. Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-09-11 Page 81 of 416 35 (38)

Region Gotland Länsplan för regional transportinfrastruktur 2018-2029 Sammanställning* länsplan 2018 2029 Åtgärder 2018-2021 % 2022-2025 2026-2029 Kollektivtrafikutveckling och 4,4 6 5 5 tillgänglighet - Statlig medfinansiering 4,0 - Ramjustering 0,4 Total Trafiksäkerhet och trygghet, tillgänglighet - Hastighetsöversyn, åtgärder som t.ex. förbättringar av sidoområden 26,4 33 25,6 25,6 2,0 - Insatser efter åtgärdsvalsstudier etc. 3,7 - Statlig medfinansiering 17,9 - Ramjustering 2,8 Cykelutveckling 57,6 52 39 39 - Cykelled Västergarn Klintehamn 49 - Statlig medfinansiering 5 - Ramjustering 3,6 Stads- och tätortsutveckling 4,4 6 5 5 - Statlig medfinansiering 4 - Ramjustering 0,4 Övriga åtgärder 2,2 3 2 2 - T.ex. förstudier och åtgärdsvalsstudier. Små och snabbt genomförbara åtgärder på det statliga vägnätet. - Ramjustering 0,2 Totalt 95 76,6 76,6 248,2 * Tabellen är ändrad efter den ramjustering Trafikverket beslutade om 2018-08-06. Det innebär att för GCvägen Västergarn Klintehamn är 17 milj. kr. tillagt så att totalkostnaden nu är 49 milj. kr. Övrig ramjustering är fördelad under resp. rubrik efter den procentuella fördelning av medel mellan åtgärdsområden som planen sedan tidigare har. Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-09-11 I bilaga visas sammanställningen även med planerad årlig fördelning av åtgärder för perioden 2018-2021. För planperioderna 2022 2025 och 2026 2029, föreslås en fördelning av medel motsvarande den för 2018 2021. Ramen är dock något högre för de två sista perioderna, vilket föreslås ge en ökning på samtliga åtgärdsområden, förutom för Övriga åtgärder. Page 82 of 416 36 (38)

Region Gotland Länsplan för regional transportinfrastruktur 2018-2029 Planförslaget innebär en fördelning på statlig finansiering med ca 55 %, och för medfinansiering ca 45 %. 4.5 Effektbeskrivning Effektbeskrivningen sammanfattar de effekter planen kan förväntas ge i relation till de nationella och regionala målen. Planförslaget utgår från nationella och regionala mål, och de åtgärder som föreslås är kopplade till regionens översiktliga planering, som översiktsplanen Bygg Gotland. Förslaget till länsplan 2018 2029, bygger vidare på nuvarande plan. I planförslaget ingår under de fyra första åren ett större objekt. Det är cykelleden Västergarn Klintehamn som skulle genomförts inom nuvarande plan, men som inte kunde genomföras som planerat, då vägplanen blev överklagad. Omfattning, inriktning och fördelning på åtgärdsområden i planförslaget motsvarar den nuvarande planen. Sammantaget har förslaget en positiv inverkan på relevanta mål och planer. Dock är inverkan begränsad, för en hållbar utveckling och övrig måluppfyllelse krävs insatser inom flera olika områden och av olika aktörer utanför de möjligheter som finns inom de regionala transportinfrastrukturplanerna samt för Gotlands del att länsplanen har en mycket begränsad ekonomisk ram, ca. 18,5 miljoner kronor per år. För åren 2018 2021 är dock ramen något högre, efter de ramjusteringar Trafikverket beslutat om. Flera osäkerhetsfaktorer finns även för genomförandet av planen som gör effektbedömningen osäker. I vilken omfattning planerna kan genomföras beror på storleken av de medel som fördelas. För den statliga medfinansieringen är utgångspunkten Region Gotlands/tekniska nämndens årliga budget. Effekterna beskrivs fördelat på fyra åtgärdsområden som finns i planförslaget. Konsekvenser för nationella klimat- och miljökvalitetsmål beskrivs i miljökonsekvensbeskrivningen av planen. Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-09-11 Kollektivtrafikutveckling och tillgänglighet, åtgärder för att förbättra tillgängligheten på och vid hållplatser. Utveckling av kollektivtrafiken är enligt det regionala utvecklingsprogrammet, Vision Gotland 2025, en av de viktigaste faktorerna för att det gotländska samhället ska utvecklas hållbart. Kollektivtrafiken är en grundpelare för social utveckling, då den knyter samman landsbygd och tätort och underlättar transporter i människors vardag. Att få fler att välja bussen handlar i hög grad om beteendeförändring. En väl planerad infrastruktur underlättar en sådan förändring. Bidrar, i begränsad omfattning, till de nationella och regionala målen om en långsiktigt hållbar transportförsörjning, om tillgänglighet och om säkerhet, miljö och hälsa. Bilberoende på landsbygd och i de mindre tätorterna kommer dock sannolikt till stor del att bestå på grund av det spridda boendemönstret. Utveckling och användning av förnyelsebara bränslen behövs. Trafiksäkerhet och trygghet, tillgänglighet, åtgärder för ökad trafiksäkerhet. Ger positiva effekter för tillgänglighet och säkerhet och hälsa utifrån olika gruppers behov. Stads- och tätortsutveckling. Åtgärder av trafiksäkerhetskaraktär. Ger positiva effekter för tillgänglighet och säkerhet och hälsa utifrån olika gruppers behov. Page 83 of 416 37 (38)

Region Gotland Länsplan för regional transportinfrastruktur 2018-2029 Cykelutveckling. Ett regionalt mål är att öka andelen cykeltrafik med 30 % mellan 2010 2025. Det förutsätter att investeringar görs i infrastrukturen som ökar trafiksäkerheten och tillgängligheten, samtidigt som aspekter som trygghet, miljö, hälsa och snabbhet måste övervägas. Drygt 50 % av planens medel avsätts för cykelåtgärder. Ökat cyklande bidrar till en långsiktigt hållbar transportförsörjning (om det ersätter bilresor) och förbättrad hälsa. Bidrar även till en positiv för turismnäringen. 5. Genomförande Region Gotland ansvarar för att ta fram länsplanen för regional transportinfrastruktur. Trafikverket beslutar om de statliga åtgärderna och den statliga medfinansieringen, och för genomförandet av de statliga åtgärderna i planen. I vilken omfattning planerna kan genomföras beror på storleken på de medel som dels regeringen och riksdagen årligen anvisar i statsbudgeten, dels på Region Gotlands budget. För Region Gotland är utgångspunkten Region Gotlands/tekniska nämndens strategiska plan och budget. Av den framgår vilka specifika objekt som avses prioriteras under de kommande åren, om ekonomiska förutsättningar finns. Regionens årliga budget fastställs i november varje år. Ett effektivt genomförande förutsätter kontinuerlig dialog. Minst två gånger per år bör regionledningsmöten (regionledningarna på Trafikverket och Region Gotland) hållas. Här tas större strategiska frågor upp: information, behov, underlag och prioriteringar av kommande åtgärder. Exempel på ämnen är en fördjupning av den systemanalys Trafikverket gjort inför denna plan och prioriteringar av åtgärdsvalsstudier. Därutöver är en modell för den årliga genomförandeprocessen: Ansökan om medfinansiering till Trafikverket oktober år 1. Ansökningar utgår från tekniska nämndens budget. Besked från Trafikverket om godkänd medfinansiering lämnas under vårvintern år 2 och då kan projekt genomföras under året. Kontinuerliga avstämningsmöten Trafikverket och Region Gotland som följer upp läget för genomförandet och medfinansieringsprojekten. Anpassning efter budget. Samordningsmöten Trafikverket och Region Gotland för genomgång av läget för aktuella större projekt, ca. tre - fyra gånger per år. Återrapporteras till tekniska nämnden. Årlig rapportering och uppföljning till regionstyrelsen. Ärendenr RS 2017/322 Datum 2018-09-11 6. Bilagor 6.1 Sammanställning Länsplan 2018-2029 6.2 Miljökonsekvensbeskrivning Page 84 of 416 38 (38)

Regionstyrelseförvaltningen Helena Andersson Tjänsteskrivelse RS 2018/946 12 september 2018 Regionstyrelsen Skogspolicy revidering Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige att godkänna tekniska nämndens förslag till reviderad Skogspolicy. Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige att ge tekniska nämnden i uppdrag att upphandla skoglig förvaltning enligt den antagna skogpolicyn, av de skogsarealer som ägs av Region Gotland och är inom teknikförvaltningens ansvar. Sammanfattning Teknikförvaltningen avser att upphandla aktiv förvaltning och skötsel av regionens skogsinnehav. Som underlag för det behövs en aktuell skogspolicy som anger mål och tydliga riktlinjer för den skogliga förvaltningen. Tekniska nämnden har därför tagit fram och beslutat om en revidering av skogspolicyn från 2017 och begär nu regionstyrelsens godkännande av denna. Ärendebeskrivning Tekniska nämnden antog den 31 maj 2017 Skogspolicy för Region Gotland, se 145. Teknikförvaltningen anger nu följande: Med anledning av att en skogsinventering har genomförts behöver en revidering av skogspolicyn genomföras. Idag finns ny information som behöver ingå i policyn för att Region Gotland ska kunna göra en långsiktigt hållbar upphandling av en skogsförvaltare. Skogsvårdslagen (1979:429) och skogsvårdsförordningen (1993:1096) anger ramar för och grundläggande krav för hur skogsbruk ska bedrivas i Sverige. Både miljömål och produktionsmål ska enligt nuvarande lagstiftning nås i skogsbruket. 1 (3) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 85 of 416 Webbplats www.gotland.se

Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2018/946 1 Skogsvårdslagen: Skogen är en nationell tillgång och en förnybar resurs som ska skötas så att den uthålligt ger en god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls. Vid skötseln ska hänsyn tas även till andra allmänna intressen. För den enskilde skogsägaren ger lagen numera stora frihetsgrader i att prioritera miljömål framför högsta möjliga virkesproduktion. Bakgrund Region Gotland äger ca 1700 ha skog vilket innefattar kvarters- och parkskog, tätortsnära skog och produktionsskog. Skogarna ligger främst i närheten av samhällen (se karta).medelbonitet 3,7 m 3 sk/ha (pga. tunt jordtäcke och torrt klimat), 42 ha är ädellövskog, men mestadels är det tall. Förvaltaransvaret finns enligt reglemente hos tekniska nämnden. För att kunna uppfylla ambitioner om att skapa tillgängliga, attraktiva skogar där friluftsliv, biologisk mångfald och andra sociala värden kan utvecklas, behöver intäkter från den skogliga produktionen avsättas för att täcka kostnader för skötsel och åtgärder i skogsområdena. Bedömning Regionstyrelseförvaltningen instämmer i teknikförvaltningens bedömning att Region Gotland behöver en tydlig skogspolicy som del i förfrågningsunderlag inför upphandling och fortsatt förvaltning av regionens skogsinnehav, så att den leder till att långsiktigt bevara och förstärka skogens attraktionskraft, unika naturvärden och skogen som resurs för regionens innevånare och besökare. Samtidigt blir uppdraget till den upphandlade förvaltaren att bedriva skogsbruket på ett sådant sätt att förvaltningen avkastar tillräckligt för att bära sina egna kostnader och de skogliga åtgärder som följer av policyn och regleras i upphandlingen. Skogspolicyn innehåller ingen regelrätt barnkonsekvensanalys, men lyfter fram att en stor mängd fritidsaktiviteter är kopplade till skog, inte minst som lekplats för våra barn och att skogen är en viktig plats för pedagogisk verksamhet. Ur ekonomiskt perspektiv görs bedömningen att regionens relativt lilla skogsinnehav är av begränsad betydelse för regionens långsiktigt hållbara ekonomi, medan skogens betydelse för rekreation för våra medborgare och turister samt den ekologiska och sociala dimensionen av hållbarheten är av större värde, särskilt i tätortsnära lägen. Beslutsunderlag TN 205. Skogspolicy revidering, TN 2017/754, TN AU 149, beslut Teknikförvaltningens tjänsteskrivelse TN 2017/754, 23 augusti, 2018 Skogspolicy 2018-3030, fastställd av tekniska nämnden 2018-08-29 Karta över Region Gotlands skogsinnehav, bilagd denna skrivelse Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall Regiondirektör Skickas till Teknikförvaltningen, avd. för mark & stadsmiljö Tekniska nämnden Page 86 of 416 2 (3)

Page 87 of 416

Tekniska nämnden Sammanträdesdatum 2018-08-29 Protokollsutdrag TN 205 TN 205 Skogspolicy revidering TN 2017/754 TN AU 149 Tekniska nämndens beslut Tekniska nämnden godkänner den reviderade skogspolicyn och överlämnar den till regionstyrelsen för beslut. Tekniska nämnden antog den 31 maj 2017 Skogspolicy för Region Gotland, se 145. Med anledning av att en skogsinventering har genomförts behöver en revidering av skogspolicyn genomföras. Idag finns ny information som behöver ingå i policyn för att Region Gotland ska kunna göra en långsiktigt hållbar upphandling av en skogsförvaltare. Bedömning Då Region Gotland skall genomföra en upphandling av skogsförvaltare på lång sikt krävs en skogspolicy med tydliga prioriteringar och framtidsvisioner som ligger i linje med Gotlands gemensamma Vision för år 2025 och långsiktiga mål för hållbarhet. Det är av stor vikt att Region Gotland har en tydlig skogspolicy inför arbetet att ta fram ett förfrågningsunderlag inför upphandling. En policy är också viktig för att bevara och förstärka skogens attraktionskraft och unika naturvärden. Region Gotlands skogar utgör en långsiktig resurs för regionens innevånare och är också viktig för bland annat besöksnäringen. Ärendets behandling under mötet Ärendet föredrogs av handläggare Helena Edman och landskapsarkitekt Emilia Friberg-Ohlsson. Claes Nysell (L) efterlyser ekonomisk analys i underlaget. Helena svarade att målet är +/- 0, att det underhåll som görs i skogen ska finansieras av avverkning. Planen är långsiktig. Claes frågade om policyn ska ligga till underlag för en kommande upphandling av skogsförvaltare? Helena svarade att det är målet. Om ingen förvaltare lämnar anbud får policyn behandlas igen. Daniel Heilborn (MP) berömde att policyn är kopplad till Region Gotlands övergripande mål och styrkort. Eva Gahnström (C) berättade att miljömål och produktionsmål är likställda i skogsvårdslagen från 1993. Eva erfar problematik med att inte göra slutavverkning och att hitta en skogsförvaltare som kan genomföra planen utan att få ett underskott. Helena svarade att dessa frågor utretts i framtagandet av skogspolicyn. Arbetet måste anpassas år efter år. Helena berättade att i framtagandet av policyn så har flera andra 1 (2) Utdragsbestyrkande/namnförtydligande Page 88 of 416

Tekniska nämnden Sammanträdesdatum 2018-08-29 Protokollsutdrag TN 205 kommuner och organisationer konsulterats för att säkra att policyn är genomförbar. Eva frågade om upphandlingen kan påbörjas utan fullmäktiges beslut. Det kan den inte. Joan Sundin (V) föreslår att bilden på brudparet i presentationen tas bort. Yrkanden: Eva Gahnström (C) yrkar på återremiss för att utreda de ekonomiska förutsättningarna för policyn. Ordförande yrkar på att följa förvaltningens förslag och finner att det vunnit bifall. Arbetsutskottets förslag till tekniska nämnden Tekniska nämndens arbetsutskott överlämnar den reviderade skogspolicyn till tekniska nämnden utan eget yttrande. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-08-13 Reviderad skogsbruksplan Presentation på sammanträde Skickas till Regionstyrelsen 2 (2) Utdragsbestyrkande/namnförtydligande Page 89 of 416

POLICY Skogspolicy Fastställd av tekniska nämnden Framtagen av teknikförvaltningen Datum 2018-08-29 Gäller 2018-2030 Ärendenr TN 2017/754 Version Skogspolicy Innehåll Skogspolicy...1 1. Sammanfattning...1 2. Inledning...2 3. Beskrivning av nuläge och förutsättningar...3 4. Långsiktiga målbilder...4 5. Strategier och inriktningar...4 6. Skötselinriktningar...5 7. Roller och ansvar...6 1. Sammanfattning Genom skogsförvaltningen bidrar en kommun till att uppfylla de nationella miljö- och friluftslivsmålen, samt sina egna visioner och mål. Skogsförvaltningen i Ekokommunen Region Gotland ska därför vara inriktad på att förvalta skogens olika värden på ett långsiktigt hållbart sätt och utifrån ett tydligt medborgarperspektiv. Långsiktiga sociala värden, såsom folkhälsa och skoglig attraktionskraft, prioriteras före virkesproduktion. Fokus för Region Gotland är att ha fina rekreationsskogar som bjuder in till umgänge, lek och friluftsliv samt att vara en föregångare inom hållbart skogsbruk. Gotland har ovanligt bra förutsättningar att kombinera friluftsliv, bevarande av biologisk mångfald och kulturmiljövärden. Detta beror på Gotlands unika flora och fauna samt att Gotland idag är den kommun som fortfarande har flest värdefulla skogliga strukturer, till exempel gamla träd och örtrika gläntor. Här finns inbjudande, ljusa skogar, en rik kulturhistoria och stort besökstryck. Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats Page 90 www. of 416

Region Gotland Teknikförvaltningen [Skogspolicy] 2. Inledning 2.1 Bakgrund Region Gotland äger (år 2017) drygt 1 700 hektar skogsmark, vilken till största delen finns i nära anslutning till tätorterna, både i och utanför detaljplanelagda områden. Det sker en ständig förändring av den totala skogsarealen genom ny bebyggelse, försäljning av mark och nya strategiska inköp. Utöver detta finns två naturreservat på drygt 180 hektar (inklusive vattenområde), vilka omfattas av separata skötselplaner. Fastighetsförvaltningsavdelningen ansvarar för vegetation på detaljplanelagd regionägd kvartersmark medan Planerings- och utvecklingsavdelningen samt Gata- parkavdelningen ansvarar för skog som finns på övrig regionägd mark. Gotlands unika flora och fauna är starkt kopplad till den kalkrika marken och den historiska markanvändningen. På ön trivs många arter som är rödlistade och ovanliga i resten av landet, vilket också avspeglar sig i regionens skogar. Det finns många olika ekosystemtjänster kopplade till skogen. För Region Gotlands skogsinnehav bedöms skogarnas vattenreglerande egenskaper samt kollagring vara extra värdefulla. De kulturella ekosystemtjänster som t.ex. friluftsliv, rekreation och upplevelsen av natur- och kulturmiljöer är dock viktigast. De bidrar inte bara till folkhälsa utan utgör också kärnan för Gotlands möjligheter att bli ledande inom en hållbar besöksnäring. 1 Med naturen inpå knuten ökas dessutom ett områdes attraktionskraft då det höjer boendekvalitén för många människor. 2.2 Syfte Dokumentets syfte är att tydliggöra de värderingar och inriktningar som ska ligga till grund för ett långsiktigt, hållbart förvaltande av Region Gotlands skogar. Här uttrycks den inriktning för skogen som ligger i linje med Regionens övergripande Vision 2025 och dess mål. Detta dokument är vägledande för beslut som styr förvaltning av skogen. Ärendenr TN 2017/754 Datum 2018-06-20 2.3 Riktlinjer Gotlands gemensamma Vision för år 2025 lyder "Gotland är Östersjöregionens mest kreativa och magiska plats präglad av närhet, hållbar tillväxt och fylld av livslust." De grundläggande värderingarna handlar om delaktighet, förtroende och omtanke. Några av målen handlar om att gotlänningarna har bra hälsa och mår bäst i landet, att Gotland är en världsledande ö-region i miljö- och klimatfrågor samt att Gotland har ett rikt och tillgängligt kultur- och friluftsliv. Utöver detta finns flera mål inom ekologisk hållbarhet, där vi bland annat har säkrat vattentillgången, ökat klimatanpassningen samt skapat hållbara kretslopp. Sammantaget handlar detta om att vara en föregångare och utveckla Gotland som ekokommun. Begreppet hållbarhet inkluderar ekologiska, sociala och ekonomiska dimensioner. Regionens relativt lilla skogsinnehav bedöms vara av begränsad betydelse för regionens långsiktigt hållbara ekonomi. Skogsinnehavets betydelse för den ekologiska och sociala dimensionen av hållbarheten är däremot större, särskilt i tätortsnära lägen. Detta innebär att Region Gotland prioriterar värden som hög tillgänglighet, biologisk mångfald och social hållbarhet i sina skogar. 1 Larsson, P. (2016): Hållbara Gotland. Näringsdepartementet Page 91 of 416 2 (7)

Region Gotland Teknikförvaltningen [Skogspolicy] I Region Gotlands Miljöprogram, fastställt av regionfullmäktige 2015-11-23, anges att Region Gotland ska sköta sin tätortsnära skog för att gynna tillgänglighet och skogens sociala värden. Vi ska förvalta våra skogar med största möjliga miljöhänsyn och utveckla ett variationsrikt skogsbruk. En annan punkt anger även att Region Gotland ska planera för en markanvändning och förvaltning som bidrar till att ekosystemens förmåga att leverera olika ekosystemtjänster 2 bevaras och utvecklas. Detta innebär att Region Gotland har högsta tänkbara ambitionsnivå i förvaltandet av sin skog, och väljer att i första hand samverka med lokala företag och organisationer. Regeringens satsningar på grön infrastruktur, hyggesfritt skogsbruk, gröna jobb, skogsbete, våtmarker, kulturmiljövård och långsiktiga skydd av värdefulla skogar är några av de nationella riktlinjer som starkt kommer att påverka vårt framtida skogsbruk. Region Gotlands ambition är att ligga i framkant inom dessa områden. Inom de Globala målen påvisas att hela vårt samhälle och vår ekonomi bygger på att vi har ett fungerande ekosystem i botten. Planeten sätter ramarna, och de är inte förhandlingsbara 3. Inom miljömålet Levande skogar rapporteras att gotländska skogsmiljöer med höga naturvärden fortsätter att minska och att takten i bevarandeinsatser och skötselåtgärder måste öka rejält om vi ska kunna uppnå målet. Även inom Grundvatten av bra kvalité krävs mycket större insatser och åtgärder än idag för att säkra tillgången på rent vatten. 4 Dessa miljömål är vägvisare i Region Gotlands hållbarhetsarbete. Ärendenr TN 2017/754 Datum 2018-06-20 3. Beskrivning av nuläge och förutsättningar Skogsinnehavet har höga natur-, kultur- och rekreationsvärden. Skog i markreserven är en resurs för framtida exploateringar eller som bytesmark, medan rekreationsskogarna och reservaten har stor betydelse för folkhälsa och för skapandet av attraktiva boendemiljöer. I tätbebyggda områden överstiger skogens rekreationsvärde virkesvärdet flera gånger. 5 Olika metoder för att översätta det sociala värdet i pengar visar på att det kan bedömas vara mellan 3 och 30 gånger högre än virkesvärdet. För Regionens medborgare har den tätortsnära naturen ett mycket stort värde för en aktiv fritid och rekreation. 6 Rätt utformad är den tätortsnära naturen kanske den billigaste och mest tillgängliga platsen för fysisk aktivitet för både barn och vuxna. Mer än hälften av alla skogsbesök i Sverige sker i tätortsnära områden där det generellt sett är den äldre skogen med stora, gamla träd som uppskattas mest. Många vistas i skogen för att få naturupplevelser, motionera, plocka svamp och bär, träffa människor eller bara finna lugn och ro. En stor mängd fritidsaktiviteter är kopplade till skog, inte minst som lekplats för våra barn. Det är även en viktig plats för pedagogisk verksamhet. Vetenskapliga undersökningar pekar på att vistelse i naturen medför många hälsoeffekter, så som sänkt blodtryck, förbättrad koncentrationsförmåga, minskad stress, förkortad återhämtningstid 2 Ekosystemtjänster är alla produkter och tjänster som naturens ekosystem ger människan och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet. T.ex. pollinering, naturlig vattenreglering och naturupplevelser. 3 www.globalamalen.se, citat Johan Rockström 4 Miljökvalitetsmålen Gotland 2017. Länsstyrelsen 5 Mattson L. 2003. Skogens välfärdsekonomiska rekreationsvärde. SLU 2003 6 Sociotopkarteringar på Gotland, www.gotland.se/sociotopkartering Page 92 of 416 3 (7)

Region Gotland Teknikförvaltningen [Skogspolicy] efter sjukdom samt minskad ångest och depression. Viktigast är att skogen finns nära bostaden. Gotlands unika flora och fauna är starkt kopplad till den kalkrika marken. På många platser är dessutom jordtäcket tunt vilket resulterar i torra områden med lågvuxen vegetation. Här trivs många örter som är hotade och rödlistade nationellt. Därför krävs en försiktighet, för att inte förstöra denna tillgång för framtida generationer. Det som slår undan förutsättningarna för dessa miljöer är slutavverkning, markberedning och plantering. I likhet med resten av landet är Gotlands skogar starkt präglade av bete och plockhuggning. I ett nationellt perspektiv intar dock Gotland en särställning eftersom den historiska betesprägeln fortfarande är så tydlig samtidigt som det moderna skogsbruket med kalhyggen kommit igång senare på ön än i resten av landet. Sammantaget gör detta att Gotland idag den kommun i landet som fortfarande har flest skogliga strukturer såsom gamla träd och olikåldrighet. De äldre skogarna med sina höga natur- och kulturvärden minskar dock i rasande takt på grund av omfattande slutavverkningar, även på Gotland. Jämfört med resten av landet har Gotland ovanligt bra förutsättningar att kombinera friluftsliv, bevarande av biologisk mångfald och kulturmiljövärden. Här finns inbjudande, ljusa skogar, en rik kulturhistoria och ett stort besökstryck. 4. Långsiktiga målbilder Region Gotland strävar att uppnå följande målbilder i sin förvaltning av skogsinnehavet: Ärendenr TN 2017/754 Datum 2018-06-20 - Skogsförvaltningen skapar attraktiva och tillgängliga skogar som lockar till rekreation, pedagogik och lek. - Skogsförvaltningen bidrar till bevarande och utveckling av natur- och kulturvärden. - Skogsförvaltningen bidrar till integration och social hållbarhet. - Skogsförvaltningen ska gynna Gotlands arbete med Grön infrastruktur och stärker leveransen av skogens ekosystemtjänster. - Region Gotland är en föregångare med att testa nya metoder inom hållbart nyttjande av skog. - Region Gotland är en föregångare med att förvalta skog i ett förändrat klimat och att nyttja skogen som en resurs för att minska klimatförändringar. 5. Strategier och inriktningar Tillgänglighet och rekreation Den viktigaste funktionen för Region Gotlands skogar är att de finns till för våra medborgare. Skogarna ska locka till rekreation och lek, dels för att höja folkhälsan och dels för att skapa attraktiva livs- och boendemiljöer. Medborgarna är de som bestämmer hur de vill ha sin skog. Sociotopkarteringar visar var de mest attraktiva områdena finns. Region Gotland ska stimulera ett besöksvänligt skogsbruk. Page 93 of 416 4 (7)

Region Gotland Teknikförvaltningen [Skogspolicy] Natur- och kulturvärden I de områden som har höga natur- och kulturvärden ska dessa värden bevaras och ge ett långsiktigt skydd. I andra områden ska de förstärkas. Om det inte finns höga natur- och/ eller kulturvärden, t.ex. i produktionsskog, ska dessa värden långsiktigt återskapas. Eftersom Gotland har särskilt goda förutsättningar att gynna dessa värden har vi också ett nationellt ansvar att göra så. Fokus i all vår skog är att återskapa rika livsmiljöer och testa metoder för att öka den biologiska mångfalden. Integration och social hållbarhet Inom förvaltande av skog finns många möjligheter att uppmuntra till att människor möts och trivs. Det kan till exempel ske i projektform såsom Gröna jobb (Naturnära jobb) där integration och långtidsarbetslöshet står i centrum. Dessa projekt kan ge positiva effekter i många avseenden. Till exempel kan det handla om att ge förutsättningar för fler betesdjur, vilka bidrar till levande skogar med intressanta mötesplatser, eller att skapa och underhålla stigar och leder för friluftsliv. Det kan även handla om samverkan med lokala nätverk där man till exempel förädlar virke att använda i gotländsk byggnadsvård eller anlägger våtmarker för att höja grundvattennivån. I samarbete med media ger detta både direkta och långsiktiga vinster för Region Gotland. Grön infrastruktur och ekosystemtjänster I det nätverk av mer eller mindre naturliga områden som utgör grunden i en grön infrastruktur är skogen en viktig resurs. Skogens ekosystemtjänster och nyckelbiotoper uppmärksammas och kartläggs ständigt i syfte att stärkas och skyddas. Ingen avverkning sker utan att dessa värden först inventerats. Extra stort fokus läggs på vattentillgång och kollagring, som sker genom bevarande av gammal skog. För att gynna grundvattenbildningen och artrikedomen återskapas kontinuerligt våtmarker i skogarna, bland annat genom att successivt ta bort dikningar. Ärendenr TN 2017/754 Datum 2018-06-20 Föregångare inom hållbart nyttjande av skog Kommunens skogsförvaltande ska ligga i framkant och testa metoder för att skapa och upprätthålla skogsmiljöer med höga rekreations- och naturvärden. Det innebär en strävan efter en stor variationsrikedom och en stor andel äldre skog. All skog sköts genom hyggesfritt skogsbruk, vilket innebär att skogsbruket inte leder till kala hyggen och att skogs- känslan blir kvar. Fokus ligger på att ständigt hitta alternativa inkomstkällor till kalavverkningar, såsom till exempel minskade skötselkostnader genom bland annat bete, produktion av exklusivt kvalitetsvirke, bidrag för social verksamhet och integration, intäkter från flis och så vidare. Intäkter från skogsbruket återinvesteras i skogen och finansierar åtgärder som ökar både biologiska och sociala värden. Skogsinnehavet ska ge en ekonomisk avkastning som täcker de kostnader och investeringar som är kopplade till skogen - men inte mer. Därav blir det måttliga krav på intäkter från virke m.m., och går att förena med en huvudinriktning mot hyggesfritt skogsbruk. De skogar som under lång tid varit brukade på ett traditionellt sätt, som tex plockhuggning och skogsbete, kommer att fortsätta brukas på ett hänsynsfullt sätt, och särskilt värdefulla områden ska ges ett långsiktigt skydd. Page 94 of 416 5 (7)

Region Gotland Teknikförvaltningen [Skogspolicy] Kommunens skogsbruk är certifierat enligt FSC 7 eller motsvarande standard. I kommunens skogar tas dock betydligt större hänsyn än vad FSC kräver, för att bevara skoglig biologisk mångfald och biologiskt kulturarv. Föregångare i ett förändrat klimat, skogen som resurs Enligt SMHI:s klimatscenario kommer klimatet på Gotland ha förändrats mot slutet av seklet. Vi får bland annat varmare årstider och längre vegetationsperiod. Region Gotland kommer att anpassa skogen efter detta, och skapa motståndskraftiga skogar som kan vara en resurs vid till exempel höga vattenflöden och torka. 6. Skötselinriktningar I skogsbruksplanen är kommunens skog indelad i fyra olika skötselzoner med olika förutsättningar och därmed olika skötselambitioner. Syftet är att de områden som nyttjas mest för rekreation och friluftsliv ska få den mest rekreationsanpassade skötseln. Indelningen är flexibel och justeras vid förändrad markanvändning. För kommunens naturreservat finns särskilt beslutade skötselplaner. Parker och kvartersskog Denna zon omger många bostäder och här prioriteras skönhet, trivsel och trygghet. Målsättningen är att uppmuntra till umgänge, besök, lek och rekreation i dessa områden. Här finns bänkar, vackra träd och välskötta dungar. Allt ris förs bort eller läggs i högar. En attraktiv boendemiljö skapas genom att till exempel tillgodose dagsljusinsläpp och utblick. Mot bebyggda tomter är målsättningen att skapa ett sluttande bryn med lägre vegetation direkt mot tomtgränsen. En mångfald av arter samt oklippta refuger, blomsteröar, ger både skönhet är en rikedom för bin och fåglar. Ärendenr TN 2017/754 Datum 2018-06-20 Rekreationsskog - hög tillgänglighet Dessa skogar är välbesökta och bjuder in till friluftsaktiviteter och lek. Tillgänglighet med stigar är mycket viktigt, samt attraktiva målpunkter som utsiktsplatser, speciella träd och grillplatser. Möjligheter till lek ska uppmuntras genom att till exempel grenar och ris för kojbyggen lämnas på lämpliga platser och att klätterträd sparas. Användningen av skogsområden i pedagogisk verksamhet ska underlättas genom att upplevelsevärden utvecklas på platser som kan nyttjas enkelt inom förskola, skola och fritids. Mångfald uppnås även genom att spara fruktbärande och blommande växter vid röjning. Rekreationsskog - biologisk mångfald och kulturmiljö Denna zon utgör en stor del av kommunens skog och är inte avsedd för exploatering. I skötseln läggs stor vikt vid att utveckla skogens sociala, biologiska och kulturhistoriska värden. Målsättningen är att uppmuntra till besök och rekreation i dessa områden samt att återskapa skogsbeten. Åtgärder som förstärker den biologiska mångfalden handlar generellt om att skapa flerskiktade och olikåldriga bestånd, friställa äldre skyddsvärda träd och dess efterträdare, återställa naturliga vattenflöden och vattenförekomster samt öka inslaget av lövträd och mängden död ved. Vattenmiljöer som bäckar, kärr och våtmarker ska värnas och naturvärdena knutna till dessa miljöer utvecklas. Kulturmiljöer, som gamla vägar och boplatser eller spår från äldre tiders markanvändning, ska bevaras och göras mer synliga 7 Forest Stewardship Council, certifieringssystem som rör miljöhänsyn, skogsbruk, ekonomi och internationella överenskommelser. Page 95 of 416 6 (7)

Region Gotland Teknikförvaltningen [Skogspolicy] och lättillgängliga. Tidigare brukade marker som igenväxta hagmarker och ängsmiljöer restaureras successivt där så är lämpligt. Resursskog Här är fokus att vara en föregångare och utveckla ett hållbart, hyggesfritt skogsbruk som på sikt gynnar både biologiska och sociala värden. Den tätortsnära skogen och markreserven sköts som resursskog i den utsträckning som är lämpligt utifrån användning och framtida planer för marken. När ny bostadsbebyggelse planeras ska skogen förberedas genom att ta tillvara och utveckla kvaliteter som blir värdefulla i den kommande bostadsmiljön. Innan avverkning inventeras natur- och kulturmiljövärden. Alla skogliga åtgärder utförs utan markskador. Värden knutna till särskilt biologiskt rika miljöer som till exempel skogsbryn eller tidigare hävdade marker ska utvecklas och underhållas genom anpassade skötselinsatser som till exempel skogsbete. 7. Roller och ansvar För att uppnå ett hållbart brukade av våra skogar krävs kunskap. Den måste finnas i alla led - från politiker och beslutsfattande chefer till beställare, den upphandlade förvaltaren samt hos Region Gotlands egen driftpersonal. Vid upphandling av förvaltare och entreprenörer ska adekvat utbildning och erfarenhet med goda resultat efterfrågas. Tekniska nämnden är ansvarig för att skogspolicyn följs, Teknikförvaltningen är utförare. Förvaltaren följer skogspolicyn och uppmärksammar kontinuerligt förändringar i skogarna och rapporterar detta till Teknikförvaltningen. Region Gotlands skogsförvaltning genomgår en regelbunden utvärdering (minst vart tredje år) för att säkerställa att skogspolicyn följs. Regionstyrelsen är ansvarig för försäljning och inköp av skogsmark. Ärendenr TN 2017/754 Datum 2018-06-20 Page 96 of 416 7 (7)

Teknikförvaltningen Helena Edman Tjänsteskrivelse TN 2017/754 13 augusti 2018 Tekniska nämnden Skogspolicy revidering Förslag till beslut Tekniska nämnden godkänner den reviderade skogspolicyn och överlämnar den till regionstyrelsen för beslut. Sammanfattning Tekniska nämnden antog den 31 maj 2017 Skogspolicy för Region Gotland, se 145. Med anledning av att en skogsinventering har genomförts behöver en revidering av skogspolicyn genomföras. Idag finns ny information som behöver ingå i policyn för att Region Gotland ska kunna göra en långsiktigt hållbar upphandling av en skogsförvaltare. Bedömning Då Region Gotland skall genomföra en upphandling av skogsförvaltare på lång sikt krävs en skogspolicy med tydliga prioriteringar och framtidsvisioner som ligger i linje med Gotlands gemensamma Vision för år 2025 och långsiktiga mål för hållbarhet. Det är av stor vikt att Region Gotland har en tydlig skogspolicy inför arbetet att ta fram ett förfrågningsunderlag inför upphandling. En policy är också viktig för att bevara och förstärka skogens attraktionskraft och unika naturvärden. Region Gotlands skogar utgör en långsiktig resurs för regionens innevånare och är också viktig för bland annat besöksnäringen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-08-13 Reviderad skogsbruksplan Teknikförvaltningen Patric Ramberg Teknisk direktör 1 (1) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-tn@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 97 of 416 Webbplats www.gotland.se

Regionstyrelseförvaltningen Karin Winsnes Tjänsteskrivelse Ärende RS 2018/867 6 september 2018 Regionstyrelsen Kapitalisering av Gotlands Filmfond AB 2018-2019 Förslag till beslut Gotlands Filmfond AB beviljas finansiellt stöd till kapitalisering för filminvestering med 1 500 000 kronor för 2018 ur anslag 1:1, regionala tillväxtåtgärder. Sammanfattning Gotlands Filmfonden AB:s (filmfonden) vision är att stärka varumärket Gotland som en kulturproducerande plats att bo, leva och verka på. Dess affärsidé är att stärka förutsättningarna för att filmproduktion på Gotland ska komma till stånd, genom att vara en viktig part i finansiering, tillgängliggörande och möjliggörande. Filmfonden ska fungera som en part i ett film- och kulturkluster Fårösund, för att stärka den kontext i vilken filmproduktion på Gotland sker. Filmfondens värdegrund består i en strävan efter ekonomiskt hållbara affärer och en sund ekonomisk förvaltning. Bolaget ska i sin verksamhet sträva efter bredd, innovativitet och kvalitet. Ärendebeskrivning Filmfondens verksamhet ska i enlighet med ovanstående vara inriktad på att investera eller på annat sätt få utvalda filmproduktioner att spelas in på Gotland, och då även om möjligt i filmstudion Kustateljén. Verksamheten ska samordnas med Film Capital Stockholms investeringsfonder för att gemensamt skapa en starkare part i filmbranschen och därigenom öka möjligheterna att få fler inspelningar till både Stockholm-Mälardalen och Gotland. Filmfonden ska ha en nära samverkan med den filmkommissionära verksamhet som bedrivs inom filmregionen och Film på Gotlands mottagningsverksamhet för att stärka erbjudandet av Gotland som inspelningsplats. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 98 of 416 Webbplats www.gotland.se

Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende RS 2018/867 Syftet med projektet är att genom kapitalisering säkerställa förutsättningarna för fortsatt verksamhet och att investera eller på annat sätt få utvalda filmproduktioner att spela in film på Gotland. Produktionerna ska om möjligt företrädesvis spegla norra Gotland och/eller spelas in på norra Gotland. Projektet ska även stödja talanger med medel till projektutveckling inför presumtiva filmproduktioner, dock maximalt med sammanlagt 100 000 kr per år. Bolaget ska i sin verksamhet uppnå följande mål: - Minst två (2) filmproduktioner per år förläggs till Gotland till följd av bolagets arbete. - Minst en (1) talang har fått hjälp med att finansiera projektutveckling av en presumtiv filmproduktion. - Minst fem (5) producenter per år besöker Gotland som tänkbar inspelningsplats. - Upprättade samverkansformer med Region Gotland och privata intressenter i syfte att utveckla film- och bokrelaterad turism. Kostnads- och finansieringsbudget perioden 2018-01-01 2019-12-31 Kostnader 2018 2019 Totalt Investeringar 1 500 000 1 500 000 3 000 000 Summa kostnader 1 500 000 1 500 000 3 000 000 Finansiering Region Gotland, anslag 1:1 1 500 000 1 500 000 Region Gotlands näringslivsanslag* 1 500 000 1 500 000 Summa finansiering 1 500 000 1 500 000 3 000 000 * Ligger i budgetbeslutet för 2019. Bedömning Regionstyrelseförvaltningen bedömer att den föreslagna kapitaliseringen är nödvändig för att möjliggöra fortsatt investeringsverksamhet för Gotlands Filmfond AB. En kapitalisering ligger också i linje med den nya filmstrategin. Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall regiondirektör Skickas till Avdelningen för Regional Utveckling Hållbar Tillväxt Gotlands Filmfond AB Page 99 of 416 2 (2)

Regionstyrelseförvaltningen HR Tjänsteskrivelse RS 2018/644 14 september 2018 Regionstyrelsen Återrapportering av det förebyggande arbetet mot kränkande särbehandling, sexuella övergrepp och trakasserier Förslag till beslut Regionstyrelseförvaltningens förslag till beslut är att informationen godkänns. Sammanfattning Regionstyrelseförvaltningen föreslog vid RS 2017/1122 ett antal åtgärder som ska bidra till att regionens förebyggande arbete mot kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön stärks ytterligare. Även säkerställa att utsatta medarbetare, brukare och kunder har kännedom om vilka möjligheter som finns för att få stöd och hjälp inom Region Gotland. Förslaget fastställdes och Regionstyrelsen gav regionstyrelseförvaltningen i uppdrag att återrapportera arbetet med de åtgärder som föreslogs av regionstyrelseförvaltningen. Återrapportering av arbetet med genomförda aktiviteter Inom Region Gotland råder nolltolerans avseende kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön. Chefer och medarbetare har alla ansvar och skyldighet att uppmärksamma och signalera vid missförhållande eller utsatthet. Chefen har det formella ansvaret för att åtgärder vidtas. Det är chefens ansvar och skyldighet att förebygga och vid händelse se till att kränkning eller trakasserier omedelbart upphör. Händelsen ska alltid utredas och dokumenteras med handlingsplan och utredningen ska avslutas på ett formellt sätt. På arbetsplatsen ska det finnas rutiner kring vad som gäller vid händelse och vem man vänder sig till. Alla medarbetare ska ha kännedom om dessa riktlinjer, vilket också är ett av målen i Region Gotlands jämställdhetsplan 2016 2018. För att nå målet ska arbetsplatsträffar med tema kränkande särbehandling hållas på alla regionens arbetsplatser. 1 (4) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 100 of 416 Webbplats www.gotland.se

Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2018/644 Region Gotlands riktlinje för kränkande särbehandling är fastställd av regionstyrelsen 2016-09-22. Den tillsammans med jämställdhetsplanen är de styrdokument som ska vara en naturlig del av det systematiska arbetet och som vägleder verksamheterna i dessa frågor. 1. Säkerställa att alla medarbetare har kännedom om riktlinjen med särskilt fokus på vart man ska vända sig i händelse av upplevelse av trakasserier. Detta sker genom dialog på arbetsplatsträffar. Som stöd ska framtaget diskussionsmaterial användas. Återrapportering: Samtliga förvaltningar ska under året ha genomfört dialog på arbetsplatsträffar för att göra riktlinjen känd för chefer och medarbetare. Till sin hjälp har chefer och medarbetare det framtagna samtalsstödet att utgå ifrån. Även mallen för medarbetarsamtal där frågor om kränkande tendenser och samarbetsproblem finns med, är ett stöd för dialogen. Arbetet kommer att följas upp i årsredovisningen samt i den medarbetarundersökningen som genomförs i oktober 2018. Där kommer det att finnas frågor kring medarbetarnas kännedom om riktlinjen mm. De kommer bland annat att få svara på: Vet du vem du ska vända dig till på din arbetsplats om du blir utsatt, eller om du ser att någon annan blir utsatt, för kränkande särbehandling? I samband med den årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet har samtliga chefer fått möjlighet tillsammans med sitt skyddsombud svara på frågan om: Finns kända rutiner för hantering av kränkande särbehandling? Enkäten har gått ut till alla chefer (248) varav 139 har svarat på frågan. Av dessa är det 89,2% (124) som har svarat JA. På chefsforum för regionens 250 chefer har frågan lyfts för att sätta fokus på vikten av att det är nolltolerans inom alla våra verksamheter och att chefer och medarbetare har ansvar och skyldigheter att uppmärksamma och signalera vid missförhållanden eller utsatthet. Den närmaste chefen har det formella ansvaret för att åtgärder vidtas. 2. Säkerställa att utredning/omhändertagande av anmälda ärenden sker skyndsamt och rättssäkert. Återrapportering: Under 2017-2018 har sex utredningar rörande kränkande särbehandling gjorts av Avonova. Utredningarna görs enligt Avonovas rutiner och enligt metoden faktaundersökning där man i utredningen använder en metod för att undersöka fakta på ett systematiskt sätt. Detta för att utredningen ska ske på ett professionellt och rättssäkert sätt. Utredningarna görs skyndsamt. HR-supporten kan finnas med som ett bollplank i ett tidigare skede, samt även senare om det behövs ur ett arbetsrättsligt perspektiv. Den enskilde medarbetaren kan förutom att söka stöd hos sin chef, även gå till sitt fack eller skyddsombud i enlighet med regionens riktlinjer. Riktlinjerna har implementerats i organisationen under 2018. Page 101 of 416 2 (4)

Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2018/644 3. Se till att utbildningsinsatser för chefer och nyckelpersoner för ytterligare kompetenshöjning inom området genomförs. Återrapportering: Förutom de inplanerade insatser som sker under året, se punkt 1 ovan, tas riktlinjen upp på den regionövergripande arbetsmiljöutbildningen för chefer och skyddsombud. Arbetet med de föreslagna åtgärderna är påbörjade och fortlöper kontinuerligt. I samband med delårs- och årsredovisning kommer aktiviteterna kring riktlinjen att följas upp. Återrapportering av arbetet med värdegrundsarbetet 1. Definitioner av Region Gotlands värdeord ska tas fram. Regionens alla chefer ska delta i framtagandet. Medarbetare, fackliga representanter, skyddsombud och politiker ska involveras i arbetet. 2. Arbetet ska förankras och spridas i verksamheter. I samband med arbetet kring definitioner, tas även ett diskussionsmaterial fram som tar hänsyn till normkritiskt tänkande i vidare mening (inkluderar alla diskrimineringsgrunder) och som sen diskuteras på alla arbetsplatser. 3. Konsultstöd för detta arbete ska upphandlas. Återrapportering: I samband med budgetberedningen 2018 avsattes 2 miljoner kronor för värderingsarbetet/organisationskulturarbete under perioden 2019-2020. Arbetet med att upphandla ett konsultstöd för detta är påbörjat och förväntas vara klart under november/december 2018. Konsultuppdraget ska innefatta två steg. Steg 1 vintern 2018 Stödja Region Gotland med att konkretisera arbetet kring en gemensam organisationskultur. Syfte och mål, utmaningar framåt, samt vilka perspektiv som behöver tas hänsyn till. Utifrån det, kartlägga nuläge och börläge samt ge förslag på metod/aktiviteter under de kommande åren för att kunna göra en förflyttning. Tonvikten ska läggas på att beskriva börläge och behovet av förflyttning. Hur förflyttningen ska ske samt stöd i att konkretisera prioriterade aktiviteter och eventuellt genomförande av dessa. I kartläggningsfasen ska ett antal fokusgrupper identifieras och tillfrågas, såsom chefer, medarbetare, fackliga representanter samt skyddsombud. Även förtroendevalda och externa parter/fokusgrupper ska tillfrågas för att fånga flera perspektiv. Steg 2 2018 och 2019 Utifrån kartläggningen identifiera aktiviteter för det fortsatta arbetet med att implementera värdegrunden i hela organisationen under 2019 och 2020. Även i aktuella delar vara med i genomförandet av aktiviteter. Page 102 of 416 3 (4)

Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2018/644 Aktiviteter som strävar mot en gemensam organisationskultur, där våra värdeord är väl definierade och vi vet vilka beteenden som är framgångsrika i det dagliga arbetet och det genomsyrar hela organisationen. Där vi agerar som en arbetsgivare och alla medarbetare känner stolthet och gemenskap oavsett var i organisationen man arbetar. I arbetet ska perspektiv för normkritisk tänkande finnas med (inkluderar alla diskrimineringsgrunderna), samt att hänsyn tas till övriga styrdokument som kan påverka beteenden. Avslutningsvis Regionstyrelseförvaltningen anser att aktiviteter för att motverka kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier pågår i linje med tidigare fattade beslut. Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall Regiondirektör Skickas till Anvisning: vilka som ska meddelas/delges. Page 103 of 416 4 (4)

Regionstyrelseförvaltningen Per Wallstedt Tjänsteskrivelse RS 2018/876 11 september 2018 Regionstyrelsen Representationsstöd 2018 Förslag till beslut Fördelningen av intäkterna från namnförsäljningen enligt bilaga 1 godkänns. Förvaltningen ges i uppdrag att teckna marknadsavtal med respektive förening enligt föreslagen fördelning. Förvaltningen ges i uppdrag att se över genomförandet av fördelningen stödet inför kommande år för att anpassa den till rådande organisation. Sammanfattning Kultur- och fritidsnämnden har enligt beslut 2015-03-31, 30, beslutat att låta Gotlands Idrottsförbund ombesörja försäljningen av namnrättigheterna till sporthallen som invigdes hösten 2015. Intäkten används till införandet av ett representationsstöd där marknadsavtal tecknas med sökande föreningar. Detta i syfte att stärka varumärket Gotland utanför regionens gränser genom marknadsföring och kommunikation, samt att aktivt involvera och engagera idrottsföreningarna i strävan mot Vision 2025, regionens kärnvärden och varumärkeslöfte Förvaltningen har inlett ett samarbete med Inspiration Gotland vars uppgift är att bereda och föreslå lämplig fördelning av intäkten i syfte att stärka varumärket Gotland. Förvaltningen har utgått från Riktlinjer för representationsstöd och föreslår årets fördelning enligt bilaga 1. Efter godkänd fördelning ska marknadsavtal tecknas med respektive förening till ett värde av föreslaget belopp. Bedömning Förvaltningens bedömning är att Inspiration Gotland utfört ett grundligt arbete och att nämnden godkänner föreslagen fördelning. Vidare ska förvaltningen ges i uppdrag att teckna marknadsavtal med berörda föreningar samt se över processen inför kommande år för att anpassa den till rådande organisation. Beslutsunderlag Bilaga 1 representationsstöd, beslut om fördelning. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 104 of 416 Webbplats www.gotland.se

Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2018/876 Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall Regiondirektör Skickas till Anvisning: vilka som ska meddelas/delges. Page 105 of 416 2 (2)

Sammanställning Repstöd 2018 Sökande 1. Exponering i media; 0-5 poäng 2. Annan MF; 0-5 poäng 3. Publikt intresse (borta), 0-5 poäng 4. Vision 2025/VM Gotland; 0-5 poäng 5. Arrangörskap; 0-3 poäng 6 Jämställdhet/Inkl.; 0-2 poäng Summa poäng (maximalt 25 poäng) Andel Summa Endre 4 4 5 5 0 1 19 19/86 66 279,00 kr Visby BBK 3 4 5 3 2 1 18 18/86 62 791,00 kr Visby IBK 3 4 5 2 0 1 15 15/86 52 326,00 kr Visby Roma 3 3 5 2 0 1 14 14/86 48 838,00 kr P18 IK 1 2 3 2 2 0 10 10/86 34 883,00 kr FC Gute 1 3 3 1 1 1 10 10/86 34 883,00 kr 86 300 000,00 kr Page 106 of 416

Regionstyrelseförvaltningen Åsa Högberg Tjänsteskrivelse RS 2018/728 5 september 2018 Regionstyrelsen Ny taxemodell för verksamheter inom livsmedelslagen Förslag till beslut Förslaget till ny taxemodell återremitteras till miljö- och hälsoskyddsnämnden då modellen inte uppfyller lagkraven enligt Förordning (2006:1166) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel och vissa jordbruksprodukter. Sammanfattning Miljö- och hälsoskyddsnämnden föreslår en ny taxemodell för verksamheter inom livsmedelslagen. Den nya modellen innehåller enbart en rörlig del för debitering. Den nuvarande fasta avgiften föreslås tas bort och istället bakas in i den rörliga delen. Nämnden hänvisar till att detta blir en mer rättvisande taxa då den motsvarar en faktiskt nedlagd handläggningstid och att varje enskilt ärende får rätt avgift för kontrollen. I samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse hänvisas också till att både Statskontoret och Livsmedelsverket har påvisat för Näringsdepartementet att lagstiftningen bör ses över utifrån nackdelarna med nuvarande modell och att en efterdebitering skulle bli en mer accepterad betalningsform. Detta är dock inte gjort. Bedömning Enligt Förordning 2006:1166 har en kommun skyldighet att ta ut en årlig avgift för att täcka kommunens kostnader för offentlig kontroll. Den årliga avgiften ska betalas med helt avgiftsbelopp från och med det kalenderår då verksamheten påbörjas. Avgiften ska därefter betalas med helt avgiftsbelopp för varje påbörjat kalenderår. Avgiften skall betalas efter särskilt beslut av kontrollmyndigheten. I en kommun ska avgiften fastställas av den nämnd som utför kontrollen på grundval av en taxa som kommunfullmäktige bestämmer. Regionstyrelseförvaltningen kan hålla med om att den nya modellen medför de fördelar som nämnden framhåller och att den nya modellen skulle uppfattas som mer transparent och tydligare för de enskilda verksamheterna. Förvaltningen menar dock att den nya modellen bryter mot innehållet i förordningen då den fasta delen av avgiften tas bort. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 107 of 416 Webbplats www.gotland.se

Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2018/728 Regionstyrelseförvaltningen avstyrker beslut enligt miljö- och hälsoskyddsnämndens förslag. Beslutsunderlag MHN 2018-06-19, 50 Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall Regiondirektör Skickas till Anvisning: vilka som ska meddelas/delges. Page 108 of 416 2 (2)

Miljö och hälsoskyddsnämnden Sammanträdesdatum 2018-06-19 Protokoll MHN 50 MHN 50 Ny taxemodell för verksamheter inom livsmedelslagen MHN 2018/2817 Miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden föreslår regionfullmäktige att godkänna förvaltningens förslag till ny taxemodell för livsmedelslagens verksamhetområden. Bedömning Revidering av taxan är en av åtgärderna Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår för att kunna få ekonomin i balans för Enhet livsmedel. Taxan blir rätt utifrån självkostnadsprincipen och likställighetsprincipen, vilket innebär att förvaltningen kan arbeta mer rätt, både strategiskt och långsiktigt utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Taxan blir en konsekvens av faktisk nedlagd handläggningstid, det vill säga motprestationen Företagarna slipper den årliga administrativa avgiften. Det innebär att de administrativa resurserna som förvaltningen varje år lägger på förberedelser av register inför utskicket, kommer försvinna. Koncernnyttan blir stor i och med att man inte kommer behöva skickat ut ca 800 stycken pappers fakturor årligen, man spar resurser för både samhällsbyggnadsförvaltningen samt regionstyrelseförvaltningen. Bidrar till att sänka koncernens kostnader för porto årligen, både fakturor och påminnelser. Frågor från företagarna efter fakturorna gått ut minskar för handläggare på enhet livsmedel och alkoholtillstånd och RSF, vilket frigör tid till att lägga resurser på rätt saker som ger mer samhällsnytta. Ärendets behandling under mötet Ärendet föredras av enhetschef Andreas Larsson. Beslutsunderlag Handling Datum Tjänsteskrivelse 2018-05-17 Ny Livsmedelstaxa Konsekvensanalys Ny taxemodell för livsmedelslagens område 1 (1) Utdragsbestyrkande/namnförtydligande Page 109 of 416

Samhällsbyggnadsförvaltningen Johan Berglund Bilaga MHN 2018/2817 12 juni 2018 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Konsekvensanalys Ny taxemodell för Livsmedelslagens område Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-mhn@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 110 of 416 Webbplats www.gotland.se

Samhällsbyggnadsförvaltningen Bilaga Region Gotland MHN 2018/2817 Sammanfattning Denna konsekvensanalys utgör underlag för ett beslut att antingen behålla eller frångå nuvarande taxemodell inom Livsmedelslagens område. Nuvarande taxemodell består av både en fast avgift och rörlig del. Den rörliga kostnaden beräknas efter faktisk nedlagd kontrolltid och debiteras efteråt. Den fasta delen debiteras årligen även om företagaren inte får någon kontroll från enhet livsmedel och alkoholtillstånd (enheten) Den nya taxemodellen, innehåller enbart den rörliga delen. Syftet med modellen är att ge en tydlig motprestation med ökad transparens och tydlighet, detta i enlighet med självkostnadsprincipen (8 kap. 3c kommunallagen) och likställighetsprincipen (2 kap. 2 kommunallagen). Införandet av den nya taxemodellen bedöms få följande effekter: Fördelar Företagarna slipper den årliga administrativa avgiften. Nackdelar Kräver en informationsinsats i startskedet, extern och internt Taxan blir en konsekvens av faktisk nedlagd handläggningstid, det vill säga motprestationen Minskad administrativ börda inom Region Gotland Handläggarna på enheten förordar att taxan ska ändras Förvaltningen bedömer att enheten kommer att klara att täcka upp bortfallet genom att overhead kostnaderna räknas in i timavgiften för 2019 och att den minskade administrativa bördan på handläggarna på enheten kommer ge ett ökat antal kontrolltimmar. I 3 Förordning (2006:1166) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel och vissa jordbruksprodukter framgår att kontrollmyndigheten ska ta ut en årlig kontrollavgift för att täcka kommunens kostnader för offentlig kontroll. En obligatorisk avgift har ansetts skapa rättvisare konkurrensvillkor mellan företag lokaliserade i olika kommuner. En obligatorisk avgift har också ansetts förhindra att kontrollmyndigheter prioriterar ner kontrollerna med hänvisning till bristande resurser. Den fasta avgiften Region Gotland debiterar uppfyller inte dessa kriterier då den är betydligt lägre än den årliga avgiften för andra kommuner och inkomsterna från den fasta avgiften uppgår endast till 481 tkr (2018) vilket inte hindrar att kontrollmyndigheten skulle kunna prioriterar ner kontrollerna med hänvisning till bristande resurser. Därför anser Samhällsbyggnadsförvaltningen (förvaltningen) att ett beslut att ta bort den fasta delen inte skulle innebära någon förändring gentemot kontrollförordningen. Page 111 of 416

Samhällsbyggnadsförvaltningen Bilaga Region Gotland MHN 2018/2817 Nuvarande taxemodel Avgiften för livsmedelstillsyn består av en fast och en rörlig del. Den fasta delen är kommunens overheadkostnader för tillsynsorganisationen fördelat på antalet livsmedelsanläggningar som ska få tillsyn. Den rörliga kostnaden (kontrollavgiften) är per tillsynstimme och beräknas efter arbetskraftskostnaden och hur många inspektionstimmar en inspektör ska hinna på ett år. Den rörliga kostnaden beräknas efter faktisk nedlagd kontrolltid och debiteras efteråt. Den fasta delen debiteras årligen även om företagaren inte får någon kontroll. Avgiften för den fasta delen är samma för alla livsmedelsanläggningar. Nuvarande taxa antogs av fullmäktige 12 oktober 2015, Rf 248. Ny taxemodell Föreslagen taxa innehåller enbart den rörliga delen. Den rörliga kostnaden är per tillsynstimme och beräknas i enlighet med SKL:s underlag för att beräkna handläggningskostnad per timme, från april 2015. I handläggningskostnaden ingår bl.a. arbetskraftskostnaden, overheadkostnaden och hur många inspektionstimmar en inspektör ska hinna med. Bedömning Dagens modell har kritiserats eftersom det är svårt för företagarna att förstå vad de betalar för när det gäller den fasta avgiften. T.ex. kan en företagare få två fasta avgifter om de har en verksamhet med både livsmedel och dricksvatten, dessa räknas som två stycken livsmedelsanläggningar. Handläggare på enheten för livsmedel och alkoholtillstånd lägger många timmar på att svara på frågor kring den fasta avgiften. Verksamhetsutvecklare på förvaltningsstöd lägger ca 4 arbetsdagar bara på att kontrollera underlaget till de fasta avgifterna inför och efter debitering. Ekonomiassistenter på RSF lägger även de mycket tid på den årliga avgiften. I 3 Förordning (2006:1166) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel och vissa jordbruksprodukter framgår att kontrollmyndigheten ska ta ut en årlig kontrollavgift för att täcka kommunens kostnader för offentlig kontroll. Detta då en obligatorisk avgift har ansetts skapa rättvisare konkurrensvillkor mellan företag lokaliserade i olika kommuner. En obligatorisk avgift har också ansetts förhindra att kontrollmyndigheter prioriterar ner kontrollerna med hänvisning till bristande resurser. Den årliga avgiften Region Gotland debiterar uppfyller inte dessa kriterier då den årliga avgiften är betydligt lägre än för andra kommuner och inkomsterna från den fasta avgiften uppgår endast till 481 tkr (2018) vilket inte hindrar att kontrollmyndigheten skulle kunna prioriterar ner kontrollerna med hänvisning till bristande resurser. Tidigare regering gav Statskontoret ett uppdrag att se över avgiftssystemet och lämna förslag på en effektiv avgiftsfinansiering. Uppdraget utmynnade i Statskontorets rapport 2015:17 där statskontoret bl.a. föreslår att efterhandsdebitering av kontroll bör bli möjlig. Livsmedelsverket anser i sin rapport om översyn av riskklassningsmodell för livsmedelskontroll 17 april 2018 att kontroll uteblir är en av de främsta anledningarna Page 112 of 416

Samhällsbyggnadsförvaltningen Bilaga Region Gotland MHN 2018/2817 till att systemet med förhandsdebitering saknar legitimitet. Det skulle stärka förtroendet för kontrollsystemet och myndigheterna om kontrollen skulle övergå till en obligatorisk efterhandsdebitering, en mer accepterad betalningsform där uteblivna kontroller inte längre behöver belasta företagarna. Denna fråga har utretts särskilt och Livsmedelsverket har begärt att Näringsdepartementet utreder en sådan förändring. Sedan Region Gotland införde den nuvarande taxemodellen har ett flertal kommuner visat intresse kring vår nuvarande taxemodell. Norrköpings kommun har från och med 1:a januari 2018 gått över till att enbart efterdebitera genomförd kontrolltid. Ekonomiska effekter för enheten Vid oförändrad timavgift innebär bortfallet på 481 tkr från den fasta avgiften att enheten ska debitera ytterligare 463 timmar. Förvaltningen bedömer att enheten kommer att klara att täcka upp bortfallet genom att overheadkostnaderna räknas in i timavgiften för 2019 och att den minskade administrativa bördan på inspektörerna kommer ge ett ökat antal kontrolltimmar. Ekonomiska konsekvenser för företagarna Kontrolltid (timmar) Taxa 2018 (kr) Ny taxa 2019 (kr) Antal verksamheter 0,5-1 timmar 1040-1560 600-1200 169 1,5-4,5 timmar 2080-5200 1800-5400 496 5-9,5 timmar 5720-10400 6000-11400 251 10-15,5 timmar 10920-16640 12000-18600 18 >16 timmar 17160 19200 1 Kommentar För de verksamheterna med låg risk får en lägre avgift med nya taxemodellen. De med högre risk får en marginell höjning av avgiften. Slutsats Taxan blir rätt utifrån självkostnadsprincipen och likställighetsprincipen. Taxan blir en konsekvens av faktisk nedlagd handläggningstid, det vill säga motprestationen. Förslaget till taxa innebär att varje enskilt ärende får rätt avgift för kontrollen. Transparensen ökar och det blir tydligare för såväl den sökande som för handläggarna. Region Gotland kan inte med nuvarande taxa anses uppfylla kontrollförordningens anda med årlig kontrollavgift, därför bör inte beslutet att ta bort den fasta delen innebära någon förändring. Page 113 of 416

Författningssamling för Region Gotland TAXA FÖR REGION GOTLANDS OFFENTLIGA KONTROLL AV LIVSMEDEL Antagen av Region Gotland/kommunfullmäktige 2007-02-19. Ändrad 2007-11-26, 2009-12-14, 2011-12-12 235, 2012-11-26 och 2015-10-12 248. Gäller från och med 1 januari 2019. Inledande bestämmelser 1 Denna taxa gäller avgifter för Region Gotlands kostnader för offentlig kontroll, prövning och registrering enligt livsmedelslagen (2006:804), de föreskrifter som meddelats med stöd av lagen samt de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen. 2 Avgift enligt denna taxa tas ut för 1. registrering av anläggning, 2. handläggning och andra åtgärder vid normal offentlig kontroll och extra offentlig kontroll, 3 Avgift enligt denna taxa tas inte ut för 1. offentlig kontroll som föranleds av klagomål som visar sig obefogat, 2. handläggning som föranleds av överklagande av beslut enligt livsmedelslagen, de föreskrifter som meddelats med stöd av lagen samt de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen. 4 Miljö- och hälsoskyddsnämnden får för varje kalenderår (avgiftsår) besluta att höja i denna taxa fastställd timavgift med en procentsats för det innevarande kalenderåret i Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) som finns publicerad på SKL:s hemsida i oktober månad. Utgångspunkt för indexuppräkning är oktober månad innevarande år. Timavgiften ska avrundas till närmaste tiotal kronor. 5 Beslut om att fastställa avgift enligt 6 andra stycket, 14 andra stycket och 18 tredje stycket förordningen (2006:1166) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel eller särskilda beslut enligt 5 i förordningen eller andra beslut om avgifter i enskilda fall enligt denna taxa fattas av miljö- och hälsoskyddsnämnden. Timavgift 6 Vid tillämpningen av denna taxa är timavgiften 1200 kronor per timme kontrolltid. Avgiftsuttag sker i förhållande till faktiskt nedlagd kontrolltid i varje ärende eller enligt de andra grunder som anges i taxan. Kontrolltiden avrundas till närmaste halvtimme. I de fall timavgift tas ut i förhållande till faktiskt nedlagd kontrolltid avses med kontrolltid den sammanlagda tid som varje tjänsteman vid nämnden har använt för inläsning av ärendet, kontakter med parter, samråd med experter och myndigheter, inspektioner, Page 1 (2) 114 of 416

Författningssamling för Region Gotland Taxa för Region Gotlands offentliga kontroll av livsmedel revisioner, provtagning och kontroller i övrigt, beredning i övrigt i ärendet samt föredragning och beslut. Om den sammanlagda kontrolltiden understiger en halv timme per år tas ingen timavgift ut. För inspektioner, mätningar och andra offentliga kontroller som utförs vardagar mellan klockan 19.00 och 07.00, lördagar, söndagar, julafton, nyårsafton, påskafton, trettondagsafton, midsommarafton och helgdagar, tas avgift ut med 1,5 gånger ordinarie timavgift. Avgift för registrering 7 Den som anmäler registrering av en anläggning för att driva livsmedelsverksamhet eller för att tillverka snus och tuggtobak eller för dricksvattenförsörjning ska betala avgift för en timmes kontrolltid. Avgift för extra offentlig kontroll 8 Om påvisandet av bristande efterlevnad medför offentlig kontroll som går utöver den normala kontrollverksamheten, tas avgift ut för nedlagd kontrolltid enligt timtaxan och för de faktiska kostnaderna för provtagning och analys av prover. Enligt artikel 28 i förordning (EG) nr 882/2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd, ska den företagare som har ansvaret för den bristande efterlevnaden eller får den företagare som äger eller innehar produkterna vid den tid då den extra offentliga kontrollen genomförs debiteras de kostnader som den extra offentliga kontrollen medför. 9 Av 12 förordningen om avgift för offentlig kontroll av livsmedel framgår att avgift inte ska betalas för kontroll som föranleds av klagomål som visar sig vara obefogade. Nedsättning av avgift m.m. 10 Om det finns särskilda skäl får miljö- och hälsoskyddsnämnden besluta att sätta ned eller efterskänka avgiften enligt denna taxa. Avgiftens erläggande m.m. 11 Betalning av avgift enligt denna taxa ska ske till Region Gotland, miljö- och hälsoskyddsnämnden. Betalning ska ske inom tid som anges i beslutet om avgift eller i faktura. Page 2 (2) 115 of 416

Regionstyrelseförvaltningen Åsa Högberg Tjänsteskrivelse RS 2018/949 12 september 2018 Regionstyrelsen Överlåtelse av nyttjanderättsavtal från CMP till helägt dotterbolag Förslag till beslut Regionstyrelsen godkänner bilagt Avtal avseende överlåtelse av rättigheter och skyldigheter under Nyttjanderättsavtal Sammanfattning Regionfullmäktige beslutade 2014-08-25, 131 att godkänna Nyttjanderättsavtal för kryssningskaj för Copenhagen Malmö Port AB, CMP. Enligt punkt 23.1 i detta avtal har CMP rätt att, efter information och skriftligt godkännande från Region Gotland, överlåta sina rättigheter och skyldigheter enligt Nyttjanderättsavtalet till bolag vari CMP äger minst 50 procent av kapitalet och rösterna. Detta under förutsättning att CMP går i borgen såväl som för egen skuld som för det övertagande bolagets rätta fullgörande av Nyttjanderättsavtalet under en period av 10 år från att övertagande bolaget inträtt i Nyttjanderättsavtalet. CMP har bildat ett helägt dotterbolag, Copenhagen Malmö Port Cruise Visby AB, som CMP nu önskar överlåta sina rättigheter och skyldigheter till enligt punkt 23.1. Bedömning Regionstyrelseförvaltningen har inget att invända mot det avtal om överlåtelse som nu föreligger. Beslutsunderlag 1. Nyttjanderättsavtal mellan Region Gotland och Copenhagen Malmö Port AB, CMP 2. Avtal avseende överlåtelse av rättigheter och skyldigheter under Nyttjanderättsavtal Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall Regiondirektör Skickas till Tekniska nämnden 1 (1) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 116 of 416 Webbplats www.gotland.se

16 juli 2018 AVTAL AVSEENDE ÖVERLÅTELSE AV RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER UNDER NYTTJANDERÄTTSAVTAL Detta överlåtelseavtal (detta Avtal ) har ingåtts mellan: COPENHAGEN MALMÖ PORT AB, org.nr 556027-4077, med adress Box 566, 201 25 Malmö, ( CMP ); COPENHAGEN MALMÖ PORT CRUISE VISBY AB, org.nr 559143-4468, med samma adress som CMP, ( CMP Visby ); och REGION GOTLAND, org.nr 212000-0803, med adress Visborgsallén 19, 621 81 Visby ( Regionen ) BAKGRUND A. Regionen har anlagt en ny kryssningskaj i Visby, vilken stod färdig den 2 april 2018. CMP har ingått ett nyttjanderättsavtal med regionen ( Nyttjanderättsavtalet, se bilaga), under vilket CMP har åtagit sig att hyra kajen jämte tillhöriga anläggningar i 20 år. B. CMP önskar nu överlåta sina rättigheter och skyldigheter under Nyttjanderättsavtalet till sitt helägda dotterbolag CMP Visby. Regionen samtycker, i enlighet med punkten 23 i Nyttjanderättsavtalet, till att så sker. 1. OMFATTNING 1.1 CMP överlåter härmed alla sina rättigheter och skyldigheter enligt Nyttjanderättsavtalet till CMP Visby. 1.2 CMP går i borgen såsom för egen skuld för CMP Visbys rätta fullgörande av Nyttjanderättsavtalet. Detta borgensåtagande gäller, i enlighet med punkten 23.1 i Nyttjanderättsavtalet, i tio (10) år från den i Nyttjanderättsavtalet avtalade tillträdesdagen. Borgensåtagandet förfaller därefter automatiskt. 1.3 Utan hinder av någon bestämmelse i Nyttjanderättsavtalet, har CMP samt CMP Visby rätt att närsomhelst från CMP Visby återföra rättigheterna och skyldigheterna under Nyttjanderättsavtalet till CMP, efter lämnat skriftligt godkännande av Regionen. Regionen skall inte utan beaktansvärda skäl kunna neka sådan överlåtelse. 1.4 Regionen lämnar sitt godkännande enligt punkten 23.1 i Nyttjanderättsavtalet och förbinder sig härmed till punkterna 1.1-1.33 ovan. LEGAL#16435769v1 2. SKILJEDOM 2.1 Tvister som uppstår i anledning av detta Avtal ska slutligt avgöras genom skiljedomsförfarande administrerat av Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut (SCC). Page 117 of 416

16 juli 2018 2(2) 2.2 Skiljedomsregler för Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut ska tillämpas om inte SCC med beaktande av målets svårighetsgrad, tvisteföremålets värde och övriga omständigheter bestämmer att Regler för Förenklat Skiljeförfarande ska tillämpas. I förstnämnda fall ska skiljenämnden bestå av tre skiljemän. 2.3 Skiljeförfarandets säte ska vara Stockholm och språket för skiljeförfarandet ska vara svenska. Detta Avtal har upprättats i tre (3) likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt. Malmö den / 2018 Visby / 2018 COPENHAGEN MALMÖ PORT AB COPENHAGEN MALMÖ PORT CRUISE VISBY AB Namnförtydligande Namnförtydligande Visby / 2018 REGION GOTLAND Namnförtydligande Bilaga Nyttjanderättsavtalet Page 118 of 416

Regionstyrelseförvaltningen Ulrika Jansson Tjänsteskrivelse RS 2018/516 13 juli 2018 Regionstyrelsen Tilläggsanslag för ombyggnad av Gråboskolans kök Förslag till regionstyrelsen för beslut i regionfullmäktige Begäran om tilläggsanslag för investering medges med 3,8 mnkr för ombyggnad av Gråboskolans kök. Finansiering sker genom regionens Eget kapital. Begäran om tilläggsanslag för ökade driftskostnader avslås. Tekniska nämnden får i uppdrag att genomföra planerat underhåll i samband med ombyggnad av köket. Investeringsbudgeten för 2019 och 2020 revideras och samtliga köksinvesteringar stryks. Regionstyrelsen får tillsammans med tekniska nämnden i uppdrag att återkomma till budgetberedningen 2019 med nya uppdaterade beräkningar av samtliga kvarvarande ombyggnationer av skolkök utifrån inriktningen i Kostutredningen. Sammanfattning Tekniska nämnden har begärt tilläggsanslag på 3,8 mnkr för ombyggnad av Gråboskolans kök. Nämnden har också begärt tilläggsanslag för ökade driftskostnader på 420 000 kronor. Den sen tidigare beslutade investeringsbudgeten för ombyggnaden av köket på Gråboskolan är 2,2 mnkr. Den totala uppskattade kostnaden för ombyggnaden beräknas till 6,0 mnkr. Ombyggnaden av köket är en del av den inriktning att öka kvaliteten på hela måltiden som beslutades i Kostutredningen från 2010. I slutet av 2014 genomfördes en översyn/uppdatering av kostnadsberäkningarna i utredningen. Inriktningen att laga mat nära gästen, sänka varmhållningstiderna och öka andelen mat lagad från grunden låg fast. Regionstyrelseförvaltningens bedömning är att tilläggsanslaget för ombyggnaden ska beviljas utifrån inriktningen i utredningen, kökets skick och den utdragna beslutsprocessen. Regionfullmäktige beslutade i budgetbeslutet för 2019 och 2020 att ytterligare 5 kök ska byggas om. Eftersom det inte kan uteslutas att även dessa ombyggnader blir 1 (3) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 119 of 416 Webbplats www.gotland.se

Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2018/516 väsentligt dyrare än budgeterat föreslås att samtliga köksinvesteringar stryks till dess att nya uppdaterade beräkningar gjorts. Äskandet om tilläggsanslag för ökade driftskostnader föreslås avslås. De ökade driftskostnaderna kommer inte att betalas av tekniska nämnden. I internhyrorna ligger redan de driftskostnader som uppstår till följd av planerat underhåll. Övriga driftskostnader uppstår hos hyresgästen. Hur stor del av den här ombyggnaden som i slutänden blir ökad hyra och hur stor del som redan ligger i hyran genom vanligt planerat underhåll är i det här läget inte möjligt att avgöra. Om behov finns kan regionstyrelseförvaltningen återkomma till budgetavstämningen i oktober eller budgetberedningen våren 2019 med ett äskande som motsvarar den överenskomna hyreshöjningen. Ärendebeskrivning Regionfullmäktige beslutade (2015-11-23 280) i investeringsbudgeten för 2016 om ett anslag på 1 300 tkr för renovering och upprustning av Gråboskolans kök. År 2016 beslutades om ett allmänt investeringsstopp i regionen vilket gjorde att den här ombyggnaden inte genomfördes. När bygget skulle återupptas 2017 gjordes en ny projektering vilket medförde ökade kostnader och ett tilläggsanslag på 0,7 mnkr beviljades av RF 2017-05-15 56. När det ärendet passerat regionstyrelsen på väg till fullmäktige kom nya beräkningar som medförde begäran om ytterligare tilläggsanslag på 0,2 mnkr som beviljades av regionstyrelsen 2017-04-27 95. Budgeten för ombyggnaden beräknades våren 2017 då till totalt 2,2 mnkr. När arbetet med ombyggnaden aktualiserades igen under senare delen av 2017 påvisades att kostnaderna för framförallt ventilation och el inte tagits med i beräkningarna. I den projektering som nu gjorts beräknas kostnaden till 6,0 mnkr. Bedömning Regionstyrelseförvaltningens bedömning är att tilläggsanslaget för ombyggnaderna ska beviljas utifrån inriktningen i Kostutredningen, kökets skick och den utdragna beslutsprocessen. Det finns dock mycket att önska utifrån hur processen bedrivits och bristen på information när besluten tidigare tagits. Bedömningen är ändå att ombyggnaderna ska genomföras men att samtliga ombyggnader som ligger i budget 2019 och framåt stoppas till dess att uppdaterade tillförlitliga kostnadsberäkningar kan tas fram. De kök som regionfullmäktige beviljat budgetmedel för och som ska byggas om 2019 och 2020 är: Kök Wisbygymnasiet 2 100 Mottagningskök 1 200 Havdhem skola kök 2 900 Lärbro skola kök 3 000 Fole skola kök 1 000 Belopp (tkr) Det går inte att utesluta att även dessa kök blir väsentligt dyrare när projektering startar vilket innebär att investeringsplaneringen behöver göras om. Regionstyrelseförvaltningens förslag är att dessa budgetanslag stryks och att regionstyrelsen tillsammans med tekniska nämnden ska återkomma till budgetberedningen 2019 med uppdaterade beräkningar. Page 120 of 416 2 (3)

Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2018/516 När investeringsanslaget för ombyggnaden beviljades av regionfullmäktige 2016 och 2017 tillsköts även driftanslag för ökade hyreskostnader till regionstyrelsen. I det här ärendet har tekniska nämnden begärt tilläggsanslag för ökade kapitalkostnader. Detta anslag ska inte tillfalla TN eftersom den ökade kapitalkostnaden omvandlas till hyra som hyresgästen betalar. Hur mycket hyran kommer att höjas avgörs av vad i ombyggnaden som betraktas planerat underhåll och därmed redan ligger i dagens hyra. Detta kan i dagsläget inte bedömas. I riktlinjerna för internhyra anges i 12 Kostnader för yttre periodiskt underhåll, yttre löpande underhåll, grundtillsyn, centrala tekniska försörjningssystem och underhåll av byggnadsstomme ingår i bashyran. Vad som i ombyggnaden är att betrakta som planerat underhåll och vad som ligger utanför lämnas i det här ärendet att avgöras av förvaltningarna. Om inte en överenskommelse nås får särskild skrivelse till regionstyrelsen göras. Riktlinjerna för internhyressättning ska följas. Regionstyrelsen får återkomma med ett äskande som isåfall motsvarar den överenskomna hyreshöjningen. Beslutsunderlag Tekniska nämnden 2018-04-25 122 Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall Regiondirektör Skickas till Tekniska nämnden Page 121 of 416 3 (3)

Tekniska nämnden Sammanträdesdatum 2018-04-25 Protokollsutdrag TN 122 TN 122 Tilläggsanslag Ombyggnad av Gråboskolans kök TN 2017/1301 TN AU 105 Tekniska nämndens beslut Att hos regionstyrelsen hemställa om tilläggsanslag med 3 800 000 kr för utökad köksombyggnad vid Gråboskolan projekt nr 10407. Ursprunglig beställning av ombyggnad kök och matsal i Gråboskolan innebär ombyggnad av förråd och kylrum som i dag ligger i källarplanet och av bl.a. arbetsmiljömässiga skäl behöver finnas på samma plan som köket. Utöver detta behöver ett kylrum ersättas med ett nytt och flödet vid diskinlämningen ses över. Under projekteringens gång har man konstaterat att diskrum och kök även har behov av nya ventilationskåpor samt ett antal tillkommande golvbrunnar. Nya golvbrunnar innebär byte av golvbeläggning. Befintligt klinkergolv byts mot massagolv. Den befintliga ventilationsanläggningen är redan i dagsläget något underdimensionerad och behöver vid ombyggnad ersättas med ett nytt luftbehandlingsaggregat med placering i befintligt aggregatrum i källarvåningen. Nya kanaler, don samt ventilationskåpor installeras i kök och diskrum. Investeringen kommer att genomföras år 2018. Ombyggnaden kommer att innebära att standarden i lokalerna höjs. Bedömning Teknikförvaltningen bedömer att tilläggsanslag behövs med 3 800 tkr för att kunna bygga om Gråboskolans kök. Befintlig investeringsbudget uppgår till 2 200 tkr. En ny kalkyl för investeringen har gjorts som visar en total investeringsutgift på 6 000 tkr. För att kunna genomföra ombyggnaden behövs därför tilläggsanslag på 3 800 tkr. Investeringen kommer att innebära ökade kapitalkostnader med 420 tkr, för första året därefter minskad räntekostnad med minskad kapitalskuld under avskrivningstidens längd, för måltidsverksamheten varför tilläggsanslag begärs. Avskrivningstiden är 20 år och internräntan 2 %. Övriga driftkostnader kan inrymmas i befintlig budget. Ärendets behandling under mötet Ärendet föredrogs av förvaltningschef Patric Ramberg. Arbetsutskottets förslag till tekniska nämnden Tekniska nämnden beslutar att hos regionstyrelsen hemställa om tilläggsanslag med 1 (2) Utdragsbestyrkande/namnförtydligande Page 122 of 416

Tekniska nämnden Sammanträdesdatum 2018-04-25 Protokollsutdrag TN 122 3 800 000 kr för utökad köksombyggnad vid Gråboskolan projekt nr 10407. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-03-27. Skickas till Regionstyrelsen 2 (2) Utdragsbestyrkande/namnförtydligande Page 123 of 416

Teknikförvaltningen Therese Kallas Tjänsteskrivelse TN 2017/1301 27 mars 2018 Tekniska nämnden Ombyggnad av Gråboskolans kök Förslag till beslut Att hos regionstyrelsen hemställa om tilläggsanslag med 3 800 000 kr för utökad köksombyggnad vid Gråboskolan projekt nr 10407. Att hos regionstyrelsen hemställa om tilläggsanslag för ökade driftkostnader med 420 000 kr avseende kapitalkostnader. Sammanfattning Ursprunglig beställning av ombyggnad kök och matsal i Gråboskolan innebär ombyggnad av förråd och kylrum som i dag ligger i källarplanet och av bl.a. arbetsmiljömässiga skäl behöver finnas på samma plan som köket. Utöver detta behöver ett kylrum ersättas med ett nytt och flödet vid diskinlämningen ses över. Under projekteringens gång har man konstaterat att diskrum och kök även har behov av nya ventilationskåpor samt ett antal tillkommande golvbrunnar. Nya golvbrunnar innebär byte av golvbeläggning. Befintligt klinkergolv byts mot massagolv. Den befintliga ventilationsanläggningen är redan i dagsläget något underdimensionerad och behöver vid ombyggnad ersättas med ett nytt luftbehandlingsaggregat med placering i befintligt aggregatrum i källarvåningen. Nya kanaler, don samt ventilationskåpor installeras i kök och diskrum. Investeringen kommer att genomföras år 2018. Ombyggnaden kommer att innebära att standarden i lokalerna höjs. Bedömning Teknikförvaltningen bedömer att tilläggsanslag behövs med 3 800 tkr för att kunna bygga om Gråboskolans kök. Befintlig investeringsbudget uppgår till 2 200 tkr. En ny kalkyl för investeringen har gjorts som visar en total investeringsutgift på 6 000 tkr. För att kunna genomföra ombyggnaden behövs därför tilläggsanslag på 3 800 tkr. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-tn@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 124 of 416 Webbplats www.gotland.se

Teknikförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland TN 2017/1301 Investeringen kommer att innebära ökade kapitalkostnader med 420 tkr, för första året därefter minskad räntekostnad med minskad kapitalskuld under avskrivningstidens längd, för måltidsverksamheten varför tilläggsanslag begärs. Avskrivningstiden är 20 år och internräntan 2 %. Övriga driftkostnader kan inrymmas i befintlig budget. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Skickas till Regionstyrelsen Page 125 of 416 2 (2)

Regionstyrelseförvaltningen Ulrika Jansson Tjänsteskrivelse RS 2018/515 13 juli 2018 Regionstyrelsen Tilläggsanslag för ombyggnad av Terra Novaskolans kök Förslag till regionstyrelsen för beslut i regionfullmäktige Begäran om tilläggsanslag för investering medges med 3,9 mnkr för ombyggnad av Terra Novaskolans kök. Finansiering sker genom regionens Eget kapital. Begäran om tilläggsanslag för ökade driftskostnader avslås. Tekniska nämnden får i uppdrag att genomföra planerat underhåll i samband med ombyggnad av köket. Investeringsbudgeten för 2019 och 2020 revideras och samtliga köksinvesteringar stryks. Regionstyrelsen får tillsammans med tekniska nämnden i uppdrag att återkomma till budgetberedningen 2019 med nya uppdaterade beräkningar av samtliga kvarvarande ombyggnationer av skolkök utifrån inriktningen i Kostutredningen. Sammanfattning Tekniska nämnden har begärt tilläggsanslag på 3,9 mnkr för ombyggnad av Terra Nova skolans kök. Nämnden har också begärt tilläggsanslag för ökade driftskostnader på 455 000 kronor. Den sen tidigare beslutade investeringsbudgeten för ombyggnaden av köket på Terra Nova skolan är 2,6 mnkr. Den totala uppskattade kostnaden för ombyggnaden beräknas därmed till 6,5 mnkr. Ombyggnaden av köket är en del av den inriktning att öka kvaliteten på hela måltiden som beslutades i Kostutredningen från 2010. I slutet av 2014 genomfördes en översyn/uppdatering av kostnadsberäkningarna i utredningen. Inriktningen att laga mat nära gästen, sänka varmhållningstiderna och öka andelen mat lagad från grunden låg fast. Regionstyrelseförvaltningens bedömning är att tilläggsanslaget för ombyggnaden ska beviljas utifrån inriktningen i utredningen, kökets skick och den utdragna beslutsprocessen. Regionfullmäktige beslutade i budgetbeslutet för 2019 och 2020 att ytterligare 5 kök ska byggas om. Eftersom det inte kan uteslutas att även dessa ombyggnader blir 1 (3) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 126 of 416 Webbplats www.gotland.se

Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2018/515 väsentligt dyrare än budgeterat föreslås att samtliga köksinvesteringar stryks till dess att nya uppdaterade beräkningar gjorts. Äskandet om tilläggsanslag för ökade driftskostnader föreslås avslås. De ökade driftskostnaderna kommer inte att betalas av tekniska nämnden. I internhyrorna ligger redan de driftskostnader som uppstår till följd av planerat underhåll. Övriga driftskostnader uppstår hos hyresgästen. Hur stor del av den här ombyggnaden som i slutänden blir ökad hyra och hur stor del som redan ligger i hyran genom vanligt planerat underhåll är i det här läget inte möjligt att avgöra. Om behov finns kan regionstyrelseförvaltningen återkomma till budgetavstämningen i oktober eller budgetberedningen våren 2019 med ett äskande som motsvarar den överenskomna hyreshöjningen. Ärendebeskrivning Regionfullmäktige beslutade (2015-11-23 280) i investeringsbudgeten för 2016 om ett anslag på 800 tkr för renovering och upprustning av Terra Novaskolans kök. År 2016 beslutades om ett allmänt investeringsstopp i regionen vilket gjorde att den här ombyggnaden inte genomfördes. När bygget skulle återupptas 2017 gjordes en ny projektering vilket medförde ökade kostnader och ett tilläggsanslag på 1,3 mnkr beviljades av RF 2017-05-15 56. När det ärendet passerat regionstyrelsen på väg till fullmäktige kom nya beräkningar som medförde begäran om ytterligare tilläggsanslag på 0,5 mnkr som beviljades av regionstyrelsen 2017-04-27 95. Budgeten för ombyggnaden beräknades våren 2017 då till totalt 2,6 mnkr. När arbetet med ombyggnaden aktualiserades igen under senare delen av 2017 påvisades att kostnaderna för framförallt ventilation och el inte tagits med i beräkningarna. I den projektering som nu gjorts beräknas kostnaden till 6,5 mnkr. Bedömning Regionstyrelseförvaltningens bedömning är att tilläggsanslaget för ombyggnaderna ska beviljas utifrån inriktningen i Kostutredningen, kökets skick och den utdragna beslutsprocessen. Det finns dock mycket att önska utifrån hur processen bedrivits och bristen på information när besluten tidigare tagits. Bedömningen är ändå att ombyggnaderna ska genomföras men att samtliga ombyggnader som ligger i budget 2019 och framåt stoppas till dess att uppdaterade tillförlitliga kostnadsberäkningar kan tas fram. De kök som regionfullmäktige beviljat budgetmedel för och som ska byggas om 2019 och 2020 är: Kök Belopp (tkr) Wisbygymnasiet 2 100 Mottagningskök 1 200 Havdhem skola kök 2 900 Lärbro skola kök 3 000 Fole skola kök 1 000 Det går inte att utesluta att även dessa kök blir väsentligt dyrare när projektering startar vilket innebär att investeringsplaneringen behöver göras om. Regionstyrelseförvaltningens förslag är att dessa budgetanslag stryks och att regionstyrelsen tillsammans med tekniska nämnden ska återkomma till budgetberedningen 2019 med uppdaterade beräkningar. Page 127 of 416 2 (3)

Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2018/515 När investeringsanslaget för ombyggnaden beviljades av regionfullmäktige 2016 och 2017 tillsköts även driftanslag för ökade hyreskostnader till regionstyrelsen. I det här ärendet har tekniska nämnden begärt tilläggsanslag för ökade kapitalkostnader. Detta anslag ska inte tillfalla TN eftersom den ökade kapitalkostnaden omvandlas till hyra som hyresgästen betalar. Hur mycket hyran kommer att höjas avgörs av vad i ombyggnaden som betraktas planerat underhåll och därmed redan ligger i dagens hyra. Detta kan i dagsläget inte bedömas. I riktlinjerna för internhyra anges i 12 Kostnader för yttre periodiskt underhåll, yttre löpande underhåll, grundtillsyn, centrala tekniska försörjningssystem och underhåll av byggnadsstomme ingår i bashyran. Vad som i ombyggnaden är att betrakta som planerat underhåll och vad som ligger utanför lämnas i det här ärendet att avgöras av förvaltningarna. Om inte en överenskommelse nås får särskild skrivelse till regionstyrelsen göras. Riktlinjerna för internhyressättning ska följas. Regionstyrelsen får återkomma med ett äskande som i så fall motsvarar den överenskomna hyreshöjningen. Beslutsunderlag Tekniska nämnden 2018-04-25 121 Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall Regiondirektör Skickas till Tekniska nämnden Page 128 of 416 3 (3)

Tekniska nämnden Sammanträdesdatum 2018-04-25 Protokollsutdrag TN 121 TN 121 Tilläggsanslag Ombyggnad av Terra Novaskolans kök TN 2017/1300 TN AU 104 Tekniska nämndens beslut Att hos regionstyrelsen hemställa om tilläggsanslag med 3 900 000 kr för utökad köksombyggnad vid Terra Novaskolan projekt nr 10411. Att hos regionstyrelsen hemställa om tilläggsanslag för ökade driftkostnader med 455 000 kr avseende kapitalkostnader. Tekniska nämnden efterlyser ett uppdrag från RSF att genomföra en förstudie i syfte att klarställa kostnaderna för att renovera regionens övriga ännu ej renoverade skolkök. Ursprunglig beställning av ombyggnad kök och matsal i Terra Novaskolan byggde på en förstudie där det framgick att befintligt tillagningskök har behov av ett större diskrum med diskinlämning. En utbyggnad av diskrummet föreslogs genom att inkludera yta från matsalen. Vid fortsatt projektering konstaterades dock att matsalen är klassat som skyddsrum vilket inte medger denna typ av ombyggnad. För att möjliggöra ett större diskrum och få en bra logistik i köket behöver två befintliga kylrum tas i anspråk och ersättas med nya kylrum med annan placering. Detta är en kostnadsdrivande åtgärd vilket man inte räknat med i ursprungsförslaget. Den nya planlösningen innebär att köket behöver få nya ytskikt på väggar, golv och tak. Ombyggnad av diskrum kräver nya ventilationskåpor. Den befintliga ventilationsanläggningen är redan i dagsläget något underdimensionerad och behöver vid ombyggnad ersättas med ett nytt luftbehandlingsaggregat samt nya kanaler, don och kåpor. Detta för med sig tillbyggnad av ett nytt aggregatrum samt att en höjning av del av yttertaket behöver göras för att komma fram med nya kanaler. Även ny el-central samt ny el-matning behövs för att klara ny utrustning och utformning av köket. Investeringen kommer att genomföras år 2018. Ombyggnaden kommer att innebära att standarden i lokalerna höjs. Bedömning Teknikförvaltningen bedömer att det behövs ett tilläggsanslag med 3 900 tkr för att kunna genomföra ombyggnaden vid Terra Novaskola. Befintlig investeringsbudget 1 (2) Utdragsbestyrkande/namnförtydligande Page 129 of 416

Tekniska nämnden Sammanträdesdatum 2018-04-25 Protokollsutdrag TN 121 uppgår till 2 600 tkr. En ny kalkyl har gjorts och den totala investeringsutgiften uppgår till 6 500 tkr. Investeringen kommer att innebära ökade kapitalkostnader med 455 tkr, för första året därefter minskad räntekostnad med minskad kapitalskuld under avskrivningstidens längd, för måltidsverksamheten varför tilläggsanslag begärs. Avskrivningstiden är 20 år och internräntan 2 %. Övriga driftkostnader kan inrymmas i befintlig budget. Ärendets behandling under mötet Ärendet föredrogs av förvaltningschef Patric Ramberg. Arbetsutskottets förslag till tekniska nämnden Att hos regionstyrelsen hemställa om tilläggsanslag med 3 900 000 kr för utökad köksombyggnad vid Terra Novaskolan projekt nr 10411. Att hos regionstyrelsen hemställa om tilläggsanslag för ökade driftkostnader med 455 000 kr avseende kapitalkostnader. Tekniska nämnden efterlyser ett uppdrag från RSF att genomföra en förstudie i syfte att klarställa kostnaderna för att renovera regionens övriga ännu ej renoverade skolkök. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-03-27. Skickas till Regionstyrelsen 2 (2) Utdragsbestyrkande/namnförtydligande Page 130 of 416

Teknikförvaltningen Therese Kallas Tjänsteskrivelse TN 2017/1300 27 mars 2018 Tekniska nämnden Ombyggnad av Terra Novaskolans kök Förslag till beslut Att hos regionstyrelsen hemställa om tilläggsanslag med 3 900 000 kr för utökad köksombyggnad vid Terra Novaskolan projekt nr 10411. Att hos regionstyrelsen hemställa om tilläggsanslag för ökade driftkostnader med 455 000 kr avseende kapitalkostnader. Sammanfattning Ursprunglig beställning av ombyggnad kök och matsal i Terra Novaskolan byggde på en förstudie där det framgick att befintligt tillagningskök har behov av ett större diskrum med diskinlämning. En utbyggnad av diskrummet föreslogs genom att inkludera yta från matsalen. Vid fortsatt projektering konstaterades dock att matsalen är klassat som skyddsrum vilket inte medger denna typ av ombyggnad. För att möjliggöra ett större diskrum och få en bra logistik i köket behöver två befintliga kylrum tas i anspråk och ersättas med nya kylrum med annan placering. Detta är en kostnadsdrivande åtgärd vilket man inte räknat med i ursprungsförslaget. Den nya planlösningen innebär att köket behöver få nya ytskikt på väggar, golv och tak. Ombyggnad av diskrum kräver nya ventilationskåpor. Den befintliga ventilationsanläggningen är redan i dagsläget något underdimensionerad och behöver vid ombyggnad ersättas med ett nytt luftbehandlingsaggregat samt nya kanaler, don och kåpor. Detta för med sig tillbyggnad av ett nytt aggregatrum samt att en höjning av del av yttertaket behöver göras för att komma fram med nya kanaler. Även ny el-central samt ny el-matning behövs för att klara ny utrustning och utformning av köket. Investeringen kommer att genomföras år 2018. Ombyggnaden kommer att innebära att standarden i lokalerna höjs. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-tn@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 131 of 416 Webbplats www.gotland.se

Teknikförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland TN 2017/1300 Bedömning Teknikförvaltningen bedömer att det behövs ett tilläggsanslag med 3 900 tkr för att kunna genomföra ombyggnaden vid Terra Novaskola. Befintlig investeringsbudget uppgår till 2 600 tkr. En ny kalkyl har gjorts och den totala investeringsutgiften uppgår till 6 500 tkr. Investeringen kommer att innebära ökade kapitalkostnader med 455 tkr, för första året därefter minskad räntekostnad med minskad kapitalskuld under avskrivningstidens längd, för måltidsverksamheten varför tilläggsanslag begärs. Avskrivningstiden är 20 år och internräntan 2 %. Övriga driftkostnader kan inrymmas i befintlig budget. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelsen Skickas till Regionstyrelsen Page 132 of 416 2 (2)

Regionstyrelseförvaltningen Åsa Högberg Tjänsteskrivelse RS 2018/945 6 september 2018 Regionstyrelsen Tilläggsanslag för reservkraft Visby lasarett Förslag till regionstyrelsen för beslut i regionfullmäktige Tekniska nämnden beviljas tilläggsanslag med totalt 8 092 000 kr för bruttofinansiering av investering i ny anläggning för reservkraft till Visby lasarett. Finansiering sker genom externt bidrag med 5 900 000 kr samt ur Region Gotlands Eget kapital med 2 192 000 kr. Sammanfattning Befintlig reservkraftsanläggning klarar inte att försörja sjukhuset med el för normal verksamhet vare sig vid kortvarigt eller långvarigt elavbrott. Dagens lösning med endast en mottagningsstation som har hög ålder medför mycket stora risker. Utbyte av befintlig- samt en ny mottagningsstation för högspänning och nytt reservkraftsystem med kapacitet att försörja hela sjukhuset vid avbrott kommer att installeras. Anläggningen kommer att placeras på Region Gotlands mark med fastighetsbeteckning Visby Abborren 9. Reservkraftförsörjningen och inkommande kraft kommer att följa kraven för robust reservkraftförsörjning av sjukhus som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ställer. Ärendebeskrivning Hälso- och sjukvårdsnämnden begärde inför 2012 budget för utbyte av reservkraft med 8 600 tkr. Efter beslut överflyttades medlen till tekniska nämnden för genomförande av projektet. Av olika anledningar har projektet inte kommit igång och inför 2018 äskade tekniska nämnden ytterligare 12 400 tkr. Sammanlagt beräknades projektet kosta 21 000 tkr. Beroende på ökade krav på reservkraftförsörjningen samt ökad konkurrens på marknaden har en ny beräkning gjorts och kostnaden för investeringen blir drygt 31 000 tkr. Tekniska nämnden föreslår att finansiering sker, förutom med de budgetmedel som redan är beviljade, genom externt bidrag från MSB, myndigheten för säkerhet och beredskap, överflyttning av budgetmedel från hälso- och sjukvårdsnämnden, budgetmedel för periodiskt underhåll samt tilläggsanslag ur Eget kapital, se nedanstående tabell. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 133 of 416 Webbplats www.gotland.se

Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2018/945 Beslutade budgetmedel 21 000 Överflyttning av budget från hälso- och sjukvårdsnämnden 1 400 Periodiskt underhåll 2 000 Externt bidrag 5 900 Eget kapital 792 Summa 31 092 Bedömning Regionstyrelseförvaltningen bifaller tekniska nämndens äskande. Insatserna för att förstärka säkerheten är beslutade och medel för att slutföra arbetet är nödvändiga. Dock ska inte budgetmedel flyttas över från hälso- och sjukvårdsnämnden utan tilläggsanslag ska beviljas ur regionens Eget kapital. När projekt är överlämnade från äskande nämnd till tekniska nämnden för genomförande är tekniska nämnden ansvarig för att i förekommande fall begära tilläggsanslag. Regionstyrelseförvaltningen föreslår att finansiering sker enligt nedanstående tabell: Beslutade budgetmedel 21 000 Periodiskt underhåll 2 000 Externt bidrag 5 900 Eget kapital 2 192 Summa 31 092 Beslutsunderlag TN 2018-08-29, 203 Tjänsteskrivelse TKF, TN 2018/1602 Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall Regiondirektör Skickas till Tekniska nämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Page 134 of 416 2 (2)

Tekniska nämnden Sammanträdesdatum 2018-08-29 Protokoll TN 203 Tilläggsanslag för reservkraft Visby lasarett TN 2018/1602 TN AU 147 Tekniska nämndens beslut Tekniska nämnden begär tilläggsanslag hos regionstyrelsen med totalt 6 692 000 kr avseende investeringar i ny anläggning för reservkraft till lasarettet. Tekniska nämnden beslutar att finansiering delvis sker genom externt bidrag med 5 900 000 kr. Tekniska nämnden beslutar att finansiering sker ur eget kapital med 792 000 kr. Befintlig reservkraftsanläggning klarar inte att försörja sjukhuset med el för normal verksamhet vare sig kortvarigt än mindre vid långvarigt elavbrott, samt dagens lösning med endast en mottagningsstation som har hög ålder medför mycket stora risker. Problemen har inte blivit mindre och behovet av att säkerhetsställa patientsäkerheten för sjukhuset ökar ju längre tid det tar innan projektet blivit utfört. Projektet med att byta ut reservkraften har utökats till att även omfatta inkommande kraft mottagningsstation. Detta på grund av GEABs nät ombyggnad i Visby vilket innebär möjligheter till redundans i matningen med två av varandra oberoende matningar. Den befintliga mottagningsstationen har uppnått hög ålder och det råder brist på reservdelar därför byts den nu ut. Utbyte av befintlig- samt en ny mottagningsstation för högspänning och nytt reservkraftsystem med kapacitet att försörja hela sjukhuset vid avbrott kommer att installeras. Anläggningen kommer att placeras på Region Gotlands mark med fastighetsbeteckning Visby Abborren 9. GEAB har gjort omfattande förstärkning av elnätet i Visby som innebär en ny möjlighet att kunna leverera 2 st. inkommande matningar med separata vägar in till sjukhuset. Sjukhuset kommer att ha en inkommande station i hus 21 och en inkommande station i container vid reservkraftens placering norr om helikopterplattan. Reservkraftförsörjningen och inkommande kraft kommer att följa Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) krav för robust reservkraftförsörjning av sjukhus. 22 (38) Justerande Utdragsbestyrkande/namnförtydligande Page 135 of 416

Tekniska nämnden Sammanträdesdatum 2018-08-29 Protokoll I nedanstående tabell redovisas investeringsbudget och investeringsutgifter för projektet under perioden 2012-2018: Årtal Budget, tkr Utfall, tkr Avvikelse, tkr 2012 8 600 371 8 229 2013 444 7 785 2014 138 7 647 2015 91 7 556 2016 767 6 789 2017 1 035 5 754 2018 12 400 516 17 638 Total 21 000 3 362 17 638 Den totala investeringsutgiften är beräknad till 31 092 tkr. Den ökade investeringsutgiften förklaras av ökade krav på reservkraftförsörjningen samt ökad konkurrens på marknaden. Projektet är dessutom flerårigt vilket innebär att det är olika priser mellan åren. För investeringen har anslagits 2 000 tkr avseende periodiskt underhåll. Extra anslag kommer att föras över från HSF med 1 400 tkr. Bedömning Teknikförvaltningen bedömer att tilläggsanslag erfordras med 6 692 000 kr för att investeringsprojektet avseende reservkraft till Visby lasarett. Totalt 5 900 000 kr finansieras genom externt bidrag från MSB. Ärendets behandling under mötet Ärendet föredrogs av ekonomichef Mats Renborn. Arbetsutskottets förslag till tekniska nämnden Tekniska nämnden begär tilläggsanslag hos regionstyrelsen med totalt 6 691 000 kr avseende investeringar i ny anläggning för reservkraft till lasarettet. Tekniska nämnden beslutar att finansiering delvis sker genom externt bidrag med 5 600 000 kr. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2018-08-30 Skickas till Regionstyrelsen 23 (38) Justerande Utdragsbestyrkande/namnförtydligande Page 136 of 416

Teknikförvaltningen Mats Renborn Tjänsteskrivelse TN 2018/1602 13 augusti 2018 Tekniska nämnden Tilläggsanslag för reservkraft Visby lasarett Abborren 9 Förslag till beslut Att hos regionstyrelsen hemställa om tilläggsanslag med totalt 6 692 000 kr avseende investeringar i ny anläggning för reservkraft till lasarettet. Att finansiering delvis sker genom externt bidrag med 5 900 000 kr. Att finansiering sker ur eget kapital med 792 000 kr Sammanfattning Befintlig reservkraftsanläggning klarar inte att försörja sjukhuset med el för normal verksamhet vare sig kortvarigt än mindre vid långvarigt elavbrott, samt dagens lösning med endast en mottagningsstation som har hög ålder medför mycket stora risker. Problemen har inte blivit mindre och behovet av att säkerhetsställa patientsäkerheten för sjukhuset ökar ju längre tid det tar innan projektet blivit utfört. Projektet med att byta ut reservkraften har utökats till att även omfatta inkommande kraft mottagningsstation. Detta på grund av GEABs nät ombyggnad i Visby samt hög ålder och brist på reservdelar i mottagningsstationen. Utbyte av befintlig- samt en ny mottagningsstation för högspänning och nytt reservkraftsystem med kapacitet att försörja hela sjukhuset vid avbrott kommer att installeras. Anläggningen kommer att placeras på Region Gotlands mark med fastighetsbeteckning Visby Abborren 9. GEAB har gjort en omfattande förstärkning av elnätet i Visby där möjligheten med att kunna leverera 2 st. inkommande matningar med separata vägar in till sjukhuset. Sjukhuset kommer att ha en inkommande station i hus 21 och en inkommande station i container vid reservkraftens placering norr om helikopterplattan. Reservkraftförsörjningen och inkommande kraft kommer att följa Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) krav för robust reservkraftförsörjning av sjukhus. 1 (3) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-tn@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 137 of 416 Webbplats www.gotland.se

Teknikförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland TN 2018/1602 I nedanstående tabell redovisas investeringsbudget och investeringsutgifter för projektet under perioden 2012-2018: Årtal Budget, tkr Utfall, tkr Avvikelse, tkr 2012 8 600 371 8 229 2013 444 7 785 2014 138 7 647 2015 91 7 556 2016 767 6 789 2017 1 035 5 754 2018 12 400 516 17 638 Total 21 000 3 362 17 638 Den totala investeringsutgiften är beräknad till 31 092 tkr. Den ökade investeringsutgiften förklaras av ökade krav på reservkraftförsörjningen samt ökad konkurrens på marknaden. Projektet är dessutom flerårigt vilket innebär att det är olika priser mellan åren. För investeringen har anslagits 2 000 tkr avseende periodiskt underhåll. Extra anslag kommer att föras över från HSF med 1 400 tkr. Bedömning Teknikförvaltningen bedömer att tilläggsanslag erfordras med 6 692 tkr för att investeringsprojektet avseende reservkraft till Visby lasarett. Totalt 5 900 tkr finansieras genom externt bidrag från MSB. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Tekniska nämnden Tommy Gardell Ordförande Skickas till Regionstyrelsen Page 138 of 416 2 (3)

Teknikförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland TN 2018/1602 Ursprunglig budget 21 000 tkr Periodiskt underhåll 2 000 tkr Anslag från HSF 1 400 tkr Statsbidrag 5 900 tkr Eget kapital 792 tkr Totalt 31 092 tkr Page 139 of 416 3 (3)

Regionstyrelseförvaltningen Lotta Israelsson Tjänsteskrivelse RS 2018/472 12 september 2018 Regionstyrelsen Revisionsrapport. Granskning av intern kontroll avseende hantering och redovisning av pensioner Förslag till beslut Regionstyrelseförvaltningens förslag till yttrande lämnas till regionens revisorer. Bakgrund På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Gotland, har PwC genomfört en granskning av regionens hantering och redovisning av pensioner. Granskningen har syftat till att bedöma om Regionstyrelseförvaltningen har ändamålsenliga och tillförlitliga rutiner för rapportering av pensionsunderlag och att den interna kontrollen är tillräcklig. Vidare har ingått att bedöma om redovisningen överensstämmer med god redovisningssed. Efter genomförd granskning är bedömningen att regionstyrelsen delvis har ändamålsenliga och tillförlitliga rutiner för rapportering av pensionsunderlag som säkerställer en tillräcklig intern kontroll. Bedömningen grundas på att det sker kontroller i regionen men att dessa behöver utvecklas ytterligare och gjorda kontroller dokumenteras. I granskningen noterades vissa mindre avvikelser avseende redovisning i dokumenten årsredovisning 2016 och delårsrapport 2017. Detta har korrigerats i årsredovisningen 2017. Redovisningen bedöms överensstämma med god redovisningssed, efter dessa korrigeringar. Regionens revisorer ger som rekommendation till regionstyrelsen att: - Regionstyrelsen beaktar hanteringen av pensionerna i den riskanalys som ligger till grund för internkontrollplanen. - Regionstyrelsen ser till att kvalitetssäkrade rutiner för hanteringen av pensionsåtagandet och underliggande kontroller tas fram Det bör även framgå vem som ansvarar för respektive rutin samt när den är upprättad och justerad. Detta minskar organisationens personberoende gällande pensionshanteringen. - Rutinerna i samband med byte av pensionsadministratör säkerställs tillsammans med företrädare för lönesystemet och den nya pensionsadministratören. - Rutinerna säkerställs så att alla uppgifter finns med avseende de anställda, till exempel avseende tillkommande och avslutade sjukersättningar. Detta gäller 1 (3) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 140 of 416 Webbplats www.gotland.se

Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2018/472 även att uppgifterna och utbetalningarna blir korrekta när någon som gått i pension återanställs. - Det klarläggs och dokumenteras vem inom regionen som har ansvar för historiska uppgifter. - När avtalsförändringar avseende pensioner sker görs en säkerställning av att dessa hanteras i lönesystemet. - Kontroller bör ske så att allt material som är sänt även har kommit fram till pensionsadministratören. Yttrande Följande rekommendationer som lämnats till regionstyrelsen samt åtgärder: - Att regionstyrelsen beaktar hanteringen av pensionerna i den riskanalys som ligger till grund för internkontrollplanen. I och med att den nya pensionsadministratören har nya rutiner så kommer regionstyrelseförvaltningen under hösten att genomföra en riskanalys av hanteringen av pensionerna. - Att regionstyrelsen ser till att kvalitetssäkrade rutiner för hanteringen av pensionsåtagandet och underliggande kontroller tas fram Det bör även framgå vem som ansvarar för respektive rutin samt när den är upprättad och justerad. Detta minskar organisationens personberoende gällande pensionshanteringen. - Att det klarläggs och dokumenteras vem inom regionen som har ansvar för historiska uppgifter Regionstyrelseförvaltningen kommer att tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att kvalitetssäkra befintliga rutiner och riktlinjer avseende pensionshanteringen. Arbetsgruppen skall även ta fram rutiner för vem som har ansvar för historiska uppgifter. I rutinerna skall framgå vem som ansvarar för respektive rutin, när den är upprättad och justerad samt hur kontrollerna skall utföras. - Att rutinerna i samband med byte av pensionsadministratör säkerställs tillsammans med företrädare för lönesystemet och den nya pensionsadministratören. - Att kontroller bör ske så att allt material som är sänt även har kommit fram till pensionsadministratören Regionstyrelseförvaltningen kommer att tillsätta en arbetsgrupp som utifrån erfarenheter av bytet av pensionsadministratör våren 2018 tar fram rutiner för att säkerställa eventuella framtida byten av pensionsadministratör. Arbetsgruppen skall även kvalitetssäkra rutinerna kring material som skickas till pensionsadministratören. - Att rutinerna säkerställs så att alla uppgifter finns med avseende de anställda, till exempel avseende tillkommande och avslutade sjukersättningar. Detta gäller även att uppgifterna och utbetalningarna blir korrekta när någon som gått i pension återanställs. Regionstyrelseförvaltningen kommer att informera regionens chefer om vikten av att rapportera till löneassistent när det sker förändringar i medarbetares anställningsförhållanden, till exempel när medarbetare erhållit beslut om sjukersättning samt om en person återanställs efter det att personen gått i pension. Page 141 of 416 2 (3)

Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2018/472 - Att när avtalsförändringar avseende pensioner sker en säkerställning av att dessa hanteras i lönesystemet. Regionstyrelseförvaltningen har kontinuerliga möten och kontakt med lönesystemets leverantör för att säkerställa att avtalsförändringar hanteras av systemet. Förvaltningen kommer att bevaka att avtalsförändringar avseende pensioner kommer att kunna hanteras av systemet. Beslutsunderlag PwC 2018-04-04 Revisionsrapport Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall Regiondirektör Skickas till Revisorerna Page 142 of 416 3 (3)

Regionens revisorer Sign: Region Gotland Reception Visborg 2018-04- 1 8 Revisionsskrivelse Datum 2018-04-04 Regionstyrelsen Hantering och redovisning av pensioner På uppdrag av oss, de förtroendevalda revisorerna i Region Gotland, har PwC genomfört en granskning av regionens hantering och redovisning av pensioner. Granskningen har syftat till att bedöma om regionstyrelsens har ändamålsenliga och tillförlitliga rutiner för rapportering av pensionsunderlag och att den interna kontrollen är tillräcklig. Vidare har ingått att bedöma om redovisningen överensstämmer med god redovisningssed. Efter genomförd granskning gör vi bedömningen att regionstyrelsen delvis har ändamålsenliga och tillförlitliga rutiner för rapportering av pensionsunderlag som säkerställer en tillräcklig intern kontroll. Vi grundar denna bedömning på att det sker kontroller i regionen men att dessa behöver utvecklas ytterligare och att gjorda kontroller även dokumenteras. I granskningen noterades vissa mindre avvikelser avseende redovisning i dokumenten årsredovisning 2016 och delårsrapport 2017. Detta har korrigerats i årsredovisning 2017. Redovisningen bedöms överensstämma med god redovisningssed, efter dessa korrigeringar. Efter genomförd granskning lämnas följande rekommendationer: Att regionstyrelsen beaktar hanteringen av pensionerna i den riskanalys som ligger till grund för internkontrollplanen. Att regionstyrelsen ser till att kvalitetssäkrade rutiner för hanteringen av pensionsåtagandet och de underliggande kontrollerna tas fram. Det bör även framgå vem som ansvarar för respektive rutin samt när den är upprättad och justerad. Detta minskar organisationens personberoende gällande pensionshanteringen. Att rutinerna i samband med byte av pensionsadministratör säkerställs tillsammans med företrädare för lönesystemet och den nya pensionsadministratören. Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 vxl Org nr 212000-0803 E-post regiongotland@gotland.se Webbplats www.gotland.se Gotland Page 143 of 416

Regionens revisorer 2 (2) Att rutinerna säkerställs så att alla uppgifter finns med avseende de anställda, t.ex. avseende tillkommande och avslutade sjukersättningar. Detta gäller även att uppgifterna och utbetalningarna blir korrekta när någon som gått i pension återanställs. Att det klarläggs och dokumenteras vem inom regionen som har ansvar för historiska uppgifter. Att när avtalsförändringar avseende pensioner sker en säkerställning av att dessa hanteras av lönesystemet. Att kontroller bör ske så att allt material som är sänt även har kommit fram till pensionsadministratören. Med anledning av granskningens resultat överlämnas rapporten till regionstyrelsen yttrande och för kännedom till samtliga nämnder. Revisionen önskar svar på rapporten senast den 12 september 2018. Svaret skickas till registrator i Region Godand på adress registratorrs@godand.se med kopia till sakkunnigt biträde carin.hultgren@pwc.com För Region Gotlaryds revisorer, Carin Backlund Ordförande Page 144 of 416

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll avseende hantering och redovisning av pensioner Annika Hansson Certifierad kommunal revisor Region Gotland Mars 2018 Page 145 of 416

Intern kontroll avseende hantering och redovisning av pensioner Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 1. Inledning... 4 1.1. Bakgrund... 4 1.2. Revisionsfråga... 4 1.3. Revisionskriterier... 4 1.4. Kontrollmål... 5 1.5. Metod och avgränsning... 5 2. Kartläggning... 6 2.1. Aktuella pensionsavtal i regionen... 7 2.1.1. Iakttagelser... 7 2.2. Befintliga rutiner samt kontroller och avstämningen... 7 2.2.1. Identifiering av befintliga rutiner för pensionsadministration och utbetalning av pensioner till anställda och förtroendevalda.... 7 2.2.2. Kontroller och avstämningar... 8 2.2.3. Bedömning... 10 2.3. Redovisning... 10 2.3.1. Iakttagelser... 10 2.3.2. RKR 2.2 Särskild avtalspension, visstidspension och omställningsstöd m.m... 10 2.3.3. RKR 7.1 Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser... 11 2.3.4. RKR 17.2 Värdering och upplysningar om pensionsförpliktelser... 11 2.3.5. Bedömning... 11 3. Revisionell bedömning... 12 3.1. Bedömningar mot kontrollmål... 12 3.2. Sammanfattande revisionell bedömning... 12 3.3. Rekommendationer... 13 Mars 2018 1 av 13 Region Gotland PwC Page 146 of 416

Intern kontroll avseende hantering och redovisning av pensioner Sammanfattning Regionens pensionsskuld består av två delar: - Pensioner intjänade efter år 1998, redovisas som avsättning i balansräkningen. - Pensioner intjänade före år 1998, redovisas som ansvarsförbindelse inom linjen under balansräkningen. Pensionsskulden beräknas av pensionsadministratör och Region Gotland anlitar f.n. KPA pension. De anlitas också för att beräkna pensioner och svara på frågor från anställda runt den enskildes pension. Fr.o.m. 1 april 2018 kommer Skandia att anlitas som pensionsadministratör. Uppgiftslämnande av pensionsunderlag till pensionsadministratören hanteras oförändrat av Regionstyrelsen. Ränteförändringar i pensionsskuldsberäkningarna har stor påverkan på storleken av pensionsskulden. Region Gotlands beräknas pensionskostnaderna beräknas att öka kraftigt under kommande år då många anställda har pensionerats och många kommer att pensioneras. I granskningen har ingått att kartlägga aktuella pensionsavtal i Regionen samt identifierat befintliga rutiner för pensionsadministration och utbetalning av pensioner till anställda och förtroendevalda. Syftet med granskningen är att bedöma om regionstyrelsen har ändamålsenliga och tillförlitliga rutiner för rapportering av pensionsunderlag och att den interna kontrollen är tillräcklig. Vidare ingår att bedöma om redovisningen överensstämmer med god redovisningssed. Efter genomförd granskning gör vi bedömningen att regionstyrelsen delvis har ändamålsenliga och tillförlitliga rutiner för rapportering av pensionsunderlag som säkerställer en tillräcklig intern kontroll. Vi grundar denna bedömning på att det sker kontroller i regionen men att dessa behöver utvecklas ytterligare och att gjorda kontroller även dokumenteras. I granskningen noterades vissa mindre avvikelser avseende redovisning i dokumenten årsredovisning 2016 och delårsrapport 2017. Detta har korrigerats i årsredovisning 2017. Redovisningen bedöms överensstämma med god redovisningssed, efter dessa korrigeringar. Mars 2018 2 av 13 Region Gotland PwC Page 147 of 416

Intern kontroll avseende hantering och redovisning av pensioner Vår bedömning bygger på resultatet i kontrollmålen nedan: - Kontroller och avstämningar sker i syfte att säkerställa en korrekt pensionsredovisning Vi bedömer att regionen delvis uppfyller kontrollmålet. Vi grundar vår bedömning på att det sker kontroller och att det finns lathundar som nuvarande lönecontroller har upprättat, men dessa är inte kvalitetssäkrade. Det är särskilt viktigt att rutiner dokumenteras och säkerställs i samband med att byte av pensionsadministratör sker. Området finns inte med i regionens riskanalys till den interna kontrollplanen. Det sker inte någon särskild intern kontroll med stickprov av intern kvalitetscontroller. - Pensionsredovisning sker i enlighet med god redovisningssed Vi bedömer att kontrollmålet är uppfyllt, efter de korrigeringar som gjorts i årsredovisningen 2017. Där upplysningar finns om vilka särskilda pensionslösningar som finns samt antalet som omfattas av dessa samt vilken lösning regionen har valt för hanteringen av de förtroendevaldas intjänade pensioner enligt OPF-KL och redovisningen av denna. Vi rekommenderar regionstyrelsen att vidta åtgärder inom följande områden: - Att regionstyrelsen beaktar hanteringen av pensionerna i den riskanalys som ligger till grund för internkontrollplanen. - Att regionstyrelsen ser till att kvalitetssäkrade rutiner för hanteringen av pensionsåtagandet och de underliggande kontrollerna tas fram. Det bör även framgå vem som ansvarar för respektive rutin samt när den är upprättad och justerad. Detta minskar organisationens personberoende gällande pensionshanteringen. - Att rutinerna i samband med byte av pensionsadministratör säkerställs tillsammans med företrädare för lönesystemet och den nya pensionsadministratören. - Att rutinerna säkerställs så att alla uppgifter finns med avseende de anställda, t.ex. avseende tillkommande och avslutade sjukersättningar. Detta gäller även att uppgifterna och utbetalningarna blir korrekta när någon som gått i pension återanställs. - Att det klarläggs och dokumenteras vem inom regionen som har ansvar för historiska uppgifter. - Att när avtalsförändringar avseende pensioner sker en säkerställning av att dessa hanteras av lönesystemet. - Att kontroller bör ske så att allt material som är sänt även har kommit fram till pensionsadministratören. Mars 2018 3 av 13 Region Gotland PwC Page 148 of 416

Intern kontroll avseende hantering och redovisning av pensioner 1. Inledning 1.1. Bakgrund Pensionsavtalens komplexitet ställer höga krav på såväl rutiner och processer som den interna förståelsen av de avtal som tillämpas. Sammantaget innebär detta att en välfungerande administration och att god intern kontroll är högst väsentlig. Regionens pensionsskuld består av två delar: Avsättning i balansräkningen, pensioner efter år 1999 Ansvarsförbindelse, pensioner intjänade före år 1998 Ett förslag till förändring av nu gällande redovisningslag avseende pensioner har tagits fram, men kommer att utredas ytterligare innan det lämnas till Riksdagen. Förslaget innebär att dagens s.k. blandmodell ersätts av s.k. fullfonderingsmodell. Detta innebär att hela regionens pensionsskuld redovisas som avsättning i balansräkningen. Förändringen av avsättningen kommer i sin helhet att påverka regionens resultaträkning. Nuvarande modell innebär att förändringen i avsättningen för pensioner intjänade efter 1998 påverkar resultaträkningen, medan endast utbetalningarna av pensioner intjänade före 1998 påverkar resultaträkningen. För många kommuner och landsting/regioner innebär detta ett bättre resultat på resultaträkningen, med undantag när ränteförändringar sker. Det blir dock ingen förändring i påverkan av likviditeten och kassaflödesanalysen. Pensionsskulden beräknas av pensionsadministratören och Region Gotland anlitar för närvarande KPA pension som pensionsadministratör. Ränteförändringar i samband med ny pensionsberäkning ger förändringar i pensionsskulden. För en rättvisande redovisning krävs att pensionsadministratören beräknar pensionsskulden årligen. Under kommande år beräknas pensionskostnaderna att öka kraftigt då många anställda kommer att pensioneras. Det är väsentligt att detta hanteras med god intern kontroll. Granskningen syftar till att bedöma om rutinen för rapportering av pensionsunderlag är ändamålsenlig och om den interna kontrollen är tillräcklig. 1.2. Revisionsfråga Granskningens syfte är att besvara följande revisionsfråga: Har regionstyrelsen ändamålsenliga och tillförlitliga rutiner för rapportering av pensionsunderlag som säkerställer en tillräcklig intern kontroll och är redovisningen i överensstämmelse med god redovisningssed? 1.3. Revisionskriterier Följande revisionskriterier har varit vägledande för granskningen: Kommunallag Lag om kommunal redovisning Mars 2018 4 av 13 Region Gotland PwC Page 149 of 416

Intern kontroll avseende hantering och redovisning av pensioner Rådet för kommunal redovisnings rekommendationer Region Gotlands styrande och stödjande dokument 1.4. Kontrollmål För att besvara revisionsfrågan har följande kontrollmål formulerats: Kontroller och avstämningar sker i syfte att säkerställa en korrekt pensionshantering och redovisning. Pensionsredovisning sker i enlighet med god redovisningssed. 1.5. Metod och avgränsning Granskningen har genomförts genom dokumentstudier av relevanta styrdokument och skriftliga rutiner, samt genom intervjuer med lönecontroller, enhetschef centrala löneenheten, systemförvaltare HR-system och redovisningschef. De intervjuade har haft tillfälle att sakgranska rapporten. Inom ramen för granskningen har ingått att genomföra en kartläggning av aktuella pensionsavtal. Vidare har befintliga rutiner för pensionsadministration och utbetalning av pensioner till anställda och förtroendevalda kartlagts. Redovisningen har granskats avseende årsredovisning 2016 och delårsrapport 2017. Granskningen omfattar Regionstyrelsen. Mars 2018 5 av 13 Region Gotland PwC Page 150 of 416

Intern kontroll avseende hantering och redovisning av pensioner 2. Kartläggning Region Gotlands hantering av pensioner administreras av löneenheten inom HRavdelningen. Lönecontroller hanterar uppgifterna som sänds till KPA pension samt övriga berörda. Pensionsadministratör är KPA pension sedan 2009. Dessförinnan var SPP administratör under några år. Upphandling har precis genomförts och ny pensionsadministratör kommer att bli Skandia från och med 1 april 2018. Det lönesystem som används är Lönesystem HRplus 8, vilket numera ägs av VISMA (tidigare ägare Blue Garden). Inrapportering av avvikelser utifrån schema sker av de anställda i schema/bemanningssystemet Medvind. Anställningar, avslut samt lönebearbetning sker i HRplus 8. Fil med lönesummor skapas i HRplus 8 och skickas till personaladministratör. Tabellen nedan redovisar det totala pensionsåtagandet samt utbetalningar, faktiska utfall samt kommande års prognos. Inklusive löneskatt, mnkr 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Ansvarsförbindelse 2 434,6 2 402,8 2 354,8 2 344,3 2 318,3 2 276,9 Avsättning 766,2 831,1 907,4 823,2 1 133,3 1 229,0 Summa 1) 3 200,8 3 233,9 3 262,2 3 167,5 3 451,7 3 505,9 Individuell del 132,8 137,4 144,0 150,8 157,9 165,6 Intjänat före 1998 116,4 118,3 119,0 125,0 131,2 136,9 Intjänat efter 1998 18,0 21,1 24,6 28,3 33,1 37,2 Summa utbetalningar 267,1 276,8 287,6 304,1 322,2 339,6 1) Exklusive åtagande till förtroendevalda som ännu inte gått i pension. Mars 2018 6 av 13 Region Gotland PwC Page 151 of 416

Intern kontroll avseende hantering och redovisning av pensioner 2.1. Aktuella pensionsavtal i regionen 2.1.1. Iakttagelser Nuvarande pensionsavtal för anställda: KAP-KL AKAP-KL SAP-R (Räddningstjänst) Kvarvarande tidigare avtal för några få anställda: ÖK-SAP särskilt visstidsavtal, fanns 2016 PA-KL PFA Avtal för förtroendevalda: PBF (Förtroendevalda som tillträtt före valet 2014 och inte omfattas av andra bestämmelser om pension eller kontant ersättning, uppges endast beröra någon längre tillbaka i tiden). OPF-KL (Övriga förtroendevalda). ÖK-SAP särskilt visstidsavtal. Berör f.n. några förtroendevalda som pension utbetalas för utifrån detta avtal. (Det uppges inte finnas några anställda kvar som är berörda av detta avtal.). Övrigt Löneväxling till pension tillåten. Förvaltningschefer har rätt till växling av förmånsbestämd pension (FÅP) till placering. Direktörer har rätt till Alternativ KAP-KL. Anställda som har tjänat in mindre än 1 % av inkomstbasbeloppet i pensionsavgift (KAP-KL) eller mindre än 1,5 % i (AKAP-KL) får sin intjänade pension utbetald som lön. 2.2. Befintliga rutiner samt kontroller och avstämningen 2.2.1. Identifiering av befintliga rutiner för pensionsadministration och utbetalning av pensioner till anställda och förtroendevalda. Fil med underlag sänds över till pensionsadministratören fyra gånger per år. I maj, september och november rapporteras avgångna respektive nytillkomna anställda. I slutet av januari rapporteras årslönesummor. Fr.o.m. 2018 kommer rapportering av lönesummor enligt AKAP-KL att rapporteras två gånger per år, dels för perioden januari juni, dels för Mars 2018 7 av 13 Region Gotland PwC Page 152 of 416

Intern kontroll avseende hantering och redovisning av pensioner perioden juli december. Pensionsadministratören förmedlar uppgifterna vidare till Pensionsvalet för de delar som avser individuell del, d.v.s. där den anställde själv får välja var beloppet ska placeras. Dessa hanterar förmedlingen av medlen till de placeringar de anställda valt. Pensionsadministratören hanterar pensionsberäkningar, frågor från anställda samt underlag från tjänstgöring när anställd ska gå i pension. Söderberg & Partners hanterar löneväxling, alternativ FÅP och förtroendevaldas pensioner avseende ersättningen. Underlag skickas till dem via fil och de fakturerar sedan regionen. Regionen har historik om utbetalda löner och förmåner arkiverade hos sig. Det uppges finnas viss osäkerhet kring vem som har ansvar för dessa historiska uppgifter. Centrala löneenheten verkställer att underlag m.m. avseende pensioner överlämnas till pensionsadministratören. Avtalstolkning hanteras av strategerna på HR-avdelningen. Fakturorna hanteras och kontrolleras av avdelningen för ekonomi, Regionstyrelseförvaltningen. Vissa kontroller sker på centrala löneenheten. 2.2.2. Kontroller och avstämningar 2.2.2.1. Dokumentation av rutiner och kontroller De rutiner för hantering, kontroll och avstämningar som tillämpas finns dokumenterade som lathundar som nuvarande lönecontroller har upprättat. Hon har haft denna befattning i ca 1,5 år. De lathundar som finns inte är kvalitetssäkrade och saknar uppgift om när de upprättades, när revidering har skett samt vem som är ansvarig för dokumentet. 2.2.2.2. Överföring av fil med uppgifter om löneunderlag och individuell del Det finns en lathund för hur körbeställningen ska tas fram för fil som sänds över till pensionsadministratören. Uppgifterna hämtas ur lönesystemet. I HRplus 8 lönemodul görs en körbeställning utifrån bestämda parametrar. Innan fil förs över till pensionsadministratören kontrolleras att uppgift om pensionsavtal finns för samtliga anställda. Denna uppgift måste läggas in manuellt när en anställning påbörjas eller ändring sker. För personer som fyllt 67 år under året görs en omräkning av lönen, så att endast pensionsgrundande lön kommer med. Filen förs över till pensionsadministratören. Denne kör filen i sitt system där ett antal kontroller genomförs. Fel redovisas på en signallista som sänds tillbaka till lönecontrollern. Genomgång av fel görs tillsammans med pensionsadministratören på telefon. Noteringar görs om vilka fel som rättats. Notering görs även av fel som krävt ytterligare åtgärd. Det finns problem med att informationen om när sjukersättning påbörjas och avslutas inte alltid kommer fram. Fel har upptäckts vid ett tillfälle. En åtgärd har vidtagits genom att man har börjat med ett informationsblad, HR informerar, som skickas till alla chefer fyra gånger per år. Där kan information lämnas om detta. Det lämnas ingen kontrolluppgift på hur många individer som finns med i filen som lämnas. Det förekommer att individer går i pension och sedan återanställs. Individen har därmed både pension och lön. Det behöver säkerställas att lönecontrollern får information när detta sker. Mars 2018 8 av 13 Region Gotland PwC Page 153 of 416

Intern kontroll avseende hantering och redovisning av pensioner De lönearter som används i lönesystemet är markerade så att de styr om ersättningen är pensionsgrundande eller inte, så att enbart pensionsgrundande ersättningar ingår i underlaget till pensionsadministratören. Vi har bl.a. kontrollerat att pensionsgrundande föräldraledighet och sjukfrånvaro finns markerade så att pensionsgrundande ersättning redovisas till pensionsadministratören trots att ingen lön utgår. En lista erhålls på de anställda som har så lågt intjänande under året att ersättning utbetalas direkt till den anställde (se avsnitt 2.1). 2.2.2.3. Förtroendevalda För förtroendevalda som har rätt till ersättning enligt avtal som gällde före valet 2014 (PBF samt ÖK-SAP) sker kontroller och avstämningar. Det berör endast ett fåtal personer och samtliga är kända av pensionshandläggarna. Alla utom en har gått i pension och utbetalning sker därmed genom pensionsadministratören. Åtagandet för den person som är aktiv är beräknat och redovisas som avsättning. Avtalet gäller för förtroendevalda efter valet 2014 med undantag för dem som omfattas av tidigare avtal. Berörda kan välja placering genom Söderberg & Partners. Fil med uppgifter tas fram och kontroll på att alla finns med sker genom stickprov. Sökning sker även på olika sätt i filerna så att alla ska komma med. Fakturering sker genom Söderberg & Partners en gång per år som förmedlar medlen till de val de förtroendevalda har gjort. För de med låga ersättningar sker utbetalning direkt. 2.2.2.4. SAP-R (räddningstjänsten) Avtalet är antastbart då att det finns krav på 30 år i tjänst inom räddningstjänst och att 25 år av dessa ska ha fullgjorts i utryckningsstyrka. Detta krav måste vara uppfyllt i sin helhet. Avtalet innebär möjlighet att gå i pension vid 58 års ålder. Här finns en osäkerhet om man rapporterar rätt då berörda finns redovisade med två olika avtalskoder. Diskussion om hur inrapportering ska ske har förts med KPA, men förvaltningen upplever att det finns en osäkerhet om rapporteringen sker korrekt. 2.2.2.5. Löneväxling och alternativ KAP-KL Löneväxling hanteras idag till stor del manuellt. De anställda som önskar delta i löneväxling fyller i en blankett som finns på hemsidan. Det finns blankett för nya anmälningar och för ändringar. Den anställde skickar själv in blanketten till Söderberg & Partners som administrerar valet. F.n. finns möjligheter till placering hos två bolag. Dessa skickar faktura till regionen. Hanteringen kommer att ändras så att de anställda kommer att få tillgång till fler bolag som placering kan ske hos och då kommer regionen att få en faktura samlad. Lönecontrollern kommer då att kunna gå in i företagets on-line system och göra ändringar vid behov. Nu kontrolleras att alla som har anmält löneväxling är med på fakturorna. Handläggare på ekonomikontoret bokför kostnaden på de konton respektive individ får sin lön från. Detta innebär mycket manuell hantering. Avstämning av att fakturerade belopp totalt sett har bokförts på konton inom verksamheten sker via balanskonto. För de anställda som har alternativ KAP-KL sker hanteringen genom Söderberg & Partners. Dessa fakturerar månadsvis. Översiktlig granskning av fakturorna görs av lönecontroller och attest sker av redovisningschefen. Redovisningschefen har tillgång till uppgift om samtliga berörda, medan lönecontrollern Mars 2018 9 av 13 Region Gotland PwC Page 154 of 416

Intern kontroll avseende hantering och redovisning av pensioner 2.2.3. Bedömning Kontrollmål: Kontroller och avstämningar sker i syfte att säkerställa en korrekt pensionsredovisning. Vi bedömer att regionen delvis uppfyller kontrollmålet. Vi grundar vår bedömning på att det sker kontroller. Det finns lathundar som nuvarande lönecontroller har upprättat, men dessa är inte kvalitetssäkrade. Det finns inga kontroller på antalet poster som är översända till pensionsadministratören alternativt total lönesumma. Lönecontrollerns kontroller har inneburit att rättelser har gjorts där t.ex. personer födda på 00-talet inte hade kommit med. Det finns också viss osäkerhet kring rutinerna avseende tillkommande och avgångna sjukersättningar m.m. Åtgärder har vidtagits, men det bör säkerställas att information om samtliga berörda individer kommer med. Lönecontrollern har inte heller fullständiga uppgifter om alla individer vid kontrollen av fakturor avseende löneväxling. Det är särskilt viktigt att rutiner dokumenteras och säkerställs i samband med att byte av pensionsadministratör sker. Området finns inte med i regionens riskanalys till den interna kontrollplanen. Det sker inte någon särskild intern kontroll med stickprov av intern kvalitetscontroller. 2.3. Redovisning 2.3.1. Iakttagelser Enligt Kommunal Redovisningslag, 5 kap 4, ska redovisning av pensioner ske enligt blandmodellen. Detta innebär att förpliktelse att betala ut pensionsförmåner som tjänats in före år 1998 och som inte betalas ut för placering enligt den anställdas önskemål enligt avtal eller tryggats genom försäkring eller s.k. inlösen ska redovisas som avsättning. Utbetalning av pensionsförmåner som intjänats före år 1998 skall redovisas som kostnader i resultaträkningen. Åtagandet redovisas bland ansvarsförbindelser efter balansräkningen (inom linjen). Detta följer Region Gotland. Det finns tre rekommendationer från Rådet för Kommunal Redovisning, (RKR) som berör pensioner. Dessa redovisas nedan. 2.3.2. RKR 2.2 Särskild avtalspension, visstidspension och omställningsstöd m.m. Det finns ingen uppgift i årsredovisning för 2016 om att regionen har några särskilda avtalspensioner, visstidspensioner och omställningsstöd m.m. I not till årsredovisningen i årsredovisningen för 2016 och delårsrapporten för 2017 finns uppgift om att det i ansvarsförbindelsen ingår ej utlösta visstidspensioner för förtroendevalda. Det saknas dock uppgift om antalet, vilket ska framgå. Det saknas också uppgift om den lösning regionen valt för hanteringen av de förtroendevaldas intjänade pensioner (motsvarande de anställdas individuella val). Uppgift om brandmannaavtalet (SAP-R) och antalet detta omfattar saknas. Mars 2018 10 av 13 Region Gotland PwC Page 155 of 416

Intern kontroll avseende hantering och redovisning av pensioner 2.3.3. RKR 7.1 Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser Rekommendationen handlar om upplysningar som ska lämnas i förvaltningsberättelsen i syfte att ge en helhetsbild av pensionsförpliktelserna och förvaltade pensionsmedel samt hur pensionsåtagandet finansieras. Detta innebär att en sammanställning med uppgifter om både avsättning och ansvarsförbindelse samt hur dessa finansieras ska redovisas. Detta finns i årsredovisningen. Region Gotland har placerat medel till ett bokfört värde av 148 mnkr. Enligt rekommendationen ska upplysningar lämnas om bokfört värde, marknadsvärde samt vilka tillgångsslag som de förvaltade pensionsmedlen placerats i och vilken avkastning som uppnåtts. Dessutom ska det lämnas uppgifter om förvaltningens utveckling och resultat i förhållande till i placeringsreglementet fastlagda mål, exempelvis beträffande tillåten risk och avkastning samt en beskrivning av utvecklingen från föregående år. Uppgifterna lämnas i förvaltningsberättelsen. Uppgift om lösningen av de förtroendevaldas pensioner enligt OPF-KL saknas. 2.3.4. RKR 17.2 Värdering och upplysningar om pensionsförpliktelser Region Gotland följer i huvudsak rekommendationen i delårsrapporten. Värdering av pensionsåtagandet ska göras med tillämpning av RIPS 17, vilket sker. Det som inte följs enligt rekommendationen är att man inte redovisar kapitalförsäkringen för OPF-KL enligt den information som kom i maj 2017 från RKR i delårsrapporten. 2.3.5. Bedömning Pensionsredovisning sker i enlighet med rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR) Vi bedömer att kontrollmålet är uppfyllt. Det saknas dock upplysningar i årsredovisningen 2016 samt i delårsrapport 2017 om vilka särskilda pensionslösningar som finns, antalet individer som omfattas av dessa samt vilken lösning regionen har valt för hanteringen av de förtroendevaldas intjänade pensioner enligt OPF-KL och redovisningen av denna. Detta har korrigerats i årsredovisningen för 2107. Mars 2018 11 av 13 Region Gotland PwC Page 156 of 416

Intern kontroll avseende hantering och redovisning av pensioner 3. Revisionell bedömning 3.1. Bedömningar mot kontrollmål Kontrollmål Kontroller och avstämningar sker i syfte att säkerställa en korrekt pensionsredovisning Kommentar Delvis uppfyllt. Vi grundar vår bedömning på att det sker kontroller och att det finns lathundar som nuvarande lönecontroller har upprättat, men dessa är inte kvalitetssäkrade. Det är särskilt viktigt att rutiner dokumenteras och säkerställs i samband med att byte av pensionsadministratör sker. Området finns inte med i regionens riskanalys till den interna kontrollplanen. Det sker inte någon särskild intern kontroll med stickprov av intern kvalitetscontroller. Pensionsredovisning sker i enlighet med RKR Uppfyllt. I samband med vår granskning noterades att det saknas upplysningar (i årsredovisningen 2016 och delårsrapporten 2017) om vilka särskilda pensionslösningar som finns samt antalet individer som omfattas av dessa samt vilken lösning regionen har valt för hanteringen av de förtroendevaldas intjänade pensioner enligt OPF-KL och redovisningen av denna. Detta har korrigerats i årsredovisningen 2017. 3.2. Sammanfattande revisionell bedömning Granskningen har följande revisionsfråga: Har regionstyrelsen ändamålsenliga och tillförlitliga rutiner för rapportering av pensionsunderlag som säkerställer en tillräcklig intern kontroll? Efter genomförd granskning gör vi bedömningen att regionstyrelsen delvis har ändamålsenliga och tillförlitliga rutiner som säkerställer en korrekt pensionsredovisning. Det finns kontrollmoment, men vi bedömer att den interna kontrollen behöver utvecklas ytterligare. Redovisningen bedöms överensstämma med god redovisningssed, efter de korrigeringar som gjorts i årsredovisningen 2017. Där upplysningar finns om vilka särskilda pensionslösningar som finns samt antalet som omfattas av dessa samt vilken lösning regionen har valt för hanteringen av de förtroendevaldas intjänade pensioner enligt OPF-KL och redovisningen av denna. Mars 2018 12 av 13 Region Gotland PwC Page 157 of 416

Intern kontroll avseende hantering och redovisning av pensioner 3.3. Rekommendationer Vi rekommenderar: - Att regionstyrelsen beaktar hanteringen av pensionerna i den riskanalys som ligger till grund för internkontrollplanen. - Att regionstyrelsen ser till att kvalitetssäkrade rutiner för hanteringen av pensionsåtagandet och de underliggande kontrollerna tas fram. Det bör även framgå vem som ansvarar för respektive rutin samt när den är upprättad och justerad. Detta minskar organisationens personberoende gällande pensionshanteringen. - Att rutinerna säkerställs i samband med byte av pensionsadministratör säkerställs tillsammans med företrädare för lönesystemet och den nya pensionsadministratören. - Att rutinerna säkerställs så att alla uppgifter finns med avseende de anställda, t.ex. avseende tillkommande och avslutade sjukersättningar. Detta gäller även att uppgifterna och utbetalningarna blir korrekta när någon som gått i pension återanställs. - Att det klarläggs och dokumenteras vem inom regionen som har ansvar för historiska uppgifter. - Att när avtalsförändringar avseende pensioner sker säkerställs att dessa hanteras av lönesystemet. - Kontroller bör ske så att allt material som är sänt även har kommit fram till pensionsadministratören. 2018-04-04 Annika Hansson Projektledare Carin Hultgren Uppdragsledare Mars 2018 13 av 13 Region Gotland PwC Page 158 of 416

Regionstyrelseförvaltningen Lotta Israelsson Tjänsteskrivelse RS 2018/473 5 juni 2018 Regionstyrelsen Revisionsrapport. Granskning av löner och lönerelaterade avgifter Förslag till beslut Regionstyrelseförvaltningens förslag till yttrande lämnas till regionens revisorer. Bakgrund På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Gotland, har PwC genomfört en granskning av löner och lönerelaterade avgifter. Granskningen har syftat till att bedöma om regionstyrelsens interna kontroll avseende rapportering av löner och lönerelaterade avgifter är tillräcklig. Efter genomförd granskning är den sammanfattande bedömningen att den interna kontrollen avseende rapportering av löner och lönerelaterade avgifter inte i alla delar är tillräcklig. Som påtalats i tidigare års revisioner bedömer revisorerna att det finns stora brister i den interna kontrollen som inte säkerställer att cheferna attesterar anställdas tid- och avvikelserapporteringar, vilket medför risk för felaktiga utbetalningar. I övrigt baseras den sammanfattande bedömningen på bland annat följande iakttagelser. Det finns rutiner för hantering och kontroll av källskatt och arbetsgivardeklarationer. Däremot dokumenteras inte gjorda kontroller. Användarnas behörighetsnivå i lönesystem är ändamålsenlig utifrån ansvar och befogenheter. Det finns rutiner för kontroll av att registrerade behörigheter är korrekta utifrån delegationsordning samt av förändringar under året. Däremot dokumenteras inte gjorda kontroller. Vid uppföljning av utbetalningar till personer med ologiska personnummer, utbetalningar till personer innan anställningens början. Utbetalningar till personer efter anställningens slut, samt utbetalningar till personer med avvikande ålder har rimliga förklaringar erhållits. Analys av olika lönearter (ob-tillägg, övertidsersättning, jour- och beredskapsersättning etc.) visar inte på några oförklarliga avvikelser. Vissa brister har noterats avseende kontroll av sparade semesterdagar. Regionens revisorer ger som rekommendation till regionstyrelsen att Upprätta och dokumentera rutiner och riktlinjer avseende löneprocessen som innehåller erforderliga löpande kontrollmoment i samband med löneutbetalning, 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 159 of 416 Webbplats www.gotland.se

Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2018/473 samt tydliggöra vilka kontroller som ska utföras av ansvarig chef och centralt vid löneadministrationen. Säkerställ att ansvarig chef attesterar tid-/avvikelserapport då det bedöms som en risk att underlag för löneutbetalning inte attesteras. Yttrande Efter genomförd granskning är den sammanfattande bedömningen att kontrollen avseende rapportering av löner och lönerelaterade avgifter inte i alla delar är tillräcklig. Följande rekommendationer lämnas till Regionstyrelsen: Upprätta och dokumentera rutiner och riktlinjer avseende löneprocessen som innehåller erforderliga löpande kontrollmoment i samband med löneutbetalning, samt tydliggöra vilka kontroller som ska utföras av ansvarig chef och centralt vid löneadministrationen. Regionstyrelseförvaltningen kommer att tillsätta en arbetsgrupp som snarast upprättar rutiner och riktlinjer avseende löneprocessen samt ett förtydligande kring vilka kontroller som ska utföras av ansvarig chef och centralt vid löneadministrationen. Säkerställ att ansvarig chef attesterar tid-/avvikelserapport då det bedöms som en risk att underlag för löneutbetalning inte attesteras. Regionstyrelseförvaltningen kommer att verka för att chefer ute i förvaltningarna i större grad attesterar tid- och avvikelserapporter. Detta genom månatliga utbildningar för nya chefer samt information till alla regionens chefer om rutiner för attestering och vikten av att göra dem. Nämnderna får i uppdrag att under attestperioden kontrollera att allt inom respektive nämnd är attesterat. Detta görs enligt nämndernas egna rutiner. Den centrala HRfunktionen följer upp tillsammans med respektive nämnds ansvariga funktioner vid givna tillfällen. En rutin för detta tas fram centralt. Beslutsunderlag PwC 2018-04-04 Revisionsrapport Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall Regiondirektör Skickas till Revisorerna Page 160 of 416 2 (2)

Regionfullmäktige 2018-02-26 Protokoll Rf 52 Revisorernas information RS 2018/471, RS 2018/472, RS 2018/473, RS 2018/474, RS 2018/480 - Revisionsrapport. Granskning av löner och lönerelaterade avgifter 2018-04-04 - Revisionsrapport. Granskning av intern kontroll avseende hantering och redovisning av pensioner 2018-04-04 - Revisionsrapport. Granskning av kris och katastrofberedskap 2018-04-04 - Revisionsrapport. Uppföljning av tidigare genomförda granskningar: - Revisionsrapport. Granskning av kontroll av legitimation m.m. vid anställning och inhyrning av personal Carin Backlund (M) ordförande för de förtroendevalda revisorerna informerar om revisorernas pågående arbete. Revisionens ordförande redogör översiktligt för fem nya rapporter: Granskning av löner och lönerelaterade avgifter Granskning av intern kontroll avseende hantering och redovisning av pensioner Granskning av kris och katastrofberedskap Uppföljning av tidigare genomförda granskningar: Förtroendekänsliga poster och manuella betalningar Granskning av kontroll av legitimation m.m. vid anställning och inhyrning av personal A n f ö r a n d e Anförande hålls av Stefaan De Maecker (MP). Justerande: Utdragsbestyrkande: Page 161 of 416

Regionens revisorer Region Gotland" Reception Visborg 2018-04- 1 8 Revisionssktivelse Datum 2018-04-04 Regionstyrelsen Tekniska nämnden Byggnadsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Gymn.- och vuxenutbildningsnämnden Socialnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Löner och lönerelaterade avgifter På uppdrag av oss, de förtroendevalda revisorerna i Region Gotland, har PwC genomfört en granskning av löner och lönerelaterade avgifter. Granskningen har syftat till att bedöma om regionstyrelsens interna kontroll avseende rapportering av löner och lönerelaterade avgifter är tillräcklig. Efter genomförd granskning är den sammanfattande bedömningen att den interna kontrollen avseende rapportering av löner och lönerelaterade avgifter inte i alla delar är tillräcklig. Som påtalats i tidigare års revisioner bedömer vi att det finns stora brister i den interna kontrollen som inte säkerställer att cheferna attesterar anställdas tid- och awikelserapporteringar, vilket medför risk för felaktiga utbetalningar. Vi ser det som ytterst angeläget att detta åtgärdas då tidrapporterna utgör grunden i löneberäkningen som månatligen resulterar i kostnader om ca 140 mnkr. I övrigt baseras den sammanfattande bedömningen på bland annat följande iakttagelser. Det finns rutiner för hantering och kontroll av källskatt och arbetsgivardeklarationer. Däremot dokumenteras inte gjorda kontroller. Användarnas behörighetsnivå i lönesystem är ändamålsenlig utifrån ansvar och befogenheter. Det finns rutiner för kontroll av att registrerade behörigheter är korrekta utifrån delegationsordning samt av förändringar under året. Däremot dokumenteras inte gjorda kontroller. Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 vxl E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se Page 162 of 416 Region Gotland

Regionens revisorer 2 (2) Vid uppföljning av utbetalningar till personer med ologiska personnummer, utbetalningar till personer innan anställningens början, utbetalningar till personer efter anställningens slut, samt utbetalningar till personer med avvikande ålder har rimliga förklaringar erhållits. Analys av olika lönearter (ob-tillägg, övertidsersättning, jour- och beredskapsersättning etc.) visar inte på några oförklarliga avvikelser. Vissa brister har noterats avseende kontroll av sparade semesterdagar. I rapporten redovisas iakttagelserna i sin helhet kopplat till de kontrollmål (l l stycken där sex bedöms som uppfyllda, fyra som delvis uppfyllda och ett som inte uppfyllt) som varit ledande i denna granskning. Med anledning av granskningens resultat överlämnas rapporten till regionstyrelsen yttrande och för kännedom till samtliga nämnder. Revisionen önskar svar på rapporten senast den 12 september 2018. Svaret skickas till registrator i Region Gotland på adress registratorrs@gotiand.se med kopia till sakkunnigt biträde carin.hultgren@pwc.com För Region Gotlands revisorer, Carin Backlund Ordförande Page 163 of 416

www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Nyholm Carolin Jonsson Mars 2018 Granskning av löner och lönerelaterade avgifter Region Gotland Page 164 of 416

Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 1. Inledning... 6 Bakgrund... 6 Revisionsfråga och kontrollmål... 6 Avgränsning och revisionsmetod... 7 2. Granskningsresultat, del 1... 8 Rutiner för avvikelserapportering... 8 Kontroller före och efter löneutbetalning... 9 Behörigheter och attest... 11 Rutiner för redovisning och avstämning... 12 Övriga kontroller i lönehanteringen... 14 3. Granskningsresultat, del 2... 16 Analys av orimliga värden... 16 Analys av dubbelregistreringar... 17 Analys av olika lönearter... 17 Analys av personalregistret... 19 Analys av kostnadsersättningar... 21 4. Uppföljning av rekommendationer från 2015... 22 5. Revisionell bedömning och rekommendationer... 25 Avstämning mot kontrollmål... 25 Svar på revisionsfrågan samt rekommendationer... 26 Bilaga 1 - Urvalsmetod... 28 Bilaga 2 - Tabeller... 29 Mars 2018 Region Gotland 1 av 31 PwC Page 165 of 416

Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Gotland har PwC genomfört en granskning av löner och lönerelaterade avgifter. Granskningen har syftat till att besvara följande revisionsfråga: Är den interna kontrollen avseende rapportering av löner och lönerelaterade avgifter tillräcklig? Efter genomförd granskning är den sammanfattande bedömningen att den interna kontrollen avseende rapportering av löner och lönerelaterade avgifter inte i alla delar är tillräcklig. Som påtalats i tidigare års revisioner bedömer vi att det finns stora brister i den interna kontrollen som inte säkerställer att cheferna attesterar anställdas tid- och avvikelserapporteringar, vilket medför risk för felaktiga utbetalningar. Tidrapporterna utgör grunden i löneberäkningen som månatligen resulterar i kostnader om ca 140 mnkr. I övrigt baseras den sammanfattande bedömningen på följande iakttagelser av respektive kontrollmål: Kontrollmål Rutiner för avvikelserapportering (närvaro/frånvaro) inklusive så kallade nyckelkontroller finns och tillämpas. Nyckelkontroller i löneutbetalningsprocessen finns och tillämpas. Bedömning och iakttagelse Delvis uppfyllt Det finns rutiner för tid- och avvikelserapportering i Medvind som är baserat på självservice. Månadsanställda medarbetare rapporterar in sina avvikelser såsom övertid, frånvaro etc. i systemet och markerar klar och godkänner rapporten genom elektronisk signering. För timanställda med schema görs tid- och avvikelserapportering även direkt i Medvind. Övriga timanställda skickar in manuella tidrapporter på papper till lönekontoret. Samtliga rapporter ska godkännas och attesteras av chef. I likhet med tidigare års revisioner noteras att cheferna i stor utsträckning inte attesterar inlämnade rapporter. Vi bedömer detta som stor brist, vilken utgör en stor risk för felaktiga utbetalningar. Ej uppfyllt Det är cheferna som ansvarar för att attestera samtliga tidrapporter- och avvikelser före lönekörning, vilket utgör grunden i löneutbetalningsprocessen. Ej attesterade tid- och avvikelserapport utgör en risk för felaktiga löneutbetalningar. Som anges i ovanstående avsnitt noteras att cheferna i stor utsträckning inte attesterar inlämnade rapporter, vilket innebär att lönekontoret är tvungna att göra manuella korrigeringar. Vid lönekontoret genomförs kontroller efter inläsning Mars 2018 Region Gotland 2 av 31 PwC Page 166 of 416

av tidfilerna i lönesystemet, i samband med den preliminära lönekörningen samt efter den preliminära lönekörningen. Genomförda kontroller dokumenteras inte och det finns ingen spårbarhet i systemet när en kontroll är gjord. Lönekontoret utför även månatliga kontroller av s.k. orimliga löner d.v.s. löner som överstiger eller understiger visst belopp. Överföring av betalningsfilen till banken kräver alltid av två personer i förening, en granskningsattest och en beslutsattest, i enlighet med regionens attestreglemente.. Det är systemförvaltare och systemadministratörer inom löneadministrationen som har behörighet att bemyndiga utbetalningsfilen. Efter att bankfilen skickats sker överföring från lönesystem till ekonomisystem och controller på löneadministrationen kontrollerar då lönekostnaderna mot ekonomisystemet så att bokföringen är korrekt. Trots att nyckelkontroller i löneutbetalningsprocessen finns, och i stor utsträckning tillämpas, så bedömer vi kontrollmålet som ej uppfyllt. Detta utifrån att det saknas ändamålsenliga rutiner och riktlinjer som säkerställer att underlaget som utgör grunden i löneutbetalningsprocessen, dvs. tid- och avvikelserapporter, är korrekta. Det finns rutiner för redovisning och avstämning inklusive underlag för lönerelaterade avgifter. Inga oförklarliga avvikelser har noterats gällande semesterlöneskuld, kontrolluppgifter, lönerevision samt möjlighet till körning av period 13. Användarnas behörighetsnivå i IT-system är ändamålsenlig utifrån ansvar och befogenheter. Uppfyllt Vi har kartlagt rutiner för hantering och kontroll av källskatt och arbetsgivardeklarationer. Rutinerna bedöms i allt väsentligt vara tillfredsställande. Kontroller som genomförs dokumenteras dock inte. Delvis uppfyllt Vi har kartlagt rutiner för hantering gällande semesterlöneskuld, inlämning av kontrolluppgifter, lönerevision samt möjlighet till lönekörning i period 13. För vissa moment finns dokumenterade rutinbeskrivningar. Analys av kvarvarande semesterdagar visar att sex medarbetare i regionen har mellan 41 och 112 semesterdagar. Två medarbetare avser PAN-anställda som inte har jobbat på flera år och som är borttagna ur systemet nu. För övriga har utbetalning missats. I övrigt har inga oförklarliga avvikelser noterats. Uppfyllt Samtliga medarbetare har per automatik grundbehörighet i både Medvind och HR-Plus. Övriga behörigheter tilldelas utifrån ansvar och Mars 2018 Region Gotland 3 av 31 PwC Page 167 of 416

anställning i enlighet med delegationsordning. Upplägg sker manuellt utifrån blankett som undertecknats av närmaste chef. För tre behörighetsroller krävs utbildning. Det finns fungerande rutiner för kontroll av att registrerade behörigheter är korrekta utifrån delegationsordning samt av förändringar under året (exempelvis medarbetare som slutar, är lediga eller tillfälliga förändringar av behörighet). Det finns tillfredsställande förklaringar till orimliga värden när det gäller månadslöner, timlöner etc. Det finns tillfredsställande förklaringar till eventuella dubbelregistreringar. Analys av olika lönearter (obtillägg, övertidsersättning, jouroch beredskapsersättning etc.) visar inte på några oförklarliga avvikelser. Samtliga anställningar är korrekt registrerade i lönesystemet. Analys av kostnadsersättning (reseersättning, utlägg etc.) visar inte på några oförklarliga avvikelser. Delvis uppfyllt Upplägg av behörigheter sker manuellt utifrån blankett som undertecknats av närmaste chef. För tre behörighetsroller krävs utbildning. Vid förändring eller avslut av behörighet ska berörd chef informera lönekontoret. Det krävs ingen blankett vid förändring eller avslut. Lösenord för behörighet är detsamma som inloggning till dator, vilket avslutas samma dag berörd anställd avslutar sin anställning. Detta innebär att anställd inte kommer åt övriga system efter detta. Enligt uppgift genomför lönekontoret en genomgång av behörigheter två gånger per år. Genomgången dokumenteras inte. Uppfyllt Det finns tillfredsställande förklaringar till orimliga värden när det gäller månadslöner, timlöner. Samtliga granskade höga månadslöner har verifierats mot befattning utan anmärkning. Samtliga granskade höga bruttolöner har verifierats mot underlag utan anmärkning. Uppfyllt Vid uppföljning av potentiella dubbelutbetalningar har tillfredställande förklaringar erhållits som styrker att dubbelutbetalningar inte har gjorts. Uppfyllt Vid analys och uppföljning av olika lönearter har tillfredsställande förklaringar till fluktuationer mellan månaderna erhållits. Vidare bedöms rutinerna för kontroll av lönearterna tillfredsställande. Uppfyllt Vid uppföljning av utbetalningar till personer med ologiska personnummer, utbetalningar till personer innan anställningens början, utbetalningar till personer efter anställningens slut, samt utbetalningar till personer med avvikande ålder har rimliga förklaringar erhållits. Delvis uppfyllt Avstämning av rutin för registrering av reseersättning och traktamente har gjorts. Rutinerna innebär att chef måste attestera ersättningen innan Mars 2018 Region Gotland 4 av 31 PwC Page 168 of 416

den betalas ut. Det är respektive attesterande chefs ansvar att säkerställa att erforderliga underlag finns i samband med attest av reseersättning. Ersättningsbelopp för traktamente utgår enligt det centrala traktamentsavtalet (TRAKT 04) och Skatteverkets regler. Inom ramen för internkontrollplanen 2017 gjorde lönekontoret en kontroll av reseräkningar med avseende på inlämning av originalkvitton. Av 87 granskade stickprov noterades att endast 21 stycken hade lämnat in originalkvitton. Vår analys visar inte på några oförklarliga avvikelser avseende reseersättning eller traktamente som betalats ut under granskningsperioden. Däremot visar den utförda kontrollen som genomförts av HRavdelningen att det finns brister avseende efterlevnad av rutiner. Vid uppföljning av granskning från 2015 noteras att tre av fem lämnade rekommendationer har åtgärdats (se avsnitt 5). För följande två rekommendationer har åtgärder inte vidtagits och risken bedöms därmed kvarstå: Upprätta dokumenterade rutiner och riktlinjer avseende löneprocessen som innehåller erforderliga löpande kontrollmoment i samband med löneutbetalning, samt tydliggöra vilka kontroller som ska utföras av ansvarig chef och centralt vid löneadministrationen. Säkerställa att ansvarig chef attesterar tid-/avvikelserapport. Vi bedömer det som en risk att underlag för löneutbetalning inte attesteras. Mars 2018 Region Gotland 5 av 31 PwC Page 169 of 416

1. Inledning Bakgrund Personalkostnaderna utgör en stor del av regionens externa kostnader. Redovisningsrevisionella insatser styrs av risk och väsentlighet. Det vill säga väsentligheten är hög. Det finns också risker förknippade med lönehanteringen. I den centrala hanteringen kan det finnas risk för att registerhållningen och hanteringen av lönesystemet i övrigt, inte alltid fungerar som avsett. I decentraliserad lönehantering finns ökad risk för att lönerapporteringen och arbetsledarnas/chefernas kontroll av löneunderlagen inte fungerar tillfredsställande. Detta eftersom det kan uppstå svårigheter att i alla delar upprätthålla kompetens och enhetlighet i kontrollen. Det är nämnderna som ansvarar för den interna kontrollen inom sitt verksamhetsområde, både till utformning och till utförande. Nämnderna ska således utforma anvisningar för den egna interna kontrollens organisation, utformning och funktion. Regionstyrelsen har till uppgift att främja den interna kontrollen. Viktigt är att den interna kontrollen utformas utifrån ett för alla nämnder gemensamt synsätt. Revisorerna har mot bakrund av genomförd risk och väsentlighetsanalys inför revisionsåret 2017 samt utfallet av den granskning kring löner och ersättningar som genomfördes 2015 beslutat om en granskning avseende regionens hantering av löner och ersättningar. Under 2015 genomfördes en uppgradering av lönesystemet som bl.a. medförde svårigheter att göra korrekta statistikuttag. Revisionsfråga och kontrollmål Granskningen syftar till att bedöma tillförlitligheten i lönesystemet. Följande revisionsfråga har formulerats för att besvara syftet med granskningen: Är den interna kontrollen avseende rapportering av löner och lönerelaterade avgifter tillräcklig? För att besvara revisionsfrågan och därmed uppnå syftet med granskningen har vi utgått från följande kontrollmål: Rutiner för avvikelserapportering (närvaro/frånvaro) finns och tillämpas. Nyckelkontroller i löneutbetalningsprocessen finns och tillämpas. Det finns rutiner för redovisning och avstämning inklusive underlag för lönerelaterade avgifter. Inga oförklarliga avvikelser noteras gällande semesterlöneskuld, kontrolluppgifter, lönerevision samt möjlighet till körning av period 13. Det finns fungerande rutiner för kontroll av att registrerade behörigheter är korrekta utifrån delegationsordning samt av förändringar under året Mars 2018 Region Gotland 6 av 31 PwC Page 170 of 416

(exempelvis medarbetare som slutar, är lediga eller tillfälliga förändringar av behörighet). Användarnas behörighetsnivå i IT-system är ändamålsenlig utifrån ansvar och befogenheter. Det finns tillfredsställande förklaringar till orimliga värden när det gäller månadslöner, timlöner etc. Det finns tillfredsställande förklaringar till eventuella dubbelregistreringar. Analys av olika lönearter (Ob-tillägg, övertidsersättning, jour- och beredskapsersättning etc.) visar inte på några oförklarliga avvikelser. Samtliga anställningar är korrekt registrerade i lönesystemet. Analys av kostnadsersättning (reseersättning, utlägg etc.) visar inte på några oförklarliga avvikelser. Revisionskriterier utgår från aktuella lagstiftning inklusive övrig normgivning inom området samt interna styrande och stödjande dokument. Avgränsning och revisionsmetod Avgränsning sker enligt ovanstående revisionsfråga och kontrollmål. Granskningsobjekt är regionstyrelsen och samtliga nämnder. Uppföljning sker även av granskningen av löner och ersättningar som genomfördes 2015. Utdrag ur lönesystemet har bearbetas genom en s.k. registeranalys som omfattar all lönedata i regionen för perioden januari augusti 2017. Registeranalysen har omfattat följande delar: Analys av orimliga värden när det gäller månadslöner, timlöner etc. Identifiering av möjliga dubbelregistreringar. Fördelning och analys per olika lönearter (Ob, övertid, jour- och beredskap etc.). Identifiering av personal med avvikande ålder, avvikande perioddatum etc. Analys av kostnadsersättning (reseersättning, utlägg etc.). Uttag ur systemet av listor för semesterlöneskuld, kontrolluppgifter, utanordning av lön och möjlighet till körning av period 13. Uppföljning och verifiering av identifierade avvikelser och orimliga värden har gjorts, samt genomgång och analys av avstämningsrutiner. Materialet har kompletteras via intervjuer med fokus på nyckelkontroller- och uppföljningsrutiner tillsammans med följande berörda tjänstemän: Lönechef Systemförvaltare Controller Revisionsrapporten har varit föremål för sakgranskning hos berörda tjänstemän. Mars 2018 Region Gotland 7 av 31 PwC Page 171 of 416

2. Granskningsresultat, del 1 Rutiner för avvikelserapportering Region Gotland använder löne- och personalsystemet HR-Plus och självrapporteringssystemet Medvind, båda baserade på självservice. Alla heltidsanställda inom regionen använder Medvind och jämfört med föregående granskning så har nu även samtliga förvaltningar möjlighet att hanteras sina timanställda via Medvind. Alla förvaltningar använder ännu i systemet fullt ut, men enligt uppgift ska samtliga timanställda under 2018 implementeras i Medvind. För månadsanställda medarbetare läggs planering och schema in på förhand i Medvind. Även jour, beredskap och Ob-tillägg finns automatiskt registrerat i Medvind utifrån avtal. Medarbetare rapporterar sedan själva sina avvikelser såsom övertid, frånvaro och i förekommande fall reseräkningar i systemet. Genom signering klarmarkerar och godkänner medarbetare sin arbetade tid och eventuella avvikelser varpå chefen får en notis via mail. Samtliga tidrapporter, oavsett om avvikelser registrerats eller inte, måste godkännas (detta görs ofta av assistent) och attesteras av ansvarig chef. Ansökan om ledighet (hel dag eller mer) och semester sker på förhand och detta ska godkännas och attesteras av ansvarig chef. Även övertid ska beordras och godkännas av ansvarig chef innan. Tid- och avvikelserapportering för timanställda medarbetare kan ske genom två olika förfaranden. Medarbetare som har schema rapporterar direkt i Medvind, precis som heltidsanställda. Medarbetare utan schema skickar in manuella tidrapporter på papper till löneadministrationens respektive team. Rapporten ska godkännas och attesteras av ansvarig chef. Som anges ovan ska samtliga timanställda under 2018 implementeras i Medvind. Rutinen för tid- och avvikelserapportering är oförändrad sedan föregående granskning, bortsett från att samtliga förvaltningar numera har möjlighet att hantera timanställda via Medvind. 2.1.1. Vår bedömning Kontrollmål: Rutiner för avvikelserapportering (närvaro/frånvaro) finns och tillämpas. Det finns rutiner för tid- och avvikelserapportering i Medvind som är baserat på självservice. Månadsanställda medarbetare rapporterar in sina avvikelser såsom övertid, frånvaro etc. i systemet och klarmarkerar och godkänner rapporten genom elektronisk signering. För timanställda med schema görs tid- och avvikelserapportering även direkt i Medvind. Övriga timanställda skickar in manuella tidrapporter på papper till lönekontoret. Samtliga rapporter ska godkännas och attesteras av chef. I likhet med tidigare års revisioner noteras att cheferna i stor utsträckning inte attesterar inlämnade rapporter. Vi bedömer detta som stor brist, vilken utgör en stor risk för felaktiga utbetalningar. Mars 2018 Region Gotland 8 av 31 PwC Page 172 of 416

Kontrollmålet bedöms delvis uppfyllt. Kontroller före och efter löneutbetalning Löneadministrationen gör löneberäkningar fyra gånger per månad. Av tidplanen, som sätts redan i början av varje verksamhetsår, framgår uppgift om datum för attest och löneutbetalning. Varje ansvarig chef erhåller i början av varje år ett mail med årets tidplan. Det är cheferna som ansvarar för att attestera samtliga tidrapporter- och avvikelser före lönekörning, vilket utgör grunden i löneutbetalningsprocessen. Efter att alla tidfiler har lästs in i lönesystemet så kontrollerar och granskar löneassistenterna samtliga löner utifrån ansvarsområde. I lönesystemet anges vilka kontroller som ska göras, bl.a. datum, jour- och beredskap, sjuklön, kompledighet, förmåner etc. Genomförda kontroller dokumenteras inte och det finns ingen spårbarhet i systemet när en kontroll är gjord. Vid den preliminära lönekörningen tar löneadministrationen fram en fellista av vilken bl.a. ej attesterade tider och sjuktal framgår. Ej attesterade tid- och avvikelserapporter innebär att lönekontoret är tvungna att göra manuella korrigeringar i efterhand. Förutom det merarbete som detta innebär för lönekontoret så är manuell hantering alltid en risk. Grundlön betalas alltid ut, oavsett om tidrapport- och avvikelser har attesterats eller inte, men för medarbetare vars tid-/avvikelserapport ej attesterats betalas inte ut lön för tillägg etc. Bristen påtalades i föregående granskning och en rekommendation lämnades. Se uppföljning av lämnade rekommendationer, avsnitt 5 i denna rapport. Efter det preliminära lönekörningen görs en rimlighetsbedömning av löneutbetalningarna och i förekommande fall görs korrigeringar av felaktigheter. I det fall en löneskuld-/fordran uppstår bokas den upp mot ett balanskonto. Löneassistenen för sedan dialog med berörd part om hur skulden ska lösas. Vidare så görs vid löneadministrationen månatliga kontroller av s.k. orimliga löner d.v.s. löner som överstiger eller understiger visst belopp. Vidare angavs vid föregående granskning att det finns rapporter i systemet, men tiden inte räcker till för att ta fram och analysera alla dessa varje månad. Ansvaret för kontroll av utfallet av personalkostnader finns hos varje chef med budgetansvar. Cheferna har behörighet till ekonomisystem där de kan gå in och följa upp kostnaderna för sin verksamhet. Det finns även ett gemensamt ansvar ute hos förvaltningarna och ekonomerna där. Vid föregående granskning framkom att regionens löneadministration i samband med versionsbytet av lönesystem hade stora problem med att få fram statistik. Enligt uppgift är dessa problem hanterade. Det är en controller vid löneadministrationen som i enlighet med regionens attestreglemente, har behörighet att göra en utanordning av regionens löneutbetalningar. Mars 2018 Region Gotland 9 av 31 PwC Page 173 of 416

Efter den preliminära lönekörningen och eventuella korrigeringar av felaktigheter så överförs betalningsfilen till banken. Överföringen görs alltid av två personer i förening, en granskningsattest och en beslutsattest, i enlighet med regionens attestreglemente. Inlogg sker via Bank-ID och systemet medför att det alltid måste tvåhandsprincipen tillämpas. Det är systemförvaltare och systemadministratörer inom löneadministrationen som har behörighet att bemyndiga utbetalningsfilen. Av tidplanen framgår vem som ska bemyndiga filen respektive månad. I samband med den slutliga lönekörningen låses lönesystemet och endast ett fåtal utsedda personer har tillgång till systemet under dessa dagar. Efter att bankfilen skickats sker överföring från lönesystem till ekonomisystem och controller på löneadministrationen kontrollerar då lönekostnaderna mot ekonomisystemet så att bokföringen är korrekt. Även skattedeklarationen görs i samband med överföring av bankfilen. När bokföringsfilen godkänts betalas lönerna ut. Vi har verifierat tre utanordningar och kontrollerat utbetalt belopp mot kvittens från Nordea/Girolink. Samtliga har granskats utan anmärkning. Rutinen för de kontroller som görs innan och efter löneutbetalning är oförändrad sedan föregående granskning. 2.2.1. Verifiering processgenomgång Ett urval har gjorts av fem nyanställda för verifiering av hela löneprocessen från anställningsavtal till löneutbetalning. Kontroll har gjorts av det finns undertecknat anställningsavtal, godkänd och attesterad lönerapport, attest genomförd korrekt, lönespecifikation för vald månad samt att utbetald lön överensstämmer med lönerapport, lönespecifikation och avtal. Verifieringar visar på ett antal avvikelser, se tabell 1, bilaga 2. 2.2.2. Vår bedömning Kontrollmål: Nyckelkontroller i löneutbetalningsprocessen finns och tillämpas. Det är cheferna som ansvarar för att attestera samtliga tidrapporter- och avvikelser före lönekörning, vilket utgör grunden i löneutbetalningsprocessen. Ej attesterade tid- och avvikelserapport utgör en risk för felaktiga löneutbetalningar. Som anges i ovanstående avsnitt noteras att cheferna i stor utsträckning inte attesterar inlämnade rapporter, vilket innebär att lönekontoret är tvungna att göra manuella korrigeringar. Vid lönekontoret genomförs kontroller efter inläsning av tidfilerna i lönesystemet, i samband med den preliminära lönekörningen samt efter den preliminära lönekörningen. Genomförda kontroller dokumenteras inte och det finns ingen spårbarhet i systemet när en kontroll är gjord. Lönekontoret utför även månatliga kontroller av s.k. orimliga löner d.v.s. löner som överstiger eller understiger visst belopp. Mars 2018 Region Gotland 10 av 31 PwC Page 174 of 416

Överföring av betalningsfilen till banken kräver alltid av två personer i förening, en granskningsattest och en beslutsattest, i enlighet med regionens attestreglemente.. Det är systemförvaltare och systemadministratörer inom löneadministrationen som har behörighet att bemyndiga utbetalningsfilen. Efter att bankfilen skickats sker överföring från lönesystem till ekonomisystem och controller på löneadministrationen kontrollerar då lönekostnaderna mot ekonomisystemet så att bokföringen är korrekt. Trots att nyckelkontroller i löneutbetalningsprocessen finns och i stor utsträckning tillämpas så bedömer vi kontrollmålet som ej uppfyllt. Detta utifrån att det saknas ändamålsenliga rutiner och riktlinjer som säkerställer att underlaget som utgör grunden i löneutbetalningsprocessen, dvs. tid- och avvikelserapporter, är korrekta. Kontrollmålet bedöms ej uppfyllt. Behörigheter och attest Det finns två behörighetssystem, ett HR-Plus och ett i Medvind. I samband med anställning får alla medarbetare grundbehörighet i båda systemen. Övriga behörigheter tilldelas manuellt och upplägg ska ske utifrån blankett som undertecknats av närmaste chef. Blanketten sparas på lönekontoret. I Medvind finns förutom grundbehörigheten åtta olika behörighetsnivåer/ funktionsroller. För att få behörighet som planerare, godkännare eller chef i Medvind krävs en genomförd intern utbildning. Antalet användare som har attesträtt Medvind, dvs. behörighet att attestera och verkställa rapporter, uppgår till 368 stycken. Vid föregående granskning var antalet attestberättigade 333 stycken. I HR-Plus finns förutom grundbehörigheten ett antal olika behörigheter/funktioner. Chefsbehörighet ger rätt att attestera reseräkningar, se all information om anställda, ta ut olika rapporter bl.a. sjuktal etc. Löneassistenterna har utökat ansvar och har möjlighet att ändra lönetransaktioner. Vidare finns särskilda systemförvaltare som har behörighet att göra hela kedjan. Antalet användare som har fullständig behörighet att göra ändringar i lönesystemet är 25 stycken. Det framkommer att det inte finns någon spärr i systemet som omöjliggör att anställd med denna behörighet kan göra registreringar och ändringar på den egna lönen. Vid förändring eller avslut av behörighet ska berörd chef informera lönekontoret. Lösenord för behörighet är detsamma som inloggning till dator, vilket avslutas samma dag berörd anställd avslutar sin anställning. Detta innebär att anställd inte kommer åt övriga system efter detta. Enligt uppgift genomför lönekontoret en genomgång av behörigheter två gånger per år. Genomgången dokumenteras inte. Upplägg av anställd i lönesystemet görs av löneassistent. Enligt uppgift måste det finnas ett underlag utifrån vilket uppgifterna matas in i systemet. Vid tidpunkt för granskning finns 27 löneassistenter som har behörighet att lägga upp en anställning i lönesystemet. Det sker ingen tvåhandsprincip vid upplägg. Mars 2018 Region Gotland 11 av 31 PwC Page 175 of 416

2.3.1. Vår bedömning Användarnas behörighetsnivå i IT-system är ändamålsenlig utifrån ansvar och befogenheter. Samtliga medarbetare har per automatik grundbehörighet i både Medvind och HR- Plus. Övriga behörigheter tilldelas utifrån ansvar och anställning i enlighet med delegationsordning. Upplägg sker manuellt utifrån blankett som undertecknats av närmaste chef. För tre behörighetsroller krävs utbildning. Kontrollmålet bedöms uppfyllt. Det finns fungerande rutiner för kontroll av att registrerade behörigheter är korrekta utifrån delegationsordning samt av förändringar under året (exempelvis medarbetare som slutar, är lediga eller tillfälliga förändringar av behörighet). Upplägg av behörigheter sker manuellt utifrån blankett som undertecknats av närmaste chef. För tre behörighetsroller krävs utbildning. Vid förändring eller avslut av behörighet ska berörd chef informera lönekontoret. Det krävs ingen blankett vid förändring eller avslut. Lösenord för behörighet är detsamma som inloggning till dator, vilket avslutas samma dag berörd anställd avslutar sin anställning. Detta innebär att anställd inte kommer åt övriga system efter detta. Enligt uppgift genomför lönekontoret en genomgång av behörigheter två gånger per år. Genomgången dokumenteras inte. Kontrollmålet bedöms delvis uppfyllt. Rutiner för redovisning och avstämning Redovisning och avstämning avseende lönerelaterade avgifter De lönearter som avser källskatt och bruttolön angivna av Region Gotland har beräknats per februari och april 2017 och sedan stämts av mot huvudbok. I nedanstående tabell återfinns resultatet av denna validering. Noterade differenser mellan beräknad källskatt och bokförd källskatt är immateriella. Slutsatsen är att saldo enligt huvudbok överensstämmer med erhållen data. Löneperiod Beräknad källskatt Källskatt bokförd i huvudbok Differens (%) 201702 56 655 438 kr 53 644 973 kr * 0% 201704 50 787 135 kr 50 786 959 kr 0% *) Trots mindre avvikelse i kronor blir differensen 0 %. Utifrån de transaktioner som skapats i lönesystemet under granskningsperioden har bruttolön, förmåner, källskatt och sociala avgifter för de olika ålderskategorierna beräknats och stämts av mot Region Gotlands arbetsgivardeklarationer som lämnats till Skatteverket. Urvalsperioden för avstämningen är februari och april 2017. Resultatet av denna analys syftar till att utföra en rimlighetsbedömning av om den information som lämnats till Skatteverket är fullständig och riktig, samtidigt som analysen validerar den data som används i de övriga analyserna i denna rapport. Mars 2018 Region Gotland 12 av 31 PwC Page 176 of 416

Löneperiod Beräknade sociala avgifter Deklarerade sociala avgifter Differens % sociala avgifter Beräknade förmåner Deklarerade förmåner 201702 59 856 585 kr 59 772 565 kr * 0% 49 333 kr 49 332 kr 0% 201704 57 685 758 kr 56 502 675 kr 2% 66 928 kr 66 927 kr 0% *) Trots mindre avvikelse i kronor blir differensen 0 %. Slutsatsen är att belopp enligt arbetsgivardeklaration överensstämmer utan väsentliga avvikelser med erhållen data. Lönekontoret genomför efter varje löneperiod varje månad en körning i lönesystemet där ett underlag för arbetsgivardeklarationen skapas. I samband med körning kontrolleras att transaktionsregistret stämmer med konterat statistikregister avseende belopp för nettolön, skatt och förmåner. Belopp för skatt och förmåner återfinns i arbetsgivardeklaration. Efter genomförd kontroll så sker inmatning av resultatet av arbetsgivardeklarationen till Skatteverket. Kvittens fås från Skatteverket på inmatade uppgifter. Kvittensen överlämnas till ekonom för bokföring och därefter sker avstämning mot balanskontot. I samband med årsbokslut görs avstämning av arbetsgivardeklaration mot lämnade kontrolluppgifter. Vid intervju anges att lönekontoret gör en månatlig kontroll av att transaktionsregister och konterat statistikregister stämmer överens och därefter mot arbetsgivardeklarationen. I registeranalysen har analys gjorts avseende avvikande preliminärskattesatser. I analysen fångades bruttolöner med avvikande preliminärskattesats upp, vilket i analysen definierades som en preliminärskattesats över 60 procent eller under 20 procent. Resultatet av analysen visar att 10 636 stycken lönetransaktioner har identifierats med avvikande preliminärskattesats, varav 16 230 stycken har 0 % i preliminärskattesats. Verifiering har gjorts avseende fem av de största bruttobeloppen med avvikande preliminärskatt, se tabell 2 i bilaga 2. 2.4.1. Vår bedömning Kontrollmål: Det finns rutiner för redovisning och avstämning inklusive underlag för lönerelaterade avgifter. Vi har kartlagt rutiner för hantering och kontroll av källskatt och arbetsgivardeklarationer. Rutinerna bedöms i allt väsentligt vara tillfredsställande. Kontroller som genomförs dokumenteras dock inte. Kontrollmålet bedöms uppfyllt. Differens förmåner (%) Mars 2018 Region Gotland 13 av 31 PwC Page 177 of 416

Övriga kontroller i lönehanteringen Semesterlöneskuld Anställda inom regionen får ha 40 sparade semesterdagar. Det finns ingen avskrivningstid, anställd kan därmed spara semesterdagar i flera år. Anställda i regionen kan även ha 180 timmar sparade timmar. Varje år görs en semesteromställning och de anställda som har fler än 40 dagar och 180 timmar får dessa utbetalade. En analys har gjorts av de anställdas kvarvarande semesterdagar (årets semesterdagar inklusive sparade semesterdagar). Resultatet av analysen visar att sex medarbetare i regionen har mellan 41 och 112 sparade semesterdagar. Två medarbetare avser PAN-anställda som inte har jobbat på flera år. För övriga har utbetalning missats. Beräkning av semesterlöneskulden sker efter varje löneperiod då controller på ekonomikontoret gör en körning i lönesystemet. Uppgifterna lämnas till redovisningschefen som skuldför. Det sker ingen kontroll på lönekontoret. Per augusti 2017 uppgick regionens semesterlöneskuld till 157 527 tkr. Kontrolluppgifter Kontrolluppgifter lämnas årligen i januari till Skatteverket. Efter decembermånads lönekörning sker årsskifteskörning i lönesystemet, vartefter förarbetet med kontrolluppgifter påbörjas. Registrering görs av vilken KU-blankett (kontrolluppgiftsblankett) som respektive anställd ska ha. För alla manuella löner som görs efter decemberlönen, men som ändå ska tillhöra det aktuella året, registreras alla uppgifter som ändringen avser manuellt in i lönesystemet. Efter att alla uppgifter har matats in görs en körning varpå underlaget skapas i lönesystemet. Efter körningen laddas filen upp på Skatteverkets sida. Eftersom regionen anlitar ett externt bolag för utskick av kontrolluppgifterna, så skickas en fil även till dem. Kontroll görs genom avstämning av summan för kontrolluppgifterna mot ackumulationer med uppgift om belopp i lönesystemet avseende bruttolön, skatt och förmåner. Därefter stäms beloppen av mot arbetsgivardeklarationerna. Lönerevision Lönerevision hanteras i ett separat system, Förhandling i HR-Plus. I systemet registreras vilka medarbetare som ska ingå i förhandlingen. Respektive chef gör för varje medarbetare en löneändring direkt i systemet. Det är enligt uppgift endast behöriga chefer som har tillgång till systemet. Efter genomförd attest erhåller HRkonsulterna en signal och förbereder informationen för inläsning. Av rutinbeskrivning framgår att kontroll och/eller justering av år för nuvarande lön och facklig tillhörighet görs. Därefter läser systemadministratör in filen in i lönesystemet. All hantering loggas. Mars 2018 Region Gotland 14 av 31 PwC Page 178 of 416

Verifiering har gjorts avseende fem anställda som ingått i förhandlingen under 2017. Kontroll har gjorts av att godkänd lönerevision överensstämmer med lönesystem. Verifiering har gjorts utan anmärkning, se tabell 3 bilaga 2. Lönekörning period 13 Det sker ingen lönekörning i period 13. Hanteringen av löner som utbetalas efter decembers löneperiod, men som ändå ska tillhöra det aktuella året, såsom rättningar, sent inkomna lönerapporter, löner som ej blivit attesterade i tid etc. sker manuellt. 2.5.1. Vår bedömning Kontrollmål: Inga oförklarliga avvikelser noteras gällande semesterlöneskuld, kontrolluppgifter, lönerevision och möjlighet till körning av period 13. Vi har kartlagt rutiner för hantering gällande semesterlöneskuld, inlämning av kontrolluppgifter, lönerevision samt möjlighet till lönekörning i period 13. För vissa moment finns dokumenterade rutinbeskrivningar. Analys av kvarvarande semesterdagar visar att sex medarbetare i regionen har mellan 41 och 112 semesterdagar. Två medarbetare avser PAN-anställda som inte har jobbat på flera år och som är borttagna ur systemet nu. För övriga har utbetalning missats. I övrigt har inga oförklarliga avvikelser noterats. Kontrollmålet bedöms delvis uppfyllt. Mars 2018 Region Gotland 15 av 31 PwC Page 179 of 416

3. Granskningsresultat, del 2 Följande granskning bygger på en registeranalys som omfattar all lönedata för Region Gotland under perioden januari till augusti 2017. Delar av utfallet av registeranalysen presenteras i detta avsnitt. Avvikande värden har följts upp tillsammans med regionens lönekontor. Vidare har en uppföljning avseende ett antal centrala kontrollrutiner gjorts. 100.000 < 60.000-100.000 50.000-60.000 45.000-50.000 40.000-45.000 35.000-40.000 30.000-35.000 25.000-30.000 20.000-25.000 15.000-20.000 10.000-15.000 5.000-10.000 0-5.000 <0 Analys av orimliga värden Fördelning av grundlön per månad 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 I diagrammet ovan framgår lönefördelningen för löntagare med grundlön, dvs. månadslön och timlön. Som framgår av diagrammet har en stor del av de anställda i regionen en lön mellan 20 000 och 35 000 kronor, vilket vi bedömer vara rimligt. En del löntagare har en månatlig lön mellan 0 och 10 000 kronor, vilket förklaras av att regionen har behovsanställda timvikarier. Uppföljning har gjorts avseende de tio löntagarna med högst månatlig grundlön, se tabell 4 i bilaga 2. En rimlighetsbedömning har gjorts avseende grundlönen sett till befattning. Resultatet av uppföljningen visar att samtliga anställda har rimlig grundlön sett till befattning. En utsökning har även gjorts avseende höga bruttolöner. Uppföljning har gjorts avseende sex av de högsta utbetalda bruttolönerna, se tabell 5 i bilaga 2. Samtliga har granskats mot underlag utan anmärkning. 3.1.1. Vår bedömning Kontrollmål: Det finns tillfredsställande förklaringar till orimliga värden när det gäller månadslöner, timlöner etc. Det finns tillfredsställande förklaringar till orimliga månads- och timlöner. Uppföljning av höga månatliga grundlöner visar att samtliga anställda har rimlig Mars 2018 Region Gotland 16 av 31 PwC Page 180 of 416

grundlön sett till befattning. Uppföljning av höga utbetalda bruttolöner visar att samtliga överensstämmer med underlag utan anmärkning. Kontrollmålet bedöms uppfyllt. Analys av dubbelregistreringar En analys av lönetransaktionerna har gjorts för att identifiera potentiella dubbelregistreringar/utbetalningar av lön. Förekomsten av följande kombination mer än en gång under samma period har betraktats som en potentiell dubbelutbetalning: löneart för månadslön + personnummer + löneperiod + belopp. I analysen fångades 18 stycken potentiella dubbelutbetalningar överstigande 10 000 kr. Uppföljning med regionens lönekontor har gjorts avseende fem av de anställda som de eventuella dubbelbetalningarna avser, se tabell 6 i bilaga 2. Vid verifieringen erhölls rimliga förklaringar som styrker att dubbelutbetalningar inte gjorts. Samtliga avser schablonersättning för läkare som betalats ut för två olika perioder. 3.2.1. Vår bedömning Kontrollmål: Det finns tillfredsställande förklaringar till eventuella dubbelregistreringar. Vid uppföljning av potentiella dubbelutbetalningar har tillfredställande förklaringar erhållits som styrker att dubbelutbetalningar inte har gjorts. Kontrollmålet bedöms uppfyllt. Analys av olika lönearter Nedan presenteras de beloppsmässigt mest använda lönearterna i regionen. Det bedöms rimligt att dessa lönearter utgör de beloppsmässigt största lönearterna. Uppföljning av dessa lönearter görs i andra avsnitt i denna granskning varför ingen ytterligare verifiering görs i detta avsnitt. Löneart Total utbetalning jan-aug 2017 011 Månadslön 1 424 380 168 kr SKF Sparad semester till sem.skuld 811 926 961 kr 031 Timlön tillfälligt anställd 86 311 418 kr En övergripande fluktuationsanalys har gjorts avseende ett antal lönearter för obtillägg, övertids- och jourersättning, se diagram nedan. Regionen använder flera lönearter för Ob-tillägg. Urval har gjorts av fyra lönearter. Mars 2018 Region Gotland 17 av 31 PwC Page 181 of 416

Fluktuationsanalys Ob-tillägg 4 000 000 kr 3 500 000 kr 3 000 000 kr 2 500 000 kr 2 000 000 kr 1 500 000 kr 1 000 000 kr 500 000 kr 0 kr 201701 201702 201703 201704 201705 201706 201707 201708 Veckoslut Vardag natt Vardag kväll Storhelg För Ob-storhelg framgår tre tydliga toppar under granskningsperioden, januari, maj och juli. Vid uppföljning med lönekontoret framkommer att Ob-tillägg för timanställda är släpande, dvs. utbetalningen i januari avser december osv. Även Obtillägg för heltidsanställda som avser senare delen av månaden betalas ut efterföljande månad. Detta stämmer väl överens med hur storhelgerna jul, påsk och midsommar har infallit under 2016/2017. Dessa storhelger har således orsakat stora Ob-utbetalningar i januari, maj och juli. Ob-veckoslut löper förhållandevis jämnt över granskningsperioden, med undantag för februari och juni, då två toppar har identifierats. Vid uppföljning med lönekontoret anges att Ob-ersättning höjdes från och med maj 2017. Det gäller dock alla ersättningsnivåer. Vidare är det fler helger som ger Ob-veckoslut, såsom Trettondag jul i januari och Kristi Himmelsfärd i maj. Ob-tillägg för vardag klockan 19-22 samt vardag natt löper jämnt över granskningsperioden. 2200 000 kr 2000 000 kr 1800 000 kr 1600 000 kr 1400 000 kr 1200 000 kr 1000 000 kr 800 000 kr 600 000 kr 400 000 kr 200 000 kr 0 kr Fluktuationsanalys utbetald övertid 201701 201702 201703 201704 201705 201706 201707 201708 Kvalificerd övertid Enkel övertid Mars 2018 Region Gotland 18 av 31 PwC Page 182 of 416

Övertid ska alltid godkännas på förhand av närmaste chef. I likhet med utbetalning av Ob-tillägg släpar utbetalningen av övertidsersättning med en månad. Utbetald övertidsersättning avseende enkel övertid löper jämnt under granskningsperioden. Utbetald övertidsersättning avseende kvalificerad övertid löper relativt jämnt under granskningsperioden, med undantag för januari, februari och augusti. 2000 000 kr Fluktuationsanalys utbetald jour 1600 000 kr 1200 000 kr 800 000 kr 400 000 kr 0 kr 201701 201702 201703 201704 201705 201706 201707 201708 Beredskapsersättning 1/137 Kvalificerad jour <50t/m Enkel jour <50t/m Beredskapsersättning 1/440 Utbetald jourersättning löper relativt jämnt över hela granskningsperioden för tre lönearter. Beredskapsersättning 1/137 har ett avsevärt högre utfall under periodens första tre månader, jämfört med resten av granskningsperioden april till augusti. Förklaringen från lönekontoret är att denna löneart övergick till en annan löneart under året. Enligt uppgift var det dålig information till löneassisterna avseende vilken löneart de skulle använda i början av året. Benämningarna för beredskapsersättning beror på olika ersättningsnivåer uträknade utifrån månadslönen. 3.3.1. Vår bedömning Kontrollmål: Analys av olika lönearter (ob-tillägg, övertidsersättning, jour- och beredskapsersättning etc.) visar inte på några oförklarliga avvikelser. Vid analys och uppföljning av olika lönearter har tillfredsställande förklaringar till fluktuationer mellan månaderna erhållits. Vidare bedöms rutinerna för kontroll av lönearterna tillfredsställande. Kontrollmålet bedöms uppfyllt. Analys av personalregistret En jämförelse mellan transaktionsfil och personalregistret har utförts för att säkerställa att inga transaktioner skapats på anställda som ej finns i upplagda i personalregistret. I analysen identifierades 49 personer som erhållit lön som inte finns med i personalregistret. Utbetalt belopp uppgår till ca 452 tkr. Vid uppföljning med lönekontoret anges att detta kan bero på att många anställda har flera anställningsnummer och att utbetalning avser annan anställning än den som fått Mars 2018 Region Gotland 19 av 31 PwC Page 183 of 416

träff på namn i personalregistret. Vidare så förekommer eftersläpning av utbetalning av retroaktiv lön samt tillgodoräknad pensionsavgift. Detta sker i mars månad och gäller lön som utbetalts året innan. T.ex. så är pensionsavgift intjänad under 2015 utbetald i mars 2017. Analys har gjorts av de personer i personalregistret som har mer än ett anställningsnummer. I analysen noterades 1353 anställda med fler än ett anställningsnummer. Enligt uppgift från lönekontoret så är det en önskan från verksamheterna att medarbetare ska ha ett anställningsnummer per uppdrag, vilket innebär att anställda som är kontaktpersoner och uppdragstagare kan ha väldigt många olika anställningsnummer. Verifiering har gjorts för de två anställda med flest anställningsnummer, se tabell 7 i bilaga 2. Resultatet av uppföljningen visar att det finns rimliga förklaringar till samtliga. Analys har gjorts av personer som erhållit lön utanför anställningsperioden, antingen 20 dagar före anställningens början eller mer än 90 dagar efter anställningens slut. Resultatet visar att sju personer identifierades för att ha fått utbetald lön 20 dagar innan anställningen början. Vid uppföljning med lönekontoret anges att lönesystemet omöjliggör utbetalning innan anställningens början. Verifiering har gjorts för samtliga sju personer, se tabell 8 i bilaga 2. Samtliga är anställda med fler anställningsnummer och utbetalningarna avser Vidare identifierades 458 personer för att ha fått utbetald lön mer än 90 dagar efter att anställningen upphört. Verifiering har gjorts för tre personer, se tabell 9 i bilaga 2. Vid uppföljning med lönekontoret anges att löneunderlag ibland inkommer sent från den anställde. Vidare så förekommer eftersläpning av utbetalning av retroaktiv lön samt tillgodoräknad pensionsavgift. Detta sker i mars månad och gäller lön som utbetalts året innan. T.ex. så är pensionsavgift intjänad under 2015 utbetald i mars 2017. Analys har även gjorts avseende personer med ologiska personnummer, antingen med avvikande kontrollsiffra eller avvikande födelsedatum. Tio personer med ologiska personnummer identifierades. Vid uppföljning med lönekontoret framkommer att dessa förklaras av att de avser så kallade samordningsnummer och tillhör personer som ännu inte fått svenska personnummer tilldelade. Vid samordningsnummer adderas 60 till födelsedatum. Analys har också gjorts med avseende på avvikande ålder. Med avvikande ålder åsyftas personer som är yngre än 16 eller äldre än 67 år. Resultatet visar att 21 personer identifierades med avvikande ålder för anställda som erhåller månadslön, samtliga äldre än 67 år. Verifiering har gjorts för fem personer, se tabell 10 i bilaga 2. Resultatet av uppföljningen visar att det finns rimliga förklaringar till samtliga. 3.1.1. Vår bedömning Kontrollmål: Samtliga anställningar är korrekt registrerade i lönesystemet. Vid uppföljning av utbetalningar till personer med ologiska personnummer, utbetalningar till personer innan anställningens början, utbetalningar till personer Mars 2018 Region Gotland 20 av 31 PwC Page 184 of 416

efter anställningens slut, samt utbetalningar till personer med avvikande ålder har rimliga förklaringar erhållits. Kontrollmålet bedöms uppfyllt. Analys av kostnadsersättningar Analys av utbetalda kostnadsersättningar har gjorts. Det är i huvudsak två typer av kostnadsersättningar som tillämpas, reseersättning och traktamente. Löneart Total utbetalning jan-aug 2017 6xx Resekostnader och tillägg 219 553 kr 662 656 Traktamente 411 164 kr Vi har identifierat sex lönearter som avser resekostnader-, förmåner och tillägg. Sammanlagt har reseersättningar uppgående till ca 220 tkr utbetalts under granskningsperioden (937 transaktioner). Under granskningsperioden är det 405 personer som fått traktamente utbetalt. Medarbetare registrerar utlägg för reseersättning och till detta ska samtliga kvitton bifogas enligt särskild rutin. Utlägg måste attesteras av närmaste chef för att utbetalning ska ske. Vi har identifierat två lönearter som avser traktamenten. Sammanlagt har traktamente uppgående till ca 411 tkr utbetalts under granskningsperioden (885 transaktioner). Under granskningsperioden är det 364 personer som fått traktamente utbetalt. Enligt uppgift från lönekontoret utgår ersättningsbelopp för traktamente enligt det centrala traktamentsavtalet (TRAKT 04) och Skatteverkets regler. Det finns handbok för reseersättning och traktamente, samt riktlinjer för tjänsteresor. 3.2.1. Vår bedömning Kontrollmål: Analys av kostnadsersättning (reseersättning, utlägg etc.) visar inte på några oförklarliga avvikelser. Avstämning av rutin för registrering av reseersättning och traktamente har gjorts. Rutinerna innebär att chef måste attestera ersättningen innan den betalas ut. Det är respektive attesterande chefs ansvar att säkerställa att erforderliga underlag finns i samband med attest av reseersättning. Ersättningsbelopp för traktamente utgår enligt det centrala traktamentsavtalet (TRAKT 04) och Skatteverkets regler. Inom ramen för internkontrollplanen 2017 gjorde lönekontoret en kontroll av reseräkningar med avseende på inlämning av originalkvitton. Av 87 granskade stickprov noterades att endast 21 stycken hade lämnat in originalkvitton. Vår analys visar inte på några oförklarliga avvikelser avseende reseersättning eller traktamente som betalats ut under granskningsperioden. Däremot visar den utförda kontrollen som genomförts av HR-avdelningen inom ramen för årets internkontroll att det finns brister avseende efterlevnad av rutiner. Mars 2018 Region Gotland 21 av 31 PwC Page 185 of 416

4. Uppföljning av rekommendationer från 2015 I genomförd lönegranskning inom ramen för 2015-års revisionsplan lämnades ett antal rekommendationer som följts upp i samband med denna granskning. Upprätta dokumenterade rutiner och riktlinjer avseende löneprocessen som innehåller erforderliga löpande kontrollmoment i samband med löneutbetalning, samt tydliggöra vilka kontroller som ska utföras av ansvarig chef och centralt vid löneadministrationen. Status mars 2017: Sedan genomförd granskning 2015 har dokumenterade rutiner/riktlinjer avseende löneprocessen inte upprättas. Risken med avsaknad av styrdokument är bl.a. att det inte finns tydlighet och stöd när incidenter uppstår. Vid intervju anges att lönekontoret ofta noterar händelser som bryter mot avtal, som exempel anges att vissa personalgrupper erbjuds dubbel övertid. I Medvind är det int emöjligt att registrera merrtid utan en särsklid hanteirng via manuella underlag krävs. Detta medför extra manuellt arbete för lönekontoret. Av intervjuerna framkommer även det råder oklarhet kring till vem som ska rapportera och på vilket sätt denna typ av och andra avviklser ska rapporteras. Bedömning: Rekommendationen är ej åtgärdad och risken bedöms därmed kvarstå. Säkerställa att ansvarig chef attesterar tid-/avvikelserapport. Vi bedömer det som en risk att underlag för löneutbetalning inte attesteras. Bakgrund: Vid föregående granskning framkom att löneadministrationen upplevde ett stort problem med att tid- och avvikelserapporter inte alltid attesteras av ansvarig chef, vilket innebar att lönekontoret var tvungna att hantera lönekorrigeringar manuellt. Vidare innebar detta ett omfattande merabete för kontoret. Status mars 2017: Sedan genomförd granskning har det inte vidtagits några konkreta åtgärder för att säkerställa att attest sker av ansvarig chef. Omfattningen bedöms enligt lönekontoret vara densamma som 2015, vilket innebär att det är väldigt många chefer som attesterar rapporterna efter att körningen redan gjorts alternativt inte alls. Förklaringar från cheferna till varför detta inte görs anges vara tidsbrist, krångligt system etc. Ej attesterade tid- och avvikelserapporter innebär att lönekontoret är tvungna att göra manuella korrigeringar i efterhand. Förutom det merarbete som detta innebär för lönekontoret så är manuell hantering alltid en risk. Vidare är lönekontoret transparenta med att de inte har möjlighet att korrigera alla de felaktigheter som de ej attesterade tiderna resulterar i. De är säkra på att det löpande finns anställda som exempelvis haft sjukfrånvaro, semester etc. men ändå fått full lön för perioden. Ett Mars 2018 Region Gotland 22 av 31 PwC Page 186 of 416

annat mer konkret exempel är en anställd som under en period fått både månadslön och timlön utbetald. Enligt uppgift har HR-chefen på respektive förvaltning behörighet att gå in i Medvind och kontrollera vilka chefer som inte har attesterat sina rapporter. Det finns i nuläget dock ingen färdig rapport i Medvind för att följa upp hur många som inte attesterar sina rapporter. Enligt uppgift pågår en diskussion med systemleverantören för att ta fram en rapport som på ett överskådligt sätt redogör för vem som ej har attesterat, samt vilka poster som avses. Inom ramen för årets internkontroll har kontroll gjorts av ej attesterade lönetransaktioner under tre månader. Informationen har hämtats från Medvind dagen efter bryt för attest av löneunderlag. Utfallet av kontrollen redovisas i tabellen nedan. Lönetransaktion är inte att likställa med person. En person kan ha flera lönetransaktioner per dag om det är flera avvikelser. Bedömning: Rekommendationen är ej åtgärdad och risken bedöms kvarstå. Utveckla internkontrollplanen att omfatta kontrollmoment med bäring på löne- och personalkostnader. Status mars 2017: I Regionstyrelsens internkontrollplan 2017 fanns tre kontrollmoment med bäring på löneprocessen: Kontroll av ej attesterade transaktioner i lönesystemet, kontroll av anställningsavtal som skickats till chef för påskrift och som ej kommer tillbaka, kontroll av utlägg och originalkvitton som ej inkommer till löneadministrationen. Vi har inhämtat Regionstyrelsens uppföljning av internkontrollplanen 2017. Samtliga ovanstående kontroller har följts upp. Brister har noterats inom samtliga tre områden med bäring på löne- och personalkostnader. Konkreta åtgärdsförslag har lämnats för samtliga områden och uppföljningen ska göras efter halvårsskiftet 2018. Bedömning: Rekommendationen bedöms åtgärdad. Se över möjligheten med systemleverantören för Medvind att ta fram en lista med sammanställning över samtliga behörigheter i systemet. Status mars 2017: Vi har erhållit en sammanställning över samtliga behörigheter och funktionsroller i Medvind. Bedömning: Rekommendationen bedöms åtgärdad. Mars 2018 Region Gotland 23 av 31 PwC Page 187 of 416

Se över möjligheten att införa ett system, exempelvis Troman, för hantering av arvoden till förtroendevalda. Status mars 2017: Sedan november 2017 hanteras arvoden till förtroendevalda via Troman. Bedömning: Rekommendationen bedöms åtgärdad. 4.1.1. Bedömning Uppföljning av lämnade rekommendationer i 2015-års granskning visar att tre av fem rekommendationer har åtgärdats för vilka riskerna bedöms hanterade. Regionstyrelsen har inte upprättat dokumenterade rutiner/riktlinjer avseende löneprocessen som omfattar vilka erforderliga löpande kontrollmoment som ska göras, samt vem som ska göra dessa. Vidare har åtgärder inte vidtagits för att säkerställa att cheferna månatligen attesterar tid- och avvikelserapporter. Vi bedömer att det är stor risk att rapporterna som utgör löneunderlaget inte hanteras och kontrolleras av berörda chefer. Mars 2018 Region Gotland 24 av 31 PwC Page 188 of 416

5. Revisionell bedömning och rekommendationer Avstämning mot kontrollmål Granskningen har gjorts utifrån åtta kontrollmål. Bedömningen av respektive kontrollmål har gjort under respektive avsnitt enligt kriterierna: Uppfyllt/Delvis uppfyllt/ej uppfyllt. Nedan följer en sammanfattning av bedömda kontrollmål. Kontrollmål Rutiner för avvikelserapportering (närvaro/frånvaro) inklusive så kallade nyckelkontroller finns och tillämpas. Nyckelkontroller i löneutbetalningsprocessen finns och tillämpas. Det finns rutiner för redovisning och avstämning inklusive underlag för lönerelaterade avgifter. Inga oförklarliga avvikelser har noterats gällande semesterlöneskuld, kontrolluppgifter, lönerevision samt möjlighet till körning av period 13. Användarnas behörighetsnivå i IT-system är ändamålsenlig utifrån ansvar och befogenheter. Bedömning Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Uppfyllt Delvis uppfyllt Uppfyllt Det finns fungerande rutiner för kontroll av att registrerade behörigheter är korrekta utifrån delegationsordning samt av förändringar under året (exempelvis medarbetare som slutar, är lediga eller tillfälliga förändringar av behörighet). Det finns tillfredsställande förklaringar till orimliga värden när det gäller månadslöner, timlöner etc. Det finns tillfredsställande förklaringar till eventuella dubbelregistreringar. Delvis uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Analys av olika lönearter (ob-tillägg, övertidsersättning, jour- och beredskapsersättning etc.) visar inte på några oförklarliga avvikelser. Samtliga anställningar är korrekt registrerade i lönesystemet. Analys av kostnadsersättning (reseersättning, utlägg etc.) visar inte på några oförklarliga avvikelser. Uppfyllt Uppfyllt Delvis uppfyllt Mars 2018 Region Gotland 25 av 31 PwC Page 189 of 416

Svar på revisionsfrågan samt rekommendationer Granskningen syftar till att besvara följande revisionsfråga: Är den interna kontrollen avseende rapportering av löner, lönerelaterade avgifter och pensioner tillräcklig? Efter genomförd granskning är den sammanfattande bedömningen att den interna kontrollen avseende rapportering av löner och lönerelaterade avgifter inte i alla delar är tillräcklig. Som påtalats i tidigare års revisioner bedömer vi att det finns stora brister i den interna kontrollen som inte säkerställer att cheferna attesterar anställdas tid- och avvikelserapporteringar, vilket medför risk för felaktiga utbetalningar. Tidrapporterna utgör grunden i löneberäkningen som månatligen resulterar i kostnader om ca 140 mnkr. Vid uppföljning av granskning från 2015 noteras att tre av fem lämnade rekommendationer har åtgärdats (se avsnitt 5). För följande två rekommendationer har åtgärder inte vidtagits och risken bedöms därmed kvarstå: Upprätta dokumenterade rutiner och riktlinjer avseende löneprocessen som innehåller erforderliga löpande kontrollmoment i samband med löneutbetalning, samt tydliggöra vilka kontroller som ska utföras av ansvarig chef och centralt vid löneadministrationen. Säkerställa att ansvarig chef attesterar tid-/avvikelserapport. Vi bedömer det som en risk att underlag för löneutbetalning inte attesteras. Mars 2018 Region Gotland 26 av 31 PwC Page 190 of 416

2018-04-04 Jenny Nyholm Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig Mars 2018 Region Gotland 27 av 31 PwC Page 191 of 416

Bilaga 1 - Urvalsmetod Vi granskar internkontroll i nyckelrutiner med bäring på de finansiella rapporterna och oegentligheter, utifrån ISA, i fyra steg. 1. Genomgång och kartläggning av kommunens rutin. Bedömning huruvida rutinen är tillräcklig. 2. Identifiera en eller flera nyckelkontroller med direkt bäring på risk för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna och/eller risk för oegentligheter. 3. Bedömning huruvida identifierade nyckelkontroller är tillräckliga. 4. Test av kommunens nyckelkontroller stickprovsvis utifrån en statistisk urvalsmetod. Antal stickprov baseras på frekvensen av kontrollen. Se nedanstående tabell: Kontrollfrekvens Förväntat antal kontroll som utförs Antal stickprov som ska testas Kontrollen görs 1 gång per år 1 1 Kontrollen görs 1 gång kvartalsvis Kontrollen görs 1 gång i månaden 4 1 12 2 Kontrollen görs 1 gång i veckan 52 4 Kontrollen görs 1 gång per dag Kontrollen görs flera gånger per dag 250 10 >250 15 Utifrån ovanstående urvalsmetod erhålls ett medelhögt bevisvärde. Detta bedömer vi vara tillräckligt utifrån den kunskap vi erhåller i steg 1-3. Sammantaget ger granskningsmetoden oss underlag för att bedöma och uttala oss avseende kommunens interna kontroll i nyckelrutiner med bäring på de finansiella rapporterna och oegentligheter. Mars 2018 Region Gotland 28 av 31 PwC Page 192 of 416

Bilaga 2 - Tabeller Tabell 1: Processgenomgång, s.k. walk-through av löneprocessen Person Löntagare 1 Löntagare 2 Löntagare 3 Löntagare 4 Löntagare 5 Verifiering och noterade avvikelser Verifiering av löneprocessen UA. Avtal saknas, vilket beror på att löntagare är timanställd för vilka det endast upprättas anställningsunderlag. Lönerapport är att likställa med avtal. Övrig verifiering av löneprocessen UA. Avtal ej undertecknat. Tid-/avvikelserapport ej godkänd eller attesterad. Avtal ej undertecknat. Avtal saknas, vilket beror på att löntagare är timanställd för vilka det endast upprättas anställningsunderlag. Lönerapport är att likställa med avtal. Övrig verifiering av löneprocessen UA. Tabell 2: Avvikande källskatt Löntagare Period Källskatt Bruttolön Källskatt % Löntagare 1 201702 211 096 kr -40 699 kr 19 % Löntagare 2 201703 123 796 kr -75 515 kr 61 % Löntagare 3 201704 111 843 kr -21 572 kr 19 % Löntagare 4 201706 69 594 kr -12 346 kr 18 % Löntagare 5 201706 24 622 kr -15 216 kr 62 % Verifiering Avser utlandsboende. Verifierad mot lönespecifikation. UA. Avser engångsskatt på slutlön. Verifierad mot lönespecifikation. UA. Faktisk prelskatt uppgår till 20 %. Verifierad mot lönespecifikation. UA. Faktisk prelskatt uppgår till 19 %. Verifierad mot lönespecifikation. UA. Avser engångsskatt på slutlön + extra skatteavdrag. Verifierad mot lönespecifikation. UA. Tabell 3: Lönerevision Person Lön innan revision Ny godkänd lön Verifiering Löntagare 1 35 600 kr 36 312 kr Avstämt mot lönesystem. UA. Löntagare 2 32 655 kr 33 355 kr Avstämt mot lönesystem. UA. Löntagare 3 31 341 kr 31 891 kr Avstämt mot lönesystem. UA. Löntagare 4 30 009 kr 30 609 kr Avstämt mot lönesystem. UA. Löntagare 5 27 825 kr 29 700 kr Avstämt mot lönesystem. UA. Mars 2018 Region Gotland 29 av 31 PwC Page 193 of 416

Tabell 4: Högst månatlig grundlön Löntagare Grundlön Verifiering Löntagare 1 118 000 kr Rimlighetsbedömning av lön utifrån befattning. UA. Löntagare 2 105 000 kr Rimlighetsbedömning av lön utifrån befattning. UA. Löntagare 3 90 000 kr Rimlighetsbedömning av lön utifrån befattning. UA. Löntagare 4 88 800 kr Rimlighetsbedömning av lön utifrån befattning. UA. Löntagare 5 88 500 kr Rimlighetsbedömning av lön utifrån befattning. UA. Löntagare 6 85 000 kr Rimlighetsbedömning av lön utifrån befattning. UA. Löntagare 7 85 00 kr Rimlighetsbedömning av lön utifrån befattning. UA. Löntagare 8 83 200 kr Rimlighetsbedömning av lön utifrån befattning. UA. Löntagare 9 83 000 kr Rimlighetsbedömning av lön utifrån befattning. UA. Löntagare 10 82 750 kr Rimlighetsbedömning av lön utifrån befattning. UA. Tabell 5: Högsta bruttobelopp Person Period Belopp Verifiering Löntagare 1 201701 383 400 kr Verifierad mot avgångsvederlag. UA. Löntagare 2 201706 279 925 kr Löntagare 3 201702 187 119 kr Löntagare 4 201703 145 536 kr Löntagare 5 201707 122 424 kr Löntagare 6 201705 118 800 kr Jour- och beredskap. Verifierad mot underlag. UA. Utbetalda semesterdagar i samband med avslutad tjänst. Verifierad mot underlag. UA. Jour- och beredskap. Verifierad mot underlag. UA. Jour- och beredskap. Verifierad mot underlag. UA. Schablonersättning läkare. Verifierad mot underlag. UA. Tabell 6: Dubbelbetalningar Person Period Antal förekomster Belopp Löntagare 1 201704 2 65 100 kr Löntagare 2 201701 2 40 000 kr Löntagare 3 201708 2 37 500 kr Löntagare 4 201701 2 37 500 kr Löntagare 5 201701 2 37 500 kr Verifiering Schablonersättning för två olika perioder. Avstämt. UA. Schablonersättning för två olika perioder. Avstämt. UA. Schablonersättning för två olika perioder. Avstämt. UA. Schablonersättning för tre olika perioder. Avstämt. UA. Schablonersättning för två olika perioder. Avstämt. UA. Mars 2018 Region Gotland 30 av 31 PwC Page 194 of 416

Tabell 7: Flera anställningsnummer Person Antal förekomster Löntagare 1 10 Löntagare 2 8 Tabell 8: Lön innan anställning Verifiering Person Belopp Verifiering Löntagare 1 Löntagare 2 Löntagare 3 Löntagare 4 Löntagare 5 Löntagare 6 Löntagare 7 16 250 kr 14 473 kr 2 635 kr 1 020 kr 450 kr 424 kr 412 kr Tabell 9: Lön efter anställning Person Belopp Verifiering Löntagare 1 Löntagare 2 Löntagare 3 67 237 kr 41 434 kr 797 kr Tabell 10: Avvikande ålder Person Födelseår Verifiering Avser 10 olika uppdrag, bl.a. uppdragstagare/kontaktperson LSS, PANanhörigvårdare. Avstämt. UA. Avser 8 olika uppdrag, bl.a. PAN-ledsagare, anställning boendeassistent. Avstämt. UA. Anställd med fler anställningsnummer. Utbetalt belopp avser annan tjänst. UA. Anställd med fler anställningsnummer. Utbetalt belopp avser annan tjänst. UA. Anställd med fler anställningsnummer. Utbetalt belopp avser annan tjänst. UA. Anställd med fler anställningsnummer. Utbetalt belopp avser annan tjänst. UA. Anställd med fler anställningsnummer. Utbetalt belopp avser annan tjänst. UA. Anställd med fler anställningsnummer. Utbetalt belopp avser annan tjänst. UA. Anställd med fler anställningsnummer. Utbetalt belopp avser annan tjänst. UA. Avser läkare med flera tjänster. Utbetalning avser pågående tjänst. Avstämt, UA. Avser läkare med flera tjänster. Utbetalning avser pågående tjänst. Avstämt, UA. Avser anställd med flera tjänster. Utbetalning avser pågående tjänst. Avstämt, UA. Löntagare 1 1942 Lärare. Tidsbegränsad anställning. UA. Löntagare 2 1944 Lärare. Tidsbegränsad anställning. UA. Löntagare 3 1945 Lärare. Tidsbegränsad anställning. UA. Löntagare 4 1946 Läkare. Tidsbegränsad anställning. UA. Löntagare 5 1948 Sjuksköterska. Tidsbegränsad anställning. UA. Mars 2018 Region Gotland 31 av 31 PwC Page 195 of 416

Regionstyrelseförvaltningen Christer Stoltz, Beredskapschef Ärende RS 2018/474 30 augusti 2018 Registrator-rs@gotland.se Kopia: Sakkunnigt biträde carin.hultgren@pwc.se Yttrande revisionsrapport Kris- och katastrofberedskap Region Gotland konstaterar att revisorerna bedömer att Region Gotland i allt väsentligt arbetar aktivt med krisberedskap på ett systematiskt vis och kontinuerligt identifierar förbättringsområden. Revisorerna bedömer att Region Gotland genomför betydande delar av förebyggande och planerande arbete i samverkan med framförallt Länsstyrelsen men även övriga relevanta aktörer på och utanför Gotland. Av sex uppsatta kontrollmål är tre helt uppfyllda och tre är delvis uppfyllda, vilket vi anser vara positivt och i enlighet med vår uppfattning. De tre kontrollmål som bedöms delvis uppfyllda avser framförallt systematik i övning- och utbildning samt uppföljning av aktiviteter och åtgärder främst ur ett styrningsperspektiv. Detta har över tiden förändrats utifrån ändrade styrsystem och struktur, vilket också påpekades i samband med revisionsintervjuerna. Precis som revisorerna konstaterat så är det utvecklingsområden som under året och även de närmast kommande åren kommer att vara prioriterade inom Region Gotlands kris- och katastrofberedskapsverksamhet. Det förändrade omvärldsläget - inriktningen mot totalförsvar och framförallt civilt försvar kommer att medföra ett särskilt fokus inom dessa områden. Detta är också något som finns reglerat i den nya överenskommelsen mellan SKL och staten för de kommande fyra åren. Samtidigt är det med viss förvåning vi noterar revisorernas bedömning att vi utifrån nämnda kontrollpunkter inte skulle säkerställt en ändamålsenlig krisoch katastrofberedskap utifrån lagstiftning och myndigheters riktlinjer. Detta är något som vi är förundrade över utifrån den statliga uppföljning som genomförs regelbundet och där inga sådana anmärkningar har noterats. Att vi på tre av de revisorerna angivna kontrollmålen inte bedöms fullt uppfylla dessa innebär inte att vi inte uppfyller lagens krav. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 vxl E-post regiongotland@gotland.se Bg 339-8328 Pg 18 97 50-3 Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se facebook.com/regiongotland Page 196 of 416

Ledningskontoret Region Gotland 2 (2) Avslutningsvis så konstaterar vi att, i enlighet med revisorernas iakttagelser, många åtgärder redan är identifierade och har påbörjats avseende de utvecklingsområden som uppmärksammats i granskningen. Revisorernas rekommendationer kommer att utgöra ett stöd i det fortsatta utvecklingsarbetet. Peter Lindvall Regiondirektör Page 197 of 416

Regionfullmäktige 2018-02-26 Protokoll Rf 52 Revisorernas information RS 2018/471, RS 2018/472, RS 2018/473, RS 2018/474, RS 2018/480 - Revisionsrapport. Granskning av löner och lönerelaterade avgifter 2018-04-04 - Revisionsrapport. Granskning av intern kontroll avseende hantering och redovisning av pensioner 2018-04-04 - Revisionsrapport. Granskning av kris och katastrofberedskap 2018-04-04 - Revisionsrapport. Uppföljning av tidigare genomförda granskningar: - Revisionsrapport. Granskning av kontroll av legitimation m.m. vid anställning och inhyrning av personal Carin Backlund (M) ordförande för de förtroendevalda revisorerna informerar om revisorernas pågående arbete. Revisionens ordförande redogör översiktligt för fem nya rapporter: Granskning av löner och lönerelaterade avgifter Granskning av intern kontroll avseende hantering och redovisning av pensioner Granskning av kris och katastrofberedskap Uppföljning av tidigare genomförda granskningar: Förtroendekänsliga poster och manuella betalningar Granskning av kontroll av legitimation m.m. vid anställning och inhyrning av personal A n f ö r a n d e Anförande hålls av Stefaan De Maecker (MP). Justerande: Utdragsbestyrkande: Page 198 of 416

Regionens revisorer Sign: Region Gotland Reception Visborg 2018 -ÖV 1 8 Revisionsskrivelse Datum 2018-04-04 Regionstyrelsen Hälso- och sjukvårdsnämnden Kris- och katastrofberedskap På uppdrag av oss, de förtroendevalda revisorerna i Region Gotland, har PwC genomfört en granskning av om regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden arbete med kris- och katastrofberedskap i enlighet med lagstiftning och myndigheters riktlinjer. Granskningen har syftat till att bedöma regionstyrelsens och hälso- och sjukvårdsnämnden. Efter genomförd granskning bedöms regionstyrelsen inte fullt ut ha säkerställt en ändamålsenlig kris- och katastrofberedskap i enlighet med lagstiftningen och myndigheters riktlinjer. De brister vi bedömer finnas avser främst systematisk dokumenterad uppföljning av den verksamhet och de aktiviteter som genomförs. Sammantaget bedömer vi att regionen i allt väsentligt arbetar aktivt med krisberedskap på ett systematiskt vis och kontinuerligt identifierar förbättringsområden och utvecklar verksamheten. Vidare bedömer vi att: Regionen genomför betydande delar av förebyggande och planerande arbete i samverkan med framför allt Länsstyrelsen men även övriga relevanta aktörer på och utanför Gotland. Krisberedskapsarbetet inte fullt ut är ändamålsenligt i systematik avseende övning och utbildning för Krisledningsnämnden samt ledande tjänstemän i krisledningsstaben. Vi noterar att beslut tagits i närtid vilket stärker krisberedskapsarbetets förankring i regionstyrelsen och tjänstemannaledningen. Arbetet har vissa brister när det gäller uppföljande dokumentation av de aktiviteter och åtgärder som vidtas inom området. Dokumentationen syftar i förlängningen till att hjälpa beslutsfattare och övriga relevanta aktörer att få en insikt i organisationens förmåga till kris- och katastrofledning samt beredskap. Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 vxl Org nr 212000-0803 E-post regiongotland@gotland.se Webbplats www.gotland.se Page 199 of 416 f «l J \3 L) L l Q l l U

Regionens revisorer För enskild bedömning av respektive kontrollmål som varit vägledande i granskningen hänvisas till bifogad revisionsrapport. Utifrån de iakttagelser som gjordes i samband med granskningen bör nämnas att många åtgärder redan identifierats och eventuellt påbörjats av regionen avseende de utvecklingsområden som uppmärksammats i granskningen. I rapporten lämnas ett antal rekommendationer att ta i beaktan i det fortsatta arbetet. Med anledning av granskningens resultat överlämnas rapporten till regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden för yttrande. Revisionen förutsätter att relevanta åtgärder vidtas med anledning av granskningens resultat och önskar svar på rapporten senast 12 september 2018. Svaret skickas till registrator i Region Gotland på adress registratorrs@gotland.se med kopia till sakkunnigt biträde carin.hultgren@pwc.com För Region Gotlands revisorer Carin Backlund Ordförande Page 200 of 416

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av kris- och katastrofberedskap Martin Bernhardtz Louisa Rabaeus Per Larsson Region Gotland Februari 2018 Page 201 of 416

Granskning av kris- och katastrofberedskap Innehållsförteckning Sammanfattning och rekommendationer... 2 1. Inledning... 4 1.1. Bakgrund... 4 1.2. Syfte och Revisionsfråga... 4 1.2.1. Kontrollmål... 4 1.3. Revisionskriterier... 5 1.4. Avgränsning... 5 1.5. Metod... 5 2. Iakttagelser och bedömningar... 6 2.1. Organisation... 6 2.1.1. Katastrofmedicinsk beredskap... 8 2.1.2. Kriskommunikation... 9 2.1.3. Organisation för samordning/planering... 9 2.1.4. Bedömning... 10 2.2. Risk- och sårbarhetsanalys... 10 2.2.1. Bedömning... 11 2.3. Dokumentation... 11 2.3.1. Bedömning... 13 2.4. Övning- och utbildning... 13 2.4.1. Bedömning... 15 2.5. Samverkan... 16 2.5.1. Bedömning... 17 2.6. Robusthet i sjukhusets försörjningssystem... 17 2.6.1. Bedömning... 18 3. Revisionell bedömning... 19 3.1. Bedömningar mot kontrollmål... 19 Bilagor... 20 Februari 2018 1 av 23 Region Gotlands revisorer PwC Page 202 of 416

Granskning av kris- och katastrofberedskap Sammanfattning och rekommendationer PwC har på uppdrag av Region Gotlands förtroendevalda revisorer granskat regionens kris- och katastrofberedskap. Den övergripande revisionsfrågan, följt av kontrollmål, är: Arbetar regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden med kris- och katastrofberedskap i enlighet med lagstiftning och myndigheters riktlinjer? o o o o o o Regionen har en ändamålsenlig organisation för kris- och katastrofledning/beredskap. Regionen genomför risk- och sårbarhetsanalyser i enlighet med MSB: s riktlinjer. Regionen har ändamålsenlig dokumentation som krisberedskapsplan och plan för katastrofmedicinsk beredskap. Regionen arbetar systematiskt med krisberedskap genom utbildnings- och övningsinsatser. Regionen arbetar ändamålsenligt med samverkan utifrån ett krisberedskapsperspektiv. Det vidtas åtgärder för att säkerställa sjukhusens drift i olika försörjningssystem för att stärka robusthet, framförallt inom vattenförsörjning. Efter genomförd granskning bedömer vi att regionstyrelse inte fullt ut har säkerställt en ändamålsenlig krisberedskap i enlighet med lagstiftning och myndigheters riktlinjer. De brister vi bedömer finnas avser främst systematisk dokumenterad uppföljning av den verksamhet och de aktiviteter som genomförs. Sammantaget bedömer vi att regionen i allt väsentligt arbetar aktivt med krisberedskap på ett systematiskt vis och kontinuerligt identifierar förbättringsområden och utvecklar verksamheten. Vi bedömer att regionen genomför betydande delar av förebyggande och planerande arbete i samverkan med framför allt Länsstyrelsen men även övriga relevanta aktörer på och utanför Gotland. Vi bedömer att krisberedskapsarbetet inte fullt ut är ändamålsenligt i systematik avseende övning och utbildning för Krisledningsnämnden samt ledande tjänstemän i krisledningsstaben. Vi noterar att beslut tagits i närtid vilket stärker krisberedskapsarbetets förankring i regionstyrelsen och tjänstemannaledningen. Vi bedömer även att arbetet har vissa brister när det gäller uppföljande dokumentation av de aktiviteter och åtgärder som vidtas inom området. Dokumentationen syftar i förlängningen till att hjälpa beslutsfattare och övriga relevanta aktörer att få en insikt i organisationens förmåga till kris- och katastrofledning samt beredskap. För enskild bedömning av respektive kontrollmål se under respektive avsnitt i rapportens del 2. För revisionell bedömning och avstämning mot kontrollmålen se rapportens del 3. Februari 2018 2 av 23 Region Gotlands revisorer PwC Page 203 of 416

Granskning av kris- och katastrofberedskap Efter genomförd granskning lämnas följande rekommendationer: Utifrån våra iakttagelser bör nämnas att många åtgärder redan identifierats och eventuellt påbörjats av regionen avseende de utvecklingsområden som uppmärksammats i granskningen. Beaktat detta rekommenderar vi regionstyrelsen att uppmärksamma följande i det fortsatta arbetet: Fortsätt formalisera och systematisera övnings- och utbildningsverksamheten på övergripande nivå i enlighet med gällande bestämmelser i plan för extraordinära händelser och önskvärd ambitionsnivå (exempelvis upprätta övergripande övnings- och utbildningsplan). Övnings- och utbildningsverksamheten bör anpassas till organisationens nuvarande krishanteringsförmåga samt framtida målsättningar avseende förmågan med hänsyn till naturlig personalomsättning. Det vill säga att nuvarande krishanteringsförmåga bör konstateras för att därefter enligt plan stegras till fastställd önskvärd ambitionsnivå. Genomförda aktiviteter bör med kontinuitet ändamålsenligt dokumenteras, utvärderas och utvecklas. Säkerställ att den uppföljning som sker, av dels den löpande verksamheten men även av uppkomna händelser, dokumenteras på ändamålsenligt vis för att säkerställa transparens och systematik i verksamheten. Säkerställ att riktlinjer för kriskommunikation formellt uppdateras och vid behov revideras. Vi vill uppmärksamma regionstyrelsen att det saknas en formell beredskap för kriskommunikation. Vi rekommenderar regionstyrelsen att diskutera och fastställa önskvärd ambitionsnivå för kriskommunikationsberedskap för att därefter säkerställa att den upprätthålls. Se över huruvida hälso- och sjukvårdsförvaltningens insyn i alternativt ägarskap för sjukhusets robusthet behöver förtydligas alternativt förstärkas i förhållande till leverantörer tillika övriga förvaltningar. Det vill säga att tekniska förvaltningen bör ha en tydlig motpart på hälso- och sjukhusförvaltningen med nära samarbete och planering för sjukhusets robusthet i alla de hänseenden sjukvårdens verksamhet kan komma att beröras. Ansvaret för uppföljning av sjukvårdens rutiner vid avbrott i försörjningssystem bör fastställas och genomföras. Fastställ önskvärd ambitionsnivå för sjukhusets och övriga sjukvårdsinrättningars förmåga till robusthet i förhållande till skriften Det robusta sjukhuset, och enligt plan genomför de nödvändiga åtgärder som krävs för att uppnå denna förmåga. Februari 2018 3 av 23 Region Gotlands revisorer PwC Page 204 of 416

Granskning av kris- och katastrofberedskap 1. Inledning 1.1. Bakgrund Kommuner och landsting har en viktig roll i samhällets krisberedskap. Ju bättre kommunerna och landstingen är på att hantera kriser, desto bättre blir hela samhället på att hantera kriser. En viktig grund för kommuner och landstings krisberedskap är de uppgifter som framgår av lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Lagen syftar till att kommuner och landsting ska minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Kommuner och landsting skall därigenom också uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar. Med extraordinär händelse avses i denna lag en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller landsting. Region Gotlands uppgift är att ge medborgarna service inom flera områden som skola, omsorg, samhällsbyggnad och hälso- och sjukvård. Region Gotland har därmed även ansvar för den katastrofmedicinska beredskapen utifrån hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialstyrelsens föreskrifter. Enligt reglemente för Regionstyrelsen (2015-11-23) ansvarar Regionstyrelsen för regionens uppgifter enligt LEH samt de uppgifter som åligger en krisledningsnämnd. Hälso- och sjukvårdsnämnden skall enligt reglemente (2010-12- 13) utöva ledningen av hälso- och sjukvården enligt HSL. Därutöver skall, enligt regionens krisplan, respektive förvaltning/nämnd ha en förmåga att hantera allvarliga händelser inom sitt eget verksamhetsområde utifrån genomförd risk- och sårbarhetsanalys. Revisorerna har med utgångspunkt i väsentlighet och risk beslutat att granska regionens beredskap inför och vid kris, katastrof eller extraordinära händelser. 1.2. Syfte och Revisionsfråga Syftet med granskningen är att besvara revisionsfrågan. Arbetar regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden med kris- och katastrofberedskap i enlighet med lagstiftning och myndigheters riktlinjer? 1.2.1. Kontrollmål Följande kontrollmål används för besvarandet av revisionsfrågan: Regionen har en ändamålsenlig organisation för kris- och katastrofledning/beredskap. Regionen genomför risk- och sårbarhetsanalyser i enlighet med MSB: s riktlinjer. Februari 2018 4 av 23 Region Gotlands revisorer PwC Page 205 of 416

Granskning av kris- och katastrofberedskap Regionen har ändamålsenlig dokumentation som krisberedskapsplan och plan för katastrofmedicinsk beredskap. Regionen arbetar systematiskt med krisberedskap genom utbildnings- och övningsinsatser. Regionen arbetar ändamålsenligt med samverkan utifrån ett krisberedskapsperspektiv. Det vidtas åtgärder för att säkerställa sjukhusens drift i olika försörjningssystem för att stärka robusthet, framförallt inom vattenförsörjning. 1.3. Revisionskriterier - Lag (2006:544) samt förordning (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). - Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) föreskrifter om landstings och kommuners risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2015:4 & 2015:5). - Hälso- och sjukvårdslag (2017:30) - Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för katastrofmedicins beredskap (SOSFS 2013:22) - Regionens regler, policys och riktlinjer/motsvarande för krisberedskap 1.4. Avgränsning Granskningen betonar regionens övergripande krisberedskap under Regionstyrelsen samt sjukvårdens katastrofmedicinska beredskap under Hälso- och sjukvårdsnämnden. 1.5. Metod Granskning av relevant dokumentation som reglementen, krisplaner, risk och sårbarhetsanalys. Se fullständig förteckning av inhämtad dokumentation i bilaga 1. Intervjuer har inom ramen för granskningen genomförts med: - Regionstyrelsens ordförande - Ordförande Hälso- och sjukvårdsnämnden - Regiondirektör - Hälso- och sjukvårdsdirektör - Beredskapschef och beredskapssamordnare - Överläkare allmän kirurgi - Avdelningschef fastighetsavdelningen - Miljö- och säkerhetsamordnare - Pressekreterare regionstyrelseförvaltningen Rapporten har varit föremål för faktaavstämning. Februari 2018 5 av 23 Region Gotlands revisorer PwC Page 206 of 416

Granskning av kris- och katastrofberedskap 2. Iakttagelser och bedömningar 2.1. Organisation Kontrollmål: Regionen har en ändamålsenlig organisation för kris- och katastrofledning/beredskap. Krisledningsnämnd Enligt Region Gotlands reglemente för krisledningsnämnden (Regionfullmäktige protokoll 2017-11-23 253) består nämnden av sju ledamöter och lika många ersättare. Nuvarande ledamöter i Krisledningsnämnden ingår även i Regionstyrelsen och dess arbetsutskott. Ordförande i krisledningsnämnden (tillika nuvarande ordförande i Regionstyrelsen) avgör, i enlighet med LEH och reglementet, när en extraordinär händelse medför att nämnden ska träda i funktion. Enligt intervjusvar fattas beslutet i praktiken efter underlag från regiondirektören och/eller beredskapschefen. Vid en extraordinär händelse får krisledningsnämnden, i den mån det är nödvändigt, ta över beslutsbefogenheter från övriga nämnder. Enligt intervjusvar bestod krisledningsnämnden tidigare av hela Regionstyrelsen, således 15+15 ledamöter. Enligt intervjusvar har nuvarande sammansättning av Krisledningsnämnden en tydligare struktur för ledning och beredning samt att ledamöterna träffas ofta och har en vana att samarbeta. Under intervjusvar beskrivs tröskeln att kalla in krisledningsnämnden vara hög och förutsätta att händelsen föranleder behov av politiska beslut vilket mycket sällan är fallet. Däremot uppges nämnden alltid informeras vid större händelser. Central/regional krisledning I plan för hantering av allvarliga och extraordinära händelser i Region Gotland (framöver kallad plan för extraordinära händelser ), fastställd av Regionfullmäktige (protokoll 2016-10-07 133), beskrivs bl. a krisledningsstabens organisation och uppgifter. Krisledningsstaben ska utgöra en samlad ledning av Region Gotlands verksamheter vid extraordinär händelse samt, om krisledningsnämnden trätt i funktion, understödja nämnden med ärendeberedning och verkställande av beslut. Krisledningsstaben är indelad i två grupper; ledningsgrupp och stab. Den förstnämnda utgörs av regiondirektören, alternativt dennes ersättare, samt delar av regionstyrelseförvaltningen ledningsgrupp. Ledningsgruppen är föredragande i krisledningsnämnden. Stabsfunktionen består bland annat av förvaltningschefer utsedda av regiondirektören (ofta de vars ansvarsområde primärt berörs av händelsen), tjänsteman i beredskap (TiB), Februari 2018 6 av 23 Region Gotlands revisorer PwC Page 207 of 416

Granskning av kris- och katastrofberedskap informationschefen samt beredskapschefen. Se bilaga 2 för deskriptiv figur av krisledningsstaben samt fullständig rollbeskrivning. Utöver stabsledningen delas staben upp i tre funktioner; planerings-/ analysfunktion, administrationsfunktion och informationsfunktion. Uppdelningen av befattningar är inte på förhand fastställt utan tilldelas utifrån händelse och behov. I huvudsak bemannas funktionerna av personal från regionsstyrelseförvaltningen. Krisledningsstaben och Krisledningsnämnden har särskilt iordningsställda ledningsplatser vilka är anpassade för krisledning. Ledningsplatsen är försedd med bl. a kommunikationsmateriel, kartor och reservkraft och ät utformad i enlighet med MSB krav. Under intervjuer förtydligas att i praktiken föranleder händelserna mycket sällan att en fulltalig krisledningsstab behöver sammankallas utan endast de funktioner som, utifrån händelsens art, anses behövas. Beredskap Krishanteringen inom Region Gotland har enligt plan för extraordinär händelse (sid 3) tre beredskapslägen vilka avgör vilka delar ur krisledningsorganisationen som aktiveras: Normalläge händelsen hanteras inom ramen för den ordinarie verksamheten inom förvaltningen/nämnden. Allvarlig händelse händelsen kräver central och samordnad bedömning och insats. Delar av krisledningsorganisationen aktiveras och krisledningsnämnden informeras. Extraordinär händelse krisledningsorganisationen och krisledningsnämnden aktiveras. Plan för extraordinära händelser berör kortfattat regionens funktion för tjänsteman i beredskap (TiB). TiB ska enligt dokumentationen vid uppkommen händelse, i samråd med regiondirektören, bedöma beredskapsläge och om krisledningsstaben skall aktiveras samt krisledningsnämndens ordförande informeras. TiB har även i en hastigt uppkommen allvarlig situation (tillsammans med regiondirektören och krisledningsnämndens ordförande) mandat att enskilt aktivera hela eller delar av krisledningsstaben. TiB kan vid eskalering initialt eller tillsvidare utgöra stabschef i krisledningsstaben. TiB ska även i ett initialt skede se till att berörda förvaltningar kommer igång med krishanteringsarbetet och hålla regionledningen informerad om läget. Beslut om införande av TiB togs av dåvarande Kommunstyrelsen (2008-02-28) om sex till åtta personer som delar på tjänsten veckovis enligt ett roterande schema. Befattningshavarna utgörs av ledande tjänstemän med krav att ha goda kunskaper om regionens hela verksamhetsområde samt vana att fatta snabba beslut som i efterhand skall kunna motiveras. Beslutet innehåller kompetenskrav som skall tillgodogöras genom utbildning. Vidare beskrivs TiB: s uppgifter/mandat samt exempel på vad som kan utgöra allvarliga händelser som föranleder aktivering av berörda verksamheter. Vid tjänstgöring ska TiB vara anträffbar dygnet runt och vid larm kvittera inom tio minuter samt vid behov inställa sig på arbetsplatsen inom en timme för att inleda stabsarbete. Februari 2018 7 av 23 Region Gotlands revisorer PwC Page 208 of 416

Granskning av kris- och katastrofberedskap Krisledningsstaben ska, enligt plan för extraordinära händelser, kunna inställa sig, vara organiserad, utrustad och lokaliserad så att ledning, samordning och åtgärder/insatser kan påbörjas inom tre timmar efter kallelse gått ut. Uthållighet ska säkerställas så att staben kan verka i minst tre dygn. Under intervjuer förtydligas att kravet på tre timmar inte gäller en fulltalig krisledningsstab, utan att TiB är först på plats och kan med tillförsel av exempelvis en kommunikatör och en till tjänsteman leverera stabsarbete inom tre timmar tills resten ansluter. Under intervjuer uppges ledamot ur Krisledningsnämnden (normalt ordförande) alltid finnas tillgänglig per telefon samt befinna sig inom ett geografiskt närbeläget område för att utgöra ansvarig förtroendevald. Denna tillgänglighet uppges inte vara formaliserad i avtal eller dylikt. Under intervjuer beskrivs regionens beredskap samt TiB-funktionen vara välfungerande. 2.1.1. Katastrofmedicinsk beredskap Region Gotlands organisation för katastrofmedicinsk beredskap beskrivs i en övergripande plan antagen av Hälso- och sjukvårdsnämnden (2015-12-15). Hälso- och sjukvårdens katastrofledning består av en särskild sjukvårdsledning regional (SSL-R) som är en integrerad del i regionens krisledningsstab, samt en särskild sjukvårdsledning lokal (SSL- L) som har sin ledningsplats i anslutning till Visby lasarett. I praktiken innebär ovanstående, enligt intervjusvar, att hälso- och sjukvårdsdirektören leder SSL-R i direkt anslutning till krisledningsstaben medan sjukhusdirektören leder SSL-L. På sjukhuset finns beredskapsfunktionen bakjour kirurgi som är tillgänglig dygnet runt, året runt. Vid en plötslig allvarlig händelse bedömer bakjour, med stöd av TiB, hur sjukvården kommer att påverkas av den allvarliga händelsen och beslutar om beredskapen ska höjas. Beredskapsnivåer utöver normal nivå är stabsläge, förstärkningsläge och katastrofläge. Vid stabsläge kan hela eller delar av SSL-L kallas in efter behov. Vid förstärkningsläge och katastrofläge kallas hela SSL-L in vilkas funktioner beskrivs i bilaga 3. Initialt utgör bakjour lokal ledning tills övrig SSL-L larmats in och anslutit som därefter övertar lokal ledningsfunktion. Vid en allvarlig händelse är SSL-R: s funktion bl. a att ge stöd till SSL-L och samverka med andra myndigheter, landsting och övriga organisationer. SSL-L ansvarar för verksamheten i skadeområde, sjuktransporter och berörda sjukvårdsinrättningar. Vidare anger både SSL-R och SSL-L inriktningen för sjukvården och fördelar uppgifter och resurser. I övergripande plan för katastrofmedicinsk beredskaps finns mål för beredskapen med tidsangivna delmål, bland annat att: snarast dock senast inom 15 min skall bakjour kirurg kunna påbörja ledningsarbetet som SL (sjukvårdsledning)/ma (medicinskt ansvarig) på akuten. Under intervjuer framförs att det är tufft för en mindre sjukvårdsorganisation att upprätthålla en god beredskap för sjukvården- då det är en hög andel av den totala personalstyrkan som omfattas relativt en större organisation, vilket ställer krav på en hög tillgänglighet för den sjukvårdspersonal på Gotland som berörs. Februari 2018 8 av 23 Region Gotlands revisorer PwC Page 209 of 416

Granskning av kris- och katastrofberedskap 2.1.2. Kriskommunikation Kriskommunikationsplan Region Gotland innehåller bland annat beskrivningar av kriskommunikationsorganisationen samt roller och ansvar. Vid en allvarlig eller extraordinär händelse är kriskommunikationsorganisationen underställd krisledningsstabens ledning och aktiveras av den som har ledningsansvaret. Kommunikationschefen ingår i krisledningsstaben. I den ansvarar kommunikationschefen bl.a. för att förse krisledningsstaben med tillgänglig information för att underlätta ledningsarbetet, beslutsfattandet samt förhindra ryktesspridning. Vid aktivering kan kriskommunikationsorganisationen vid behov delas upp i tre grupper med en av kommunikationschefen utsedd gruppchef; orienteringsgruppen, pressgruppen och upplysningsgruppen. Gruppchefen är i sin tur ansvarig för att bemanna sin respektive grupp. Orienteringsgruppen är en dokumentationsfunktion som ansvarar för att sammanställa och förmedla information till organisationen, allmänheten samt press. De förser upplysningsgruppen med information som ska vidarebefordras till allmänheten. Upplysningsgruppen svarar även på allmänhetens frågor. Pressgruppen i sin tur är länken mellan media och krisledning. Det uppges inte finnas en formaliserad beredskap för kommunikatörer (Kommunikatör i Beredskap, KiB). Under intervju beskrivs kommunikatörer i dagsläget ringas in vid behov utan att det är säkert att någon svarar. Enligt intervjuer har det inom organisationen förts diskussioner ett par år om att införa KiB, utan att något beslut ännu tagits. 2.1.3. Organisation för samordning/planering Region Gotland har en beredskapschef och en beredskapssamordnare som arbetar under regiondirektören på regionstyrelseförvaltningen. Dessa arbetar samordnande internt mot förvaltningar och mot externa aktörer i samverkan (beskrivet närmre i avsnitt 2.5). Exempel på arbetsuppgifter är att samordna upprättandet av risk- och sårbarhetsanalys, initiera och stötta organisationen med utbildning och övning samt samordna och planera TiBfunktionen. I plan för extraordinära händelser beskrivs ett antal forum där krisberedskapsfrågor kan behandlas, som; säkerhets- och beredskapsgruppen (SBG), informationsnätverk samt regional samverkansgrupp Tryggare Gotland. Katastrofmedicin Det finns ett katastrofmedicinskt råd sammansatt av representanter från hälso- och sjukvården och regionsstyrelseförvaltningen (beredskapschef/strateg) och har under ledning av hälso- och sjukvårdsdirektören fyra möten per år. Se bilaga 4 för rådets sammansättning. Katastrofmedicinska rådets uppgift är bl. a att planera det katastrofmedicinska arbetet inom hälso- och sjukvården, samordna beredskapsplanering internt och samverka externt samt planera, samordna och genomföra utbildningar och övningar inom det katastrofmedicinska området. Februari 2018 9 av 23 Region Gotlands revisorer PwC Page 210 of 416

Granskning av kris- och katastrofberedskap 2.1.4. Bedömning Kontrollmål: Regionen har en ändamålsenlig organisation för kris- och katastrofledning/beredskap. Vi bedömer kontrollmålet vara uppfyllt. Vi bedömer att Region Gotland har en tydlig organisation och ansvarsfördelning för kris- och katastrofledning vid allvarlig och/eller extraordinär händelse som beskrivs tillfredsställande i dokumentationen. Ledningsplatserna bedöms som ändamålsenliga i dagsläget. Framtida behov av en än mer omfattande ledningsplats utifrån kommande krav bör dock beaktas och bevakas, med anledning av arbetet med uppbyggnad av totalförsvar som pågår i hela landet. Vi bedömer att Region Gotland har en tillfredsställande beredskap för kris- och katastrofledning och att TiB-funktionen fungerar tillfredsställande. Detta gäller även den katastrofmedicinska beredskapen som utgörs av bakjour. Vi noterar att regionen inte har någon formell beredskap för kriskommunikation, vilket inte är krav från nuvarande regelverk, men vars begränsning Regionstyrelsen bör vara medvetna om. 2.2. Risk- och sårbarhetsanalys Kontrollmål: Regionen genomför risk- och sårbarhetsanalyser i enlighet med MSB: s riktlinjer. Region Gotlands risk- och sårbarhetsanalys (RSA) är daterad 2016 och tas fram i regionala risk- och sårbarhetsanalysnätverket. Arbetsprocessen för upprättandet av RSA genomförs i nära samarbete med Länsstyrelsen på Gotland (då båda aktörer har samma geografiska område) samt det gemensamma krissamverkansrådet (rådet beskrivs närmre i avsnitt 2.5) vilken även utgjort referensgrupp för föreslagna åtgärder och slutsatser. I arbetet har riskinventering genomförts inom de olika förvaltningarna utifrån ROSAmodellen 1, med några undantag då istället kontinuitetsplaneringsmodellen använts. Region Gotlands RSA har samma rubriksättningar och struktur som anges enligt MSB: s föreskrifter (MSBFS 2015:5). Dessa innebär bland annat en beskrivning av regionen och dess geografiska område, beskrivning av arbetsprocess och metod, identifierade och analyserade risker för regionen och dess geografiska område samt även behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat. Enligt intervjusvar har huvuddelen av förvaltningar och bolag varit involverade på ett tillfredsställande vis. Övriga delar beskrivs i dokumentet på ett kortfattat men tydligt vis. Enligt intervjusvar uppdateras RSA en gång per år tillsammans med Länsstyrelsen. Prioritering och tyngd- 1 I korthet innebär ROSA-modellen att man initialt i låter en grupp (riskhanteringsgruppen) identifiera ett antal hot som de anser viktigast för kommunen/regionen. Utifrån dessa definieras i kortform ett antal scenarier. Respektive verksamhet (förvaltningar och bolag) får därefter under handledning utveckla scenarierna. En djupanalys av scenarierna görs gemensamt i riskhanteringsgruppen där även nödvändiga åtgärder definieras. Källa: ROSA, en metod för risk- och sårbarhetsanalyser. Länsstyrelsen i Kronobergs län. Februari 2018 10 av 23 Region Gotlands revisorer PwC Page 211 of 416

Granskning av kris- och katastrofberedskap punkten med arbetet uppges under intervju vara att se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Många åtgärder som nämns i RSA är av större karaktär som inbegriper flera aktörer inklusive nationella myndigheter. Risk- och sårbarhetsanalysens resultat har enligt intervjusvar delgetts Regionstyrelse och regionledning men inte beslutats formellt då man vill vara försiktig med spridandet av dess innehåll. Däremot saknas en formell informationsklassificering av dokumentet. 2.2.1. Bedömning Kontrollmål: Regionen genomför risk- och sårbarhetsanalyser i enlighet med MSB:s riktlinjer. Vi bedömer kontrollmålet vara uppfyllt. Vi bedömer att Region Gotland i allt väsentligt har genomfört sin risk- och sårbarhetsanalys i enlighet med MSB: s riktlinjer. Vi bedömer vidare att arbetsprocessen för upprättandet av risk- och sårbarhetsanalysen genomförts på ett tillfredsställande vis. 2.3. Dokumentation Kontrollmål: Regionen har ändamålsenlig dokumentation som krisberedskapsplan och plan för katastrofmedicinsk beredskap. Det styrande dokumentet för Region Gotlands krisberedskap är plan för hantering av allvarliga och extraordinära händelser i Region Gotland - i denna rapport kallad plan för extraordinära händelser. Beslut om plan för extraordinära händelser togs av Regionfullmäktige (protokoll 2016-10-07 133) och ska gälla till 2019. Planen beskriver bl. a övergripande mål för Region Gotlands krisberedskap (sid 2); tre exempel visas nedan: - Region Gotlands ledningsorganisation ska ha förmåga att, utifrån rådande risker och hot, utöva ledning och samordning i regionen med uthållighet över tiden. - Regionens krisledningsorganisation ska öva minst vartannat år. - Region Gotland ska kunna hantera kriser som inträffar plötsligt såväl som långsamt framväxande kriser. Plan för extraordinära händelser beskriver kortfattat funktioner som Krisledningsnämnden, TiB- funktionen, samverkan och utbildning och övning. Relevanta delar ur planen beskrivs närmre i denna rapport under respektive kontrollmål. Plan för extraordinära händelser gäller för Region Gotland både som primärkommun och sjukvårdshuvudman. Enligt skrivelse i planen ska den även gälla under höjd beredskap, efter komplettering samt med tillförandet av ytterligare resurser. Katastrofmedicin Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade om en övergripande plan för Katastrofmedicinsk beredskap (protokoll 2015-12-15 152) med giltighetstid 2016-2019. Planen syftar till att fastställa sjukvårdens katastrofmedicinska beredskap samt agerande och tillvägagångssätt vid en allvarlig och extraordinär händelse. Planen förhåller sig till bestämmelser enligt Hälso- och sjukvårdslagen, Socialstyrelsens föreskrifter samt Smittskyddslagen. Februari 2018 11 av 23 Region Gotlands revisorer PwC Page 212 of 416

Granskning av kris- och katastrofberedskap Planen för katastrofmedicinsk beredskap innehåller mål samt delmål med tillhörande viktiga faktorer för den katastrofmedicinska beredskapen (sid 5), exempelvis: Mål: - Vid allvarlig händelse kunna mobilisera och omfördela resurser så att normala medicinska kvalitetskrav kan upprätthållas för det stora flertalet patienter. - Beredskapen skall även vara planerad för andra typer av händelser, t.ex. störningar i olika tekniska försörjningssystem. - Vid katastrof kunna upprätthålla och utföra livräddande åtgärder på skadeplats för det stora flertalet patienter, i väntan på avtransport till vård på Gotland eller fastlandet. Delmålen utgörs av tidsbestämda målsättningar för beredskapen. Vidare redogör planen för ansvarsfördelningen för den katastrofmedicinska beredskapen, krisledningsorganisation vid allvarliga och extraordinära händelser samt regionenens samverkan med myndigheter och andra organisationer. Det finns en bilaga till plan för katastrofmedicinsk beredskap som mer detaljerat beskriver exempelvis organisation och arbete i skadeområde, samverkan på skadeplats och utrustning för sjukvårdsgrupper. Planen för katastrofmedicinsk beredskap ska utgöra grund för framtagande av planer och åtgärdskalendrar vid Visby lasarett samt inom primärvården. Vi har på grund av denna gransknings avgränsningar inte kontrollerat att planer upprättats på verksamhetsnivå. Kriskommunikation Kriskommunikationsplanen har beslutats av regionstyrelseförvaltningen och den version vi tagit del av är gällande för 2017 (publiceringsdatum framgår inte av dokumentet). Enligt intervjusvar har en omarbetning av planen inletts med anledning av diskussionen kring införande av KiB, men inte avslutats. Kriskommunikationsplanen innehåller bland annat en genomgång av syftet med kriskommunikation samt en beskrivning av Region Gotlands krishanteringssystem. I bilaga till kriskommunikationsplanen finns bland annat checklistor för kommunikationschefen och gruppcheferna för tillvägagångssätt i händelse av en allvarlig eller extraordinär händelse, kontaktinformation till massmedia och information kring VMA (viktigt meddelande till allmänheten). Uppföljning Vi har inom ramen för granskningen tagit del av viss skriftlig uppföljning genom årsredovisning som underlag för verksamhetsplan. Där redogörs översiktligt för genomförd verksamhet. Vi har inte tagit del av skriftlig uppföljning av de styrande dokumenten som exempelvis redogör för aktiviteter som under året/perioden genomförts med hänseende till planernas målsättningar. Enligt intervju sker uppföljning inom ramen för ordinarie verksamhet årsredovisning. Februari 2018 12 av 23 Region Gotlands revisorer PwC Page 213 of 416

Granskning av kris- och katastrofberedskap 2.3.1. Bedömning Kontrollmål: Regionen har ändamålsenlig dokumentation som krisberedskapsplan och plan för katastrofmedicinsk beredskap. Vi bedömer kontrollmålet vara delvis uppfyllt. Vi bedömer att plan för extraordinära händelser, antagen av Regionfullmäktige, är ändamålsenlig och ger en god översikt av regionens arbete med krisberedskap. Vi bedömer även översiktlig plan för katastrofmedicinsk beredskap, antagen av Hälso- och sjukvårdsnämnden, vara ändamålsenlig. Vi bedömer att kriskommunikationsplanen i stort utgör ett ändamålsenligt styrdokument för kriskommunikationsarbetet, men att det är viktigt att tydliggöra när dokumentet beslutades och vid behov avsluta det uppdateringsarbete som uppges ske med dokumentet. Vi bedömer det som en brist att vi inom ramen för granskningen inte kunnat ta del av skriftliga uppföljningar eller motsvarande som på ett tydligt och systematiskt sätt följt upp de övergripande planerna avseende aktiviteter som genomförs i syfte att uppnå de målsättningar som anges i planerna. 2.4. Övning- och utbildning Kontrollmål: Regionen arbetar systematiskt med krisberedskap genom utbildnings- och övningsinsatser. Enligt plan för extraordinära händelser skall utbildning och övning genomföras regelbundet, minst vartannat år med krisledningsorganisationens alla ingående funktioner. Enligt plan för extraordinära händelser ska en övnings- och utbildningsplan utarbetas årligen och fastställas av regiondirektören. Vi har inom ramen för granskningen begärt men inte tagit del av en övergripande övnings- och utbildningsplan, som enligt intervjusvar för närvarande saknas. Däremot finns en övergripande övnings- och utbildningsplan inom ramen för GotSam (GotSam beskrivs närmre i avsnitt 2.5) som sträcker sig 2017-2020. Vi har även tagit del av årsredovisning för säkerhet- och beredskapsarbetet inom ramen för verksamhetsplanering. Enligt intervjusvar övas inom ramen för GotSam exempelvis TiBfunktionen tillsammans med andra aktörer som Kustbevakningen och Försvarsmakten. Beslut uppges tagits att ledamöter som ingår i Krisledningsnämnden avsätter två tillfällen per år för utbildning/övning i kris- och katastrofledning. Enligt intervjusvar har ledamöter i Krisledningsnämnden tidigare avsatt ungefär en halvdag om året för informering/utbildning om krisberedskap med tillhörande lagstiftning samt RSA och angränsande områden. Enligt intervjusvar har en övning med fulltalig eller betydande del av krisledningsstab (med flertalet ur förvaltningsledningen) inte genomförts de senaste åren. Enligt uppgift kommer en och en halv dag avsättas i mars 2018 för krisledningsorganisationen att fokusera på krisledning samt att en större övning är inplanerad senare under hösten. En anledning till ökningen i utbildnings- och övningsinsatser uppges vara det försämrade omvärldsläget. Februari 2018 13 av 23 Region Gotlands revisorer PwC Page 214 of 416

Granskning av kris- och katastrofberedskap Under intervjuer framförs att ett antal större skarpa händelser de senaste åren som bränder och flyktingkrisen aktiverat delar ur krisorganisationen, och därmed personer ur ledningen som prövats och att händelsen därefter utvärderats. Enligt intervjusvar genomförs utbildningar kontinuerligt som stabschefsutbildning, inriktning- och samordningsfunktionsutbildning samt i gemensamma grunder för samverkan och ledning. Sjukvården Enligt planen för katastrofmedicinsk beredskap ansvarar katastrofmedicinska rådet för uppföljning av kunskapsläget inom organisationen, inventering av behov av utbildningar samt att rådet även godkänner övnings- och utbildningsplanen. Rådet bör även enligt planen för katastrofmedicinsk beredskap ta initiativ till lokala ledningsövningar och spel med olika teman. I planen för katastrofmedicinsk beredskap anges ingen önskvärd frekvens eller ambitionsnivå för övningarnas genomförande. Dokumentet utbildning och övningsplan med budgetbehov 2017 (framtagen av ledningskontoret i samråd med det katastrofmedicinska rådet; daterad 2016-11-16) föreslås utbildningar, övningar och konferenser som ska genomföras under 2017 med beräknad kostnad för dessa. Det inbegriper bl. a övning för sjukvårdsgrupper, övning med vårdcentral samt stabsövning med särskild sjukvårdsledning regional/lokal (SSL-R och SSL-L). Enligt planen för katastrofmedicinsk beredskap ska samtliga medarbetare ha kännedom om aktuella katastrofmedicinska beredskapsplaner och aktuella riktlinjer samt kunskap om sin egen roll vid allvarlig händelse. Enligt intervjuer arbetas detta med exempelvis genom särskild informering om katastrofmedicin samt antagen plan. Politiker och ledande tjänstemän informeras och utbildas särskilt i egen roll i katastrofmedicinsk beredskap, extraordinär händelse och höjd beredskap. Vidare anges viss extern utbildning genomföras vid katastrofmedicinskt centrum i Linköping. Enligt planen för katastrofmedicinsk beredskap finansieras utbildnings- och övningsverksamheten för sjukvårdsledningen genom anslag från hälso- och sjukvårdsförvaltningen medan verksamheten svarar för egna kostnader för deltagande i planering, utbildning och övning. Enligt flera intervjusvar utgör budgetresurser en begränsning i sjukvårdens övnings- och utbildningsverksamhet på ett negativt sätt i relation till den förmåga man vill uppnå. Den budget som årligen avsätts till utbildning och övning uppges bruka gå med minusresultat. Utbildning och övningsplanen för 2017 uppskattar totala kostnaden för verksamheten under 2017 till 145 000 kr. Andra begränsningar som under intervjuer nämns utgörs av att det är svårt att avsätta lokaler, som akuten, för övningar då det endast finns ett lasarett och den löpande verksamheten måste fortgå. Under intervjuer uppges ambition och fokus i övningsverksamheten läggas på SSL-L och prehospitalt arbete (exempelvis genom akutsjukvård i anslutning till skadeplats vilket genomförs av särskilda sjukvårdsgrupper). Enligt intervjusvar genomför sjukvården ett antal större övningar varje år. Exempelvis medverkade Region Gotland vid försvarsmaktsövningen Aurora 17 med prehospital insats på skadeplats samt övning av transportkedja. Inga staber eller sjukhus deltog i övningen Februari 2018 14 av 23 Region Gotlands revisorer PwC Page 215 of 416

Granskning av kris- och katastrofberedskap från Region Gotland. Vidare genomfördes en större övning med ambulansflyg (SNAM) under 2016 tillsammans med Socialstyrelsen och MSB. Kriskommunikation I kriskommunikationsplanen berörs utbildning och övning. Av planen framgår att de som innehar funktionen som gruppchef ska utbildas i stabsmetodik samt genomgå MSB:s utbildning i kriskommunikation eller liknande kurs. Även kommunikationschefen ska genomgå kursen. Enligt intervjuer har Region Gotlands samtliga kommunikatörer utbildning i kriskommunikation. Enligt planen bör samtliga kommunikatörer genomföra en övning minst vart tredje år och därtill ska gruppcheferna genomföra en mindre övning minst vartannat år. Uppföljning av utbildnings- och övningsverksamheten Vi har inte tagit del av någon skriftlig uppföljning av den övergripande övnings- och utbildningsverksamheten, och därav inte fått en dokumenterad översikt av utbildningar och övningar som senaste åren skett inom ramen för krisberedskapen. Dock redovisas arbetet med säkerhet och beredskap (däribland genomförda övningar) i underlag för årsredovisning. Enligt intervjusvar så följs alla övningar, inklusive skarpa händelser, upp och utvärderas där särskilda utvärderingsledare har särskilt ansvar. Vidare uppges resultatet av övningarna diskuteras inom ramen för de samverkansnätverk som finns. Enligt planen för katastrofmedicinsk beredskap finns krav att en allvarlig händelse inom sjukvården ska följas upp och utvärderas enligt särskild anvisning i bilaga. Något utförligare instruktioner framgår av bilaga till planen som bl. a anger att katastrofmedicinska rådet ska utse utvärderingsledare. Underlaget utgörs av dokumentering som kontinuerligt förs under händelsens förlopp som stäms av gentemot de målsättningar och anvisningar som fanns för övningen. Enligt intervjusvar arbetas kontinuerligt med förbättringsåtgärder kopplat till vad som framkommer ur övningsutvärderingar, exempelvis kopplat till kommunikation och utbildningsbehov. Enligt intervjuer finns önskemål från planeringsansvariga att utbilda och öva mer än idag för att generellt öka förmågan till krishantering och krisledning inom organisationen. 2.4.1. Bedömning Kontrollmål: Regionen arbetar systematiskt med krisberedskap genom utbildnings- och övningsinsatser. Vi bedömer kontrollmålet vara delvis uppfyllt. Vi bedömer att Region Gotland regelbundet övar viktiga funktioner som ingår i krisberedskapsorganisationen som TiB i samverkan med andra viktiga aktörer. Vidare bedömer vi utbildningar för viktiga funktioner genomföras regelbundet. Februari 2018 15 av 23 Region Gotlands revisorer PwC Page 216 of 416

Granskning av kris- och katastrofberedskap Vi bedömer att det i delar saknats en tydlig systematik i övnings- och utbildningsverksamheten avseende dokumentation av denna. Vidare bedömer vi att Krisledningsnämnd och krisledningsstaben som helhet hittills inte utbildats och övats enligt en dokumenterad plan och vi ser indikationer att detta inte genomförts med fastställd kontinuitet. Detta ser vi som en brist och inte i enlighet med uttryckta mål i regionens styrande dokumentation. Vi bedömer att det finns övnings- och utbildningsplan avseende den katastrofmedicinska beredskapen. Vi bedömer viktiga funktioner inom katastrofmedicinsk beredskap öva regelbundet som sjukvårdsgrupper och medlemmar i staben. Vi noterar att det tagits besluta att öka systematiken i utbildnings- och övningsverksamheten för Krisledningsnämnd och krisledningsstab, detta ser vi som mycket relevant för att skapa engagemang och fortsatt uppbyggnad av regionens krisberedskapsförmåga. 2.5. Samverkan Kontrollmål: Regionen arbetar ändamålsenligt med samverkan utifrån ett krisberedskapsperspektiv. Region Gotland har enligt lagstiftningen ett geografiskt områdesansvar, vilket innebär att regionen ska verka för att olika aktörer i regionen samverkar och uppnår samordning i planerings och förberedelsearbetet- vilket i sin tur ska leda till samordning av krishanteringsåtgärder och information till allmänheten vid uppkommen händelse. Regionen ingår i två samverkansnätverk vilka översiktligt beskrivs i plan för extraordinära händelser; Krissamverkansrådet och GotSam. Samverkansnätverken beskrivs mer utförligt i ett särskilt dokument; krissamverkan Gotland- samverkansorgan i Gotlands län. Krissamverkansrådet är, enligt dokumenten ovan, en strategisk plattform för samverkan, samordning samt information inom fältet krisberedskap, både före och efter en samhällsstörning. Rådet ska verka för samordnat utnyttjande av befintliga resurser. I rådet deltar elva aktörer, förutom Region Gotland bl.a. Länsstyrelsen, Kustbevakningen, Radio Gotland, Polismyndigheten och Försvarsmakten. Se bilaga 5 för fullständig förteckning av deltagande aktörer. Ordförandeskapet växlar på årsbasis mellan Region Gotland och Länsstyrelsen Gotland. Krissamverkansrådet sammanträder fyra gånger per år. Enligt intervjuuppgift är de som regelbundet deltar i krissamverkansrådet från Region Gotland Regionstyrelsens ordförande, regiondirektör samt beredskapschef. Andra funktioner uppges delta vid enstaka möten. GotSam är en samverkansfunktion som ska verka för ett långsiktigt, effektivt och hållbart krishanteringsarbete på Gotland (se bilaga 6 för fullständig förteckning av deltagande aktörer). Funktionen är indelad i tre underfunktioner GotSam AU (arbetsutskott), Got- Sam TiB/VB (vaktbefäl) och GotSam ISF (inriktnings och samordningsfunktion). Den sista funktionen är en operativ funktion som aktiveras under inträffad samhällsstörning. - GotSam AU syftar bl.a. till att på ett strategiskt plan kartlägga samverkansbehov, utvärdera samverkan vid en inträffad samhällsstörning samt planera övningar och utbildningar. Även här skiftar ordförandeskapet årsvis mellan Länsstyrelsen och regionen. Utskottet sammanträder månadsvis med undantag för juli månad. Därtill anordnas årligen en gemensam övnings- och utbildningsplan samt en larmlista Februari 2018 16 av 23 Region Gotlands revisorer PwC Page 217 of 416

Granskning av kris- och katastrofberedskap över deltagande aktörer. I GotSam AU uppges beredskapschefen vara den som regelbundet deltar från Region Gotland. - Inom ramen för funktionen GotSam TiB/VB sker veckovisa samverkanskonferenser för att upprätta en aktuell och täckande nulägesanalys av läget på Gotland. Vid en samhällsstörning är nätverket en kontaktpunkt (beröringspunkt) mellan aktörer för att förmedla larm eller annan nödvändig information. - Vid larm från GotSam TiB/VB, om händelsen befaras påverka stora delar av länet aktiveras GotSam ISF enligt gällande larmlista. Deltagare i funktionen är alltid Länsstyrelsen och Region Gotland. Därtill väljer den aktör som sammankallat GotSam ISF ut aktörer som är viktiga för samverkan i den rådande händelsen. Aktörerna måste inte ingå i det ordinarie nätverket, utan exempelvis elleverantörer och transportbolag kan bli kallade för att delta i arbetet. Vi har för granskningen tagit del av mötesprotokoll från krissamverkansrådet och GotSam AU. Utöver ovannämnda samverkansfunktioner har Region Gotland kontinuerlig samverkan med nationella myndigheter som MSB och Socialstyrelsen. 2.5.1. Bedömning Kontrollmål: Regionen arbetar ändamålsenligt med samverkan utifrån ett krisberedskapsperspektiv. Vi bedömer kontrollmålet vara uppfyllt. Vi bedömer att Region Gotland arbetar väl med samverkan inom krisberedskapsområdet. 2.6. Robusthet i sjukhusets försörjningssystem Kontrollmål: Det vidtas åtgärder för att säkerställa sjukhusens drift i olika försörjningssystem för att stärka robusthet, framförallt inom vattenförsörjning. I planen för katastrofmedicinsk beredskap behandlas funktions- och driftsäkerhet kortfattat. Planen anger att Socialstyrelsens rekommendationer som redovisas i skriften det robusta sjukhuset (Krisberedskapsmyndigheten 2008) bör följas. Vidare skall det på lasarettet och vårdcentraler finnas upprättade handlingsplaner/rutiner för hanterande av händelser inom tekniska försörjningssystem, såsom avbrott i el, värme, vatten, tele och IT. Under intervjuer framgår hur sjukhuset arbetar praktiskt med robusthet och redundans inom vatten, el och värmeförsörjning. Vi redogör inte i denna rapport detaljer för sjukvårdens förmåga gällande robusthet och dess uthållighet. De intervjuuppgifter vi tagit del av är samstämmiga och uppger att regionen kontinuerligt arbetar med sjukhusets robusthet och dess försörjningssystem. Enligt intervjusvar uppges att det finns handlingsplaner/rutiner för avbrott i tekniska försörjningssystem på lasarettet, men att någon kontinuerlig uppföljning att dessa uppdateras genomförs inte. Enligt intervjusvar saknas dokumenterad kontinuitetsplanering för hälso- och sjukvården. Februari 2018 17 av 23 Region Gotlands revisorer PwC Page 218 of 416

Granskning av kris- och katastrofberedskap Enligt samstämmiga intervjusvar har beslut fattats i Hälso- och sjukvårdsnämnden att investera i utökad kapacitet för sjukhusets reservkraft (elförsörjning). Byggandet av reservkraftanläggningen har vid denna rapports skrivande enligt uppgift inte börjat. Under intervjuer framgår att sjukhusets robusthet följs upp i katastrofmedicinska rådet och av säkerhetssamordnare på hälso- och sjukvårdsförvaltningen. I övrigt ägs frågan av tekniska förvaltningen. En av de intervjuade uttryckte att nuvarande ansvarsfördelning tidvis leder till en otydlighet i den information och de underlag som når hälso- och sjukvårdens organisation rörande frågor om sjukhusets robusthet. Vattenförsörjning Region Gotland har genomfört flera större informationskampanjer gentemot företag och allmänhet för att spara dricksvatten. Enligt regionens hemsida finns en strategi för distribution av dricksvatten vid begränsad vattentillgång med en prioritetsordning. Enligt prioritetsordningen ligger hushåll, sjukhus och äldrevården högst. Region Gotland har en övergripande vattenplan (antagen av dåvarande Kommunfullmäktige 1996-10-14; reviderad 2005-02-14) som har sin utgångspunkt i kommunens översiktsplan Vision Gotland 2010 och 2025. Vattenplanen är avsedd att ge en översikt över vattenfrågorna och bidra till att skapa en gemensam syn på hur vattnet på Gotland bör hanteras för att kunna nyttjas utan stora problem. Vattenplanen nämner inte sjukvården eller regionens övriga verksamhet. De som intervjuats känner inte till huruvida någon övning genomförts gällande extern vattenförsörjning av Visby lasarett vid avbrott eller dylikt. Enligt intervjusvar arbetas för närvarande på en revidering av vattenplan samt andra projekt inom ramen för vattenförsörjning. 2.6.1. Bedömning Kontrollmål: Det vidtas åtgärder för att säkerställa sjukhusens drift i olika försörjningssystem för att stärka robusthet, framförallt inom vattenförsörjning. Vi bedömer kontrollmålet som delvis uppfyllt. Vi bedömer att det kontinuerligt vidtas åtgärder kopplat till sjukhusets robusthet i försörjningssystem. Vi bedömer att detta även gäller vattenförsörjning, men att ytterligare åtgärder behöver vidtas för att säkerställa sjukvårdens behov av vatten vid ett avbrott eller kontaminering. Vi noterar att regionen identifierat behovet och vi vill framhålla vikten att fortsätta med detta. Vi bedömer att systematiken att säkerställa att det på lasarettet och vårdcentraler finns upprättade handlingsplaner/rutiner för hanterande av händelser inom tekniska försörjningssystem kan tydliggöras och förbättras, exempelvis genom upprättande av kontinuitetsplaner. Februari 2018 18 av 23 Region Gotlands revisorer PwC Page 219 of 416

Granskning av kris- och katastrofberedskap 3. Revisionell bedömning Efter genomförd granskning bedömer vi att regionstyrelse inte fullt ut har säkerställt en ändamålsenlig krisberedskap i enlighet med lagstiftning och myndigheters riktlinjer. De brister vi bedömer finnas avser främst systematisk dokumenterad uppföljning av den verksamhet och de aktiviteter som genomförs. Kontrollmål 3.1. Bedömningar mot kontrollmål Regionen har en ändamålsenlig organisation för kris- och katastrofledning/beredskap. Regionen genomför risk- och sårbarhetsanalyser i enlighet med MSB: s riktlinjer. Regionen har ändamålsenlig dokumentation som krisberedskapsplan och plan för katastrofmedicinsk beredskap. Regionen arbetar systematiskt med krisberedskap genom utbildnings- och övningsinsatser. Regionen arbetar ändamålsenligt med samverkan utifrån ett krisberedskapsperspektiv. Det vidtas åtgärder för att säkerställa sjukhusens drift i olika försörjningssystem för att stärka robusthet, framförallt inom vattenförsörjning. Kommentar Uppfyllt: Vi bedömer organisationen som tydlig avseende roller och ansvar samt ha en tillfredsställande beredskap. Detta gäller även den katastrofmedicinska beredskapen. Uppfyllt: Vi bedömer att Region Gotland i allt väsentligt har genomfört sin risk- och sårbarhetsanalys i enlighet med MSB: s riktlinjer samt utifrån en ändamålsenlig arbetsprocess. Delvis uppfyllt: Vi bedömer att plan för extraordinära händelser samt plan för katastrofmedicinsk beredskap vara ändamålsenliga. Däremot bedömer vi det som en brist att det saknas skriftliga uppföljningar eller motsvarande som följer upp de övergripande planerna avseende aktiviteter som genomförs i syfte att uppnå planernas målsättningar. Delvis uppfyllt: Vi bedömer att Region Gotland regelbundet övar och utbildar viktiga funktioner som ingår i krisberedskapsorganisationen samt den katastrofmedicinska beredskapen. Däremot bedömer vi att det saknas en övergripande övnings- och utbildningsplan samt systematisk dokumenterad uppföljning av övnings- och utbildningsverksamheten. Övning/utbildning för Krisledningsnämnd och krisledningsstaben som helhet bedömer vi i nuläget har förbättringspotential i sin kontinuitet. Uppfyllt: Vi bedömer att Region Gotland arbetar väl med samverkan inom krisberedskapsområdet. Delvis uppfyllt: Vi bedömer att det kontinuerligt vidtas åtgärder kopplat till sjukhusets robusthet i försörjningssystem. Vi bedömer att detta även gäller vattenförsörjning, men att ytterligare åtgärder behöver vidtas för att säkerställa sjukvårdens behov av vatten vid ett avbrott eller kontaminering. Vi bedömer att systematiken att säkerställa att det finns upprättade handlingsplaner/rutiner för hanterande av händelser inom tekniska försörjningssystem kan tydliggöras och förbättras. Februari 2018 19 av 23 Region Gotlands revisorer PwC Page 220 of 416

Granskning av kris- och katastrofberedskap Bilagor Bilaga 1 Inhämtad dokumentation - Plan för hantering av allvarliga och extraordinära händelser i Region Gotland (RS 2016/294, 2016-10-07) - Övergripande plan för Katastrofmedicinsk beredskap (Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-12-15) - Bilaga till övergripande plan för katastrofmedicinsk beredskap (Hälso- och sjukvårdsförvaltningen) - Tjänsteman i beredskap (TiB) inom Gotlands kommun (Kommunstyrelsen, 2008-02-28) - Reglemente för krisledningsnämnden (Rf 253 2017-12-18) - Länsstyrelsens uppföljning av den kommunala krisberedskapen enligt Lagen om extraordinära händelser (2016-02-25) - Krissamverkan Gotland samverkansorgan i Gotlands län - Risk- och sårbarhetsanalys 2016 (RS 2016/155) - Utbildning och övningsplan med budgetbehov 2017 (Ledningskontoret, 2016-11- 16) - Länsstyrelsens minnesanteckningar Krissamverkansrådet (2017-12-06) - Minnesanteckningar GotSam AU (2018-01-22) - Gemensam utbildning- och övningsplan (GotSam AU 2017-2020) - Årsredovisning 2015 Administrativ utveckling, säkerhet och beredskap - Aktiviteter i LK styrkort 2015(2015-02-20) - Underlag för årsredovisning 2017, internt dokument (2017 01 08) Bilaga 2 Krisledningsstaben och rollbeskrivning Krisledningsstaben består av en ledningsgrupp och en stab, beskrivna nedan. Krisledningsstaben skall utgöra en samlad ledning av Region Gotlands verksamheter vid en extraordinär händelse och om krisledningsnämnden trätt i funktion skall staben understödja nämnden, bereda ärende och se till att beslut och intentioner verkställs. Ledningsgruppen är föredragande i krisledningsnämnden. Den utgörs av regiondirektören (eller dennes ersättare) med delar av ledningskontorets (LK) förvaltningsledningsgrupp. Februari 2018 20 av 23 Region Gotlands revisorer PwC Page 221 of 416

Granskning av kris- och katastrofberedskap Staben består av: Förvaltningschefer utifrån beslut av regiondirektören Tjänstgörande TiB (tjänsteman i beredskap) initial stabschef Informationschefen Beredskapschefen presumtiv stabschef Strateg beredskap (katastrof) presumtiv stabschef Säkerhetschefen presumtiv stabschef Sakkunniga från berörda förvaltningar Personal från olika verksamheter inom ledningskontoret som tillser att funktionerna enligt nedan bemannas utifrån behov. Staben indelas, under ledning av stabschefen, i följande funktioner: Planerings-/analysfunktion Administrationsfunktion Informationsfunktion Stabens övergripande ansvar och uppgifter: Etablera en samordnad ledning för krishantering. Etablera extern, intern information, samt upplysningsverksamhet. Svara för samverkan och etablera kontakt med berörda organisationer och myndig-heter. Skapa en samlad, aktuell bild av händelse och verksamhet. Följa det operativa läget i Region Gotland och baserat på detta ta fram beslutsunderlag, samt snarast genomföra erforderliga åtgärder. Skapa informationsunderlag Bearbeta ärenden och följa upp beslut. Dokumentera. Förbereda föredragningar. Planera för åtgärder på längre sikt och bedöma behovet av tillsättande av omfallsgrupp. Staben hela eller delar av kan kallas in av TiB, regiondirektören eller krisledningsnämndens ordförande. Bilaga 3 Lokal katastroflednings sammansättning Sjukvårdsledare Medicinskt ansvarig Stabschef Verksamhetschefer (relaterat till händelsen) Informatör PKL/ POSOM samordnare (Psykosocial Kris Ledning/ Psykiskt och socialt omhändertagande) Administrativ personal Interna/ externa experter Bilaga 4 Katastrofmedicinska rådets sammansättning Hälso- och sjukvårdsdirektören Sjukvårdschefen Februari 2018 21 av 23 Region Gotlands revisorer PwC Page 222 of 416

Granskning av kris- och katastrofberedskap Chefläkare katastrofmedicin Primärvårdschef Smittskyddsläkare Ambulansöverläkare Representanter från kirurgen Beredskapschef och/eller beredskapsstrateg (sammankallande och sekreterare) Adjungerande: representant från andra aktörer vid behov Bilaga 5 Krissamverkansrådets sammansättning Länsstyrelsen i Gotlands Län Region Gotland Kustbevakning Sjöfartsverket Radio Gotland Svenska kyrkan GE AB Polismyndigheten Trafikverket Försvarsmakten Swedavia Bilaga 6 GotSam GotSam AU deltagande aktörer: Länsstyrelsen i Gotlands Län Region Gotland Polismyndigheten Kustbevakningen Försvarsmakten o Utbildningsgruppen Gotland o Sjöövervakningen Gotland GotSam TiB/VB- nätverk deltagande aktörer: Länsstyrelsen i Gotlands Län Region Gotland Polismyndigheten Kustbevakningen Försvarsmakten o Utbildningsgruppen Gotland o Sjöövervakningen Gotland GotSam ISF deltagande aktörer Deltagarna väljs ut av den aktör inom GotSam TiB/VB- nätverket som identifierat ett samverkansbehov vid en inträffad händelse. Deltagarna väljs ut baserat på kunskap och kompetens samt bör vara insatta i händelsen och ha det beslutsmandat som krävs. Februari 2018 22 av 23 Region Gotlands revisorer PwC Page 223 of 416

Granskning av kris- och katastrofberedskap 2018-04-04 Carin Hultgren Uppdragsledare Martin Bernhardtz Projektledare Februari 2018 23 av 23 Region Gotlands revisorer PwC Page 224 of 416

Regionstyrelseförvaltningen Lotta Israelsson Tjänsteskrivelse RSF 2018/480 24 maj 2018 Regionstyrelsen Revisionsrapport. Kontroll av legitimation m.m. vid anställning och inhyrning Förslag till beslut Regionstyrelsen ställer sig bakom förvaltningens förslag till yttrande och lämnar det som sitt eget till regionens revisorer. Sammanfattning De förtroendevalda revisorerna har gett PwC i uppdrag att granska regionens rutiner för kontroll av legitimation, utbildning och lämplighet. Efter genomförd granskning är den sammanfattande bedömningen att regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsförvaltningen brister i att säkerställa en ändamålsenlig kontroll av anställda och inhyrd personal utifrån legitimation, utbildning och lämplighet. Yttrande gällande detta har tagits fram i samarbete mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och regionstyrelseförvaltningen. I granskningen har fyra personer upptäckts för vilka legitimation inte har kunnat styrkas inom ramen för granskningen, vilket man bedömer vara otillfredsställande. Vidare har noterats att befintliga riktlinjer för rekryteringsprocessen inte omfattar någon kontroll av legitimation och utbildning vid anställning av läkare och sjuksköterskor. Det saknas även tydliga rutiner för hur utförda legitimations- och lämplighetskontroller skall dokumenteras. Riktlinjerna för rekrytering innefattar dock referenstagning och förfarandet kring det. Man ser positivt på arbetet med att automatisera rekryteringsprocessen men finner det väsentligt att befintliga rutiner ses över och kompletteras med hur och när kontroller avseende legitimation, utbildning och lämplighet skall ske samt hur genomförda kontroller skall dokumenteras. Vidare gör man bedömningen att det är en klar brist att det inte på ett enkelt och samlat sätt kan erhållas information om vilka inhyrda läkare och sjuksköterskor som 1 (3) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-hsn@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 225 of 416 Webbplats www.gotland.se

Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RSF 2018/480 arbetar inom hälso- och sjukvården vid en angiven tidpunkt samt att det inte har genomförts bakåtriktade kontroller av redan tidigare anställd personal. Yttrande I granskningen har fyra personer upptäckts för vilka legitimation inte har kunnat styrkas inom ramen för granskningen. En genomgång av de fyra personer som enligt rapporten inte kunnat styrkas som legitimerade är gjord. Ingen av de fyra personerna har arbetat utan legitimation i en befattning som kräver legitimation. I ett av fallen arbetade personen i ett yrke som inte kräver legitimation, två av fallen hade fel personnummer angivits och i det fjärde fallet var det en övergång från AT-läkare till ST-läkare där anställningen som STläkare var gjord för tidigt men personen i fråga arbetade inte som ST-läkare pga saknad legitimation. Vidare har noterats att befintliga riktlinjer för rekryteringsprocessen inte omfattar någon kontroll av legitimation och utbildning vid anställning av läkare och sjuksköterskor. Det saknas även tydliga rutiner för hur utförda legitimations- och lämplighetskontroller skall dokumenteras. Befintlig rekryteringsprocess kommer att kompletteras med kontrollpunkterna för legitimationskontroll samt hur detta ska dokumenteras. Man ser positivt på arbetet med att automatisera rekryteringsprocessen men finner det väsentligt att befintliga rutiner ses över och kompletteras med hur och när kontroller avseende legitimation, utbildning och lämplighet skall ske samt hur genomförda kontroller skall dokumenteras. Det finns delar i rekryteringsprocessen som kan ses som automatiserade såsom hur Region Gotland som arbetsgivare hanterar inkomna ansökningar. Region Gotland har ett upphandlat rekryteringsverktyg där kompletteringar kommer att göras av legitimationskontroll samt hur detta ska dokumenteras. Vidare gör man bedömningen att det är en klar brist att det inte på ett enkelt och samlat sätt kan erhållas information om vilka inhyrda läkare och sjuksköterskor som arbetar inom hälso- och sjukvården vid en angiven tidpunkt samt att det inte har genomförts bakåtriktade kontroller av redan tidigare anställd personal. Förvaltningen kommer i framtiden att använda en kvalitetssäkrad metod vid begäran av uppgifter om inhyrd personal. Uppgifterna om vem som är i tjänst, gäller även för inhyrd personal, kan dels fås fram via journalsystemet, TakeCare samt via HSA (hälso- och sjukvårdens adressregister) Det sker även en kontroll via HOSP (hälso- och sjukvårdspersonal), Socialstyrelsens register 3 gånger per månad, för att kontrollera personers skyddade yrkestitel och specialistkompetens. HSA hämtar dessa uppgifter. Här kan man enkels se vilka personer som är aktiva i anställning finns man inte aktivt i HSA så har man ingen anställning. Man kan då heller inte få något e-tjänstekort för åtkomst till system och medarbetaruppdrag för nationella vårdtjänster och så vidare. Page 226 of 416 2 (3)

Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RSF 2018/480 Förvaltningen kommer även att se över hur man kan kvalitetssäkra IVO anmälningar under pågående anställning. Beslutsunderlag Revisionsrapport 2018-04-20 Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall Regiondirektör Skickas till Carin Hultgren, PwC Page 227 of 416 3 (3)

Regionfullmäktige 2018-02-26 Protokoll Rf 52 Revisorernas information RS 2018/471, RS 2018/472, RS 2018/473, RS 2018/474, RS 2018/480 - Revisionsrapport. Granskning av löner och lönerelaterade avgifter 2018-04-04 - Revisionsrapport. Granskning av intern kontroll avseende hantering och redovisning av pensioner 2018-04-04 - Revisionsrapport. Granskning av kris och katastrofberedskap 2018-04-04 - Revisionsrapport. Uppföljning av tidigare genomförda granskningar: - Revisionsrapport. Granskning av kontroll av legitimation m.m. vid anställning och inhyrning av personal Carin Backlund (M) ordförande för de förtroendevalda revisorerna informerar om revisorernas pågående arbete. Revisionens ordförande redogör översiktligt för fem nya rapporter: Granskning av löner och lönerelaterade avgifter Granskning av intern kontroll avseende hantering och redovisning av pensioner Granskning av kris och katastrofberedskap Uppföljning av tidigare genomförda granskningar: Förtroendekänsliga poster och manuella betalningar Granskning av kontroll av legitimation m.m. vid anställning och inhyrning av personal A n f ö r a n d e Anförande hålls av Stefaan De Maecker (MP). Justerande: Utdragsbestyrkande: Page 228 of 416

Hälso- och sjukvårdsnämnden Sammanträdesdatum 2018-06-14 Protokollsutdrag HSN 552 HSN 552 Revisionsrapport. Kontroll av legitimation m.m. vid anställning och inhyrning HSN 2018/230 HSN-AU 564 Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag till yttrande och lämnar det som sitt eget till regionens revisorer. De förtroendevalda revisorerna har gett PwC i uppdrag att granska regionens rutiner för kontroll av legitimation, utbildning och lämplighet. Efter genomförd granskning är den sammanfattande bedömningen att regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden brister i att säkerställa en ändamålsenlig kontroll av anställda och inhyrd personal utifrån legitimation, utbildning och lämplighet. I granskningen har fyra personer upptäckts för vilka legitimation inte har kunnat styrkas inom ramen för granskningen, vilket bedöms vara otillfredsställande. Vidare har noterats att befintliga riktlinjer för rekryteringsprocessen inte omfattar någon kontroll av legitimation och utbildning vid anställning av läkare och sjuksköterskor. Det saknas även tydliga rutiner för hur utförda legitimations- och lämplighetskontroller skall dokumenteras. Riktlinjerna för rekrytering innefattar dock referenstagning och förfarandet kring det. Man ser positivt på arbetet med att automatisera rekryteringsprocessen men finner det väsentligt att befintliga rutiner ses över och kompletteras med hur och när kontroller avseende legitimation, utbildning och lämplighet ska ske samt hur genomförda kontroller ska dokumenteras. Vidare gör man bedömningen att det är en klar brist att det inte på ett enkelt och samlat sätt kan erhållas information om vilka inhyrda läkare och sjuksköterskor som arbetar inom hälso- och sjukvården vid en angiven tidpunkt samt att det inte har genomförts bakåtriktade kontroller av redan tidigare anställd personal. Bedömning En genomgång av de fyra personer som enligt rapporten inte kunnat styrkas som legitimerade är gjord. Ingen av de fyra personerna har arbetat utan legitimation i en befattning som kräver legitimation. Befintlig rekryteringsprocess kommer att kompletteras med kontrollpunkterna för legitimationskontroll samt hur detta ska dokumenteras. Det finns delar i rekryteringsprocessen som kan ses som automatiserade såsom hur Region Gotland som arbetsgivare hanterar inkomna ansökningar. Region Gotland har ett upphandlat rekryteringsverktyg där kompletteringar kommer att göras av legitimationskontroll samt hur detta ska dokumenteras. Förvaltningen kommer i framtiden att använda en kvalitetssäkrad metod vid begäran av uppgifter om inhyrd personal. Uppgifterna om vem som är i tjänst, gäller även för 1 (2) Utdragsbestyrkande/namnförtydligande Page 229 of 416

Hälso- och sjukvårdsnämnden Sammanträdesdatum 2018-06-14 Protokollsutdrag HSN 552 inhyrd personal, kan dels fås fram via journalsystemet, TakeCare samt via HSA (hälso- och sjukvårdens adressregister). Det sker även en kontroll via HOSP (hälsooch sjukvårdspersonal), Socialstyrelsens register 3 gånger per månad, för att kontrollera personers skyddade yrkestitel och specialistkompetens. Förvaltningen kommer även att se över hur man kan kvalitetssäkra IVO-anmälningar under pågående anställning. Ärendets behandling under mötet Yrkande Ordföranden Stefaan De Maecker (MP) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag till beslut. Ordföranden finner bifall till yrkandet. Bakgrund HSN-AU 564 Maria Dalemar, hälso- och sjukvårdsdirektör, föredrar ärendet enligt sammanfattningen ovan. Yrkande Ordföranden Stefaan De Maecker (MP) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. Ordföranden finner bifall till yrkandet. Arbetsutskottets förslag till hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag till yttrande och lämnar det som sitt eget till regionens revisorer. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 16 maj 2018 Revisionsrapport. Kontroll av legitimation m.m. vid anställning och inhyrning Skickas till Registrator-RS Carin Hultgren, PwC 2 (2) Utdragsbestyrkande/namnförtydligande Page 230 of 416

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Nina Ljung HR-chef Tjänsteskrivelse HSN 2018/230 16 maj 2018 Hälso- och sjukvårdsnämnden Revisionsrapport. Kontroll av legitimation m.m. vid anställning och inhyrning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag till yttrande och lämnar det som sitt eget till regionens revisorer. Sammanfattning De förtroendevalda revisorerna har gett PwC i uppdrag att granska regionens rutiner för kontroll av legitimation, utbildning och lämplighet. Efter genomförd granskning är den sammanfattande bedömningen att regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsförvaltningen brister i att säkerställa en ändamålsenlig kontroll av anställda och inhyrd personal utifrån legitimation, utbildning och lämplighet. I granskningen har fyra personer upptäckts för vilka legitimation inte har kunnat styrkas inom ramen för granskningen, vilket man bedömer vara otillfredsställande. Vidare har noterats att befintliga riktlinjer för rekryteringsprocessen inte omfattar någon kontroll av legitimation och utbildning vid anställning av läkare och sjuksköterskor. Det saknas även tydliga rutiner för hur utförda legitimations- och lämplighetskontroller skall dokumenteras. Riktlinjerna för rekrytering innefattar dock referenstagning och förfarandet kring det. Man ser positivt på arbetet med att automatisera rekryteringsprocessen men finner det väsentligt att befintliga rutiner ses över och kompletteras med hur och när kontroller avseende legitimation, utbildning och lämplighet skall ske samt hur genomförda kontroller skall dokumenteras. Vidare gör man bedömningen att det är en klar brist att det inte på ett enkelt och samlat sätt kan erhållas information om vilka inhyrda läkare och sjuksköterskor som arbetar inom hälso- och sjukvården vid en angiven tidpunkt samt att det inte har genomförts bakåtriktade kontroller av redan tidigare anställd personal. 1 (3) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-hsn@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 231 of 416 Webbplats www.gotland.se

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2018/230 Yttrande I granskningen har fyra personer upptäckts för vilka legitimation inte har kunnat styrkas inom ramen för granskningen. En genomgång av de fyra personer som enligt rapporten inte kunnat styrkas som legitimerade är gjord. Ingen av de fyra personerna har arbetat utan legitimation i en befattning som kräver legitimation. I ett av fallen arbetade personen i ett yrke som inte kräver legitimation, två av fallen hade fel personnummer angivits och i det fjärde fallet var det en övergång från AT-läkare till ST-läkare där anställningen som STläkare var gjord för tidigt men personen i fråga arbetade inte som ST-läkare pga saknad legitimation. Vidare har noterats att befintliga riktlinjer för rekryteringsprocessen inte omfattar någon kontroll av legitimation och utbildning vid anställning av läkare och sjuksköterskor. Det saknas även tydliga rutiner för hur utförda legitimations- och lämplighetskontroller skall dokumenteras. Befintlig rekryteringsprocess kommer att kompletteras med kontrollpunkterna för legitimationskontroll samt hur detta ska dokumenteras. Man ser positivt på arbetet med att automatisera rekryteringsprocessen men finner det väsentligt att befintliga rutiner ses över och kompletteras med hur och när kontroller avseende legitimation, utbildning och lämplighet skall ske samt hur genomförda kontroller skall dokumenteras. Det finns delar i rekryteringsprocessen som kan ses som automatiserade såsom hur Region Gotland som arbetsgivare hanterar inkomna ansökningar. Region Gotland har ett upphandlat rekryteringsverktyg där kompletteringar kommer att göras av legitimationskontroll samt hur detta ska dokumenteras. Vidare gör man bedömningen att det är en klar brist att det inte på ett enkelt och samlat sätt kan erhållas information om vilka inhyrda läkare och sjuksköterskor som arbetar inom hälso- och sjukvården vid en angiven tidpunkt samt att det inte har genomförts bakåtriktade kontroller av redan tidigare anställd personal. Förvaltningen kommer i framtiden att använda en kvalitetssäkrad metod vid begäran av uppgifter om inhyrd personal. Uppgifterna om vem som är i tjänst, gäller även för inhyrd personal, kan dels fås fram via journalsystemet, TakeCare samt via HSA (hälso- och sjukvårdens adressregister) Det sker även en kontroll via HOSP (hälso- och sjukvårdspersonal), Socialstyrelsens register 3 gånger per månad, för att kontrollera personers skyddade yrkestitel och specialistkompetens. HSA hämtar dessa uppgifter. Här kan man enkels se vilka personer som är aktiva i anställning finns man inte aktivt i HSA så har man ingen anställning. Man kan då heller inte få något e-tjänstekort för åtkomst till system och medarbetaruppdrag för nationella vårdtjänster och så vidare. Förvaltningen kommer även att se över hur man kan kvalitetssäkra IVO anmälningar under pågående anställning. Page 232 of 416 2 (3)

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2018/230 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 16 maj 2018 Revisionsrapport. Kontroll av legitimation m.m. vid anställning och inhyrning Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Skickas till Registrator-RS Carin Hultgren, PwC Page 233 of 416 3 (3)

Regionens revisorer Revisionsskrivelse Datum 2018-04-17 Regionstyrelsen Hälso- och sjukvårdsnämnden Kontroll av legitimation m.m. vid anställning och inhyrning På uppdrag av oss, de förtroendevalda revisorerna i Region Gotland, har PwC Public Sector genomfört en granskning av regionens rutiner för kontroll av legitimation, utbildning och lämplighet. Granskningen har syftat till att bedöma om regionstyrelsens och hälso- och sjukvårdsnämnden säkerställt en ändamålsenlig kontroll av anställd och inhyrd personal utifrån legitimation, utbildning och lämplighet. Efter genomförd granskning är den sammanfattande bedömningen att regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden brister i att säkerställa en ändamålsenlig kontroll av anställd och inhyrd personal utifrån legitimation, utbildning och lämplighet. I granskningen har fyra personer upptäckts för vilka legitimation inte har kunnat styrkas inom ramen för granskningen, vilket vi bedömer vara otillfredsställande. Vi förutsätter att regionen fortsätter arbetet med att klargöra statusen för dessa personer och vidtar åtgärder där så behövs. Vidare har noterats att befintliga riktlinjer för rekryteringsprocessen inte omfattar någon kontroll av legitimation och utbildning vid anställning av läkare och sjuksköterskor. Det saknas även tydliga rutiner för hur utförda legitimationsoch lämplighetskontroller skall dokumenteras. Riktlinjerna för rekrytering innefattar dock referenstagning och förfarandet kring det. Vi ser positivt på arbetet med att automatisera rekryteringsprocessen men finner det väsentligt att befintliga rutiner ses över och kompletteras med hur och när kontroller avseende legitimation, utbildning och lämplighet skall ske samt hur genomförda kontroller skall dokumenteras. Vidare gör vi bedömningen att det är en klar brist att det inte på ett enkelt och samlat sätt kan erhållas information om vilka inhyrda läkare och sjuksköterskor som arbetar inom hälso- och sjukvården vid en angiven tidpunkt samt att det inte har genomförts bakåtriktade kontroller av redan tidigare anställd personal. Om sådana kontroller hade genomförts hade ovan nämnda fall av kunnat upptäckas och åtgärdats tidigare. Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 vxl E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se Page 234 of 416

Regionens revisorer 2 (2) I rapporten redovisas iakttagelserna i sin helhet kopplat till de kontrollmål som varit ledande i denna granskning. Rapporten överlämnas till hälso- och sjukvårdsnämnden samt regionstyrelsen för yttrande. Revisionen önskar svar på vilka åtgärder som kommer att vidtas med anledning av granskningens resultat. Svar önskas senast den 12 september 2018. Svaret skickas till registrator i Region Gotland på adress registratorrs@gotland.se med kopia till sakkunnigt biträde carin.hultgren@pwc.com För Region Gotlands revisorer, Carin Backlund Ordförande Page 235 of 416

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av kontroll av legitimation mm vid anställning och inhyrning av personal Tobias Bjöörn Certifierad kommunal revisor Region Gotland Hanna Franck Larsson Certifierad kommunal revisor April 2018 Page 236 of 416

Granskning av kontroll av legitimation mm vid anställning och inhyrning av personal Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 4 1.1. BAKGRUND... 4 1.2. REVISIONSFRÅGA... 4 1.3. KONTROLLMÅL... 4 1.4. REVISIONSKRITERIER... 4 1.5. AVGRÄNSNING... 4 1.6. METOD... 5 2. UTGÅNGSPUNKTER... 6 2.1. KOMMUNALLAGEN... 6 2.2. SOCIALSTYRELSENS FÖRESKRIFTER... 6 3. IAKTTAGELSER OCH BEDÖMNINGAR... 7 3.1. REGLER OCH RUTINER FÖR KONTROLL... 7 3.1.1. Organisation... 7 3.1.2. Styrande dokument... 8 3.1.3. Processen vid anställning av personal... 9 3.1.4. Processen vid inhyrning av personal... 10 3.1.5. Bedömning... 11 3.2. KÄNNEDOM I VERKSAMHETEN... 12 3.2.1. Iakttagelser... 12 3.2.2. Bedömning... 12 3.3. FÖLJSAMHET TILL REGLER OCH RUTINER... 13 3.3.1. Iakttagelser... 13 3.3.2. Kontroll av anställda... 13 3.3.3. Kontroll av inhyrd personal... 14 3.3.4. Bedömning... 14 April 2018 1 av 16 Region Gotland PwC Page 237 of 416

Granskning av kontroll av legitimation mm vid anställning och inhyrning av personal Sammanfattning Utifrån genomförd bedömning av risk och väsentlighet har revisorerna i Region Gotland beslutat att genomföra en granskning av regionens rutiner för kontroll av legitimation, utbildning och lämplighet. Granskningen har genomförts av PwC Public Sector under perioden januari-april 2018. Granskningen har besvarat följande revisionsfråga: Har regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden säkerställt en ändamålsenlig kontroll av anställd och inhyrd personal utifrån legitimation, utbildning och lämplighet? Vår sammanfattade revisionella bedömning är att regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden brister i att säkerställa en ändamålsenlig kontroll av anställd och inhyrd personal utifrån legitimation, utbildning och lämplighet. Vi har genom vår granskning upptäckt fyra personer för vilka legitimation inte har kunnat styrkas inom ramen för granskningen, vilket vi bedömer vara otillfredsställande. Vi förutsätter att regionen fortsätter arbetet med att klargöra statusen för dessa personer och vidtar åtgärder där så behövs. Befintliga riktlinjer för rekryteringsprocessen omfattar inte kontroll av legitimation och utbildning vid anställning av läkare och sjuksköterskor. Det saknas även tydliga rutiner för hur utförda legitimations- och lämplighetskontroller skall dokumenteras. Riktlinjerna för rekrytering innefattar dock referenstagning och förfarandet kring det. Vi ser positivt på arbetet med att automatisera rekryteringsprocessen men finner det väsentligt att befintliga rutiner ses över och kompletteras med hur och när kontroller avseende legitimation, utbildning och lämplighet skall ske samt hur genomförda kontroller skall dokumenteras. Vidare gör vi bedömningen att det är en klar brist att det inte på ett enkelt och samlat sätt kan erhållas information om vilka inhyrda läkare och sjuksköterskor som arbetar inom hälso- och sjukvården vid en angiven tidpunkt samt att det inte har genomförts bakåtriktade kontroller av redan tidigare anställd personal. Om sådana kontroller hade genomförts hade ovan nämnda fall kunnat upptäckas och åtgärdats tidigare. Den sammanfattade revisionella bedömningen bygger på bedömningarna av de respektive kontrollmålen, som summeras nedan. Det finns dokumenterade regler och rutiner för kontroll av legitimation, utbildning och referenser vid anställning och inhyrning av läkare och sjuksköterskor? Kontrollmålet bedöms ej vara uppfyllt. Det finns riktlinjer för rekryteringsprocessen men dessa innefattar inte kontroll av legitimation och utbildning vid anställning av läkare och sjuksköterskor. Det saknas även tydliga rutiner för hur utförda legitimations- och lämplighetskontroller skall dokumenteras. Riktlinjerna för rekrytering innefattar dock referenstagning och förfarandet kring det. April 2018 2 av 16 Region Gotland PwC Page 238 of 416

Granskning av kontroll av legitimation mm vid anställning och inhyrning av personal Det saknas vid granskningstillfället dokumenterade, regionövergripande rutiner som beskriver tillvägagångssättet vid inhyrning av personal men i befintliga avtal framgår att ansvaret åligger leverantören att bland annat bifoga kopia på legitimation, specialistkompetens och utdrag från IVO för verksamheten. Det finns dokumenterade rutiner för att kontrollera om en sökande har varit eller är under utredning vid ett annat landsting? Kontrollmålet gällande rutiner för att kontrollera om en sökande har varit eller är under utredning vid ett annat landsting eller hos annan bedöms ej vara uppfyllt. Kontrollen ingår inte i anställningsprocessen men däremot kring inhyrd personal. Vi har även noterat att kontroller om det finns några anmälningar eller tillsynsärenden genom kontroll mot IVO är inte dokumenterat för anställda personer men det ingår i leverantörens ansvarsområden för inhyrd personal. Regionen bör ta ställning till hur befintliga rutiner i samband med anställning skall kompletteras för att säkerställa att information inhämtas. Det saknas även dokumenterade rutiner som beskriver när och om kontroll mot belastningsregistret bör göras. Regler och rutiner är väl kända i verksamheterna? Kontrollmålet bedöms vara delvis uppfyllt. Kännedomen om befintliga riktlinjer varierar inom organisationen. Verksamheterna följer fastställda regler och rutiner? Kontrollmålet bedöms vara ej uppfyllt. Efter genomförd kontroll av 1069 läkare och sjuksköterskor noteras att vi för totalt tre anställda (två läkare och en person anställd som sjuksköterska) inte har kunnat styrka legitimation, vilket vi bedömer som otillfredsställande. När det gäller inhyrd personal visade kontrollen att en läkare av de kontrollerade inhyrda läkarna och sjuksköterskorna för vilken vi inte kunnat styrka giltig legitimation hos Socialstyrelsen. Vidare är det vår bedömning att det är otillfredsställande att regionen inte har genomfört några egna kontroller av redan anställd personal för att se om några olegitimerade har anställts av misstag. Det är en brist att sådana kontroller inte har genomförts bakåtriktat. Om så skett hade ovan nämnda fall där legitimation hos Socialstyrelsen ej kunnat styrkas kunnat upptäckas och åtgärdats tidigare. När det gäller inhyrd personal har vi inom ramen för granskningen inte kunnat erhålla kompletta listor över all inhyrd personal. Vi bedömer det som otillfredsställande att regionen inte kan tillhandahålla sådana uppgifter. Regionen behöver kunna redogöra för vilken personal som arbetar inom legitimationsyrken och som medborgarna möter när de behöver vård. April 2018 3 av 16 Region Gotland PwC Page 239 of 416

Granskning av kontroll av legitimation mm vid anställning och inhyrning av personal 1. Inledning 1.1. Bakgrund Enligt Socialstyrelsens föreskrifter ansvarar vårdgivaren för att hälso- och sjukvårdspersonal har den kompetens som krävs för att tillgodose patientsäkerheten. Detta innebär bland annat att arbetsgivaren ska kontrollera att den som anställs har rätt behörighet och nödvändiga språkkunskaper för att utöva yrket. Av granskningar som inspektionen för vård och omsorg (IVO) har genomfört framgår att landsting och regioner vid flera tillfällen anställt personer i legitimationsyrken trots att de saknat giltig legitimation. Utifrån en bedömning av risk och väsentlighet har revisorerna beslutat att genomföra en granskning av regionens rutiner för kontroll av legitimation, utbildning och lämplighet. 1.2. Revisionsfråga Har regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden säkerställt en ändamålsenlig kontroll av anställd och inhyrd personal utifrån legitimation, utbildning och lämplighet? 1.3. Kontrollmål För att besvara revisionsfrågan har granskningen utgått från följande kontrollmål: Det finns dokumenterade regler och rutiner för kontroll av legitimation, utbildning och referenser vid anställning och inhyrning av läkare och sjuksköterskor. Det finns dokumenterade rutiner för att kontrollera om en sökande har varit eller är under utredning vid ett annat landsting. Regler och rutiner är väl kända i verksamheterna. Verksamheterna följer fastställda regler och rutiner. 1.4. Revisionskriterier För att besvara revisionsfrågan har granskningen utgått från följande revisionskriterier: Kommunallagen 6 kap. 6 Socialstyrelsens föreskrifter för arbetsgivare till hälso- och sjukvårdspersonal Region Gotlands läns regler och rutiner vid anställning och inhyrning av personal. 1.5. Avgränsning Granskningen omfattar regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden. Granskningen är avgränsad till kontroller vid anställning och inhyrning av läkare och sjuksköterskor. April 2018 4 av 16 Region Gotland PwC Page 240 of 416

Granskning av kontroll av legitimation mm vid anställning och inhyrning av personal 1.6. Metod Granskningen har bestått av dokumentstudier av regler, rutiner och andra styrande dokument, såsom strategisk plan för kompetensförsörjning, riktlinjer för rekrytering och verksamhetsplaner. Intervjuer har genomförts med HR direktör, enhetschef för HR-stöd, HR-strateg, HRchef inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen, ansvarig för inhyrning av personal, samt två HR-specialister. Utöver detta har fem resursområdes-, verksamhetsområdes och enhetschefer inom hälso- och sjukvården intervjuats. Samtliga anställdas behörigheter har kontrollerats genom genomgång av personallistor och samkörning med Socialstyrelsens register över legitimerad hälso- och sjukvårdpersonal och tillhörande kompletterande kontakter med HR-funktionen inom Region Gotland och Socialstyrelsen. Kontroll har även skett av behörigheterna hos samtliga inhyrda läkare och sjuksköterskor som arbetat inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen under vecka 8. Tillvägagångssättet har varit detsamma som vid kontrollen av de anställdas behörigheter. Rapporten har faktakontrollerats av de intervjuade innan färdigställande. April 2018 5 av 16 Region Gotland PwC Page 241 of 416

Granskning av kontroll av legitimation mm vid anställning och inhyrning av personal 2. Utgångspunkter 2.1. Kommunallagen Det framgår enligt kommunallagen 6 kap. 6 att: Nämnderna skall var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Detsamma gäller när skötseln av en kommunal angelägenhet med stöd av 10 kap. 1 har lämnats över till någon annan. Lag (2017:725). 2.2. Socialstyrelsens föreskrifter Det finns inom den svenska hälso- och sjukvården 21 reglerade yrken som Socialstyrelsen utfärdar legitimation eller kompetensbevis för. De 21 yrkestitlarna inkluderar: Apotekare, arbetsterapeut, audionom, barnmorska, biomedicinsk analytiker, dietist, kiropraktor, logoped, läkare, naprapat, optiker, ortopedingenjör, psykolog, psykoterapeut, receptarie, röntgensjuksköterska, sjukgymnast, sjukhusfysiker, sjuksköterska, tandhygienist och tandläkare. Samtliga av de 21 yrkestitlarna är skyddade, vilket innebär att de endast får användas av de som är legitimerade eller som gör föreskriven praktisk tjänstgöring. Av de 21 yrkestitlarna har 5 yrken, apotekare, barnmorska, läkare, receptarie och tandläkare, så kallad ensamrätt till yrket. Detta innebär att endast de som har svensk legitimation får utföra yrkenas reglerade arbetsuppgifter. Det framgår i föreskrifterna att den som olovligen använder en skyddad yrkestitel kan dömas till böter. En verksamhet som inte uppfyller de krav som framgår av lagar och andra föreskrifter kan bli föremål för föreläggande och förbud. Slutligen framgår även att det är inspektionen för vård och omsorg (IVO) som ansvarar för tillsyn över hälso- och sjukvården. Information om aktuella uppgifter om legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal finns att tillgå i registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal (HOSP). Uppgifterna i registret används för upplysning om personalens behörighet till apotek, arbetsgivare och allmänhet, samt för tillsyn. Uppgifterna som finns i registret kommer i huvuddel från hälso- och sjukvårdspersonalens ansökningar om legitimation. Där till hämtas vissa uppgifter även från Svensk utbildningsnomenklatur och folkbokföringen. April 2018 6 av 16 Region Gotland PwC Page 242 of 416

Granskning av kontroll av legitimation mm vid anställning och inhyrning av personal 3. Iakttagelser och bedömningar 3.1. Regler och rutiner för kontroll Det finns dokumenterade regler och rutiner för kontroll av legitimation, utbildning och referenser vid anställning och inhyrning av läkare och sjuksköterskor? Det finns dokumenterade rutiner för att kontrollera om en sökande har varit eller är under utredning vid ett annat landsting? 3.1.1. Organisation Nedanstående organisationsbild beskriver hur Region Gotlands regionstyrelseförvaltning är organiserad. HR-avdelningen ingår i regionstyrelseförvaltningen inom Region Gotland och leds av en HR-direktör. Som stöd till HR-direktören finns tre HR-strateger som arbetar inom följande områden: Arbetsmiljö och hälsa Lönebildning och förhandlingar Kompetensförsörjning HR-avdelningen består av två enheter med varsin enhetschef: HR-stöd April 2018 7 av 16 Region Gotland PwC Page 243 of 416

Granskning av kontroll av legitimation mm vid anställning och inhyrning av personal Lön Utöver HR-avdelningen har varje förvaltning varsin HR-chef vars uppdrag är att arbeta strategiskt inom respektive förvaltning men även att stötta i det operativa arbetet. På enheten HR-stöd arbetar HR-specialisterna med att stötta HR-cheferna i ärenden inom personalområdet. Stödet till HR-cheferna avser såväl specifika ärenden som stöd i det strategiska, övergripande arbetet med projekt och uppdrag. Inom HR-stöd finns funktionen HR-support. Hit vänder sig cheferna för att få kontakt med HR-specialisterna. En del ärenden löses direkt av HR-support medan andra ärenden förmedlas vidare. 3.1.2. Styrande dokument Inom ramen för granskningen har vi tagit del av ett flertal dokument som berör HR-frågor inom Region Gotland. Följande dokument har erhållits: Personalpolicy Kompetensförsörjningsplan Utdrag ur personalhandbok rekryteringsprocessen Delårsrapport 2017 Verksamhetsplan 2018 Delegationsordning (antagen av hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-04-20, 222) I ovan nämnda dokument beskrivs regionens arbete kring bland annat personal och rekrytering. Personalhandboken finns enligt uppgift tillgänglig på intranätet för samtliga medarbetare inom regionen. Personalhandboken innefattar flera delar varav riktlinjer för rekrytering är en. I erhållna dokument framgår att Region Gotland har ett fokus på kompetensförsörjning och rekrytering av bristyrken utifrån sin rådande och även kommande situation. Vi noterar även att regionen har en decentraliserad rekryteringsprocess. April 2018 8 av 16 Region Gotland PwC Page 244 of 416

Granskning av kontroll av legitimation mm vid anställning och inhyrning av personal 3.1.3. Processen vid anställning av personal I regionens personalhandbok finns ett kapitel som beskriver rekryteringsprocessen, Riktlinjer för rekrytering. Bilden nedan återfinns i personalhandboken och ger en översiktlig beskrivning av processen. Personalhandboken inkl. riktlinjerna för rekrytering och rekryteringsprocessen finns enligt uppgift tillgänglig på intranätet. Rekryteringsprocessen skall enligt rutinen inledas med upprättande av en kravprofil för vilket en särskild instruktion finns. Stöd i upprättandet kan ges av HR-specialist enligt rutinen. Kravprofilen utgör sedan grunden för annons, kommande urval och bedömning. Annonsen skapas sedan i ett webbrekryteringsverktyg, Visma Recruit. Ansvarig chef upprättar annonsen men kan få stöd av en särskild funktion inom HR-stöd kallad KomJobb att publicera och sprida annonsen. Efter annonsering sker urval, intervjuer och därefter referenstagning. Detta hanteras i regel av rekryterande chef men HR-specialister kan enligt uppgift ge stöd i varierande omfattning om chefen önskar. Mallar för referenstagning, intervjuer etc. finns utarbetade och länkas till i personalhandboken. Den i personalhandboken beskrivna rekryteringsprocessen innefattar inte om, när eller av vem som kontroller av legitimation eller lämplighet (t.ex. genom utdrag från belastningsregistret) skall göras. Av genomförda intervjuer framgår att det saknas dokumenterade rutiner för när kontroll av legitimation skall ske, ansvarig för att kontrollen utförs, hur kontrollen ska dokumenteras, hur dokument skall förvaras etc. Rutiner saknas även för kontroller gentemot IVO. Befintliga rutiner innefattar endast referenstagning. Vi har i granskningen noterat en långtgående decentralisering avseende rekryteringsprocessen. Ansvaret för rekryteringen åligger rekryterande chef. Enligt verksamhetsföreträdare skall HR-avdelningen fokusera på chefsrekryteringar, vilket innebär att HRavdelningen i tämligen låg grad är involverade i rekryteringar av medarbetare. April 2018 9 av 16 Region Gotland PwC Page 245 of 416

Granskning av kontroll av legitimation mm vid anställning och inhyrning av personal Av delårsrapport 2017 samt genomförda intervjuer framkommer att det pågår ett arbete med att automatisera anställningsprocessen. Projektet pågår och skall fortsätta att drivas under 2018. Vid intervjuerna erhöll vi inget tydligt slutdatum för projektet. Vi noterar att det vid granskningstillfället inte fanns några planer på att legitimations- eller lämplighetskontroller skall omfattas av automatiseringen eller tydliggöras i processen. 3.1.4. Processen vid inhyrning av personal Region Gotland är vid granskningstillfället beroende av inhyrda läkare och sjuksköterskor för att klara av sin verksamhet. När granskningen genomförs uppges dock andelen inhyrda vara relativt få vilket hänförs till tidsperioden på året (februari-mars). Under sommartid ökar emellertid andelen inhyrd personal. Vid genomförda intervjuer framkommer att cheferna inte endast använder bemanningsföretag för att bemanna under sommartid utan även har direktkontakt med personal som har tillsvidareanställningar vid andra sjukhus i landet men som arbetar extra under semestern. Vi har i granskningen noterat att det saknas dokumenterade regionövergripande rutiner och riktlinjer som beskriver processen och tillvägagångssättet vid inhyrning av personal. Inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen finns inom verksamhetsområdet service och diagnostik en enhet som kallas bemanningstjänster. Vid enheten finns en utsedd handläggare som arbetar specifikt med inhyrning av personal till Visby sjukhus, primärvården och psykiatrin. Övriga enheter har enligt uppgift ingen utsedd handläggare som arbetar med inhyrning. Hur inhyrning av personal går till varierar således inom organisationen. Handläggaren på bemanningstjänster genomför avrop från gällande ramavtal på uppdrag av verksamheterna. Det finns dock ingen dokumenterad rutin som anger att kontakten skall gå via handläggare, men uppges fungera väl i praktiken. Handläggaren hanterar sedan alla kontakter med leverantören, överlämnar leverantörens förslag till verksamheten samt återkopplar eventuella brister till leverantören. För de enheter som ej har tillgång till en handläggare hanteras inhyrningen av respektive chef som gör avrop ifrån de avtal som finns med bemanningsföretag. Chefen hanterar sedan själv kontakterna med leverantören. Vi har inom ramen för granskningen tagit del av exempel på avrop som gjorts. I dessa framgår att det är leverantörens ansvar att tillsammans med förslag på individ överlämna kopior på legitimation, bevis om specialistkompetens, aktuellt CV, utdrag ifrån HSAN m.m. Vid intervjuer framhålls att ansvaret för kontroll av legitimation åligger leverantören men att en del väljer att göra en extra kontroll. I granskningen framkommer att det pågår en upphandling av nya ramavtal för inhyrning av personal. De nuvarande avtalen löper ut i september i år. April 2018 10 av 16 Region Gotland PwC Page 246 of 416

Granskning av kontroll av legitimation mm vid anställning och inhyrning av personal 3.1.5. Bedömning Kontrollmålet gällande dokumenterade regler och rutiner för kontroll av legitimation, utbildning och referenser vid anställning och inhyrning av läkare och sjuksköterskor bedöms ej vara uppfyllt. Det finns idag riktlinjer för rekryteringsprocessen i personalhandboken med diverse mallar och rutiner, men dessa har enligt vår bedömning flera brister. Vi kan konstatera att riktlinjerna saknar kontroll av legitimation och utbildning vid anställning av läkare och sjuksköterskor. Det saknas även tydliga rutiner för hur utförda legitimations- och lämplighetskontroller skall dokumenteras. Riktlinjerna för rekrytering innefattar dock referenstagning och förfarandet kring det. Det saknas vid granskningstillfället dokumenterade, regionövergripande rutiner som beskriver tillvägagångssättet vid inhyrning av personal. Hanteringen av inhyrning av personal skiljer sig åt mellan olika delar av regionens organisation. En del verksamheter har stöd i arbetet med inhyrning av läkare och sjuksköterskor ifrån en handläggare inom bemanningsenheten medan en del chefer hanterar avropen själva. Vår bedömning är att inhyrning av personal i högre grad bör hanteras likartat för att säkerställa effektiva och säkra processer. I befintliga ramavtal vi har tagit del av framgår dock att det är leverantörens ansvar att bland annat bifoga kopia på legitimation, specialistkompetens och utdrag från IVO för verksamheten. Kontrollmålet gällande rutiner för att kontrollera om en sökande har varit eller är under utredning vid ett annat landsting eller hos annan bedöms ej vara uppfyllt. Kontrollen ingår inte i anställningsprocessen men däremot kring inhyrd personal. Kontroller om det finns några anmälningar eller tillsynsärenden genom ett utdrag från IVO är inte dokumenterat för anställda personer men även det ingår i leverantörens ansvarsområden för inhyrd personal. Inhämtande av referenser är en del i detta arbete men regionen bör se över huruvida den befintliga rutinen kring anställning av personal skall kompletteras med utdrag ur IVO. Det saknas dokumenterade rutiner som beskriver när en kontroll mot belastningsregistret kan och bör göras utifrån befintlig lagstiftning för att säkerställa lämpligheten hos läkare och sjuksköterskor. Det är något regionen bör klargöra så det blir tydligt vad som gäller och hur det ska hanteras inom organisationen. Under granskningen har det i det material som gåtts igenom eller vid intervjuer inte heller framkommit att något arbete pågår för att införa motsvarande krav på återkommande kontroller hos Socialstyrelsen och IVO som det i förfrågningsunderlaget ställs på leverantörer, vilket vi bedömer vara en brist. April 2018 11 av 16 Region Gotland PwC Page 247 of 416

Granskning av kontroll av legitimation mm vid anställning och inhyrning av personal 3.2. Kännedom i verksamheten Regler och rutiner är väl kända i verksamheterna? 3.2.1. Iakttagelser Vid intervjuer med representanter ifrån HR framkommer att det finns en varierande kännedom i organisationen kring rutinerna och riktlinjer för rekrytering vilket bekräftas vid intervjuer med chefer. De intervjuade cheferna har ett tillvägagångssätt vid rekrytering som i hög grad utgår ifrån den befintliga riktlinjen men att arbetssättet inte kan hänföras till kännedom om riktlinjernas innehåll. Värt att notera är att vid genomförda intervjuer uppger majoriteten av cheferna att de har ett annat arbetssätt vid rekrytering av personal till sommaren som ej överensstämmer med riktlinjerna för rekrytering. Detta hänförs till en ansträngd bemanningssituation där cheferna behöver använda flera lösningar för att klara verksamheten. Gällande legitimationskontroll i samband inhyrning av personal framgår vid intervjuerna att samtliga chefer är medvetna om att leverantörer ansvarar för kontrollen och skall bifoga giltig legitimation tillsammans med förslaget på läkare/sjuksköterska. Inom Region Gotland finns ett antal utbildningar som enligt uppgift berör rekrytering. Samtliga nya chefer inom regionen skall genomgå en s.k. chefskola för nya chefer (obligatorisk utbildning). Inom ramen för chefskolan berörs riktlinjerna för rekrytering övergripande. För chefer som önskar att fördjupa kunskaperna avseende rekryteringar finns sedan interna, frivilliga rekryteringsutbildningar. Stödet till cheferna gällande rekrytering ges främst ifrån HR-support. Ytterligare stöd ifrån HR-specialister erhålls främst vid chefsrekrytering. Vid genomförda intervjuer har framkommit att stödet från HR har minskat sedan beslutet om fokus på chefsrekrytering. De intervjuade framhåller ett varierande behov av stöd ifrån HR. Stödet i dagsläget avser främst annonsering och hantering av annonsen vilket flera upplever som positivt. En del chefer upplever att de inte behöver mer stöd än vid annonseringen medan andra framhåller att det kunde vara önskvärt med utökat stöd eftersom rekrytering upplevs tidskrävande. 3.2.2. Bedömning Kontrollmålet bedöms vara delvis uppfyllt. Kännedomen om befintliga riktlinjer varierar inom organisationen, vilket är en brist. Vi bedömer att åtgärder behöver vidtas för att tydliggöra hur de olika kontrollerna ska genomföras. Det är positivt att rekrytering behandlas både under obligatoriska och frivilliga utbildningar för chefer. Att rekrytering av personal under sommarmånaderna skiljer sig från hanteringen under resten av året innebär en potentiell risk som bör uppmärksammas. Intervjuade chefer är medvetna om att leverantörerna av inhyrd personal ansvarar för legitimationskontroll och ska bifoga giltig legitimation. April 2018 12 av 16 Region Gotland PwC Page 248 of 416

Granskning av kontroll av legitimation mm vid anställning och inhyrning av personal 3.3. Följsamhet till regler och rutiner Verksamheterna följer fastställda regler och rutiner? 3.3.1. Iakttagelser Vid genomförda intervjuer framkommer att det inom Region Gotland inte har genomförts övergripande kontroller av legitimationer tidigare. Det har således inte vidtagits några åtgärder för att säkerställa att all personal är behörig. Vi har i granskningen erhållit en lista över inhyrda läkare och sjuksköterskor som under vecka 8 arbetade inom psykiatrin, primärvården eller på Visby lasarett. Det finns vid granskningstillfället ingen möjlighet att ta fram en sammanställning över samtliga inhyrda läkare och sjuksköterskor per ett visst datum på ett smidigt sätt. Under granskningen har en komplett förteckning över all inhyrd personal efterfrågats men detta har inte kunnat tillhandahållas. 3.3.2. Kontroll av anställda I början av mars 2018 skickades personalförteckning med uppgifter om samtliga anställda läkare och sjuksköterskor i Region Gotland in till Socialstyrelsen för verifiering av behörigheter. Totalt gällde det 1069 individer för vilka legitimation kontrollerades mot HOSP. Svar lämnades av Socialstyrelsen som skickade tillbaka en lista med legitimationer och utbildning för respektive anställd. I listan framgick att det var 50 anställda som inte hittades i HOSP-registret. Dessa skickades åter till Socialstyrelsen för en manuell kontroll. I den manuella kontrollen framgick att ett antal av personerna har giltig legitimation, det kvarstod dock 41 personer för vilka legitimation inte funnits hos Socialstyrelsen. Två av de kvarstående personerna har olika personnummer hos regionen och Socialstyrelsen. Region Gotland har tagit del av listan på kvarstående personer. Några fall har retts ut i samband med sakavstämningen av rapporten. Efter ovanstående kontroller och justeringar kvarstår dock ett antal personer där legitimation inte har kunnat styrkas. I tabellen nedan framgår en sammanställning av de personer som funnits på den lista över läkare och sjuksköterskor som erhållits ifrån Region Gotland men för vilka vi inte har kunnat styrka legitimation hos Socialstyrelsen. I de fall förklaringar lämnats ifrån Region Gotland framgår dessa övergripande i tabellen. April 2018 13 av 16 Region Gotland PwC Page 249 of 416

Granskning av kontroll av legitimation mm vid anställning och inhyrning av personal Tabell 1. Resultat från kontroll av anställda Antal Yrke Kommentar/Status (baseras på respons från HR-funktionen inom Region Gotland) 12 Läkare Underläkare med visstidsanställning. 25 Läkare Anställda som AT-läkare, vissa med tidsbegränsning. 1 Sjuksköterska 1 Läkare 1 Läkare Legitimation har ej kunnat styrkas genom Socialstyrelsen/Hosp. Arbetar dock inte som sjuksköterska utan annan yrkeskategori inom regionen. Anställd som ST-läkare. Legitimation har ej kunnat styrkas hos Socialstyrelsen/Hosp. Anställd som ST-läkare. Legitimation har ej kunnat styrkas hos Socialstyrelsen/Hosp men enligt Region Gotland har personen i fråga legitimation nu. I underlaget ifrån regionen har angivet personnummer som lämnats skiljt sig ifrån Socialstyrelsens i två fall. Orsakerna har utretts och kommunicerats med regionen. Utifrån tabellen ovan kan vi konstatera att det är två läkare och en sjuksköterska (dock med arbete som annan yrkeskategori) bland den anställda personalen för vilka vi inte kunnat styrka legitimation hos Socialstyrelsen i samband med gjorda kontroller under granskningens gång. 3.3.3. Kontroll av inhyrd personal En förteckning över 17 hyrläkare samt 16 hyrsjuksköterskor som arbetade inom primärvården, Visby lasarett samt psykiatrin inom Region Gotland under vecka 8 har under granskningen mottagits från verksamheten. Deras personuppgifter har skickats till Socialstyrelsen för kontroll efter vilken det framgick att merparten av de inhyrda läkarna och sjuksköterskorna har giltig legitimation. Men det kvarstod dock en läkare för vilken legitimation inte funnits hos Socialstyrelsen. Vid avstämning med Region Gotland har en förklaring lämnats men legitimation har inte kunnat styrkas hos Socialstyrelsen och vi har heller inte kunnat ta del av legitimationen inom ramen för granskningen. 3.3.4. Bedömning Kontrollmålet bedöms vara ej uppfyllt. Efter genomförd kontroll av 1069 läkare och sjuksköterskor noteras att vi för tre anställda (två läkare och en person anställd som sjuksköterska) inte kunnat styrka legitimation, vilket vi bedömer som otillfredsställande. När det gäller inhyrd personal visade kontrollen att en läkare av de kontrollerade inhyrda läkarna och sjuksköterskorna för vilken vi inte kunnat styrka giltig legitimation hos Socialstyrelsen. Vi förutsätter att regionen fortsätter arbetet med att klargöra statusen för dessa personer och vidtar åtgärder där så behövs. April 2018 14 av 16 Region Gotland PwC Page 250 of 416

Granskning av kontroll av legitimation mm vid anställning och inhyrning av personal Vidare är det vår bedömning att det är otillfredsställande att regionen inte har genomfört några egna kontroller av redan anställd personal för att se om några olegitimerade har anställts av misstag. Det är en brist att sådana kontroller inte har genomförts bakåtriktat. Om så skett hade ovan nämnda fall där legitimation hos Socialstyrelsen ej kunnat styrkas kunnat upptäckas och åtgärdats tidigare. När det gäller inhyrd personal har vi inom ramen för granskningen inte kunnat erhålla kompletta listor över all inhyrd personal. Vi bedömer det som otillfredsställande att regionen inte kan tillhandahålla sådana uppgifter. Regionen behöver kunna redogöra för vilken personal som arbetar inom legitimationsyrken och som medborgarna möter när de behöver vård. April 2018 15 av 16 Region Gotland PwC Page 251 of 416

Granskning av kontroll av legitimation mm vid anställning och inhyrning av personal 2018-04-17 Carin Hultgren Uppdragsledare Tobias Bjöörn Projektledare April 2018 16 av 16 Region Gotland PwC Page 252 of 416

Regionstyrelseförvaltningen Anders Lindholm Tjänsteskrivelse RS 2016/579 6 september 2018 Regionstyrelsen Förnyat markanvisningsavtal Visby Trasten 5, Länsförsäkringar Gotland Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar att - godkänna upprättat förnyat markanvisningsavtal för fastigheten Visby Trasten 5 med Länsförsäkringar Gotland AB Sammanfattning Dåvarande Kommunstyrelsen beslutade 2010-02-25 (KS 38) att godkänna ett markanvisningsavtal avseende fastigheten Visby Trasten 5 till Länsförsäkringar Gotland (LF) samt ge Byggnadsnämnden i uppdrag att upprätta ny detaljplan för fastigheten. Varken detaljplan eller bebyggelse har därefter kommit till stånd i enlighet med beslut. I en hemställan till Regionen daterad 2016-09-05 har LF önskat få markanvisningsavtalet för fastigheten ändrat på så vis att kontors- och handelsändamål ändras till att inkludera även bostadsändamål. I hemställan skriver LF att man initialt fattat ett principiellt beslut om att bostäderna skall upplåtas med hyresrätt och primärt vara mindre lägenheter. Då efterfrågan på bostäder i Visby, framför allt på mindre lägenheter, bedöms vara betydligt större än kontor och handel ligger Länsförsäkringars hemställan i linje med Regionstyrelseförvaltningens syn vad gäller bästa nyttjande av marken. Markanvisningsavtalet reglerar i huvudsak följande: - Visby Trasten 5, anvisas till LF för en tid om två år efter antagen detaljplan. - Ny detaljplan skall upprättas för bostadsändamål samt kontors- och handelsändamål. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 253 of 416 Webbplats www.gotland.se

Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2016/579 - LF ska vid så snart ny detaljplan vunnit laga kraft upprätta en genomförandeplan, som ska redovisa planeringen av hela projektet. Denna skall godkännas av Regionen. - Reglering av genomförande- och kostnadsansvar sker i kommande exploateringsavtal/genomförandeavtal mellan parterna. - LF förvärvar fastigheten så snart ny detaljplan antagits. Priset för fastigheten baseras på värdet av den byggrätt som planen medger och skall bestämmas genom värdering av opartisk värderingsman. - LF svarar för kostnaderna för ny detaljplan. Bedömning Regionstyrelseförvaltningens bedömning är att föreliggande ändring av markanvisningsavtal bättre tillgodoser de behov av ny bebyggelse i centrala Visby än tidigare markanvisningsavtal och förvaltningen föreslår således att regionstyrelsen beslutar att - godkänna upprättat förnyat markanvisningsavtal för fastigheten Visby Trasten 5 med Länsförsäkringar Gotland. Beslutsunderlag Bilaga 1. Förnyat markanvisningsavtal Bilaga 2. Tidigare markanvisningsavtal Bilaga 3. Hemställan Länsförsäkringar Gotland Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall Regiondirektör Skickas till TKF, mark- och stadsmiljö Page 254 of 416 2 (2)

Page 255 of 416

Page 256 of 416

Page 257 of 416

Page 258 of 416

Page 259 of 416

Page 260 of 416

Page 261 of 416

Page 262 of 416

Regionstyrelseförvaltningen Anders Lindholm Tjänsteskrivelse Ärende RS 2018/322 17 september 2018 Regionstyrelsen Svarsbrev till Hemsehem AB Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar att besvara Hemsehems framställan i enlighet med upprättat förslag. Ärendebeskrivning Regionstyrelsen beslutade 2016-09-22, 224 att utse tre exploatörer som vinnare i markanvisningstävling inom kv. Signallottan. Ett kvarter, som avsatts för byggnation av hyresrätter, beslutade regionstyrelsen att tilldela till Hemsehem AB. Detta har sedan formaliserats i markanvisningsavtal, exploateringsavtal samt köpekontrakt RS 2018-04-26 111 och RF 2018-06-18 102. I syfte att ytterligare säkerställa byggnation av hyresrätter valde regionen att i exploateringsavtalet införa ett vite om 10,4 mnkr i det fall bostäderna upplåts med annan upplåtelseform än hyresrätt vid färdigställandet. I skrivelse daterad 22 augusti 2018 från Hemsehem AB till Region Gotland framgår att styrelsen i Hemsehem AB tagit beslutet att i etapp l av tre etapper uppföra 28 lägenheter med bostadsrätt med byggstart cirka l oktober 2018. De skriver även att de accepterar en förhöjd ersättning om 10,4 mnkr under förutsättning att de följande två etapperna även byggs med bostadsrätt. Som en återkoppling på skrivelsen från Hemsehem AB har tagits fram ett svarsbrev enligt bilaga. Syftet med svarsbrevet är att klargöra för Hemsehem AB att konsekvensen av Hemsehem AB s styrelsebeslut är att de kommer att faktureras vitet om 10,4 mnkr i sin helhet, utan möjlighet till återbetalning. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 263 of 416 Webbplats www.gotland.se

Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende RS 2018/322 Bedömning Hemsehem AB har valt att tolka ett vite som en förhöjd ersättning. Detta är en felaktig tolkning av paragrafen i exploateringsavtalet vars syfte varit att säkerställa byggnation av hyresrätter. Regionstyrelseförvaltningen tolkar att styrelsen i Hemsehem AB genom sitt beslut att påbörja försäljning och byggnation av bostadsrätter bryter mot parternas intentioner och skall faktureras vite om 10,4 mnkr i sin helhet, utan möjlighet till återbetalning. Beslutsunderlag Skrivelse Hemsehem AB Svarsbrev Region Gotland Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall regiondirektör Skickas till Anvisning: vilka som ska meddelas/delges. Page 264 of 416 2 (2)

Regionstyrelseförvaltningen Ärende RS 2018/322 17 september 2018 Hemsehem AB Långängsvägen 5 182 75 Stocksund Visby Signallottan 1 Ändring av upplåtelseform bostäder Vi har emottagit ert brev avseende ert förvärv av fastigheten Visby Signalottan 1, där syftet varit att uppföra bostäder med upplåtelseform hyresrätt. Upplåtelseformen har av Hemsehem AB bekräftats i såväl markanvisningsavtal, exploateringsavtal och köpeavtal. I ert brev daterat den 22 augusti 2018 informerar ni om ert beslut att upplåta bostäderna med bostadsrätt, vilket innebär ett avsteg från vad som avtalats med Region Gotland. I exploateringsavtalet daterat 25 april 21 framgår det att exploatören förbundit sig att upplåta samtliga bostäder med hyresrätt. I det fall bostäderna upplåtes med annan upplåtelseform ska exploatören betala ett vite om 10,4 miljoner kronor mot faktura. Redan under själva markanvisningstävlingen samt i ett flertal dialoger mellan Hemsehem AB och Region Gotland har det tydligt framgått att regionens intentioner och mål är att verka för byggnation av fler hyresrätter. För att ytterligare säkerställa tillkomsten av hyresrätter, infördes en vitesklausul i exploateringsavtalet. Att Hemsehem väljer att tolka denna som en möjlighet att välja upplåtelseform anser Region Gotland vara ett avsteg från parternas överenskommelse. Om styrelsen i Hemsehem AB står fast vid sitt beslut att upplåta 28 bostäder i etapp 1 som bostadsrätter kommer Region Gotland att fakturera Hemsehem AB ett vite om 10,4 miljoner kronor i enlighet med exploateringsavtalet, utan möjlighet till återbetalning. Region Gotland Med vänlig hälsning Anders Lindholm Enhetschef Samhällsplanering Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 vxl E-post regiongotland@gotland.se Bg 339-8328 Pg 18 97 50-3 Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se facebook.com/regiongotland Page 265 of 416

Regionstyrelseförvaltningen Åsa Linder Tjänsteskrivelse Ärende RS 2018/820 17 september 2018 Regionstyrelsen Avsiktsförklaring Svenska Studenthus Förslag till beslut Regionstyrelsen godkänner avsiktsförklaring mellan Region Gotland och Svenska Studenthus i syfte att verka för ett ökat byggande av studentbostäder i Visby. Sammanfattning Uppsala Campus Gotland utvecklas starkt med allt fler utvecklingsplatser. I takt med att antalet utbildningsplatser blir fler ökar även behovet av studentbostäder i Visby. Svenska Studenthus har skickat en intresseanmälan till regionen avseende mark för byggnation av bostäder. I syfte att verka för ett ökat byggande av studentbostäder har Region Gotland och Svenska Studenthus tagit fram en avsiktsförklaring. Ärendebeskrivning Svenska Studenthus är ett rikstäckande studentbostadsbolag som idag äger studentlägenheter i Stockholm, Gävle, Kiruna, Umeå och Örebro. Lägenheterna är utformade efter studenternas önskemål, med välplanerad yta och utrustning och inredning av hög kvalitet. Lägenheterna är produktionsanpassade för att kunna byggas på ett effektivt sätt och därmed kunna erbjudas till en rimlig och attraktiv hyra. Husen byggs huvudsakligen i trä, vilket ger både miljö- och produktionsmässiga fördelar. För studenterna finns en gemensam bostadskö som gäller över hela landet. Andrahandsupplåtelser är inte tillåtna och alla uthyrningar sker på ett tillsvidareavtal under studietiden. Regionen gör bedömningen att Svenska Studenthus erbjuder studentbostäder som överensstämmer med studenternas behov och regionens uppfattning. Parterna har upprättat en avsiktsförklaring där regionen erbjuder sig att finna lämplig mark för cirka 150 studentbostäder att bebyggas av Svenska Studenthus. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 266 of 416 Webbplats www.gotland.se

Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende RS 2018/820 Bedömning I syfte att verka för ett ökat byggande av studentbostäder i Visby anser Regionstyrelseförvaltningen att upprättad avsiktsförklaring främjar detta. Beslutsunderlag Avsiktsförklaring Region Gotland och Svenska Studenthus Intresseanmälan från Svenska Studenthus Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall regiondirektör Skickas till Anvisning: vilka som ska meddelas/delges. Page 267 of 416 2 (2)

Regionstyrelseförvaltningen Avsiktsförklaring Ärende RS 2018/820 29 augusti 2018 Avsiktsförklaring Parter: Region Gotland Svenska Studenthus Holding l AB Visborgsallén 19 Nybrogatan 59 621 81 Visby 114 40 Stockholm Org nr 212000-0803 Org nr 556923-4114 Region Gotland har genomfört en så kallad "gluggutredning" i syfte att identifiera enkelt byggbar mark för bostäder i Visby. Svenska Studenthus AB har tagit del av denna utredning och inkommit med en ansökan om markanvisning. Syftet med ansökan är från Svenska Studenthus att i ett första skede bygga cirka 150 st s tudentlägenheter. Region Godand går nu vidare i en sedvanlig planprocess för studentbostäder på lämpliga platser inom Visby med utgångspunkt från "gluggutredningen". Skulle det under planprocessens gång visa sig att ett eller flera utav av Svenska Studenthus önskade områden ej är lämpade för studentbostäder skall Region Godand verka för att erbjuda alternativ mark. Planprocesserna skall ske i dialog med Svenska Studenthus. Vid lagakraftvunnen detaljplan ska respektive markområde direktanvisas till Svenska Studenthus till en marknadsmässig köpeskilling. Respektive direktanvisning ska därefter godkännas av regionstyrelsen och i förekommande fall även av regionfullmäktige för att vara giltig. Region Godand skall även i möjligaste mån verka för en positiv dialog med Godandshem som kan omfatta förvärv av befintliga studentbostäder och samarbete kring byggnation av nya studentbostäder. Denna avsiktsförklaring innebär inte att ett avtal kommit till stånd mellan parterna. Den utgör däremot en förpliktelse att parterna ska ha som syfte att diskutera och förhandla i ändamålet att få till stånd markanvisningsavtal. Parterna binds därför först när ett slutligt avtal undertecknas. s\ yl Besöksadress Visborgsallén 19 Bg 339-8328 Pg 18 97 50-3 Postadress SE-621 81 Visby Org nr 212000-0803 Telefon +46 (0)498 26 90 00 vx\ Webbplats www.gotland.se Gotla Page 268 of 416

Regionstyrelseförvaltningen Region Gotland Detta avtal har upprättats i två exemplar varav parterna tagit var sitt. Stockholm den 13/9 2018 För Svenska Studenthus AB Hans Christian Lindbe den / 2018 För Region Gotland Meit Fohlin Peter Lindvall Page 269 of 416

Regionstyrelseförvaltningen Helena Andersson Tjänsteskrivelse RS 2017/291 18 maj 2018 Regionstyrelsen Motion. Klimatinvestera i laddinfrastruktur för elfordon Förslag till regionstyrelsen för beslut i regionfullmäktige Motionen avslås. Tekniska nämnden får i uppdrag att i årsredovisningen för 2018 och därefter, till regionfullmäktige redovisa status för laddplatser på regionens parkeringar, inklusive ansökt extern finansiering till dessa Sammanfattning Lisbeth Bokelund (MP) m.fl. har till regionfullmäktige 2017-03-27 lämnat motion Klimatinvestera i laddinfrastruktur för elfordon. I motionen förs fram att Sveriges klimatmål att vara fossilfritt 2050 ställer stora krav på aktivt arbete för att ställa om från fossilberoende. Utöver antagen biogasstrategi bör Region Gotland också aktivt arbeta för utveckling av eldrivna fordon och laddinfrastruktur för dessa. Exempelvis bör befintliga och planerade bostadsområden utrustas med publika laddstationer. Delfinansiering för utbyggnad av laddinfrastruktur kan sökas ur regeringens tillsatta medel för minskning av koldioxidutsläpp. Motionens förslag är att Region Gotland tar fram en handlingsplan för laddinfrastruktur på Gotland samt en tidplan och organisation för denna. Motionen har remitterats för synpunkter till tekniska nämnden, byggnadsnämnden samt miljö- och hälsoskyddsnämnden. De två senare är positiva till motionens förslag, medan tekniska nämnden föreslår att motionen avslås med anledning av pågående arbete med en ny parkeringsstrategi och ny parkeringsnorm där bland annat dessa frågor behandlas. Ärendebeskrivning Motionen lyfter fram följande: På Gotland är avstånden så korta att det är möjligt att pendla om man kan garanteras en laddpunkt när man handlar, arbetar eller tränar. Elfordon kan med fördel användas i stadstrafik men i dag finns det få allmänna laddmöjligheter i Visby. Att ha publika laddstationer är viktigt för att åstadkomma en hög andel elfordon, skapa förtroende för laddfordon och få en god rörlighet i samhället. 1 (3) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 270 of 416 Webbplats www.gotland.se

Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2017/291 Utöver det visar forskning att ungefär 80-90 procent av överförd energi sker vid ickepublika laddställen såsom enskilda parkeringsplatser. Därför är det viktigt att utrusta befintliga och planerade bostadsområden med laddmöjligheter för att möjliggöra för laddfordon. Detta behöver ske vid detaljplaneläggning och i befintliga områden som exempelvis GotlandsHems. Vi vill även se att det finns möjlighet att köra sitt elfordon till regionens arbetsplatser och där ha möjlighet att ladda sin bil. Bedömning Regionstyrelseförvaltningen ställer sig bakom tekniska förvaltningens förslag att frågan integreras i parkeringsstrategin, men önskar årlig återkoppling från tekniska förvaltningen på utvecklingen av laddinfrastruktur, särskilt som både miljö-och hälsoskyddsnämnden och byggnadsnämnden är positiva till motionen och nämnderna har beslutat att anta samhällsbyggnadsförvaltningens yttrande som sitt eget. Samhällsbyggnadsförvaltningens yttrande från 2017 Utvecklingen av eldrivna fordon går snabbt och det finns anledning att tro att vi står inför ett snart paradigmskifte där elfordon också blir ett allt mer ekonomiskt fördelaktigt val för privatbilister. Tillgången till laddmöjlighet både i anslutning till bostad och arbete kommer säkerligen att påverka hur snabbt samhället klarar att ställa om till fossilfri fordonstrafik. Idag utrustas många nya bostadsområden på Gotland med framdragen el i anslutning till parkeringsplatser. En kommunalt antagen handlingsplan skulle, som förvaltningen ser det, framförallt vara effektiv för att tillskapa laddinfrastruktur i anslutning till befintliga bostadsområden och i anslutning till publika parkeringsplatser, exempelvis i anslutning till annan samhällsservice. En kommunalt antagen handlingsplan bör rikta in sig på möjligheterna att använda markanvisningsinstrumentet och direktiv till det kommunala bostadsbolaget för att möjliggöra för en snabbare utbyggnad av laddinfrastruktur på Gotland. I ett översiktligt planeringsperspektiv kan frågan om strategisk lokalisering av publika laddstationer behöva aktualiseras. Även den parkeringsstrategi som Region Gotland håller på att ta fram borde beröra eventuell påverkan som ny laddinfrastruktur kan ha på parkeringssituationen på Gotland. I detaljplanering är förberedelse av laddinfrastruktur en mindre fråga då laddstationer inte är utrymmeskrävande och därmed inte specifikt behöver tas om hand i en detaljplaneprocess. Eventuellt kan laddstationer i en omställningsfas påverka p- normer och behov av parkeringsplatser om större parkeringsplatser utrustas med ett fåtal laddstationer som då endast ett fåtal bilar kan nyttja. Detta problem torde på sikt kunna avhjälpas med att samtliga parkeringsplatser inom ett parkeringsområde utrustas med laddstolpar. Sammanfattningsvis anser förvaltningen att det med den snabba utveckling som sker inom elbilsområdet vore proaktivt att ta fram en handlingsplan för utbyggd laddinfrastruktur och söka statlig medfinansiering för utbyggnaden. Man behöver utreda hur en handlingsplan i så fall förhåller sig till vår översiktliga planering och man bör också ge akt på hur ett sådant styrdokument påverkar antagna eller pågående strategier, inte minst arbetet med parkeringsstrategi för Gotland och det pågående arbetet med servicestrategi. Nuvarande publika laddplatser på Gotland Enligt sajten laddning.nu finns ett femtiotal aktiva och publikt tillgängliga laddplatser på Gotland, mycket tack vare projektet Elbilslandet Gotland. S.k. snabbladdare finns i Fårösund, Hemse och i Visby. Flera av dessa finns på besöksplatser, men det Page 271 of 416 2 (3)

Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2017/291 är också för besökare och för fastboende utan egen parkering vid bostaden som möjligheten till laddning på allmän parkering är mest angelägen. I Visby saknas laddplatser i områden som Länna, Gråbo, Visborg, Bingeby där många bor eller arbetar. GotlandsHem har hittills satt upp laddplatser i kvarteren Trilobiten och Sjöliljan, men ännu inga laddplatser på boendeparkeringar i äldre bostadsområden. Tekniska förvaltningen redovisade för 2017 att inga laddplatser ännu satts upp på regionens fastigheter. Beslutsunderlag Motion 2017-03-27 Tekniska nämnden 2018-04-25, 129 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2017-09-18, 102 Byggnadsnämnden 2017-09-13, 172 Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall Regiondirektör Skickas till Tekniska nämnden Byggnadsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Page 272 of 416 3 (3)

Tekniska nämnden Sammanträdesdatum 2018-04-25 Protokollsutdrag TN 129 TN 129 RS remiss - Motion. Klimatinvestera i laddinfrastruktur för elfordon TN 2017/1381 TN AU 112 Tekniska nämndens beslut Motionen anses besvarad med anledning av pågående arbete med en ny parkeringsstrategi och ny parkeringsnorm. Miljöpartiet de gröna har i en motion till regionfullmäktige föreslagit regionfullmäktige besluta att Region Gotland tar fram en handlingsplan för en laddinfrastruktur över hela ön inkluderat vem som finansierar, vem som gör vad, samt en tidplan. Som skäl anges klimatförändringar och Sveriges klimatmål att vara fossilfritt 2050. I Regionens energiplan anges att det skall satsas på flera fossilfria transporter och att Uppmuntra och stödja initiativ för utveckling av eldrivna fordon och laddinfrastruktur för dessa. Bedömning Redan 2011 tog förvaltningen in offert på el-fordons laddare från företaget Modul- System Sweden Ab. Offerten gällde deras HecCharger som kan kopplas till Regionens bestånd av parkeringsautomater av märke Hectronic Citea. Avgiften var då tänkt som efterskottsbetalning för laddning inklusive parkering. Projektet blev dock aldrig genomfört på grund av att Regionen då valt att satsa på lokalt producerad biogas. Regionen har två laddplatser på allmänna parkeringar. Den ena ligger vid Cramérgatan och den andra vid Korsgatan. Båda dessa laddplatser gjordes för tillfälligt bruk under Almedalsveckan, men har blivit permanenta. Elen till dessa laddplatser sponsras av Geab. Båda dessa laddplatser ligger numera innanför den gräns där inga fordon får finnas under delar av dygnet under Almedalsveckan. För att undvika kritik för detta har Vattenfall anordnat ett antal laddplatser på parkeringen söder om gamla Hamnterminalen. Dessa var bara uppsatta under Almedalsveckan. På Gotland finns för närvarande ca 130 laddplatser som allmänheten har tillgång till. Dessa laddplatser är utspridda över hela ön. Enligt motionsställaren visar forskning att 80-90 procent av överförd energi sker vid icke-publika landställen såsom enskilda parkeringsplatser. I den parkeringsstrategi och parkeringsnorm som är under utarbetande anges följande: Parkering för elfordon: Gotland ligger i framkant när det gäller ladd punkter för elbilar. Det finns dock ingen tydlig strategi kring hur utbyggnaden ska se ut framöver, men regionen bör sträva 1 (2) Utdragsbestyrkande/namnförtydligande Page 273 of 416

Tekniska nämnden Sammanträdesdatum 2018-04-25 Protokollsutdrag TN 129 efter ett fortsätta ligga i framkant för ladd punkter på allmän plats. Samtliga nya och befintliga parkeringar som kommunen råder över bör därför sträva efter att minst 10 procent av platserna är utrustade med laddpunkter. Det bör också genomföras informationssatsningar mot hyres och bostadsföreningar syfte att hjälpa dessa att införa laddpunkter. För att uppmuntra användande av hållbara transportmedel kan laddning vara avgiftsfritt initialt, men bör på sikt avgiftsbeläggas. Tydligare riktlinjer kring laddning kan tas fram i takt med att fler laddpunkter skapas. Utbyggnad av ladd infrastruktur Gotland är i framkant när det gäller laddpunkter för elbilar och elhybrider. Det är dock ingen anledning att bromsa in. I skrivande stund har Region Gotland drygt 130 ladd punkter vilket gör att det bara är Göteborg och Stockholm som ligger före. Region Gotland bör ansvara för denna satsning, men också se till att utbilda fastighetsägare, arbetsgivare och andra tänkbara investerare. I kommande parkeringsnorm anges möjligheter för byggherrar eller fastighetsägare att erhålla rabatt på parkeringstalen om särskilda åtgärder görs så som bilpooler och cykel pooler. Att en viss del av parkeringarna på kvartersmark skall vara utrustade med laddningsmöjligheter kommer också att anges. Parkeringsstrategin och parkeringstalen är ännu inte antagna av Regionfullmäktige. Parkeringsstrategin och parkeringstalen kommer att hantera de frågor som lyfts fram i motionen. Det finns därför ingen anledning att starta en parallell process som motionen föreslår. Ärendets behandling under mötet Ärendet föredrogs av avdelningschef Jenny Iversjö. Arbetsutskottets förslag till tekniska nämnden Motionen anses besvarad med anledning av pågående arbete med en ny parkeringsstrategi och ny parkeringsnorm. Beslutsunderlag Motion 2017-03-27 Klimatinvestera i laddinfrastruktur för elfordon Tjänsteskrivelse 2018-04-03 Skickas till Regionstyrelsen 2 (2) Utdragsbestyrkande/namnförtydligande Page 274 of 416

Teknikförvaltningen Lennart Klintbom Tjänsteskrivelse TN 2017/1381 3 april 2018 Tekniska nämnden RS remiss - Motion. Klimatinvestera i laddinfrastruktur för elfordon Förslag till beslut Motionen avslås med anledning av pågående arbete med en ny parkeringsstrategi och ny parkeringsnorm. Sammanfattning Miljöpartiet de gröna har i en motion till regionfullmäktige föreslagit regionfullmäktige besluta att Region Gotland tar fram en handlingsplan för en laddinfrastruktur över hela ön inkluderat vem som finansierar, vem som gör vad, samt en tidplan. Som skäl anges klimatförändringar och Sveriges klimatmål att vara fossilfritt 2050. I Regionens energiplan anges att det skall satsas på flera fossilfria transporter och att Uppmuntra och stödja initiativ för utveckling av eldrivna fordon och laddinfrastruktur för dessa. Bedömning Redan 2011 tog förvaltningen in offert på el-fordons laddare från företaget Modul- System Sweden Ab. Offerten gällde deras HecCharger som kan kopplas till Regionens bestånd av parkeringsautomater av märke Hectronic Citea. Avgiften var då tänkt som efterskottsbetalning för laddning inklusive parkering. Projektet blev dock aldrig genomfört på grund av att Regionen då valt att satsa på lokalt producerad biogas. Regionen har två laddplatser på allmänna parkeringar. Den ena ligger vid Cramérgatan och den andra vid Korsgatan. Båda dessa laddplatser gjordes för tillfälligt bruk under Almedalsveckan, men har blivit permanenta. Elen till dessa laddplatser sponsras av Geab. Båda dessa laddplatser ligger numera innanför den gräns där inga fordon får finnas under delar av dygnet under Almedalsveckan. För att undvika kritik för detta har Vattenfall anordnat ett antal laddplatser på parkeringen söder om gamla Hamnterminalen. Dessa var bara uppsatta under Almedalsveckan. På Gotland finns för närvarande ca 130 laddplatser som allmänheten har tillgång till. Dessa laddplatser är utspridda över hela ön. Enligt motionsställaren visar forskning att 80-90 procent av överförd energi sker vid icke-publika landställen såsom enskilda parkeringsplatser. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-tn@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 275 of 416 Webbplats www.gotland.se

Teknikförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland TN 2017/1381 I den parkeringsstrategi och parkeringsnorm som är under utarbetande anges följande: Parkering för elfordon: Gotland ligger i framkant när det gäller ladd punkter för elbilar. Det finns dock ingen tydlig strategi kring hur utbyggnaden ska se ut framöver, men regionen bör sträva efter ett fortsätta ligga i framkant för ladd punkter på allmän plats. Samtliga nya och befintliga parkeringar som kommunen råder över bör därför sträva efter att minst 10 procent av platserna är utrustade med laddpunkter. Det bör också genomföras informationssatsningar mot hyres och bostadsföreningar syfte att hjälpa dessa att införa laddpunkter. För att uppmuntra användande av hållbara transportmedel kan laddning vara avgiftsfritt initialt, men bör på sikt avgiftsbeläggas. Tydligare riktlinjer kring laddning kan tas fram i takt med att fler laddpunkter skapas. Utbyggnad av ladd infrastruktur Gotland är i framkant när det gäller laddpunkter för elbilar och elhybrider. Det är dock ingen anledning att bromsa in. I skrivande stund har Region Gotland drygt 130 ladd punkter vilket gör att det bara är Göteborg och Stockholm som ligger före. Region Gotland bör ansvara för denna satsning, men också se till att utbilda fastighetsägare, arbetsgivare och andra tänkbara investerare. I kommande parkeringsnorm anges möjligheter för byggherrar eller fastighetsägare att erhålla rabatt på parkeringstalen om särskilda åtgärder görs så som bilpooler och cykel pooler. Att en viss del av parkeringarna på kvartersmark skall vara utrustade med laddningsmöjligheter kommer också att anges. Parkeringsstrategin och parkeringstalen är ännu inte antagna av Regionfullmäktige. Parkeringsstrategin och parkeringstalen kommer att hantera de frågor som lyfts fram i motionen. Det finns därför ingen anledning att starta en parallell process som motionen föreslår. Beslutsunderlag Motion 2017-03-27 Klimatinvestera i laddinfrastruktur för elfordon Tjänsteskrivelse 2018-04-03 Teknikförvaltningen Patric Ramberg Teknisk direktör Skickas till Regionstyrelsen Page 276 of 416 2 (2)

Miljö och hälsoskyddsnämnden Sammanträdesdatum 2017-09-18 Protokollsutdrag MHN 102 RS remiss - Motion. Klimatinvestera i laddinfrastruktur för elfordon MHN 2017/2211 Miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden ställer sig positiva till motionen och antar Samhällsbyggnadsförvaltningens yttrande som sitt eget. Bedömning Miljöpartiet har till regionfullmäktige 2017-03-27 lämnat motion Klimatinvestera i laddinfrastruktur för elfordon. I motionen framförs att Sveriges klimatmål att vara fossilfritt 2050 ställer stora krav på aktivt arbete för att ställa om från fossilberoende. Utöver antagen biogasstrategi bör Region Gotland också aktivt arbeta för utveckling av eldrivna fordon och laddinfrastruktur för dessa. Exempelvis bör befintliga och planerade bostadsområden utrustas med publika laddstationer. Delfinansiering för utbyggnad av laddinfrastruktur kan sökas ur regeringens tillsatta medel för minskning av koldioxidutsläpp. Motionen föreslår att Region Gotland tar fram en handlingsplan för laddinfrastruktur på Gotland samt en tidplan och organisation för denna. Motionen har remitterats för synpunkter till tekniska nämnden, byggnadsnämnden samt miljö- och hälsoskyddsnämnden. Samhällsbyggnadsförvaltningens yttrande Utvecklingen av eldrivna fordon går snabbt och det finns anledning att tro att vi står inför ett snart paradigmskifte där elfordon också blir ett allt mer ekonomiskt fördelaktigt val för privatbilister. Tillgången till laddmöjlighet både i anslutning till bostad och arbete kommer säkerligen att påverka hur snabbt samhället klarar att ställa om till fossilfri fordonstrafik. Idag utrustas många nya bostadsområden på Gotland med framdragen el i anslutning till parkeringsplatser. En kommunalt antagen handlingsplan skulle, som förvaltningen ser det, framförallt vara effektiv för att tillskapa laddinfrastruktur i anslutning till befintliga bostadsområden och i anslutning till publika parkeringsplatser, exempelvis i anslutning till annan samhällsservice. En kommunalt antagen handlingsplan bör rikta in sig på möjligheterna att använda markanvisningsinstrumentet och direktiv till det kommunala bostadsbolaget för att möjliggöra för en snabbare utbyggnad av laddinfrastruktur på Gotland. I ett översiktligt planeringsperspektiv kan frågan om strategisk lokalisering av publika laddstationer behöva aktualiseras. Även den parkeringsstrategi som Region Gotland håller på att ta fram borde beröra eventuell påverkan som ny laddinfrastruktur kan ha på parkeringssituationen på Gotland. I detaljplanering är förberedelse av laddinfrastruktur en mindre fråga då laddstationer Utdragsbestyrkande/namnförtydligande Page 277 of 416

Miljö och hälsoskyddsnämnden Sammanträdesdatum 2017-09-18 Protokollsutdrag inte är utrymmeskrävande och därmed inte specifikt behöver tas om hand i en detaljplaneprocess. Eventuellt kan laddstationer i en omställningsfas påverka p- normer och behov av parkeringsplatser om större parkeringsplatser utrustas med ett fåtal laddstationer som då endast ett fåtal bilar kan nyttja. Detta problem torde på sikt kunna avhjälpas med att samtliga parkeringsplatser inom ett parkeringsområde utrustas med laddstolpar. Sammanfattningsvis anser förvaltningen att det med den snabba utveckling som sker inom elbilsområdet vore proaktivt att ta fram en handlingsplan för utbyggd laddinfrastruktur och söka statlig medfinansiering för utbyggnaden. Man behöver utreda hur en handlingsplan i så fall förhåller sig till vår översiktliga planering och man bör också ge akt på hur ett sådant styrdokument påverkar antagna eller pågående strategier, inte minst arbetet med parkeringsstrategi för Gotland och det pågående arbetet med servicestrategi. Arbetsutskottets beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden ställer sig postiva till motionen och antar Samhällsbyggnadsförvaltningens yttrande som sitt eget. Beslutsunderlag Motion till regionfullmäktige Klimatinvestera i laddinfrastruktur för elfordon 2017.03.27 Ärendets behandling under mötet Ärendet presenterades av förvaltningschef Johan Åberg. Skickas till Regionstyrelsen Sökande Regionstyrelseförvaltningen, Regionfullmäktige Utdragsbestyrkande/namnförtydligande Page 278 of 416

Page 279 of 416

Page 280 of 416

Samhällsbyggnadsförvaltningen Christian Hegardt Tjänsteskrivelse BN 2017/1573 18 augusti 2017 Byggnadsnämnden Motion Klimatinvestera i laddinfrastruktur för elfordon Förslag till beslut Byggnadsnämnden ställer sig positivt till motionen och förklarar förvaltningens yttrande som sitt eget Bakgrund Miljöpartiet har till regionfullmäktige 2017-03-27 lämnat motion Klimatinvestera i laddinfrastruktur för elfordon. I motionen framförs att Sveriges klimatmål att vara fossilfritt 2050 ställer stora krav på aktivt arbete för att ställa om från fossilberoende. Utöver antagen biogasstrategi bör Region Gotland också aktivt arbeta för utveckling av eldrivna fordon och laddinfrastruktur för dessa. Exempelvis bör befintliga och planerade bostadsområden utrustas med publika laddstationer. Delfinansiering för utbyggnad av laddinfrastruktur kan sökas ur regeringens tillsatta medel för minskning av koldioxidutsläpp. Motionen föreslår att Region Gotland tar fram en handlingsplan för laddinfrastruktur på Gotland samt en tidplan och organisation för denna. Motionen har remitterats för synpunkter till tekniska nämnden, byggnadsnämnden samt miljö- och hälsoskyddsnämnden. Samhällsbyggnadsförvaltningens yttrande Utvecklingen av eldrivna fordon går snabbt och det finns anledning att tro att vi står inför ett snart paradigmskifte där elfordon också blir ett allt mer ekonomiskt fördelaktigt val för privatbilister. Tillgången till laddmöjlighet för både elbilar och elcyklar i anslutning till bostad och arbete kommer säkerligen att påverka hur snabbt samhället klarar att ställa om till fossilfri fordonstrafik. Idag utrustas många nya 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-bn@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 281 of 416 Webbplats www.gotland.se

Samhällsbyggnadsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland BN 2017/1573 bostadsområden på Gotland med framdragen el i anslutning till parkeringsplatser. En kommunalt antagen handlingsplan skulle, som förvaltningen ser det, framförallt vara effektiv för att tillskapa laddinfrastruktur i anslutning till befintliga bostadsområden och i anslutning till publika parkeringsplatser, exempelvis i anslutning till annan samhällsservice. En kommunalt antagen handlingsplan bör rikta in sig på möjligheterna att använda markanvisningsinstrumentet och direktiv till det kommunala bostadsbolaget för att möjliggöra för en snabbare utbyggnad av laddinfrastruktur på Gotland. I ett översiktligt planeringsperspektiv kan frågan om strategisk lokalisering av publika laddstationer behöva aktualiseras. Även den parkeringsstrategi som Region Gotland håller på att ta fram borde beröra eventuell påverkan som ny laddinfrastruktur kan ha på parkeringssituationen på Gotland. I detaljplanering är förberedelse av laddinfrastruktur en mindre fråga då laddstationer inte är utrymmeskrävande och därmed inte specifikt behöver tas om hand i en detaljplaneprocess. Eventuellt kan laddstationer i en omställningsfas påverka p- normer och behov av parkeringsplatser om större parkeringsplatser utrustas med ett fåtal laddstationer som då endast ett fåtal bilar kan nyttja. Detta problem torde på sikt kunna avhjälpas med att samtliga parkeringsplatser inom ett parkeringsområde utrustas med laddstolpar. Sammanfattningsvis anser förvaltningen att det med den snabba utveckling som sker inom elbilsområdet vore proaktivt att ta fram en handlingsplan för utbyggd laddinfrastruktur och söka statlig medfinansiering för utbyggnaden. Man behöver utreda hur en handlingsplan i så fall förhåller sig till vår översiktliga planering och man bör också ge akt på hur ett sådant styrdokument påverkar antagna eller pågående strategier, inte minst arbetet med parkeringsstrategi för Gotland och det pågående arbetet med servicestrategi. Beslutsunderlag Motion till regionfullmäktige Klimatinvestera i laddinfrastruktur för elfordon 2017.03.27 Johan Åberg Samhällsbyggnadsdirektör Skickas till Regionstyrelsen Page 282 of 416 2 (2)

MOTION 2017-03-27 Till regionfullmäktige Lisbeth Bokelund, m.fl. KLIMATINVESTERA I LADDINFRASTUKTUR FÖR ELFORDON Flera tydliga tecken talar för att klimatet på jorden håller på att förändras utöver den naturliga variationen. Vi har de senaste åren fått se minskning av istäcket i Arktis, stigande havsnivåer och förändrade nederbördsmönster, enligt SMHI. Det har medfört översvämningar, extremväder och torka, som resulterat i vattenbrist, det har vi inte minst fått uppleva här på Gotland. För Sveriges del är det tydligt att de senaste 25 åren har varit betydligt varmare än normalt, vilket mycket troligt har sin orsak i den globala uppvärmningen. Sveriges klimatmål att vara fossilfritt 2050 kräver att vi arbetar aktivt på bred front med flera alternativ för att ställa om vårt fossilberoende. Region Gotlands biogasstrategi är bra och nödvändig. Men det kommer inte att lösa alla våra transportbehov varken nu eller i framtiden. Därför måste vi satsa på fler fossilfria transporter, vilket bland annat definieras i Energiplanen som att Uppmuntra och stödja initiativ för utveckling av eldrivna fordon och laddinfrastruktur för dessa. Elbilar och elcyklar ökar snabbt i samhället och det är ett stort steg i riktning mot ett fossilfritt transportsystem. Att få till ett system av laddmöjligheter för elfordon är grundläggande för att minska fossilberoendet på vägarna, detta kräver aktiva satsningar av både kommuner och företag. Så om laddfordon ska bli fler måste det finnas en väl utvecklad laddinfrastruktur med både publika och icke-publika laddstationer. På Gotland är avstånden så korta att det är möjligt att pendla om man kan garanteras en laddpunkt när man handlar, arbetar eller tränar. Elfordon kan med fördel användas i stadstrafik men i dag finns det få allmänna laddmöjlighet i Visby. Att ha publika laddstationer är viktigt för att åstadkomma en hög andel elfordon, skapa förtroende för laddfordon och få en god rörlighet i samhället. Utöver det visar forskning att ungefär 80-90 procent av överförd energi sker vid icke-publika laddställen såsom enskilda parkeringsplatser. Därför är det viktigt att utrusta befintliga och planerade bostadsområden med laddmöjligheter för att möjliggöra för laddfordon. Detta behöver ske vid detaljplaneläggning och i befintliga områden som exempelvis Gotlandshems. Vi vill även se att det finns möjlighet att köra sitt elfordon till regionens arbetsplatser och där ha möjlighet att ladda sin bil. Regeringen satsar nu på att minska koldioxidutsläppen i statsbudgeten med 600 miljoner kronor per år 2017 och 2018. Stödet gå under namnet "Klimatklivet" det hanteras av Naturvårdverket och det är kommuner och företag kan söka pengarna. Detta är en möjlighet att delfinansiera en ny infrastruktur. Klimatklivet står för ca halva investeringskostnaden för åtgärderna. Miljöpartiet de gröna föreslår regionfullmäktige: att Region Gotland tar fram en handlingsplan för en laddinfrastruktur över hela ön inkluderat vem som finansierar, vem som gör vad, samt en tidsplan. Visby, datum som ovan Lisbeth Bokelund (MP) Isabel Enström (MP) Stefaan De Maecker (MP) Cecilia Nygren(MP) Karin Sutare (MP) Karl-Allan Nordblom (MP) Lena Stenström (MP) Ola Matting (MP) MILJÖPARTIET DE GRÖNA PÅ GOTLAND Sidan 1 av 1 Page 283 of 416

Tekniska nämnden Sammanträdesdatum 2018-01-31 Protokollsutdrag TN 23 RS-remiss - Motion. Miljömål gällande transporter. TN 2017/2349 TN AU 18 Tekniska nämndens beslut Motionen avslås och överlämnas till fullmäktige för beslut. Sammanfattning Robin Storm (M) har i en motion yrkat på att: Vid upphandlingar specificerar att minst Euro 5 ska uppnås för lastbilar som används av samarbetspartners. Region Gotland aldrig köper en lastbil som inte uppnår till Euro 6. Bedömning Vid upphandling av samarbetspartners till Region Gotland avseende lastbilar eller entreprenörsmaskiner är det ett rimligt krav att specificera minst ett Euro 5 krav. Detta har teknikförvaltningen för avsikt att göra framgent, dock har förvaltningen fortfarande ett gällande avtal att förhålla sig till och där framgår följande: Fordon med totalvikt över 3,5 ton, ska uppfylla kraven enligt Euro IV eller senare Eurokrav. När detta avtal upphör, alternativt sägs upp från någon del av parterna, har teknikförvaltningen för avsikt att ställa minst Euro 5 krav i kommande upphandling. Svaret avseende att Region Gotland aldrig köper en lastbil som inte uppnår till Euro 6 är följande: Vid nyanskaffning av last- och entreprenadmaskiner är detta en rimlig målsättning. Däremot går den inte att uppfylla i praktiken då teknikförvaltningen även upphandlar begagnade maskiner. Där kan förvaltningen inte ställa Euro 6 krav i upphandlingen. Av de tilldelade medlen förvaltningen har både i maskinanskaffningsplanen samt i driftsbudgeten finns inte de ekonomiska förutsättningarna att aldrig köpa ett fordon som inte uppnår Euro 6. Om förvaltningen enbart upphandlar nya fordon fungerar det med Euro 6 men med gällande ekonomiska ramar går det ej att uppnå att aldrig köpa en last- eller entreprenadmaskin som inte uppnår Euro 6. Beslutsunderlag Motion 2017-06-19 Tjänsteskrivelse 2017-12-13 Ärendets behandling under mötet Arbetsutskottets förslag till tekniska nämnden Utdragsbestyrkande/namnförtydligande Page 284 of 416

Tekniska nämnden Sammanträdesdatum 2018-01-31 Protokollsutdrag Motionen avslås och överlämnas till fullmäktige för beslut. Skickas till Regionstyrelsen Utdragsbestyrkande/namnförtydligande Page 285 of 416

Regionstyrelseförvaltningen Dag Hultemar Tjänsteskrivelse RS 2017/587 14 maj 2018 Regionstyrelsen Motion. Miljömål gällande transporter Förslag till beslut Motionen avslås. Sammanfattning Robin Storm (M) har i en motion yrkat på att: Vid upphandlingar specificeras att minst Euro 5 ska uppnås för lastbilar som används av samarbetspartners. Region Gotland aldrig köper en lastbil som inte uppnår till Euro 6 Regionstyrelseförvaltningen föreslår med hänvisning till förvaltningens bedömning att motionen avslås. Bedömning Vid upphandling av samarbetspartners till Region Gotland avseende lastbilar eller entreprenörsmaskiner är det ett rimligt krav att specificera minst ett Euro 5 krav. Detta har teknikförvaltningen för avsikt att göra framgent, dock har förvaltningen fortfarande ett gällande avtal att förhålla sig till och där framgår följande: Fordon med totalvikt över 3,5 ton, ska uppfylla kraven enligt Euro IV eller senare Eurokrav. När detta avtal upphör, alternativt sägs upp från någon del av parterna, har teknikförvaltningen för avsikt att ställa minst Euro 5 krav i kommande upphandling. Svaret avseende att Region Gotland aldrig köper en lastbil som inte uppnår till Euro 6 är följande: Vid nyanskaffning av last- och entreprenadmaskiner är detta en rimlig målsättning. Däremot går den inte att uppfylla i praktiken då teknikförvaltningen även upphandlar begagnade maskiner. Där kan förvaltningen inte ställa Euro 6 krav i upphandlingen. Av de tilldelade medlen förvaltningen har både i maskinanskaffningsplanen samt i driftsbudgeten finns inte de ekonomiska förutsättningarna att aldrig köpa ett fordon som inte uppnår Euro 6. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 286 of 416 Webbplats www.gotland.se

Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2017/587 Om förvaltningen enbart upphandlar nya fordon fungerar det med Euro 6 men med gällande ekonomiska ramar går det ej att uppnå att aldrig köpa en last- eller entreprenadmaskin som inte uppnår Euro 6. Tekniska nämnden har 2018-01-31, 23, föreslagit att motionen avslås. Regionstyrelseförvaltningen delar den bedömning. Beslutsunderlag Motion 2017-06-19 Tekniska nämnden 2018-01-31, 23 Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall Regiondirektör Skickas till Tekniska nämnden Page 287 of 416 2 (2)

Teknikförvaltningen Isak Malm Tjänsteskrivelse TN 2017/2349 13 december 2017 Tekniska nämnden RS-remiss - Motion. Miljömål gällande transporter. Förslag till beslut Motionen avslås och överlämnas till fullmäktige för beslut. Sammanfattning Robin Storm (M) har i en motion yrkat på att: Vid upphandlingar specificerar att minst Euro 5 ska uppnås för lastbilar som används av samarbetspartners. Region Gotland aldrig köper en lastbil som inte uppnår till Euro 6 Bedömning Vid upphandling av samarbetspartners till Region Gotland avseende lastbilar eller entreprenörsmaskiner är det ett rimligt krav att specificera minst ett Euro 5 krav. Detta har teknikförvaltningen för avsikt att göra framgent, dock har förvaltningen fortfarande ett gällande avtal att förhålla sig till och där framgår följande: Fordon med totalvikt över 3,5 ton, ska uppfylla kraven enligt Euro IV eller senare Eurokrav. När detta avtal upphör, alternativt sägs upp från någon del av parterna, har teknikförvaltningen för avsikt att ställa minst Euro 5 krav i kommande upphandling. Svaret avseende att Region Gotland aldrig köper en lastbil som inte uppnår till Euro 6 är följande: Vid nyanskaffning av last- och entreprenadmaskiner är detta en rimlig målsättning. Däremot går den inte att uppfylla i praktiken då teknikförvaltningen även upphandlar begagnade maskiner. Där kan förvaltningen inte ställa Euro 6 krav i upphandlingen. Av de tilldelade medlen förvaltningen har både i maskinanskaffningsplanen samt i driftsbudgeten finns inte de ekonomiska förutsättningarna att aldrig köpa ett fordon som inte uppnår Euro 6. Om förvaltningen enbart upphandlar nya fordon fungerar det med Euro 6 men med gällande ekonomiska ramar går det ej att uppnå att aldrig köpa en last- eller entreprenadmaskin som inte uppnår Euro 6. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-tn@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 288 of 416 Webbplats www.gotland.se

Teknikförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland TN 2017/2349 Beslutsunderlag Motion 2017-06-19 Tjänsteskrivelse 2017-12-13 Teknikförvaltningen Patric Ramberg Teknisk direktör Skickas till Regionstyrelsen Page 289 of 416 2 (2)

Visby 2017-06-19 Motion: Till: Miljömål gällande transporter Regionfullmäktige Gotland Region Gotland (nedan kallat RG) har väldigt högt ställda miljö- och klimatmål i sin Vision 2025. Detta bör också gälla när RG upphandlar lastbilstjänster. Ett minimumkrav kan tyckas vara minst Euro 5-klassning på lastbilarna som utför tjänster för RGs räkning. RG borde själva också ha en policy att så fort man införskaffar en lastbil ytterligare i fordonsparken så ska den uppfylla Euro 6. På detta sätt kan RG genom handling också visa att man menar allvar av sin Vision. Därför yrkar jag att: Vid upphandlingar specificerar att minst Euro 5 ska uppnås för lastbilar som används av samarbetspartners. Region Gotland aldrig köper en lastbil som inte uppnår till Euro 6 Robin Storm (M) Page 290 of 416

Regionstyrelseförvaltningen Anna Adler Tjänsteskrivelse RS 2017/1057 26 januari 2018 Regionstyrelsen Motion. Ej klara detaljplaner vid markanvisning Förslag till regionstyrelsen för beslut i regionfullmäktige Motionen anses besvarad. Ärendebeskrivning Anna Hrdlicka (M) yrkar i en motion att Region Gotland vid markanvisningstävlingar och markanvisningar arbetar klart detaljplanen tillsammans med exploatören för att dra nytta av deras kunskaper. I regionens gällande riktlinjer för markexploatering- och försäljning av mark och fastigheter finns angivet under punkten 3.1 e, att detaljplanearbetet ska ske i nära samverkan mellan regionen och byggherren. För närvarande görs en översyn av regionens riktlinjer, bland annat ovan nämnda riktlinjer, och denna punkt kommer då att kvarstå. Regionen har vid ett antal markexploateringar arbetat enligt motionens förslag, t ex pågår för närvarande ett sådant arbete på fastigheten Järnvägen 4 i Visby med Gillöga AB. Tidigare har regionen även haft ett samarbete kring arbetet med detaljplanen med exploatörerna på fastigheten Sergeanten i Visby. AB Gotlandshem har fått en direktanvisning av del av Gråbo 1:8 med förutsättningen att detaljplanearbetet ska ske i nära samarbete med regionen. Regionstyrelseförvaltningens ambition är att även framledes arbeta i enlighet med vad Anna Hrdlicka framför i sin motion. Bedömning Regionstyrelseförvaltningen gör bedömningen att Anna Hrdlickas motion är relevant och att regionen redan idag arbetar i enlighet med motionen. Beslutsunderlag Motion 2017-11-20 Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall Regiondirektör 1 (1) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 291 of 416 Webbplats www.gotland.se

Page 292 of 416

Page 293 of 416

Samhällsbyggnadsförvaltningen Christian Hegardt Tjänsteskrivelse BN 2017/1573 18 augusti 2017 Byggnadsnämnden Motion Ej klara detaljplaner vid markanvisning Förslag till beslut Byggnadsnämnden anser motionen besvarad. Bakgrund Anna Hrdlicka (M) har till regionfullmäktige 2017-11-20 lämnat motion Ej klara detaljplaner vid markanvisning. I motionen framförs att Region Gotland för att få fler intressenter till markanvisningstävlingar bör arbeta fram detaljplaner till samrådshandling innan markanvisningsförfarande för att sedan i samarbete med den valda exploatören slutföra detaljplanen. Detta förfarande bör då underförstått ersätta ett där man markanvisar med en antagen, och inte längre påverkbar, detaljplan som grund. Motionären yrkar att vi vid markanvisningstävlingar och markanvisningar arbetat klart detaljplanen tillsammans med exploatören för att dra nytta av deras kunskaper. Motionen har remitterats för synpunkter till byggnadsnämnden. Samhällsbyggnadsförvaltningens yttrande Synpunkterna och yrkandet i motionen beskriver i allt väsentligt den nuvarande markanvisningsprocessen på Region Gotland så som den tillämpats för exempelvis stora markanvisningar inom Kv Sergeanten, Kv Järnvägen, Kv Fiskmåsen och Kv Kolgården, där detaljplaner i samrådsskede eller planprogram varit förutsättning för markanvisningstävlingarna. Några markanvisningstävlingar som genomförts senaste två åren, exempelvis för Kv Signallottan, har haft redan antagna detaljplaner som underlag. I Kv Signallottan föll sig detta naturligt då den stora utbyggnaden på A7- fältet inte möjliggjorde att hela området markanvisades samtidigt. Att markanvisningsförfarandet genomförs efter samråd har identifierats som en bra möjlighet att i dialog med exploatörer slutföra detaljplanearbetet. En antagen detaljplan behöver trots detta kunna vara tillräckligt flexibel för att möjliggöra andra 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-bn@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 294 of 416 Webbplats www.gotland.se

Samhällsbyggnadsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland BN 2017/1573 och framtida lösningar om det tänkta projektet inte genomförs. Detta ska inte förstås som att stadsbyggnadsvisionen läggas åt sidan. Grundförutsättningar behöver klargöras i detaljplanen, men en gemensam stadsbyggnadsvision kan bara etableras i dialog. Region Gotland behöver bli ännu tydligare med vilka kvaliteter och värden som bör finnas i förgrunden när regionen utvecklar och försäljer egen mark. Denna ambition behöver möta enskilda exploatörers egna förutsättningar och visioner i tät dialog under projektets gång. Samhällsbyggnadsförvaltningen delar motionärens synpunkt att hårt styrda krav i markanvisningstävlingar kan vara hämmande för intresset att delta. Där behöver Region Gotland hitta sätt att begära in enklare underlag utan att ge avkall på kvalitetsbedömningen som ett grundkriterium i markanvisningstävlingen. Det finns trots allt situationer där en antagen detaljplan kan vara bästa underlaget för en markanvisningstävling. Inte alla exploatörer har den ekonomiska möjligheten att vänta ut en detaljplaneprocess eller ta sig an en större markanvisning. En kombination av mindre avgränsade markanvisningar och en redan antagen detaljplan som underlag för anvisning kan då öka antalet intressenter snarare än tvärtom. Inom ett stadsutvecklingsområde som helhet är förmodligen en blandning av både små och stora markanvisningar en framgångsfaktor. Sammanfattningsvis anser samhällsbyggnadsförvaltningen att motionen kan anses besvarad då yrkandet beskriver en process som redan följs i markanvisningsförfaranden. Beslutsunderlag Motion till regionfullmäktige Ej klara planer detaljplaner vid markanvisning 2017.11.20 Christian Hegardt Stadsarkitekt Johan Åberg Samhällsbyggnadsdirektör Skickas till Regionstyrelsen Page 295 of 416 2 (2)

Visby 2017-11-20 Motion: Till: Ej klara detaljplaner vid markanvisning Regionfullmäktige Gotland Region Gotland har en resa att göra när det gäller markanvisningar, mark- och fastighetsaffärer. Hårt styrda tävlingar där mycket detaljerade detaljplaner och krav ligger till grund lockar inte lika många intressenter och kommer många gånger att diskuteras efter att markanvisningstävlingen avgjorts. Många kommuner i Sverige arbetar med att för markanvisningar och markanvisningstävlingar ta fram detaljplaner men bara fram till samrådshandling för att kunna arbeta klart planen tillsammans med exploatören. Ännu hellre att anvisa på ett planprogram. Diskussionerna kommer då innan planen antas och politiken och exploatören kan vara med och påverka slutresultatet ur ett stadsbyggnadspolitiskt perspektiv. Detta ger också fler konkreta fördelar för organisationen. Bland annat kan Region Gotland få in ny kunskap i de egna korridorerna - att arbeta med aktörer med andra erfarenheter är så gott som alltid berikande. Därför yrkar jag; att vi vid markanvisningstävlingar och markanvisningar arbetat klart detaljplanen tillsammans med exploatören för att dra nytta av deras kunskaper. Anna Hrdlicka (M) Page 296 of 416

Regionstyrelseförvaltningen Lena Johansson Tjänsteskrivelse RS 2017/1056 15 maj 2018 Regionstyrelsen Motion. Bilfritt på Skeppsbron under sommarkvällarna Förslag till beslut Motionen anses besvarad. Tekniska nämnden har gett teknikförvaltningen i uppdrag att fortsätta planeringen för utökade gångfartsområden på Hamnplan och Skeppsbron i Visby. Sammanfattning Anna Hrdlicka (M) har i en motion till Regionfullmäktige yrkat att förutsättningarna för avstängning av Skeppsbron för biltrafik på kvällarna sommartid utreds. Som skäl anges att Skeppsbron sommartid är livligt frekventerad och en plats där folk träffas och flanerar. Skeppsbron skulle enkelt kunna göras om till gågata där människor har företräde framför bilar. Den nödvändiga trafiken skulle kunna ledas via Korsgatan. Bedömning Tekniska nämnden redogör för de regler som gäller. På en gågata får motorfordon inte föras i genomfart. Om Skeppsbron skulle göras om till gågata måste all trafik till Högskolan, Biblioteket, kongresshallen, hamnen, restauranger, parkeringar, m.m. passera Korsgatan för att komma ut på Hamnplan via Hamngatan. Att göra om Skeppsbron till gågata endast kvällstid bedöms inte vara realistiskt. Teknikförvaltningen har dock planer på att utöka de gångfartsområden som finns på Cramérgatan, Donnersgatan och Strandvägen till att också omfatta Hamnplan och Skeppsbron. Detta är ett led i att förbättra för bl.a. den ökande mängd kryssningsbesökare som förväntas komma under 2018. På ett gångfartsområde får motorfordon föras i genomfart men med total väjningsplikt mot gående och endast i gångfart. Kostnader kommer att uppkomma för omskyltning och eventuella hastighetsdämpande åtgärder på nya gångfartsområden. Tekniska nämnden har gett förvaltningen i uppdrag att fortsätta planeringen för utökade gångfartsområden på Hamnplan och Skeppsbron i Visby. Beslutsunderlag Motion 2017-11-20 Tekniska nämnden 2018-02-21, 50 Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall Regiondirektör 1 (1) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 297 of 416 Webbplats www.gotland.se

Tekniska nämnden Sammanträdesdatum 2018-02-21 Protokollsutdrag TN 50 RS Remiss - Motion. Gör Skeppsbron bilfri under sommarkvällarna TN 2017/3507 TN AU 42 Tekniska nämndens beslut Tekniska nämnden anser motionen besvarad. Förvaltningen får uppdrag att fortsätta planeringen för utökade gångfartsområden på Hamnplan och Skeppsbron i Visby. Sammanfattning Anna Hrdlicka har i en motion till Regionfullmäktige yrkat att förutsättningarna för avstängning av Skeppsbron för biltrafik på kvällarna sommartid utreds. Som skäl anges att Skeppsbron sommartid är livligt frekventerad och en plats där folk träffas och flanerar. Skeppsbron skulle enkelt kunna göras om till gågata där människor har företräde framför bilar. Den nödvändiga trafiken kan ledas via Korsgatan. Bedömning På en gågata får motorfordon inte föras i genomfart. Om man gör om Skeppsbron till gågata betyder det att all trafik till Högskolan, Biblioteket, kongresshallen, hamnen, restauranger, parkeringar mm. Måste passera Korsgatan för att ändå komma ut på Hamnplan via Hamngatan. Att göra om Skeppsbron till gågata endast kvällstid är inte realistiskt. Förvaltningen har redan planer på att utöka de gångfartsområden som finns på Cramérgatan, Donnersgatan och Strandvägen till att också omfatta Hamnplan och Skeppsbron. Detta är ett led i att förbättra för b.la. den ökande mängd kryssnings besökare som förväntas komma under 2018. På ett gångfartsområde får motorfordon föras i genomfart men med total väjningsplikt mot gående och endast i gångfart. Förvaltningen kommer att diskutera detta med Polismyndigheten och även titta på eventuella fysiska åtgärder som kan behövas för att säkra gångfart. Kostnader kommer att uppkomma för omskyltning och eventuella hastighetsdämpande åtgärder på nya gångfartsområden. Beslutsunderlag Motion Gör Skeppsbron bilfri under sommarkvällarna Tjänsteskrivelse 2019-01-29. Ärendets behandling under mötet Ärendet föredrogs av avdelningschef Jenny Iversjö. Arbetsutskottets förslag till tekniska nämnden Tekniska nämnden anser motionen besvarad. Förvaltningen får uppdrag att fortsätta planeringen för utökade gångfartsområden Utdragsbestyrkande/namnförtydligande Page 298 of 416

Tekniska nämnden Sammanträdesdatum 2018-02-21 Protokollsutdrag på Hamnplan och Skeppsbron i Visby. Skickas till Regionfullmäktige Utdragsbestyrkande/namnförtydligande Page 299 of 416

Teknikförvaltningen Lennart Klintbom Tjänsteskrivelse TN 2017/3507 29 januari 2018 Tekniska nämnden RS Remiss - Motion. Gör Skeppsbron bilfri under sommarkvällarna Förslag till beslut Tekniska nämnden anser motionen besvarad. Förvaltningen får uppdrag att fortsätta planeringen för utökade gångfartsområden på Hamnplan och Skeppsbron i Visby. Sammanfattning Anna Hrdlicka har i en motion till Regionfullmäktige yrkat att förutsättningarna för avstängning av Skeppsbron för biltrafik på kvällarna sommartid utreds. Som skäl anges att Skeppsbron sommartid är livligt frekventerad och en plats där folk träffas och flanerar. Skeppsbron skulle enkelt kunna göras om till gågata där människor har företräde framför bilar. Den nödvändiga trafiken kan ledas via Korsgatan. Bedömning På en gågata får motorfordon inte föras i genomfart. Om man gör om Skeppsbron till gågata betyder det att all trafik till Högskolan, Biblioteket, kongresshallen, hamnen, restauranger, parkeringar mm. Måste passera Korsgatan för att ändå komma ut på Hamnplan via Hamngatan. Att göra om Skeppsbron till gågata endast kvällstid är inte realistiskt. Förvaltningen har redan planer på att utöka de gångfartsområden som finns på Cramérgatan, Donnersgatan och Strandvägen till att också omfatta Hamnplan och Skeppsbron. Detta är ett led i att förbättra för b.la. den ökande mängd kryssnings besökare som förväntas komma under 2018. På ett gångfartsområde får motorfordon föras i genomfart men med total väjningsplikt mot gående och endast i gångfart. Förvaltningen kommer att diskutera detta med Polismyndigheten och även titta på eventuella fysiska åtgärder som kan behövas för att säkra gångfart. Kostnader kommer att uppkomma för omskyltning och eventuella hastighetsdämpande åtgärder på nya gångfartsområden. Beslutsunderlag Motion Gör Skeppsbron bilfri under sommarkvällarna Tjänsteskrivelse 2019-01-29. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-tn@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 300 of 416 Webbplats www.gotland.se

Teknikförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland TN 2017/3507 Teknikförvaltningen Patric Ramberg Teknisk direktör Skickas till Regionfullmäktige Page 301 of 416 2 (2)

Visby 2017-11-20 Motion: Till: Gör Skeppsbron bilfri under sommarkvällarna Regionfullmäktige Gotland Gotland och Visby är en attraktiv besöksdestination - ett turistmål. Vi har dock en resa att göra tillsammans med näringen för att ytterligare öka attraktiviteten. Att kunna strosa vid vattnet en sommarkväll eller sitta och äta är attraktivt. Många städer har den möjligheten. Exempel är Nyhavn i Köpenhamn, Bryggen i Bergen, och flera andra ställen där solen och sommaren inbjuder till att vistas och äta ute. Vi har chansen vid Skeppsbron i Visby. Sommartid är detta en sträcka som är livligt frekventerad med glassmagasin och restauranger, en plats där folk träffas och flanerar. Det är en plats som kan utvecklas som en attraktiv mötesplats. Idag får människor samsas med biltrafik. Samtidigt råder det bilförbud i innerstaden sommartid och antalet fordonsrörelser bör vara begränsade till antal. Men eftersom det är mycket folk på i Hamnen så lockar det också att bara åka förbi. Enkelt skulle Skeppsbron kunna göras om till en gågata där människor har företräde framför bilar. Den nödvändiga trafiken kan ledas via Korsgatan. Därför yrkar jag: att förutsättningarna för avstängning av Skeppsbron för biltrafik på kvällarna sommartid utreds. Anna Hrdlicka (M) Page 302 of 416

Regionstyrelseförvaltningen Per Wallstedt Tjänsteskrivelse RS 2017/1055 4 maj 2018 Regionstyrelsen Motion. Se över förutsättningarna för hästsporten, genom anläggningsinventering m.m. Förslag till regionstyrelse för beslut i fullmäktige Motionen bifalles. Sammanfattning Anna Hrdlicka (M) har i en motion yrkat på att även ridsporten ska inkluderas i den anläggningsstrategi som ska genomföras av kultur- och fritidsavdelningen med start inom kort. Samt att förutsättningarna för ridsport, speciellt avseende ungdomar, utreds. Bedömning I samband med beslut om framtida kultur- och fritidsverksamheten fick regionstyrelsen i uppdrag att under 2018 till regionfullmäktige återrapportera en plan för utarbetande av ett reviderat fritidspolitiskt program samt en anläggningsstrategi för fritids- och idrottsanläggningar (regionfullmäktige 2017-09-25 117). I tidigare budgetunderlag från kultur- och fritidsnämnden har ett antal större investeringsobjekt aktualiserats inom planperioden, exempelvis nytt badhus, ny ishall, anläggningar för ridsport, gymnastik, fotboll (konstgräs), elljusspår och ombyggnation omklädningsrum. Dessa är inte inarbetade i gällande investeringsplan utan har att hanteras i samband med beslut kring anläggningsstrategi. I anläggningsstrategin ska det belysas hur det ser ut med befintligt bestånd, hur önskemålen från idrotten ser ut, hur vi som Region Gotland kan möta dessa önskemål eller hjälpa idrotterna att själva göra det. I den här genomgången är ambitionen att alla idrotter på Gotland ska vara delaktiga, inte minst genom Gotlands idrottsförbund. I detta inkluderas även ridsporten. Ridsporten utövas, precis som motionen säger, till stor del i privatägda lokaler, men det finns även ridhus där Region Gotlands i dagsläget betalar ut driftsstöd. En del av anläggningsstrategin, vad gäller exempelvis ridsporten, är att se över om hur den ska bedrivas i framtiden och hur Region Gotland på bästa sätt kan medverka till det. Ett av huvudområdena i 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 303 of 416 Webbplats www.gotland.se

Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2017/1055 anläggningsstrategin kommer att vara att på bästa sätt främja idrottande för barn och ungdomar. Även där är givetvis ridsporten inkluderad. Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall Regiondirektör Page 304 of 416 2 (2)

Visby 2017-11-20 Motion: Till: Anläggningsinventering hästsport Regionfullmäktige Gotland Ridsporten är stor i Sverige och har många utövare - de flesta flickor och kvinnor. Gotland är rikets hästtätaste län med fler än 10 000 hästar. Dock har ridsporten inte samma förutsättningar som många andra idrotter när det gäller anläggningar. När Region Gotland nu ser över sina anläggningar och ska upprätta en anläggningsstrategi finns en stor och viktig sport inte med - ridsporten. Detta på grund av att ridsport bedrivs över hela ön och mestadels i privata anläggningar. Vi moderater tror att ridsporten skulle kunna locka fler och bli mer dominerande i det gotländska idrottslivet framöver. Vi ser också att ridsport och ridanläggningar har potential att fungera som fritidsgård, för rehabilitering, eller helt enkelt för aktivt idrotts utövande. Därför skulle vi behöva se över strategiska frågor kring hur hästsporten och dess utövare, som i många fall är flickor, kan stärkas. Därför yrkar jag: Att förutsättningarna för hästsporten, speciellt med avseende på ungdomar, på Gotland Att ridanläggningar ingår i regionens anläggningsinventering. utreds. Anna Hrdlicka (M) Page 305 of 416

Regionstyrelseförvaltningen Per Wallstedt Tjänsteskrivelse RS 2017/1153 2 maj 2018 Regionstyrelsen Motion. Strategi för idrottens anläggningar Förslag till regionstyrelsen för beslut i fullmäktige Motionen anses besvarad med regionstyrelseförvaltningens skrivelse. Sammanfattning I en motion yrkar Ulf Klasson, Lena Grund, Frans Brosén och Claes Nysell, samtliga (L), att regionfullmäktige ger regionstyrelsen i uppdrag att skyndsamt ta fram en strategi för idrottens behov av anläggningar, båda egna och föreningsägda/drivna. De yrkar vidare att det därefter görs en projektering under 2018 för att på bästa sätt prioritera nyinvesteringar och renoveringar. Bedömning I samband med beslut om framtida kultur- och fritidsverksamheten fick regionstyrelsen i uppdrag att under 2018 till regionfullmäktige återrapportera en plan för utarbetande av ett reviderat fritidspolitiskt program samt en anläggningsstrategi för fritids- och idrottsanläggningar (regionfullmäktige 2017-09-25 117). I tidigare budgetunderlag från kultur- och fritidsnämnden har ett antal större investeringsobjekt aktualiserats inom planperioden, exempelvis nytt badhus, ny ishall, anläggningar för ridsport, gymnastik, fotboll (konstgräs), elljusspår och ombyggnation omklädningsrum. Dessa är inte inarbetade i gällande investeringsplan utan har att hanteras i samband med beslut kring anläggningsstrategi. Regionstyrelsen, tekniska nämnden och kultur- och fritidsnämnden fick i uppdrag av regionfullmäktige (2017-06-19 87) att till budgetavstämningen 2017 återkomma med en statusrapport angående befintligt skick för Region Gotlands sim- och ishallar. Svaret i rapporten (Statusrapport sim- och ishallar, 2017-09-20) bekräftar ålderstigna badanläggningar i behov av underhåll samt styrning i vägvalet mellan reinvesteringar och nybyggnation. Regionstyrelsen gav därefter regionstyrelseförvaltningen 2017-10-26 ( 272) i uppdrag att ta fram ett direktiv till en förstudie för ett nytt badhus i Visby. Förstudie syftar till att visa på hur ett badhus i Visby kan bidra till bättre tillgång till bad på Gotland och tillfredsställa olika gruppers behov och önskemål. Förstudien ska tas fram i bred dialog med allmänhet, föreningsliv, näringsliv och patientgrupper. Uppdraget ges under förutsättning att nödvändiga budgetmedel beslutas. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 306 of 416 Webbplats www.gotland.se

Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2017/1153 Regionstyrelseförvaltningens bedömning är att förslaget till förstudiedirektiv kommer att säkerställa ett fullgott beslutsunderlag för framtida beslut om nytt badhus i Visby. Regionstyrelsen beslutade 2018-02-01 ( 9) att godkänna direktiv gällande förstudie för nytt badhus i Visby samt att ge regionstyrelseförvaltningen i uppdrag att utifrån direktivet beställa och genomföra en förstudie gällande ett nytt badhus i Visby. I anläggningsstrategin ska det belysas hur det ser ut med befintligt bestånd, hur önskemålen från idrotten ser ut, hur vi som Region Gotland kan möta dessa önskemål eller hjälpa idrotterna att själva göra det. I den här genomgången är ambitionen att alla idrotter på Gotland ska vara delaktiga, inte minst genom Gotlands idrottsförbund. Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall Regiondirektör Page 307 of 416 2 (2)

Klintehamn 20171217 Motion till regionfullmäktige på Gotland Gör en strategi för anläggningar inom idrotten först Vi Liberaler tycker generellt att vi har för många strategier inom regionen, men nu anser vi att det är viktigare än annars Nämligen en ny strategi för hela idrottens anläggningsbehov. Detta före att vi nu tar tag i enskild projektering av ny simhall och eventuellt ny ishall. Redan i november 2014 (frågan har varit uppe tidigare, men lagts på is)motionerade dåvarande Folkpartiet om en ny simhall.vi ansåg då, att på grund av regionens ansträngda ekonomi, bör denna projekteras först 2018.Genast flyttade majoriteten majoriteten denna fråga till 2020.Nu kommer den tillbaka,som om majoriteten som kläckt denna viktiga idé, och vill starta projektering redan 2018. Det är bra att vår motion ursprungsförslag kommer upp på bordet, men nu har tiden gått och vi Liberaler har väntat och funderat. Varför så bråttom just nu?nu när behoven ökat för olika anläggningar av olika slag: Vi vill se mer av helheten än lösryckta insatser för att underhållet varit eftersatt under många år. Vi anser att först bör en total strategi för alla anläggningar tas fram,i nära dialog med dem som bäst känner till problemen-nämligen idrottens företrädare. Liberalerna yrkar Regionfullmäktige ger Regionstyrelsen i uppdrag att skyndsamt ta fram en strategi för idrottens behov av anläggningar,båda egna och och föreningsägda/drivna. Därefter görs en projektering,under 2018, för att på bästa sätt prioritera nyinvesteringar och renoveringar. Liberalerna Ulf Klasson Lena Grund Frans Brozén Claes Nysell Liberalerna Gotland www.liberalerna.se Telefon Regementsgatan 2 www.liberalernagotland.se Ombudsman 0708-89 17 56 621 50 VISBY gotland@liberalerna.se Telefonsvarare 0498-48 27 60 Page 308 of 416

Regionstyrelseförvaltningen Lena Johansson Tjänsteskrivelse RS 2017/585 16 maj 2018 Regionstyrelsen Motion. Bredda länsväg 148 Förslag till beslut Motionen anses besvarad. Arbete pågår enligt intentionerna i motionen. Sammanfattning Eva Nypelius, m.fl. (C) har i en motion yrkat att standarden på väg 148 ska höjas och att vägen ska breddas. De yrkar även på att dessa förbättringar ska ingå i Gotlands länstransportplan. Som bakgrund pekas på att vägen är en av de mest trafikerade och olycksdrabbade av Gotlands länsvägar, samtidigt som den är en av de smalaste. Trafikverkets lösning att sänka hastigheten för att skapa säkrare vägar är fel sätt att lösa problemet. En snabb och säker framkomlighet på vägarna behövs för att utveckla näringslivet och öka boendet över hela Gotland, oavsett om man använder kollektivtrafik, bil eller cykel. Vägarnas standard är viktig för att nå befolknings- och tillväxtmål. Väg 148 är en av de vägar som bör ha hög prioritet. Fårös attraktion som besöksmål gör att trafiken på vägen ökar kraftigt under sommaren. Nuvarande standard på länsväg 148 är en av de begränsande faktorerna för att Fårö och norra Gotland ska kunna utvecklas ytterligare. Bedömning I motionen yrkas på att förbättringar av väg 148 ska ingå i Gotlands länstransportplan. I februari godkände regionstyrelsen länsplanen för regional transportinfrastruktur 2018-2029. Planen är lämnad till regeringen, som beslutar om ekonomiska ramar, och ska därefter fastställas av regionfullmäktige. I planen beskrivs väg 148:s brister och i planen ingår att kunna genomföra insatser på vägen som en av de åtgärder som skulle kunna finansieras genom länsplanen. Infrastrukturinvesteringar är ofta mycket kostsamma. Med Gotlands länsplans ekonomiska ram finns dock endast förutsättningar att genomföra mindre förbättringar. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 309 of 416 Webbplats www.gotland.se

Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2017/585 I statens budget för 2018 fick Trafikverket 50 miljoner kronor avsedda för förbättringsåtgärder på Gotlands vägnät. Medlen ska användas för att öka framkomligheten och förbättra trafikmiljön. Åtgärderna ska planeras i samråd med region Gotland. Medlen kan användas mellan 2018-2022. Enligt Region Gotlands uppfattning ska åtgärderna prioriteras till norra Gotland och då till väg 148. Trafikverket har nyligen påbörjat en åtgärdsvalsstudie för väg 148 (region Gotland medverkar i arbetet), för att se på brister och behov, och för att föreslå åtgärder. Åtgärdsvalsstudien planeras finnas färdig vid årsskiftet 2018/19. Beslutsunderlag Motion 2017-06-19 Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall Regiondirektör Page 310 of 416 2 (2)

Motion Till fullmäktige i Region Gotland Bredda länsväg 148 Länsväg 148 mellan Visby och Fårösund är en av de mest olycksdrabbade på Gotland. Samtidigt är den en av de mest trafikerade och smalaste av Gotlands länsvägar. På delar av sträckan är bredden endast 6 meter. Det är knappt att tyngre fordon klarar att mötas utan att toucha i varandras backspeglar. Gående och cyklister längs vägen utsätts för stor fara och minskar möjligheten till att cykelpendla till och från arbetet. Trafikverkets lösning för att skapa säkrare vägar är att sänka hastigheten, vilket vi tycker är fel sätt att lösa problemet. På Gotland bor många på landsbygden och boendet är väl spritt. För att kunna utveckla näringslivet och öka boendet över hela Gotland är en snabb och säker framkomlighet på de gotländska vägarna mycket viktigt. På Gotland finns behov av att utveckla de större vägarna så att det blir lättare att pendla mellan hemmen och arbetsplatser, oavsett om man använder kollektivtrafik, bil eller cykel. För att nå visionen 65 000 invånare så måste möjligheterna till tillväxt över hela Gotland stimuleras för såväl näringsliv, boende som besöksnäring. Väg 148 är då en av de vägar som bör ha hög prioritet. Fårös attraktion som besöksmål gör att trafiken på vägen ökar kraftigt under sommaren. Något som märkts än mer under senaste åren. Nuvarande standard på länsväg 148 är en av de begränsande faktorerna för att Fårö och norra Gotland ska kunna utvecklas ytterligare. Med anledning av ovanstående yrkar vi att: vägstandarden höjs och att länsväg 148 breddas. att Region Gotland tar med dessa förbättringar i Länstransportplanen. För Centerpartiets Fullmäktigegrupp Eva Nypelius Stefan Nypelius Björn Dahlström Fredrik Gradelius Eva Gahnström Page 311 of 416

Regionstyrelseförvaltningen Patrik Pettersson Tjänsteskrivelse RS 2018/370 16 augusti 2018 Regionstyrelsen Motion. Reglera avfyrande av fyrverkeripjäser och annan pyroteknik Jonas Nicklasson (C) Förslag till beslut i regionfullmäktige Regionstyrelsen beslutar föreslå att fullmäktige anser motionen besvarad med förevarande utredning. Ärendet Ledamoten Jonas Niklasson har motion den 25 mars 2018 yrkat att regionen utreder möjligheten att reglera skjutandet av raketer och annan pyroteknik till lämpliga klockslag och att regionen utreder möjligheten att förbjuda avlossande av raketer och annan pyroteknik från vissa särskilt känsliga områden såsom t ex innanför murarna eller från andra områden som kan anses särskilt olämpliga i det här avseendet. Fråga 1 Ja, det finns möjligheter att reglera Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, en kommun får enligt 3 kap. 9 ordningslagen i meddela de ytterligare föreskrifter för kommunen eller del av denna som behövs för att förhindra att människors hälsa eller egendom skadas till följd av användningen av pyrotekniska varor. Av 3 kap. 12 ordningslagen framgår att föreskrifter enligt 3 kap. 9 inte får angå förhållanden som är reglerade i denna lag eller annan författning eller som enligt lagen eller annan författning kan regleras på något annat sätt. Föreskrifterna får inte lägga onödigt tvång på allmänheten eller annars göra obefogade inskränkningar i den enskildes frihet. Med förordningen (1993:1632) har regeringen bemyndigat kommunerna att meddela föreskrifter enligt bl.a. 3 kap. 9 ordningslagen. Kommunerna får dock inte meddela sådana föreskrifter som innebär en inskränkning i den enskildes frihet att framföra ett musikaliskt verk eller något annat konstnärligt verk. Regionen har utnyttjat bemyndigandet genom att i allmänna lokala ordningsföreskrifter för Region Gotland ii föreskriva följande. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 312 of 416 Webbplats www.gotland.se

Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2018/370 Fyrverkeri och andra pyrotekniska varor 22 Tillstånd av polismyndigheten krävs för att få använda pyrotekniska varor inom Visby innerstad. 23 Det är förbjudet att använda pyrotekniska varor i gallerian på Östercentrum och närmare Domkyrkan i Visby än 100 meter. Fråga 2 Behov av utökat förbud mot fyrverkeri och andra pyrotekniska varor Regionstyrelseförvaltningen finner det svårt att utan mera resurskrävande utredande peka ut nya områden för förbud, där behovet av förbud kan antas vara stort och förbudet bli efterlevt eller beivrat; allt utan att lägga onödigt tvång på enskilda eller riskera att ingripa i konstfulla framföranden. Därför föreslås i första hand att motionen anses besvarad med denna skrivelse. Skulle det bedömas finnas behov av att utreda frågan om nya förbudsområden vidare, föreslås att regionstyrelsen får i uppdrag av fullmäktige att tillsätta en utredning med resurser för det ändamålet. Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall Regiondirektör i https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/ordningslag- 19931617_sfs-1993-1617 ii https://www.gotland.se/49128 Page 313 of 416 2 (2)

Motion angående reglering av avfyrande av fyrverkeripjäser och annan pyroteknik Under det gångna nyårsfirandet 2017/2018 upplevde många gotlänningar att det avfyrades raketer och sköts med smällare under okontrollerade former och med dålig respekt för andras egendom och säkerhet. Ett mycket uppmärksammat fall med ett föl som fick avlivas akut efter skador det åsamkat sig efter att ha blivit skrämt av fyrverkeripjäser blev för många droppen En diskussion följde där en del förslag kom upp som att försöka begränsa skjutandet till vissa angivna tider på dygnet och kanske till vissa angivna platser. Några vill förstås ha ett totalförbud för avfyrandet av sådan här pyroteknik. En begränsning av skjutandet inom vissa tider skulle möjliggöra för människor att förbereda både sig själva och sina husdjur. Det skulle bli möjligt att i rätt tid stalla in sina hästar eller andra djur. Det skulle bli möjligt att i rätt tid och planerat ge lugnande medicin om så skulle behövas. En begränsning till vilka platser varifrån det skulle vara tillåtet att avfyra fyrverkeripjäser skulle möjliggöra för övriga medborgare att hålla sig undan om så önskas. På av regionen ägd mark har ju sedan länge restriktioner funnits vad gäller konsumtion av alkoholhaltiga drycker. Borde det då inom ramen för det kommunala självbestämmandet och ordningsstadgan inte gå att reglera skjutandet vid nyår och för den delen vid andra högtider och evenemang? Jag yrkar: Att Regionen utreder möjligheten att reglera skjutandet av raketer och annan pyroteknik till lämpliga klockslag Att regionen utreder möjligheten att förbjuda avlossande av raketer och annan pyroteknik från vissa särskilt känsliga områden såsom t ex innanför murarna eller från andra områden som kan anses särskilt olämpliga i det här avseendet. Hablingbo 2018-03-25 Jonas Niklasson (C) Page 314 of 416

Regionstyrelseförvaltningen Karl Risp Tjänsteskrivelse RS 2017/1150 12 juli 2018 Regionstyrelsen Motion. Lokal integrationsplikt för nyanlända Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige avslår motionen. Sammanfattning Jesper Skalberg Karlsson (M) har lämnat in en motion till regionfullmäktige där han föreslår: Att Region Gotland tar initiativ till en lokal integrationsplikt för nyanlända med sin utgångspunkt i de punkter som anförts ovan. Punkterna refererar till ett antal lokala förändringar inom olika nämnders verksamheter på integrationsområdet. De föreslagna förändringarna ska möta de utmaningar som asylinvandringen till Sverige hösten 2015 har inneburit. Punkterna rör förpliktelser för nyanlända och samverkan mellan Region Gotland och Arbetsförmedlingen. Ärendebeskrivning Ärendet har beretts på enheten för social hållbarhet i regionstyrelseförvaltningen. Motionen påverkas av Integrationsstrategi för Gotland 2017-2020. Bedömning Regionstyrelseförvaltningen bedömer att motionen inte är förenlig med Integrationsstrategi för Gotland 2017-2020. Integrationsstrategin gäller för Gotland i sin helhet och antogs av regionfullmäktige och länsstyrelsen i september 2017 (RF 118). Strategin utgår från den första av de elva europeiska grundprinciperna för integration som beslutats av Europarådet år 2004: Integration är en dynamisk dubbelriktad process med ömsesidigt tillmötesgående mellan alla invandrare och invånare i medlemsstaterna. Integrationsplikten såsom den beskrivs i motionen är enbart plikter för den nyanlända. Den är därmed inte överensstämmande med gällande integrationsstrategins utgångspunkt om ett ömsesidigt tillmötesgående. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 315 of 416 Webbplats www.gotland.se

Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2017/1150 Den sistnämnda punkten i motionen rör vikten av samverkan mellan Region Gotland och Arbetsförmedlingen. Samverkan parterna emellan sker redan idag på alla nivåer, bland annat utifrån en överenskommelse inom ramen för Delegationen för unga och nyanlända till arbete. Regionstyrelseförvaltningen föreslår att motionen avslås. Beslutsunderlag Motion. Integrationsplikt, Jesper Skalberg Karlsson (M), 2017-12-18 Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall Regiondirektör Page 316 of 416 2 (2)

Motion: Till: En lokal integrationsplikt Regionfullmäktige Gotland Visby 2017-12-18 Under hösten 2015 uppkom en akut flyktingkris i Sverige. Under ett fåtal veckor kom tiotusentals människor till vårt land och den rödgröna regeringen som avskaffat migrationsministerposten efter valet 2014 var länge passiva. Men till slut tvingades man agera. På kort tid övergav man den utlänningslag som gällt sedan Göran Perssons dagar och införde bland annat tillfälliga uppehållstillstånd. Svensk migrationspolitik är nu mer harmoniserad med övriga medlemsländer i Europeiska Unionen än den varit tidigare. Men den stora utmaningen ligger framför oss. Svenskt mottagande har under lång tid karaktäriserats av en omhändertagandetanke, vilket varit behjälpligt när antalet flyktingar varit lågt. Men när många människor nu redan befinner sig i vårt land är det tydligt att Sverige och Sveriges kommuner behöver ställa om sitt mottagande till att karaktäriseras mer av eget ansvar och då framförallt en ansträngning att öka anställningsbarheten. Trots den rådande högkonjunkturen ser vi nu hur arbetslösheten ökar på sina håll i landet. Men den högkonjunktur som mildrat effekterna av vårt stora mottagande mattas av under den kommande mandatperioden. Enligt ledande bedömare sker detta med full kraft 2018-2019. Lägg sen därtill de stora anhörig-grupper som kan antas komma till Sverige och faktumet att kommunerna allt mer tar över försörjningsansvaret när etableringen ska verkställas. Om inte Gotland har en strategi med tydliga krav på den som vill ta del av vår gemensamma välfärd, riskerar vi att den egna hushållsekonomin ställs mot kostnaderna för utanförskapet. En lokal arbetslinje krävs om vi ska lyckas med integrationens stora utmaningar. Att upprätthålla och lyckas med en lokal arbetslinje är nyckeln till en lyckad integration. Det är på jobbet man lär sig språket, det är på jobbet man knyter kontakter och blir en del av gemenskapen. Men vägen dit kräver ansträngning. Ingen människa kan komma till Sverige och förvänta sig att bli försörjd av någon annan. Vi moderater vill att det ska bli tydligt att för den som har arbetsförmåga är en egen försörjning det enda alternativet om man vill skapa ett liv i Sverige. Page 317 of 416

Därför vill Moderaterna att Region Gotland stärker den lokala integrationsplikten, så att den tydligare matchar rättigheter med skyldigheter. Att öka anställningsbarheten och drivkrafterna att komma i arbete är centralt. Därför bör utgångspunkten för en sådan integrationsplikt bland annat innehålla dessa delar: Integrationsplikt. Alla nyanlända ska aktivt delta och göra framsteg i SFI, samhällsorientering och följa sin individuella etableringsplan och de aktivitetsinsatser som krävs för att komma i arbete. Frångår man detta utan giltigt skäl bör ersättning från Region Gotland utebli. Etableringsboende. Region Gotland ansvarar för att förmedla bostäder åt nyanlända, vilket är ett krav när man ska påbörja sin etablering hos Arbetsförmedlingen. Dessa bostäder bör vara tillgängliga endast för den som deltar aktivt i etableringen. Om man lämnar etableringen eller har ogiltig frånvaro bör boendet dras in för att man istället ska stå på egna ben. Den som får ett jobb under tiden i etableringsboendet bör få bo kvar i maxtiden, vilken bör vara två år. Etableringslån. I glappet mellan Migrationsverkets bidrag och Försäkringskassan etableringsersättning söker många nyanlända försörjningsstöd. Detta tillfälliga försörjningsstöd bör ersättas med ett etableringslån, som den sökande får betala tillbaka successivt när etableringsersättningen börjar betalas ut. Här kan Växjö Kommun stå som modell, som arbetat med detta mycket framgångsrikt. Aktivitetskrav. För den som lämnat etableringen och sedan söker försörjningsstöd bör det finnas tydliga aktivitetskrav. Insatserna bör vara på heltid och ha som huvudsyfte att öka anställningsbarheten via utbildning och språk. Den som inte klarar SFI bör hänvisas till språkträning och den som klarat SFI bör söka sig till yrkesprogram som tar en närmare arbetsmarknaden. En kompletterande femdagarsregel inom vilken en bidragssökande behöver vara i en insats är en självklar del i detta. Samverkan. Region Gotland kan också spela en viktig roll i kontakten med Arbetsförmedlingen. Huvudsakligen för att få till en bättre övergång mellan etableringen och de efterföljande insatserna. Men också för att minska risken för dubbelarbete och ineffektivt användande av resurser. Integrationen är vår tids ödesfråga. Misslyckas vi med den, får det förödande konsekvenser för vår förmåga att finansiera välfärden och hålla ihop ett Sverige som Page 318 of 416

håller på att klyvas. Men det får också konsekvenser för de som hamnar i utanförskap. En offensiv arbetslinje, nationellt och lokalt, är den bästa lösningen. Detta vill vi skall vara utgångspunkten för integrationsplikten på Gotland. Med anledning av ovanstående yrkar jag: Att Region Gotland tar initiativ till en lokal integrationsplikt för nyanlända med sin utgångspunkt i de punkter som anförts ovan. Jesper Skalberg Karlsson (M) Page 319 of 416

Regionstyrelseförvaltningen Anders Lindholm Tjänsteskrivelse RS 2017/1151 9 juli 2018 Regionstyrelsen Motion. Namnändring av avdelning inom Tekniska nämndens verksamhetsområde Förslag till beslut till regionfullmäktige Motionen avslås Sammanfattning I en motion till regionfullmäktige yrkar Frans Brozén (L), att tekniska nämnden ändrar namnet på (avdelningen) enheten Mark och Stadsmiljö till Mark och landsbygds/stadsmiljö. Tekniska nämnden har behandlat ärendet och kommit fram till att ett namnbyte inte är motiverat. Den aktuella enheten Mark och Stadsmiljö har i huvudsak uppdrag och åtaganden i områden där Region Gotland är fastighetsägare/väghållare. Uppdragen finns i stads- eller tätortsmiljö, något som gör att enhetens namn kan sägas spegla de uppdrag som enheten har. Ett namnbyte vore dessutom förknippat med stora kostnader då mallar, visitkort, skyltar med mera skulle behöva bytas ut. Bedömning Regionstyrelseförvaltningen instämmer i den bedömning som tekniska nämnden gjort och föreslår att regionstyrelsen beslutar att avslå motionen för beslut i regionfullmäktige. Beslutsunderlag Motion, Frans Brozén (L), 2017-11-20 TN 130. TN beslut, RS remiss Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall Regiondirektör Skickas till Teknikförvaltningen, Mark och Stadsmiljö 1 (1) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 320 of 416 Webbplats www.gotland.se

Fårö 20171120 Motion till regionfullmäktige på Gotland Utifrån hur jag blev bemött på senaste regionfullmäktige på mitt yrkande om att ändra från mark och stadsmiljö till mark och landsbygds/stadsmiljö i Tekniska Nämndens investeringsbudget så yrkar jag att Tekniska Nämnden ändrar namnet på sin avdelning Mark och stadsmiljö till Mark och landsbygds/stadsmiljö Frans Brozén Liberalerna Gotland www.liberalerna.se Telefon Regementsgatan 2 www.liberalernagotland.se Ombudsman 0708-89 17 56 621 50 VISBY gotland@liberalerna.se Telefonsvarare 0498-48 27 60 Page 321 of 416

Tekniska nämnden Sammanträdesdatum 2018-04-25 Protokollsutdrag TN 130 TN 130 RS Remiss. Motion. Namnändring av avdelning inom Tekniska nämndens verksamhetsområde TN 2017/3745 TN AU 113 Tekniska nämndens beslut Tekniska nämnden avslår motion om ändring av namn på enheten Mark och Stadsmiljö. Bedömning Frans Brozén, Liberalerna, yrkar att Tekniska nämnden ändrar namn på enheten Mark och Stadsmiljö till Mark och landsbygds/stadsmiljö. Att ändra namn från Mark och Stadsmiljöenheten till Mark och landsbygds/stadsmiljöenheten är inte motiverat. Region Gotland arbetar för hela Gotland men enheten Mark och Stadsmiljö har mestadels åtaganden där Region Gotland är fastighetsägare/väghållare. Uppdragen enheten har finns i stads- eller tätortsmiljö vilket gör att namnet på enheten idag speglar de uppdrag som enheten har. Ett namnbyte är dessutom förknippat med stora kostnader då mallar, visitkort mm behöver bytas ut. Ärendets behandling under mötet Ärendet föredrogs av förvaltningschef Patric Ramberg. Arbetsutskottets förslag till tekniska nämnden Tekniska nämnden avslår motion om ändring av namn på enheten Mark och Stadsmiljö. Beslutsunderlag TN2017/3745, Motion, Frans Brozén, Liberalerna. Tjänsteskrivelse 2018-04-03 Skickas till Regionstyrelsen 1 (1) Utdragsbestyrkande/namnförtydligande Page 322 of 416

Teknikförvaltningen Åsa Seger Tjänsteskrivelse TN 2017/3745 3 april 2018 Tekniska nämnden RS Remiss. Motion. Namnändring av avdelning inom Tekniska nämndens verksamhetsområde Förslag till beslut Tekniska nämnden avslår motion om ändring av namn på enheten Mark och Stadsmiljö. Sammanfattning Frans Brozén, Liberalerna, yrkar att Tekniska nämnden ändrar namn på enheten Mark och Stadsmiljö till Mark och landsbygds/stadsmiljö. Att ändra namn från Mark och Stadsmiljöenheten till Mark och landsbygds/stadsmiljöenheten är inte motiverat. Region Gotland arbetar för hela Gotland men enheten Mark och Stadsmiljö har mestadels åtaganden där Region Gotland är fastighetsägare/väghållare. Uppdragen enheten har finns i stads- eller tätortsmiljö vilket gör att namnet på enheten idag speglar de uppdrag som enheten har. Ett namnbyte är dessutom förknippat med stora kostnader då mallar, visitkort mm behöver bytas ut. Ärendebeskrivning Beslutsunderlag TN2017/3745, Motion, Frans Brozén, Liberalerna. Tjänsteskrivelse 2018-04-03 Teknikförvaltningen Patric Ramberg Teknisk direktör Skickas till Regionstyrelsen 1 (1) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-tn@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 323 of 416 Webbplats www.gotland.se

Regionstyrelseförvaltningen Anders Lindholm Tjänsteskrivelse RS 2017/865 9 juli 2018 Regionstyrelsen Motion. Medborgarinitiativ till landsbygdsutveckling vid strandnära områden, s.k. LIS-områden Förslag till beslut till regionfullmäktige Motionen avslås Sammanfattning I en motion till regionfullmäktige framför Anna Hrdlicka (M), följande: Som bekant är dialog och lokala initiativ värdefulla när det gäller att få till utveckling, gynna företagande och skapa förutsättningar för tillväxt. Därför finner jag det rimligt att undersöka om privata initiativ / medborgarinitiativ till utpekande av LiS-områden skulle kunna tillämpas på Gotland. På så vis kan vi fånga fler initiativ till att få landsbygden att leva. Därför yrkar jag; att möjligheten till lokalt utpekande av LIS-områden undersöks och redovisas för Regionfullmäktige. Ärendet har remitterats till byggnadsnämnden som låtit samhällsbyggnadsförvaltningen utreda den aktuella frågeställningen, med följande resultat. Enligt PBL 7 kap 18 e kan kommunen i en översiktsplan, i en fördjupning av översiktsplanen eller som ett tematiskt tillägg till planen under vissa förutsättningar peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära läge, sk LIS-områden. Att peka ut LIS-områden måste ske inom ramen för den översiktliga planeringen. Så något "lokalt utpekande" är inte lagtekniskt möjligt enligt plan-och bygglagen (PBL). Dock kan lokala krafter föreslå vilka områden som i nästa formella översiktsplan borde vara ett sk LIS-område, men det måste förankras enligt sedvanlig planprocess (samråd-granskning-antagande) för att få benämningen LIS-område. Med denna bedömning som grund har byggnadsnämnden därefter i beslut avslagit motionens förslag. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 324 of 416 Webbplats www.gotland.se

Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2017/865 Bedömning Regionstyrelseförvaltningen instämmer i den bedömningen som byggnadsnämnden gjort och föreslår att regionstyrelsen avslår motionen för beslut i regionfullmäktige. Beslutsunderlag Motion 2017-09-25, Anna Hrdlicka (M) BN 86, Byggnadsnämndens beslut 2018-04-18 Samhällsbyggnadsförvaltningens utredning/tjänsteskrivelse 2018-04-11 Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall Regiondirektör Skickas till Samhällsbyggnadsförvaltningen, planenheten Page 325 of 416 2 (2)

Visby 2017-09-25 Motion: Medborgarinitiativ till LIS Till: Regionfullmäktige Gotland Vi talar ofta om lokal utveckling och hur lokal utveckling är grunden till till exempel landsbygdsutveckling. Trots detta ser vi att det som det lokala samhället välkomnar - t ex att inrätta LIS-område vid Sudersand på Fårö - avslås av Regionfullmäktige. Planmonopolet innehas av Region Gotland och alla planer eller tillägg till översikts- och fördjupade översiktsplaner ska antas av Regionfullmäktige. Det är dock en smula övermäktigt för regionens anställda att ha koll på alla små utvecklingsinitiativ och - möjligheter. Som bekant är dialog och lokala initiativ värdefulla när det gäller att få till utveckling, gynna företagande och skapa förutsättningar för tillväxt. Därför finner jag det rimligt att undersöka om privata initiativ / medborgarinitiativ till utpekande av LiS-områden skulle kunna tillämpas på Gotland. På så vis kan vi fånga fler initiativ till att få landsbygden att leva. Därför yrkar jag; att möjligheten till lokalt utpekande av LIS-områden undersöks och redovisas för Regionfullmäktige. Anna Hrdlicka (M) Page 326 of 416

Page 327 of 416

Samhällsbyggnadsförvaltningen Anders Rahnberg Tjänsteskrivelse BN 2018/47 11 april 2018 Byggnadsnämnden RS Remiss: Motion. Medborgarinitiativ till landsbygdsutveckling vid strandnära områden, s.k. LISområden Förslag till beslut Byggnadsnämnden instämmer i samhällsbyggnadsförvaltningens yttrande och avslår motionen. Samhällsbyggnadsförvaltningens svar Enligt PBL 7 kap 18 e kan kommunen i en översiktsplan, i en fördjupning av översiktsplanen eller som ett tematiskt tillägg till planen under vissa förutsättningar peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära läge, sk LIS-områden. Att peka ut LIS-områden måste ske inom ramen för den översiktliga planeringen. Så något "lokalt utpekande" är inte lagtekniskt möjligt enligt plan-och bygglagen (PBL). Dock kan lokala krafter föreslå vilka områden som i nästa formella översiktsplan borde vara ett sk LIS-område men det måste förankras enligt sedvanlig planprocess (samråd-granskning-antagande) för att få benämningen LIS-område. Bakgrund Följande motion har inkommit till regionfullmäktige: Vi talar ofta om lokal utveckling och hur lokal utveckling är grunden till till exempel landsbygdsutveckling. Trots detta ser vi att det som det lokala samhället välkomnar - t ex att inrätta LIS-område vid Sudersand på Fårö - avslås av Regionfullmäktige. Planmonopolet innehas av Region Gotland och alla planer eller tillägg till översiktsoch fördjupade översiktsplaner ska antas av Regionfullmäktige. Det är dock en smula övermäktigt för regionens anställda att ha koll på alla små utvecklingsinitiativ och - möjligheter. Som bekant är dialog och lokala initiativ värdefulla när det gäller att få till utveckling, gynna företagande och skapa förutsättningar för tillväxt. Därför finner jag det rimligt 1 (3) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-bn@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 328 of 416 Webbplats www.gotland.se

Samhällsbyggnadsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland BN 2018/47 att undersöka om privata initiativ / medborgarinitiativ till utpekande av LiS-områden skulle kunna tillämpas på Gotland. På så vis kan vi fånga fler initiativ till att få landsbygden att leva. Därför yrkar jag; att möjligheten till lokalt utpekande av LIS-områden undersöks och redovisas för Regionfullmäktige. Anna Hrdlicka (M) Plan- och bygglagen, strandskyddsdispens och utpekande av LIS-områden Strandskyddslagstiftningen hanteras i 7 kap PBL: 18 Länsstyrelsen får i det enskilda fallet besluta att upphäva strandskyddet i ett område, om 1. det är uppenbart att området saknar betydelse för att tillgodose strandskyddets syften, 2. strandskyddet gäller vid en liten sjö eller ett litet vattendrag och områdets betydelse för att tillgodose strandskyddets syften är liten, eller 3. området enligt plan- och bygglagen (2010:900) avses att omfattas av en detaljplan och a) behövs för byggande av en försvarsanläggning, allmän väg eller järnväg, eller b) skyddas enligt andra bestämmelser i detta kapitel än bestämmelserna om miljöskyddsområde eller vattenskyddsområde och skyddet har beslutats av någon annan än en kommun. Ett upphävande enligt första stycket 2 får göras endast om sjöns vattenyta har en storlek som uppgår till omkring en hektar eller mindre eller om vattendragets bredd är omkring två meter eller smalare. Ett upphävande enligt första stycket 3 får göras endast om det finns särskilda skäl och intresset av att ta området i anspråk på det sätt som avses med planen väger tyngre än strandskyddsintresset. Bestämmelser om kommunens möjligheter att upphäva strandskyddet genom en bestämmelse i en detaljplan finns i 4 kap. 17 plan- och bygglagen. Lag (2014:892). 18 a Länsstyrelsen får i det enskilda fallet ge dispens från förbuden i 15, om det finns särskilda skäl och dispensen avser 1. byggande av en försvarsanläggning, allmän väg eller järnväg, eller 2. ett område som skyddas enligt andra bestämmelser i detta kapitel än bestämmelserna om miljöskyddsområde eller vattenskyddsområde och skyddet har beslutats av någon annan än en kommun. Lag (2011:392). 18 b Kommunen får i det enskilda fallet ge dispens från förbuden i 15, om det finns särskilda skäl och dispensen avser något annat än det som anges i 18 a 1 och 2. Lag (2009:532). 18 c Som särskilda skäl vid prövningen av en fråga om upphävande av eller dispens från strandskyddet får man beakta endast om det område som upphävandet eller dispensen avser 1. redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften, 2. genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering är väl avskilt från området närmast strandlinjen, 3. behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området, 4. behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför området, 5. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan Page 329 of 416 2 (3)

Samhällsbyggnadsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland BN 2018/47 tillgodoses utanför området, eller 6. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse. I 18 d finns bestämmelser om vad man får beakta som särskilda skäl utöver det som anges i första stycket, om prövningen gäller ett sådant område för landsbygdsutveckling i strandnära lägen som avses i 18 e. Lag (2009:532). 18 d Som särskilda skäl vid prövningen av en fråga om upphävande av eller dispens från strandskyddet inom ett område för landsbygdsutveckling i strandnära lägen får man också beakta om ett strandnära läge för en byggnad, verksamhet, anläggning eller åtgärd bidrar till utvecklingen av landsbygden. Om prövningen gäller en dispens för att uppföra enstaka en- eller tvåbostadshus med tillhörande komplementbyggnader och andra åtgärder får man i stället beakta om huset eller husen avses att uppföras i anslutning till ett befintligt bostadshus. Lag (2009:532). 18 e Med område för landsbygdsutveckling i strandnära lägen avses vid tillämpningen av 18 d ett område som 1. är lämpligt för utvecklingen av landsbygden, 2. är av ett sådant slag och har en så begränsad omfattning att strandskyddets syften fortfarande tillgodoses långsiktigt, 3. endast har en liten betydelse för att tillgodose strandskyddets syften, a) i eller i närheten av tätorter, b) i ett kust- eller kustskärgårdsområde från Forsmark till Klockestrand vid Ångermanälven eller från Skataudden vid Näskefjärden till gränsen mot Finland, c) på Gotland, eller d) vid Vänern, Vättern, Mälaren, Siljan, Orsasjön, Skattungen, Oresjön eller Oreälven mellan Orsasjön och Skattungen, om det råder stor efterfrågan på mark för bebyggelse i området, och 4. inte är ett kust- eller kustskärgårdsområde från gränsen mot Norge till Forsmark, utmed Ölands kust eller i Ångermanland från Klockestrand vid Ångermanälven till Skataudden vid Näskefjärden. En översiktsplan enligt 3 kap. 1 plan- och bygglagen (2010:900) ska ge vägledning vid bedömningen av om en plats ligger inom ett sådant område som avses i första stycket. Översiktsplanen är inte bindande. Förordning (2011:393). Ett utpekande av område för landsbygdsutveckling i strandnära läge, sk LIS-områden ska således göras i en översiktsplan, i en fördjupad översiktsplan eller som ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. Samhällsbyggnadsförvaltningen Anders Rahnberg Planchef Johan Åberg Samhällsbyggnadsdirektör Skickas till Anvisning: vilka som ska meddelas/delges. Sökande Regionstyrelsen Page 330 of 416 3 (3)

Regionstyrelseförvaltningen Anders Lindholm Tjänsteskrivelse RS 2017/981 9 juli 2018 Regionstyrelsen Motion. Brist på detaljplanelagd mark Förslag till beslut till regionfullmäktige Motionen anses besvarad med regionstyrelseförvaltningens överväganden Sammanfattning I en motion till regionfullmäktige framför Lars Thomsson (C), bland annat följande: Mycket mark är planlagd för bostadsbyggande i Visby via den fördjupade översiktsplanen Hela Visby, men det råder redan nu en akut brist på färdiga detaljplaner.. Normal processtid att ta fram en detaljplan är ca 1,5-2 år, det gör att det nu är väldigt bråttom att komma igång med detaljplaneläggningen av nya bostadsområden. Trycket på byggandet i landsbygdens tätorter har ökat under den senaste tiden. Även här visar det sig att det finns få färdiga detaljplaner att välja mellan, speciellt med attraktiva lägen. Därför finns det ett behov av att regionen tar fram flera detaljplaner även för bostadsbyggande i landsbygdens tätorter. Med hänvisning till ovanstående yrkar jag att: Region Gotland omgående prioriterar arbetet med att ta fram detaljplaner för bostadsutbyggnad, både i Visby och på landsbygden. Region Gotland tar fram en strategi för att kunna öka bostadsbyggandet framöver. Ärendet har remitterats till byggnadsnämnden som har uppdragit åt samhällsbyggnadsförvaltningen att utreda frågan. Regionstyrelseförvaltningen instämmer i de överväganden som byggnadsnämnden gör och utvecklar nämndens resonemang i det följande. Detaljplaneläggning är visserligen en viktig del av förutsättningarna för att möjliggöra ett byggande av bostäder, men inom exploateringsprocessen ryms ett antal andra viktiga delar vilka måste ges prioritet och resurser för att byggandet inte ska försenas. Det handlar om projektering (markanvisning, markundersökning, upphandling mm) och genomförande (utbyggnad av gator, vatten och avlopp, markanvisning mm). Det är således viktigt att inte enbart fokusera på planläggningen av mark. För Visby pågår för närvarande planläggningen av ett antal stora utbyggnadsområden för bostäder inom Gråbo och Visborg, bedömningen är att dessa utbyggnadsområden tillsammans 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 331 of 416 Webbplats www.gotland.se

Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2017/981 innehåller er än 1 000 bostäder. För tätorter utanför Visby har regionstyrelseförvaltningen tidigare i en sammanställning av byggbar planlagd mark, konstaterat att läget är relativt gott inom delar av ön, bland annat har markanvisning genomförts för byggande av bostäder i Hemse och Klintehamn. Ytterligare områden utanför Visby är aktuella för anvisning inom den närmaste framtiden. När det gäller bostadsbyggandet framöver vill regionstyrelseförvaltningen hänvisa till pågående arbete med revidering av bostadsförsörjningsplanen, ett uppdrag som regionstyrelsen beslutade om 2018-02-01. Inom ramen för denna plan kommer det framtida bostadsbehovet för olika målgrupper och för olika delar av Gotland att hanteras. Denna plan kan sedan utgöra stöd för kommande exploateringsplanering och uppdrag om planläggning. Bedömning Regionstyrelseförvaltningen gör bedömningen att motionen är besvarad med ovanstående resonemang Beslutsunderlag Motion, Lars Thomsson (C), 2017-10-23 BN 87, BN beslut, RS remiss Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall Regiondirektör Skickas till Byggnadsnämnden, planenheten Page 332 of 416 2 (2)

Motion Brist på detaljplanelagd mark Högkonjunkturen på Gotland har gjort att byggandet i framförallt Visby har legat på en hög nivå de senaste åren. De sista markanvisningarna är nu tilldelade på A7 området och på dessa områden byggs det, eller planeras byggnation inom kort. Efter A7 området är fullbyggt så råder det brist på detaljplanelagd mark att anvisa till hugade byggintressenter. Mycket mark är planlagd för bostadsbyggande i Visby via den fördjupade översiktsplanen Hela Visby, men det råder redan nu en akut brist på färdiga detaljplaner. Gotlandshem har redan bebyggt eller står i omedelbart begrepp att bebygga sista tillgängliga tomten på A7. Planeringen inför nästa större byggprojekt skulle redan ha varit i gång, men byggbar planlagd mark saknas. Normal processtid att ta fram en detaljplan är ca 1,5-2 år, det gör att det nu är väldigt bråttom att komma igång med detaljplaneläggningen av nya bostadsområden. Trycket på byggandet i landsbygdens tätorter har ökat under den senaste tiden. Även här visar det sig att det finns få färdiga detaljplaner att välja mellan, speciellt med attraktiva lägen. Därför finns det ett behov av att regionen tar fram flera detaljplaner även för bostadsbyggande i landsbygdens tätorter. En framåtsyftande region, som vill ha utveckling och att hela Gotland ska leva, har framförhållning på framtagandet av detaljplaner för sitt bostadsbyggande, speciellt om den har tillväxtambitioner. Den rådande situationen och bristen på ledarskap inom Regionen riskerar bromsa Gotlands utveckling. Med hänvisning till ovanstående yrkar jag att: Region Gotland omgående prioriterar arbetet med att ta fram detaljplaner för bostadsutbyggnad, både i Visby och på landsbygden. Region Gotland tar fram en strategi för att kunna öka bostadsbyggandet framöver. Vänge 2017-10-23 Lars Thomsson (C) Page 333 of 416

Page 334 of 416

Page 335 of 416

Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten Tjänsteskrivelse BN 2018/49 11 april 2018 Byggnadsnämnden RS Remiss: Motion. Brist på detaljplanelagd mark Förslag till beslut Byggnadsnämnden instämmer i samhällsbyggnadsförvaltningens svar och lämnar det som sitt remissvar. Samhällsbyggnadsförvaltningens svar Det är viktigt att prioritera arbetet med att ta fram detaljplaner för bostadsbyggande på Gotland. En strategi för att göra detta är att säkerställa alla delar i den s.k. exploateringsprocessen. För att kvalitetssäkra detaljplaneprocessen måste även projektering och genomförandedelarna säkerställas och i dagsläget är detta den stora utmaningen. För görs inte detta försenas per automatik framtagandet av detaljplaner eller så får vi antagna detaljplaner men genomförandet fallerar dvs att avsaknad av eller förseningar av utbyggnad av vägar och VA gör att byggnationen av bostäder ej kan ske trots att det finns en antagen detaljplan. Ärendebeskrivning Följande motion har inkommit till regionstyrelsen: Motion Brist på detaljplanelagd mark Högkonjunkturen på Gotland har gjort att byggandet i framförallt Visby har legat på en hög nivå de senaste åren. De sista markanvisningarna är nu tilldelade på A7 området och på dessa områden byggs det, eller planeras byggnation inom kort. Efter A7 området är fullbyggt så råder det brist på detaljplanelagd mark att anvisa till hugade byggintressenter. Mycket mark är planlagd för bostadsbyggande i Visby via den fördjupade översiktsplanen Hela Visby, men det råder redan nu en akut brist på färdiga detaljplaner. Gotlandshem har redan bebyggt eller står i omedelbart begrepp att bebygga sista tillgängliga tomten på A7. Planeringen inför nästa större byggprojekt 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-bn@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 336 of 416 Webbplats www.gotland.se

Samhällsbyggnadsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland BN 2018/49 skulle redan ha varit i gång, men byggbar planlagd mark saknas. Normal processtid att ta fram en detaljplan är ca 1,5-2 år, det gör att det nu är väldigt bråttom att komma igång med detaljplaneläggningen av nya bostadsområden. Trycket på byggandet i landsbygdens tätorter har ökat under den senaste tiden. Även här visar det sig att det finns få färdiga detaljplaner att välja mellan, speciellt med attraktiva lägen. Därför finns det ett behov av att regionen tar fram flera detaljplaner även för bostadsbyggande i landsbygdens tätorter. En framåtsyftande region, som vill ha utveckling och att hela Gotland ska leva, har framförhållning på framtagandet av detaljplaner för sitt bostadsbyggande, speciellt om den har tillväxtambitioner. Den rådande situationen och bristen på ledarskap inom Regionen riskerar bromsa Gotlands utveckling. Med hänvisning till ovanstående yrkar jag att: Region Gotland omgående prioriterar arbetet med att ta fram detaljplaner för bostadsutbyggnad, både i Visby och på landsbygden. Region Gotland tar fram en strategi för att kunna öka bostadsbyggandet framöver. Vänge 2017-10-23 Lars Thomsson (C) Samhällsbyggnadsförvaltningen Anders Rahnberg Planchef Johan Åberg Samhällsbyggnadsdirektör Skickas till Anvisning: vilka som ska meddelas/delges. Sökande Page 337 of 416 2 (2)

Regionstyrelseförvaltningen Lena Johansson Tjänsteskrivelse RS 2018/367 12 september 2018 Regionstyrelsen Motion. Ingen parkeringsbot innan kl 11.00 Regionstyrelsens förslag till regionfullmäktige Motionen avslås Sammanfattning Håkan Onsjö(M) har i en motion till Regionfullmäktige yrkat på att bilar som parkeras inom område där parkeringsreglering gäller, inte ska kunna ges parkeringsböter förrän tidigast efter två timmars fri parkering. Det skulle i normalfallet innebära att parkeringsböter tidigast kan ges från kl 11.00. Motiven till den föreslagna förändringen är att den skulle skapa mindre irritation hos invånarna samt att den skulle spara en del arbetstid för parkeringsvakterna. Bedömning Tekniska nämnden har redogjort för sin och förvaltningens synpunkter på det aktuella förslaget. Nämndens bedömning är att en förändring som skulle innebära att tiden för parkeringsbevakning förskjuts till kl 11.00 skulle komma att innebära att allmänheten anpassar sitt beteende därefter. Följden kommer att bli att den som parkerar kl 18.00 föregående dag, ställer parkeringsskivan på kl 11.00 kommande dag, vilket skulle innebära fyra timmars fri parkering fram till kl 13.00. Tekniska nämnden avslår motionen och överlämnar den till fullmäktige för beslut. Regionstyrelseförvaltningen har inget att erinra mot tekniska nämndens bedömning i ärendet. Beslutsunderlag Motion 2018-03-26 Tekniska nämnden 2018-08-29, 210 Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall Regiondirektör Skickas till Tekniska nämnden 1 (1) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 338 of 416 Webbplats www.gotland.se

Fröjel 2018-03-26 Motion: Lappa inga bilar före 11:00 Till: Regionfullmäktige Gotland I Visby får man parkera 2 timmar utan avgift, med p-skiva mellan 9:00-18:00, det anses även ok att ställa p-skivan på klockan 9:00 om du kommer och parkerar efter kl. 18:00. Detta innebär att alla som står parkerade fram till kl. 11:00, står rätt enligt regelsystemet, men en del tycks glömma att vrida p-skivan, och dessa lappas då med höga böter, men de som då får en p-bot straffas inte för att de står fel, utan för att de glömt att vrida p-skivan. Detta kan väl ändå inte vara meningen? Det drabbar företrädesvis våra egna kommuninvånare. Om man i stället börjar lappa kl. 11:00 så slipper vi bötfälla glömska, och jag tror det vore uppskattat. Dessutom sparar vi in en del arbetstid för våra parkeringsvakter, och jag tror vi minskar en del irritation, och därmed får en trevligare stämning och arbetsklimat. Jag är medveten om att man kan glömma p-skivan även vid andra tider, men då blir det svårt att undvika böter. Jag yrkar således på att man inte bötfäller bilar som i övrigt står rätt, förrän efter 2 timmars fri parkering - i nu läget från kl. 11:00. Håkan Onsjö (m) Page 339 of 416

Tekniska nämnden Sammanträdesdatum 2018-08-29 Protokollsutdrag TN 210 TN 210 Motion. Ingen parkeringsbot innan kl. 11.00 TN 2018/1097 TN AU 154 Tekniska nämndens beslut Tekniska nämnden avslår motionen och överlämnar den till fullmäktige för beslut. Nya moderaterna har genom en motion från Håkan Onsjö föreslagit att man inte skall bötfälla bilar som i övrigt står rätt, förrän efter 2 timmars fri parkering i nu läget från kl. 11:00. Bedömning Många parkeringar på Gotland är reglerade mellan 09.00 och 18.00 på vardagar och 09.00 till 14.00 på dag före röd dag. Om man parkerar efter 18.00 och skall stå kvar efter 09.00 nästa dag skall p-skivan ställas på 09.00 eftersom parkeringsregleringen börjar då. Om man inte bevakar att p-skivorna är rätt inställda och går ut med informationen att bevakning inte sker före 11.00 kommer allmänheten att anpassa sig till detta. Följden kommer att bli att om man parkerar efter 18.00 kan man ställa p- skivan på 11.00 och då få gratis parkering i 4 timmar. På lördagar kan man då stå gratis till 13.00 och så upphör parkeringsregleringen 14.00. Det är förvaltningens bestämda uppfattning att parkeringsbevakning skall ske under hela den tid då parkeringsregleringen gäller. Ärendets behandling under mötet Ärendet föredrogs av förvaltningschef Patric Ramberg. Arbetsutskottets förslag till tekniska nämnden Tekniska nämnden avslår motionen och överlämnar den till fullmäktige för beslut. Beslutsunderlag RSRemiss - Motion. Ingen parkeringsbot innan kl.11.00 Tjänsteskrivelse 2018-08-13 Skickas till Regionstyrelsen 1 (1) Utdragsbestyrkande/namnförtydligande Page 340 of 416

Teknikförvaltningen Lennart Klintbom Tjänsteskrivelse TN 2018/1097 13 augusti 2018 Tekniska nämnden RS Remiss - Motion. Ingen parkeringsbot innan kl. 11.00 Förslag till beslut Tekniska nämnden avslår motionen och överlämnar den till fullmäktige för beslut. Sammanfattning Nya moderaterna har genom en motion från Håkan Onsjö föreslagit att man inte skall bötfälla bilar som i övrigt står rätt, förrän efter 2 timmars fri parkering i nu läget från kl. 11:00. Bedömning Många parkeringar på Gotland är reglerade mellan 09.00 och 18.00 på vardagar och 09.00 till 14.00 på dag före röd dag. Om man parkerar efter 18.00 och skall stå kvar efter 09.00 nästa dag skall p-skivan ställas på 09.00 eftersom parkeringsregleringen börjar då. Om man inte bevakar att p-skivorna är rätt inställda och går ut med informationen att bevakning inte sker före 11.00 kommer allmänheten att anpassa sig till detta. Följden kommer att bli att om man parkerar efter 18.00 kan man ställa p- skivan på 11.00 och då få gratis parkering i 4 timmar. På lördagar kan man då stå gratis till 13.00 och så upphör parkeringsregleringen 14.00. Det är förvaltningens bestämda uppfattning att parkeringsbevakning skall ske under hela den tid då parkeringsregleringen gäller. Beslutsunderlag RSRemiss - Motion. Ingen parkeringsbot innan kl.11.00 Tjänsteskrivelse 2018-08-13 Teknikförvaltningen Patric Ramberg Teknisk direktör Skickas till Regionstyrelsen 1 (1) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-tn@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 341 of 416 Webbplats www.gotland.se

Regionstyrelseförvaltningen Anders Lindholm Tjänsteskrivelse RS 2018/251 12 september 2018 Regionstyrelsen Motion. Bygga gångbro till kryssningskajen i gotländskt kärnvirke Regionstyrelsens förslag till regionfullmäktige Motionen avslås Sammanfattning Stefan Nypelius (C) yrkar i en motion till fullmäktige på att Region Gotland vid upphandling av gångbron till kryssningskajen ställer sådana krav så att den kan konstrueras i gotländskt kärnvirke. Nypelius menar att den planerade bron blir porten till Gotland och att en träbro kan bli estetiskt spännande och ett landmärke i Visby hamn. Utvecklingen av trämaterial och byggmetoder har gjort att träbroar i dag uppfyller de krav som ställs på moderna broar. Dessutom påpekar motionären att trä är ett förnybart material som binder koldioxid när det växer och således motverkar växthuseffekten, innebär inget förbrukande av ändliga råvaror samt reducerar vår energianvändning. Bedömning Både tekniska nämnden och byggnadsnämnden har i ett remissförfarande hanterat frågan. Tekniska nämndens bedömning är att Lagen om offentlig upphandling, LOU sätter begränsningar när det gäller vilka särkrav som kan ställas vid en upphandling. Då det kan antas finnas likvärdiga skogsbestånd på andra platser i Sverige och i världen får konkurrensen inte begränsas med ett villkor som ställer krav på gotländsk skogsråvara. Dessutom bedömer nämnden att de konstruktionselement som skulle krävas för att klara spännvidden inte kan tillverkas på Gotland, vilket skulle ställa krav på att virket transporteras från ön till limträfabrik på fastlandet och tillbaka. De tillkommande arbetsmomenten och transporterna menar nämnden skulle komma att generera såväl extra kostnader som miljöbelastning. Tekniska nämnden föreslår att regionstyrelsen avslår motionen. Byggnadsnämnden pekar i sitt beslut på att införandet av ett krav på gotländskt kärnvirke i upphandlingen, kan komma att medföra betydande begränsningar i möjligheterna att tillmötesgå andra väsentliga krav och intressen. Byggnadsnämnden anser att motionen bör avslås. Regionstyrelseförvaltningen har inget att erinra mot tekniska nämndens och byggnadsnämndens bedömning i ärendet. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 342 of 416 Webbplats www.gotland.se

Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2018/251 Beslutsunderlag Motion 2018-02-26 Tekniska nämnden 2018-05-30, 162 Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall Regiondirektör Skickas till Tekniska nämnden Byggnadsnämnden Page 343 of 416 2 (2)

Motion Till fullmäktige i Region Gotland Bygg gångbron till kryssningskajen i gotländskt kärnvirke! Den planerade gångbron från kryssningskajen blir porten till Gotland. Det kan bli ett bra sätt att visa upp gotländska råvaror och produkter. En träbro kan bli estetiskt spännande och ett landmärke i Visby hamn. Utvecklingen av trämaterial och byggmetoder har gjort att träbroar i dag uppfyller de krav som ställs på moderna broar. Träbroar är ofta konkurrenskraftiga när det gäller måttliga spännvidder som till gång- och cykelbroar. Trä är ett förnybart material som binder koldioxid när det växer. Träbyggande motverkar alltså växthuseffekten, innebär inget förbrukande av ändliga råvaror samt reducerar vår energianvändning. Det gotländska virket är senvuxet och har därmed speciella egenskaper som gör det hållbart och starkt. I regionstyrelsens svar i RS 369 2017 på Motion Strategi för att öka byggnation i trä föreslås att ökat byggande i trä att målen istället nås genom energi- och klimatkrav på material till byggnadsstommar och att för byggnader fortsätta och utveckla ambitionerna att klara lämplig nivå på certifiering för miljöbyggnad enligt de nya kriterierna, Miljöbyggnad 3.0. Att göra gångbron i gotländskt trä skulle kombinera flera spännande egenskaper och vara ett sätt att förverkliga regionens mål och ambitioner gällande miljö och klimatnytta. Därför yrkar jag att: Region Gotland vid upphandling av gångbron till kryssningskajen ställer krav så att den kan konstrueras i gotländskt trämaterial Bro 2018-02-26 Stefan Nypelius, Centerpartiet Page 344 of 416

Tekniska nämnden Sammanträdesdatum 2018-05-30 Protokollsutdrag TN 162 TN 162 RS Remiss: Motion. Bygga gångbro till kryssningskajen av gotländskt kärnvirke TN 2018/809 TN AU 143 Tekniska nämndens beslut Tekniska Nämnden föreslår att Regionstyrelsen avslår motionen. En motion har inkommit med yrkande att Region Gotland vid upphandling av gångbron till kryssningskajen ställer krav så att den kan konstrueras i gotländskt trämaterial. Bedömning Region Gotland lyder under LOU, Lagen om offentlig upphandling, vilket innebär att vi inte får begränsa konkurrensen. Då det kan antas finnas likvärdigt skogsbestånd på andra platser i Sverige och i världen kan vi inte föreskriva specifikt gotländskt kärnvirke. De konstruktionselement som vi bedömer kommer att behövas för att klara spännvidder vid aktuell bro tillverkas inte lokalt. För att tillverka dessa element skulle det gotländska kärnvirket behöva transporteras till exempelvis Moelvens limträfabrik. Man kan anta att det skulle medföra stora extra kostnader att ställa om produktionen till annan virkeskvalitet än vad dem normalt arbetar med, om det överhuvudtaget är möjligt. Vidare skulle användandet av gotländskt kärnvirke medföra onödiga transporter i förhållande till att använda på marknaden förekommande konstruktionselement av trä eller annat material. Ärendets behandling under mötet Ärendet föredrogs av förvaltningschef Patric Ramberg. Arbetsutskottets förslag till tekniska nämnden Tekniska Nämnden föreslår att Regionstyrelsen avslår motionen. Beslutsunderlag Motion till fullmäktige i Region Gotland, Bygg gångbron till kryssningskajen i gotländskt kärnvirke!, från Stefan Nypelius Centerpartiet. Tjänsteskrivelse 2018-04-25 Skickas till Regionstyrelsen 1 (2) Utdragsbestyrkande/namnförtydligande Page 345 of 416

Tekniska nämnden Sammanträdesdatum 2018-05-30 Protokollsutdrag TN 162 2 (2) Utdragsbestyrkande/namnförtydligande Page 346 of 416

Teknikförvaltningen Torbjörn Ihse Tjänsteskrivelse TN 2018/809 25 april 2018 Tekniska nämnden RS Remiss: Motion. Bygga gångbro till kryssningskajen av gotländskt kärnvirke Förslag till beslut Tekniska Nämnden föreslår att Regionstyrelsen avslår motionen. Sammanfattning En motion har inkommit med yrkande att Region Gotland vid upphandling av gångbron till kryssningskajen ställer krav så att den kan konstrueras i gotländskt trämaterial. Bedömning Region Gotland lyder under LOU, Lagen om offentlig upphandling, vilket innebär att vi inte får begränsa konkurrensen. Då det kan antas finnas likvärdigt skogsbestånd på andra platser i Sverige och i världen kan vi inte föreskriva specifikt gotländskt kärnvirke. De konstruktionselement som vi bedömer kommer att behövas för att klara spännvidder vid aktuell bro tillverkas inte lokalt. För att tillverka dessa element skulle det gotländska kärnvirket behöva transporteras till exempelvis Moelvens limträfabrik. Man kan anta att det skulle medföra stora extra kostnader att ställa om produktionen till annan virkeskvalitet än vad dem normalt arbetar med, om det överhuvudtaget är möjligt. Vidare skulle användandet av gotländskt kärnvirke medföra onödiga transporter i förhållande till att använda på marknaden förekommande konstruktionselement av trä eller annat material. Beslutsunderlag Motion till fullmäktige i Region Gotland, Bygg gångbron till kryssningskajen i gotländskt kärnvirke!, från Stefan Nypelius Centerpartiet. Tjänsteskrivelse 2018-04-25 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-tn@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 347 of 416 Webbplats www.gotland.se

Teknikförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland TN 2018/809 Teknikförvaltningen Patric Ramberg Teknisk direktör Skickas till Regionstyrelsen Page 348 of 416 2 (2)

Regionstyrelseförvaltningen Catrine Wikström Tjänsteskrivelse RS 2016/370 17 maj 2018 Regionstyrelsen Medborgarförslag. En bondes marknad i Visby Förslag till nämnd Medborgarförslaget avslås. Ärendebeskrivning Birgitta Waldenström har inkommit med ett medborgarförslag till Region Gotland gällande att regionfullmäktige ska fatta beslutet att upprätta en Bondens marknad i parken vid korsningen Kung Magnus väg och Skolportsgatan. Marknaden skulle innehålla egenodlade grönsaker, frukt och blommor och vara öppen lördagar under sommar och höst. Motiveringen till förslaget är att vi bor i Sveriges trädgård, men handlar ändå grönsaker i livsmedelsbutiker. Konceptet Bondens egen marknad växte fram i USA på 1970-talet. Ursprunget var Farmers market som startade i Los Angeles redan 1934. Bondens egen marknadkonceptet spred sig snabbt över Europa. Sveriges första marknad startade i Stockholm 2000 och idag finns 23 marknader spridda över hela landet. Konceptet Bondens egen marknad bygger på att säljaren måste ha odlat eller fött upp det som säljs på marknaden och att varorna måste vara närproducerade. Gårdarna måste ligga inom ett avstånd av 250 km från marknaden. Hörnstenarna i konceptet är färskhet, kvalitet, närproducerat och inga mellanhänder. En närbelägen marknad ökar hållbarheten då transporter minskas. En del andra värden med en Bondes marknad är att sammanhanget sprider kunskap då möjligheten att möta matproducenten ges. Blandningen av småföretag och ekologiska lantbruk gör att det blir en stor variation och bredd i produktutbudet. I föregångsländerna USA och England har konceptet fungerat som en dörröppnare och katalysator för budskapet om ett hållbart samhälle. Marknaderna har haft en stor betydelse för att skydda och marknadsföra traktens specialiteter. Samverkan med livsmedelshandeln har över tid utvecklats positivt och så sker även i övriga Sverige idag. Betydelsen av kulturarvsaspekten finns också som en del i detta, då den storskaliga handel och produktion som finns i dag gör det svårt för små producenter och produkter att överleva. Landsbygdsföretagen riskerar att försvinna, trots att det finns efterfrågan på deras produkter. I ett marknadssammanhang ges möjligheter att småskaligt testa en ny produkt och även att ta upp en gammal traditionell produkt och sälja direkt till kunden utan kostnadskrävande mellanhänder. På så vis bevaras och vitaliseras kulturarvet samtidigt som nya traditioner kan skapas. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 349 of 416 Webbplats www.gotland.se

Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2016/370 Bondens egen marknad, som den är organiserad i Sverige, är en sammanslutning av lantbrukare och producenter. Alla som säljer sina produkter är medlemmar i Riksföreningen Bondens egen marknad, som är en ideell förening. Varje lokal marknad har sedan sin egen förening, ekonomisk eller ideell, och är organiserad som ett nätverk, en arbetsgrupp eller en intresseförening. De lokala marknaderna är därmed helt självstyrande, men måste följa de regler och stadgar som finns i riksföreningen. Ett område som under flera år haft en fungerande Bondens egen marknad är Östergötland med återkommande, inplanerade marknadsdagar under säsong. I Östergötland har marknaden drivits och organiserats av Östgötamat ekonomisk förening (med start 2007 oklart hur status är nu). Föreningen består av livsmedelsproducenter, restauranger, gårdsbutiker och grossister alltså något som påminner om den gotländska föreningen Goda Gotland. På Gotland finns/har funnits torghandel i flera gotländska tätorter inklusive i Visby. Initiativtagarna är då privata. I Visby har exempelvis föreningen Visby Centrum varit involverad i torgmarknader. Även marknader under begreppet Primörpremiär eller Primörmarknad har nämnts. Ett lite mer nyligt initiativ för primärproducenter att nå slutkonsument utan mellanhand är REKO-ring Visby, Gotland, vilket kan sägas ha drag av Bondens marknad. Och det årligen återkommande Gotlands skördefestival kan idag sägas vara ett sätt för lokala/regionala producenter att visa upp sig och möta konsumenter. Om det idag inte finns en livskraftig torghandel på Gotland så kan det bero på att denna typ av handel eventuellt har en större funktion att fylla i områden där det är längre avstånd mellan tätorter och producenter. På Gotland är gårdsbutiker ett levande, starkt och växande begrepp där köper ett antal gotlänningar sina råvaror runt om på ön. Kanske fyller de en del av rollen som marknad? Bedömning På Gotland finns ett stort antal duktiga råvaruproducenter inom såväl vegetabilisk som animalisk produktion. Dessa producerar råvaror som säljs såväl på som utanför ön, till stor del i oförädlad form. Uppfattningen på flera ställen i mat- och livsmedelssystemet, som består av leden primärproduktion, förädling, handel och kund, är att det finns utrymme för gotländska konsumenter att i ännu högre utsträckning söka efter och köpa närproducerade varor. Regionstyrelseförvaltningen gör bedömningen att det åligger den privata marknaden att, på basis av att det finns en efterfrågan, initiera och utforma ett hållbart initiativ för en Bondens marknad på Gotland. Beslutsunderlag Medborgarförslag 2016-05-17 Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall Regiondirektör Skickas till Birgitta Waldenström Regionfullmäktige (anmälan) Page 350 of 416 2 (2)

Region Gotland MEDBORGARFÖRSI Till Regionfullmäktige i Region Gotland 621 81 VISBY Änr 2016-05- 2 3 REGION GOTLAND Förslaget Skriv här kortfattat vad du anser att regionfullmäktige skall besluta om. Texta tydligt. rj\ L//c/ -frukt. m Motivering Skriv här varför du anser att regionfullmäktige bör fatta det beslut som du ovan föreslagit. Räcker inte utrymmet fortsätter du på ett eller flera fristående ark som fogas till detta. Texta tydligt. ber fa? /C f) Information om behandling av personuppgifter För att kunna fullgöra uppgiften att handlägga ditt medborgarförslag kommer dina personuppgifter att lagras och registreras i diarium inom Region Gotland. Om du samtycker härtill, kan ditt namn komma att publiceras på internet i protokoll, kallelser och handlingar som behandlar detta medborgarförslag. Jag samtycker till internetpublicering [E] Jag samtycker inte till internetpublicering (H Förslagsställare m.m. Du kan inte vara anonym utan det måste gå att utreda om du är folkbokförd på Gotland. Ofullständiga uppgifter kan leda till att ditt förslag inte kan behandlas som ett medborgarförslag. Datum Adress NajBrrtirakning Namnförtydligande ~ ~ Postadres E-postadress Region Gotland - blankett för medborgarförslag 2011-03-01 Sidan 1 av 2 Page 351 of 416

Regionstyrelseförvaltningen Per Wallstedt Tjänsteskrivelse RS 2017/496 21 mars 2018 Regionstyrelsen Medborgarförslag. Beslut om stöd om minst 100 000 kronor till Gotlands Katthem Förslag till beslut Medborgarförslaget anses besvarat med regionstyrelseförvaltningens skrivelse. Sammanfattning Christina Åkerblad har inkommit med ett medborgarförslag som föreslår att Region Gotland ska ge Katthemmet i Visby ett stöd på 100 000 kronor. Detta baserat på den verksamhet som bedrivs dels för de hemlösa katterna men även för hur verksamheten jobbar med arbetsträning och andra initiativ för att få människor tillbaka i arbete. Bedömning Katthemmet bedriver viktig och ambitiös verksamhet och har en fungerande infrastruktur för det som de gör. De visar på ett stort engagemang och lägger mycket tid på sin verksamhet. Region Gotland ger ut stöd till föreningar via kultur- och fritidsavdelningen. Där krävs att man är registrerad förening hos Region Gotland enligt det regelverk som vi har satt upp. Är man väl godkänd kan man söka visa stöd den vägen. Det finns en mängd olika stöd att söka. Gotlands Katthem uppmanas att i första hand undersöka möjligheten att söka stöd den vägen för sin verksamhet. Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall Regiondirektör Skickas till Christina Åkerblad (inkl förvaltningens tjänsteskrivelse) 1 (1) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 352 of 416 Webbplats www.gotland.se

Region Gotland MEDBORGARFÖRSLAråf; Till Regionfullmäktige i Region Gotland 621 81 VISBY 2017-05-19 REGION GOTLAND Förslaget Skriv här kortfattat vad du anser att regionfullmäktige skall besluta om. Texta tydligt. ATT on &rr et 100.000 rm, Motivering Skriv här varför du anser att regionfullmäktige bör fatta det beslut som du ovan föreslagit. Räcker inte utrymmet fortsätter du på ett eller flera fristående ark som fogas till detta. Texta tydligt. GTLM ös KftTTez IQZtlLT StULLé HZD -OCH TO TIO OCH- Information om behandling av personuppgifter För att kunna fullgöra uppgiften att handlägga ditt medborgarförslag kommer dina personuppgifter att lagras och registreras i diarium inom Region Gotland. Om du samtycker härtill, kan ditt namn komma att publiceras på internet i protokoll, kallelser och handlingar som behandlar detta medborgarförslag. Jag samtycker till intemetpublicering [x] Jag samtycker inte till intemetpublicering l i Förslagsställare m.m. Du kan inte vara anonym utan det måste gå att utreda om du är folkbokford på Gotland. Ofullständiga uppgifter kan leda till att ditt förslag inte kan behandlas som ett medborgarförslag. "nos/7- Po "*"" Region Gotland - blankett för medborgarförslag 2011-03-01 Sidan 1 av 2 Page 353 of 416

Välkommen med ditt medborgarforslag Alla som bor - är folkbokförda - på Gotland kan lämna medborgarförslag. Regionfullmäktige fattar beslut om medborgarförslag som är av större vikt för regionen. Övriga medborgarförslag kan fullmäktige överlämna till regionstyrelsen eller andra nämnder att fatta beslut om. Särskild blankett ska skriftligen undertecknas och skickas in. Allmän information Den som är folkbokförd på Gotland, får sedan halvårsskiftet 2004, väcka förslag i fullmäktige, s.k. medborgarförslag. Detta gäller såväl bam och ungdomar som personer med utländsk bakgrund som inte har kommunal rösträtt. Denna förslagsrätt tillkommer endast folkbokforda, inte föreningar, företag eller liknande. Begreppet medborgarforslag används för att skilja förslaget från de motioner som lämnas av fullmäktiges ledamöter. Ett medborgarförslag kan bara behandlas av fullmäktige om det ligger inom fullmäktiges befogenhetsområde. "Fullmäktige beslutar i frågor av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen", t.ex. val av ledamöter i nämnder och ansvarsfrihet för dem, budget, skatt, mål och riktlinjer samt taxor. Medborgarförslag som rör myndighetsutövning och enskilda personer behandlas inte av fullmäktige. Fullmäktige beslutar inte heller i nämndernas löpande förvaltningsfrågor t.ex. gatubelysning, parkeringsfrågor, hastighetsbegränsningar, renhållning, äldrevård o. s.v. Om ett sådant medborgarförslag ställs kan det av regionfullmäktige överlämnas till regionstyrelsen eller berörd nämnd att självständigt fatta beslut om. Endast ett förslag kan lämnas per medborgarförslag. Önskar du lämna flera förslag, skall ny blankett användas. För att styrka att förslagsställaren är folkbokförd på Gotland ska medborgarförslaget vara skriftligt, egenhändigt undertecknat av en eller flera personer, ha namnfortydligande och adress. Förslaget ska skrivas på den särskilda blankett som finns på Region Gotlands hemsida. Denna finns även att hämta i receptionen på Rådhuset, Visborgsallén 19 i Visby, att beställas per tel. 26 96 40 eller 26 93 18. Blanketten kan sedan lämnas på samma ställe, eller vid ett av regionfullmäktiges sammanträden. Blanketten på Region Gotlands hemsida kan fyllas i elektroniskt, men måste skrivas ut, undertecknas och lämnas in. Postadressen är: Regionfullmäktige, Region Gotland, 621 81 Visby. Vad händer med medborgarförslaget När förslaget kommer in till regionfullmäktige blir det en allmän handling och diarieförs. Förslaget bereds av regionfullmäktiges presidium som på nästkommande sammanträde föreslår regionfullmäktige om de ska behandla ärendet själva eller om detta ska överlämnas till regionstyrelse eller berörd nämnd. Vid överlämnandet ansvarar berörd nämnd och fattar eget beslut. Förslagsställaren kommer att underrättas om när medborgarförslaget kommer att tas upp för beslut. Förslagsställaren har inte någon yttranderätt i regionfullmäktige, regionstyrelsen eller i någon av Region Gotlands nämnder. Inkomna medborgarförslag bör beredas inom ett år och samma regler gäller som för motioner. Två gånger per år redovisas i regionfullmäktige de förslag som inte blivit avslutade. Page 354 of 416

JW/U W/e ÅV&1V ZflöT TILL MW AR&ersppvN/fljöAK V Å UtOftMflZ P E 0/\J R BeAA/ DPtöUG OCH OCH- OCH- TT HftV WT? FA/QA ' Vfl&ff Pfi Å UT ÖCTTO id^l^fl M&GTb ÄR vftes p BJT {/Åi^rå^r B/a?/}6 TILL p Page 355 of 416

Regionstyrelseförvaltningen Patrik Pettersson Tjänsteskrivelse RS 2018/761 10 juli 2018 Regionstyrelsen Remiss - Brott mot förtroendevalda (Ds 2018:29) Förslag till beslut Remitterat förslag avstyrks. Ärendet Region Gotland har inbjudits att lämna synpunkter över promemorian Brott mot förtroendevalda (Ds 2018:29). I promemorian föreslås sammanfattningsvis att det vid straffmätningen skall anses som en försvårande omständighet om brottet begåtts mot en person på grund av att han eller hon utövat ett uppdrag som förtroendevald i stat, kommun eller landsting, eller om det begåtts mot en närstående till en sådan person på grund av förtroendeuppdraget. Som skäl för förslaget anges bl.a. att utsätta en förtroendevald för brott på grund av utövandet av uppdraget är i förlängningen inte bara ett angrepp mot den enskilde personen utan även mot det demokratiska systemet. Rätten att kunna utöva ett förtroendeuppdrag är således viktig att skydda för att demokratin ska kunna fungera obehindrat. För att säkerställa ett samhälle med fri och öppen åsiktsbildning samt för att värna det demokratiska samtalet behövs det ett stärkt straffrättsligt skydd för förtroendevalda. Region Gotland avstyrkte i remissvar den 30 oktober 2006, KS 312 ett motsvarande lagförslag. i Skälen för att avstyrka förslaget att ge de förtroendevalda en priviligierad ställning var bristande symmetri med andra utsatta grupper och att den politiska kulturens negativa kampanjande bidrar till tonläget. Regionstyrelseförvaltningen anser att värnandet av beslutsfattandets integritet är angeläget, d.v.s. att det finns brott mot otillbörlig påverkan av funktionärerna i det allmännas beslutsprocesser och att det finns en effektiv rättskedja för att utreda och beivra brott. Den åsiktsbildning och yttrandefrihet som sker vid sidan av utövandet av uppdragen i nyss nämnda beslutsprocesser bör enligt regionstyrelseförvaltningen däremot ske på lika villkor för hela folket. En ordväxling på samma tråkiga nivå mellan en förtroendevald och någon annan skulle enligt förslaget ge olika påföljder för de inblandade. Förslaget att de förtroendevalda har en särskild skyddsvärd essens i utövandet av yttrandefriheten framstår därför som problematiskt. Snarare bör enligt regionstyrelseförvaltningen brottskatalogen mot otillbörlig påverkan av offentlig 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 356 of 416 Webbplats www.gotland.se

Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2018/761 verksamhet belysas ytterligare, liksom om inte fler brott t.ex. förolämpning och förtal i högre grad skulle omfattas av allmänt åtal. Med vidhållande av tidigare ställningstagande föreslår regionstyrelseförvaltningen sammanfattningsvis att förslaget avstyrks. Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall Regiondirektör Skickas till Justitiedepartementet i https://www.gotland.se/27422 Page 357 of 416 2 (2)

Regionstyrelsen RS 2018/761 25 september 2018 Justitiedepartementet Remiss - Brott mot förtroendevalda (Ds 2018:29) Ju2018/03625/L5 Region Gotland tillstyrker remitterat förslag. Meit Fohlin ordförande Peter Lindvall regiondirektör Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Bg 339-8328 Pg 18 97 50-3 Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se facebook.com/regiongotland Page 358 of 416

Innehåll 1 Sammanfattning... 5 2 Författningsförslag... 7 2.1 Förslag till lag om ändring i brottsbalken... 7 3 Bakgrund och allmänna utgångspunkter... 9 3.1 Bakgrund... 9 3.2 Allmänna utgångspunkter... 11 4 Nuvarande ordning... 15 4.1 Allmänt om straffvärdebedömningen... 15 4.1.1 Den grundläggande regleringen om straffvärdebedömning... 15 4.1.2 Särskilt om försvårande omständigheter... 16 4.2 Relevant straffrättslig lagstiftning... 16 4.3 Rättspraxis på området... 17 4.4 Lagstiftningen i några andra nordiska länder... 19 5 Behovet av ett förstärkt straffrättsligt skydd... 21 5.1 Vissa åtgärder har vidtagits... 21 5.2 Förtroendevalda är fortsatt utsatta... 23 5.3 Det behövs ett förstärkt straffrättsligt skydd för förtroendevalda... 26 3 Page 359 of 416

Innehållsförteckning Ds 2018:29 6 Överväganden och förslag... 29 6.1 Det straffrättsliga skyddet för personer som utövat förtroendeuppdrag förstärks... 29 7 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser... 37 8 Konsekvenser av förslaget... 39 8.1 Ekonomiska konsekvenser... 39 8.2 Konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män... 39 9 Författningskommentar... 41 9.1 Förslaget till lag om ändring i brottsbalken... 41 Bilaga 1 Bilaga 2 Sammanfattning av betänkandet Jakten på makten (SOU 2006:46)... 45 Betänkandet Jakten på maktens lagförslag (SOU 2006:46)... 51 4 Page 360 of 416

1 Sammanfattning Förekomsten av brott mot förtroendevalda är ett problem i samhället. Av Politikernas trygghetsundersökning 2017 som genomförts av Brottsförebyggande rådet (Brå) på uppdrag av regeringen framgår att var fjärde förtroendevald utsattes för trakasserier, hot eller våld under 2016. År 2012 var motsvarande andel en femtedel. Under senare år har det genomförts flera reformer på straffrättens område som har stärkt det straffrättsliga skyddet även för personer som utövar förtroendeuppdrag. Dessa åtgärder har emellertid inte varit tillräckliga för att motverka utvecklingen. Utsattheten bland förtroendevalda ökar. Det är av grundläggande betydelse för demokratin att var och en känner att de både har rätt och möjlighet att ifrågasätta de förtroendevaldas åsikter och beslut. Men det är även viktigt att det finns en gräns för på vilket sätt som en uppfattning får komma till uttryck. En förtroendevald ska inte behöva känna sig hotad eller utsättas för trakasserier som är att bedöma som brottsliga handlingar. Särskilt allvarligt är det om förtroendevalda påverkas av utsattheten på ett sådant sätt att det leder till faktiska handlingar, såsom att lämna förtroendeuppdrag i förtid, fatta andra beslut än vad som ursprungligen var tänkt eller att undvika att engagera sig eller uttala sig i en viss fråga, dvs. en form av självcensur. Att utsätta en förtroendevald för brott på grund av utövandet av uppdraget är i förlängningen inte bara ett angrepp mot den enskilde personen utan även mot det demokratiska systemet. Rätten att kunna utöva ett förtroendeuppdrag är således viktig att skydda för att demokratin ska kunna fungera obehindrat. För att säkerställa ett samhälle med fri och öppen åsiktsbildning samt för att värna det demokratiska samtalet behövs det ett stärkt straffrättsligt skydd för förtroendevalda. I promemorian föreslås 5 Page 361 of 416

Sammanfattning Ds 2018:29 därför att det införs en särskild straffskärpningsgrund i 29 kap. 2 brottsbalken för brott som begåtts mot en person på grund av att han eller hon utövat ett uppdrag som förtroendevald i stat, kommun eller landsting, eller som begåtts mot en närstående till en sådan person på grund av förtroendeuppdraget. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2019. 6 Page 362 of 416

2 Författningsförslag 2.1 Förslag till lag om ändring i brottsbalken Härigenom föreskrivs att 29 kap. 2 brottsbalken ska ha följande lydelse. Lydelse enligt prop. 2017/18:59 Föreslagen lydelse 29 kap. 2 1 Som försvårande omständigheter vid bedömningen av straffvärdet ska, vid sidan av vad som gäller för varje särskild brottstyp, särskilt beaktas 1. om den tilltalade avsett att brottet skulle få allvarligare följder än det faktiskt fått, 2. om den tilltalade visat stor hänsynslöshet, 3. om den tilltalade utnyttjat någon annans skyddslösa ställning eller svårigheter att värja sig, 4. om den tilltalade utnyttjat sin ställning eller i övrigt missbrukat ett särskilt förtroende, 5. om den tilltalade förmått någon annan att medverka till brottet genom tvång, svek eller missbruk av hans eller hennes ungdom, oförstånd eller beroende ställning, 6. om brottet utgjort ett led i en brottslighet som utövats i organiserad form eller systematiskt eller om brottet föregåtts av särskild planering, 7. om ett motiv för brottet varit att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan 7. om ett motiv för brottet varit att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan 1 Senaste lydelse 2010:370. 7 Page 363 of 416

Författningsförslag Ds 2018:29 grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller annan liknande omständighet, eller 8. om brottet varit ägnat att skada tryggheten och tilliten hos ett barn i dess förhållande till en närstående person. grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller annan liknande omständighet, 8. om brottet varit ägnat att skada tryggheten och tilliten hos ett barn i dess förhållande till en närstående person, eller 9. om brottet begåtts mot en person på grund av att han eller hon utövat ett uppdrag som förtroendevald i stat, kommun eller landsting, eller om det begåtts mot en närstående till en sådan person på grund av förtroendeuppdraget. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2019. 8 Page 364 of 416

3 Bakgrund och allmänna utgångspunkter 3.1 Bakgrund Brott mot förtroendevalda är ett problem i samhället. Av en undersökning som Brå genomfört på uppdrag av regeringen (Brås rapport 2017:9 Politikernas trygghetsundersökning 2017 Förtroendevaldas utsatthet och oro för trakasserier, hot och våld 2016) framgår att var fjärde förtroendevald utsattes för trakasserier, hot eller våld i samband med sitt politiska förtroendeuppdrag under 2016. År 2012 var motsvarande andel en femtedel. Förtroendevalda vittnar om att utsattheten påverkar dem i utövandet av uppdraget, exempelvis genom att de funderar på att lämna sina uppdrag eller att de undviker att engagera sig eller uttala sig i en specifik fråga. Problematiken kring de förtroendevaldas utsatthet behandlades i betänkandet Jakten på makten (SOU 2006:46) som överlämnades i april 2006 av den parlamentariskt sammansatta Kommittén om hot och våld mot förtroendevalda (nedan Kommittén). I Kommitténs uppdrag ingick bl.a. att kartlägga och analysera förekomsten av hot och våld mot förtroendevalda samt att lämna förslag till åtgärder som motverkar och förebygger sådant hot och våld. I uppdraget ingick också att överväga om det finns ett behov av förändring av det straffrättsliga skyddet för förtroendevalda. Kommittén bedömde att brott som begås mot förtroendevalda, med anledning av att de utövar de förtroendeuppdrag som anförtrotts dem, förekommer i sådan omfattning att det får anses utgöra ett hot mot det representativa systemet. Kommittén bedömde vidare att detta borde motverkas genom att det straffrättsliga skyddet för den demokratiska rättigheten att utöva sådana uppdrag förstärks. Mot denna bakgrund föreslogs det att det borde införas en särskild straffskärpningsgrund i 29 kap. 2 9 Page 365 of 416

Bakgrund och allmänna utgångspunkter Ds 2018:29 brottsbalken för brott som begås mot en förtroendevald eller dennes närstående på grund av förtroendeuppdraget. Vid remissbehandlingen av betänkandet möttes förslaget till ny straffskärpningsgrund av positiv respons men även av kritik. Kritiken bestod främst i att förslaget till ny straffskärpningsgrund utpekar vissa personkategorier som mer skyddsvärda än andra och att lagstiftaren av olika skäl, bl.a. systematiska, inte borde införa en ytterligare punkt i 29 kap. 2 brottsbalken. Betänkandet ledde inte till lagstiftning utan avskrevs av den dåvarande regeringen mot Budgetpropositionen för 2010 Förslag till statsbudget för 2010, finansplan och skattefrågor m.m. med i huvudsak följande motivering (se prop. 2009/10:1, utgiftsområde 1, s. 59 f.). [ ] Utredningen menar att våld som riktas mot en förtroendevald också ska ses som ett hot mot demokratin och därför betinga ett högre straffvärde än andra liknande våldsbrott. Våld och hot om våld är allvarligt och ska stävjas och beivras var och på vilken nivå det än förekommer i samhället. Det straffvärde som gäller generellt bör dock vara tillräckligt avskräckande och gälla även för den här typen av brott. Det är också svårt att försvara just gränsdragningen till förtroendevalda. Risken att utsättas för hot och våld omfattar fler grupper, till exempel politiker som inte är förtroendevalda, journalister och andra opinionsbildare. Regeringen anser för närvarande att det med ett samlat program och effektivare rättstillämpning går att åstadkomma en större allmänpreventiv effekt än vad en generell straffskärpningsbestämmelse skulle ge. I januari 2014 fick chefsåklagaren Torsten Angervåg i uppdrag av den dåvarande EU-, demokrati- och konsumentministern att kartlägga och analysera domstolarnas bedömning av straffvärdet för brott som rör hot eller våld mot förtroendevalda. Uppdraget redovisades i juni samma år och omfattade 27 domar från och med 2000 fram till och med april 2014. Torsten Angervåg konstaterade i sin redovisning att underlaget var begränsat, vilket försvårade möjligheten att dra några säkra slutsatser av granskningen, men att de brott som förtroendevalda utsattes för i första hand var olaga hot och ofredande. Vidare konstaterades det i redovisningen att det inte fanns ett enda fall där domstolen direkt hade hänvisat till den allmänna bestämmelsen om straffvärdebedömning i 29 kap. 1 brottsbalken, men att flertalet domstolar hade fört ett resonemang i domskälen om straffvärdet och det förhållande att målsäganden var förtroendevald. Utifrån sin granskning gav Torsten Angervåg förslag på fyra möjliga framgångsfaktorer för lagföring av brott mot förtroendevalda. Det handlade om att ta fram en särskild checklista 10 Page 366 of 416

Ds 2018:29 Bakgrund och allmänna utgångspunkter för ärendet hos polis och åklagare samt att införa särskild kodning av brotten, tydligare angivelser av försvårande motiv i gärningsbeskrivningen och åklagarledda förundersökningar. I uppdraget ingick emellertid inte att lämna några förslag på ändringar av gällande lagstiftning. Mot denna bakgrund, och då det ansågs finnas goda förutsättningar att inom ramen för den gällande lagstiftningen bättre utreda och lagföra brott som begås mot förtroendevalda, lämnades inte några sådana förslag. Vid remissbehandlingen av redovisningen var det likväl vissa remissinstanser som uttalade att det fanns anledning att se över och skärpa den straffrättsliga lagstiftningen för brott mot förtroendevalda medan någon instans motsatte sig en sådan översyn. 3.2 Allmänna utgångspunkter Förtroendevalda fyller en central funktion i ett demokratiskt samhälle Sverige har ett demokratiskt styrelseskick där medborgarna i allmänna val utser de förtroendevalda som ska representera dem i fullmäktige och riksdag. Det är därför allvarligt när aktörer som har en sådan central funktion i det demokratiska samhället utsätts för trakasserier, hot eller våld. Särskilt allvarligt blir det när utsattheten får konsekvenser i form av faktiska handlingar såsom att lämna förtroendeuppdrag i förtid, fatta andra beslut än vad som ursprungligen var tänkt eller att undvika att engagera sig eller uttala sig i en viss fråga. Sådana konsekvenser riskerar i förlängningen att påverka det demokratiska systemet. Till det kommer att förtroendevalda, till skillnad från andra grupper som är särskilt utsatta och betydelsefulla för det demokratiska samtalet, är folkvalda. Det finns mot den bakgrunden ett starkt intresse av att värna det representativa systemet genom ett förstärkt straffrättsligt skydd för rätten att utöva uppdrag som förtroendevald. 11 Page 367 of 416

Bakgrund och allmänna utgångspunkter Ds 2018:29 Skyddet för andra grupper har stärkts Frågan om det finns ett behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd för andra personkategorier än förtroendevalda, vars arbete medför särskild utsatthet och som är betydelsefulla från ett demokrati- och yttrandefrihetsperspektiv, har lyfts vid olika tillfällen. I betänkandet Jakten på makten omnämns exempelvis journalister men även personal inom hälso- och sjukvården samt rättsväsendet som yrkesgrupper som är särskilt utsatta. I betänkandet Integritet och straffskydd (SOU 2016:7) pekas också på problematiken med angrepp på journalister, debattörer eller andra opinionsbildare. En ytterligare personkategori som inte heller faller in under begreppet förtroendevald är personer som kandiderar till val i stat, kommun och landsting. Det har under senare år vidtagits ett antal lagstiftningsåtgärder på det straffrättsliga området som har förstärkt skyddet för dessa grupper generellt. Exempelvis har straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott, såsom grovt olaga hot, nyligen skärpts (se prop. 2016/17:108 Straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott). Vidare har straffbestämmelserna om olaga hot, ofredande, grovt förtal och förolämpning förtydligats och moderniserats. Bestämmelsen om olaga hot har även utvidgats så att det är straffbart att hota med fler typer av brottsliga gärningar (se prop. 2016/17:222 Ett starkt straffrättsligt skydd för den personliga integriteten). Därtill ändrades det straffrättsliga regelverket på flera sätt den 1 juli 2016 i syfte att organiserad brottslighet skulle kunna motverkas mer effektivt (se prop. 2015/16:113 Bättre straffrättsliga verktyg mot organiserad brottslighet). Genom lagändringarna skärptes bl.a. synen på hot eller våld mot tjänsteman, vilket exempelvis kan omfatta angrepp på anställda inom rättsväsendet. I januari 2018 lämnades Blåljusutredningens delbetänkande Stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet och andra samhällsnyttiga funktioner (SOU 2018:2). I betänkandet ges förslag på ändringar för att åstadkomma ett modernt straffrättsligt skydd för blåljuspersonal och andra samhällsnyttiga funktioner. Beredning av förslagen pågår i Regeringskansliet. Det har således vidtagits ett antal åtgärder på det straffrättsliga området som stärkt skyddet för andra personkategorier än förtroendevalda. Beredningen av Blåljusutredningens förslag bör 12 Page 368 of 416

Ds 2018:29 Bakgrund och allmänna utgångspunkter inte heller föregripas. Frågan om ett särskilt förstärkt skydd för andra grupper övervägs därför inte nu. Om behov skulle uppstå, t.ex. när det gäller personer som kandiderar till val i stat, kommun eller landsting, kommer frågan om skydd att övervägas i lämpligt sammanhang. 13 Page 369 of 416

Page 370 of 416

4 Nuvarande ordning 4.1 Allmänt om straffvärdebedömningen 4.1.1 Den grundläggande regleringen om straffvärdebedömning Det är brottets eller den samlade brottslighetens straffvärde som utgör utgångspunkten för påföljdsbestämningen. Att straffvärdebegreppet har en sådan central roll i påföljdsbestämningen framgår av 29 kap. 1 brottsbalken. Enligt paragrafens första stycke ska straff, med beaktande av intresset av en enhetlig rättstillämpning, bestämmas inom ramen för den tillämpliga straffskalan efter brottets eller den samlade brottslighetens straffvärde. Av paragrafens andra stycke följer att det vid bedömningen av straffvärdet ska beaktas den skada, kränkning eller fara som gärningen inneburit, vad den tilltalade insett eller borde ha insett om detta samt de avsikter eller motiv som han eller hon haft. Det ska vidare särskilt beaktas om gärningen inneburit ett allvarligt angrepp på någons liv eller hälsa eller trygghet till person. Det sagda innebär således att motivet för ett brott redan i dag är en faktor som ska beaktas vid bedömningen av brottets straffvärde. Med straffvärde avses brottets svårhet eller allvar i förhållande till andra brott eller med andra ord hur allvarligt brottet är. Föreskriften att straffvärdet ska vara avgörande för straffmätningen är ett uttryck för de båda principerna om proportionalitet och ekvivalens, som innebär att svårare brott ska straffas strängare än lindrigare brott och att lika svåra brott ska ge lika stränga straff. 15 Page 371 of 416

Nuvarande ordning Ds 2018:29 4.1.2 Särskilt om försvårande omständigheter Regleringen i 29 kap. 1 brottsbalken kompletteras med de i 29 kap. 2 och 3 brottsbalken uppställda katalogerna över försvårande respektive förmildrande omständigheter som särskilt ska beaktas vid bedömningen av straffvärdet. Enligt 29 kap. 2 brottsbalken ska det som försvårande omständigheter vid bedömningen av straffvärdet särskilt beaktas om den tilltalade avsett att brottet skulle få allvarligare följder än det faktiskt fått, om den tilltalade visat stor hänsynslöshet, om den tilltalade utnyttjat någon annans skyddslösa ställning eller svårigheter att värja sig, om den tilltalade utnyttjat sin ställning eller i övrigt missbrukat ett särskilt förtroende, om den tilltalade förmått någon annan att medverka till brottet genom tvång, svek eller missbruk av hans eller hennes ungdom, oförstånd eller beroende ställning, om brottet utgjort ett led i en brottslighet som utövats i organiserad form eller systematiskt eller om brottet föregåtts av särskild planering, om ett motiv för brottet varit att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller annan liknande omständighet, eller om brottet varit ägnat att skada tryggheten och tilliten hos ett barn i dess förhållande till en närstående person. De försvårande omständigheterna som anges i paragrafen är alla hänförliga till det konkreta brottet. Uppräkningen är exemplifierande, vilket har markerats genom att det i inledningen till bestämmelsen stadgas att det vid straffvärdebedömningen särskilt ska beaktas om någon av de uppräknade omständigheterna föreligger. Det kan alltså komma i fråga att beakta även andra försvårande omständigheter än de som räknas upp i paragrafen. Omständigheterna ska beaktas vid sidan av vad som gäller för varje särskild brottstyp. Härmed avses främst vad som framgår direkt av straffbestämmelserna men även exempelvis av förarbeten och rättspraxis (se prop. 1987/88:120 om ändring i brottsbalken m.m. [straffmätning och påföljdsval m.m.] s. 82). 4.2 Relevant straffrättslig lagstiftning De straffbestämmelser som framför allt synes kunna bli tillämpliga vid brott som begås mot förtroendevalda är straffbestämmelserna 16 Page 372 of 416

Ds 2018:29 Nuvarande ordning om misshandel (3 kap. 5 brottsbalken), olaga hot (4 kap. 5 brottsbalken), olaga integritetsintrång (4 kap. 6 c brottsbalken), ofredande (4 kap. 7 brottsbalken), förtal (5 kap. 1 brottsbalken), förolämpning (5 kap. 3 brottsbalken) och skadegörelse (12 kap. 1 brottsbalken). Det är även tänkbart att en upprepad brottslighet mot en förtroendevald i vissa fall skulle kunna bedömas som olaga förföljelse (4 kap. 4 b brottsbalken). Bestämmelserna om olaga hot, ofredande och förolämpning har nyligen förtydligats och moderniserats (se prop. 2016/17:222). För olaga hot och ofredande har vissa utvidgningar av det straffbara området skett, vilket innebär att även det straffrättsliga skyddet för förtroendevalda har stärkts (se avsnitt 5.1). I vissa fall kan även straffbestämmelserna om våld eller hot mot tjänsteman respektive förgripelse mot tjänsteman (17 kap. 1 och 2 brottsbalken) vara tillämpliga på brott som begås mot en förtroendevald eller dennes närstående. Bestämmelserna har genomgått bl.a. en redaktionell förändring relativt nyligen där begreppet tjänsteman infördes i brottsbeskrivningen av den straffbara gärningen för att beteckna den person som gärningen riktas mot (se prop. 2015/16:113 s. 91). Den ändringen infördes på förslag från Lagrådet och syftade enbart till att förenkla lagtexten och innebar således inte någon saklig ändring. Förtroendevalda som utövar myndighet t.ex. genom att fatta beslut i kommunala nämnder, liksom deras närstående, skyddas därför av bestämmelserna på samma sätt som före lagändringen. Frågan om myndighetsutövning måste avgöras i varje enskilt fall utifrån beslutets karaktär och andra för bedömningen relevanta omständigheter (se NJA 1969 s. 17). I vissa mycket speciella fall skulle straffbestämmelsen om brott mot medborgerlig frihet (18 kap. 5 brottsbalken) kunna aktualiseras. Bestämmelsen har tillämpats vid få tillfällen och dess tillämpningsområde måste anses vara mycket snävt (se SOU 2016:7 s. 566). 4.3 Rättspraxis på området Domstolsavgöranden i fråga om brott mot förtroendevalda förekommer i förhållandevis begränsad omfattning. Som redovisats ovan under avsnitt 3.1 omfattar chefsåklagaren Torsten Angervågs 17 Page 373 of 416

Nuvarande ordning Ds 2018:29 redovisning av uppdraget, att kartlägga och analysera domstolarnas bedömning av straffvärdet för brott som rör hot eller våld mot förtroendevalda, 27 domar från och med 2000 fram till och med april 2014. Av redovisningen framgår i huvudsak följande. De brott som förtroendevalda i första hand utsätts för är olaga hot och ofredande. Det är sällan som en förtroendevald kan komma i åtnjutande av det särskilda skydd som lagstiftaren avsett att ge dem som utövar myndighetsutövning genom brotten hot eller våld mot tjänsteman. Förutsättningarna för att kunna lagföra en gärningsman för brott mot medborgerlig frihet synes än mer begränsade. Det är endast undantagsvis som åklagaren i gärningsbeskrivningen särskilt anger att målsäganden är förtroendevald eller anger de omständigheter som anses vara försvårande. Det finns inget fall där domstolen direkt hänvisar till 29 kap. 1 eller 2 brottsbalken. Däremot för flertalet av domstolarna resonemang i domskälen om straffvärdet och det förhållande att målsäganden är förtroendevald. Endast undantagsvis har den omständighet att brottet begåtts mot en förtroendevald uttryckligen medfört att påföljden påverkas i skärpande riktning. Frågan om straffvärdebedömningen för brott mot förtroendevalda har därefter prövats i RH 2016:50. I avgörandet dömdes den tilltalade för misshandel, i form av slag i ansiktet med knuten näve, mot en förtroendevald som var invald i kommunfullmäktige och innehade uppdrag som ledamot i kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden. Både tingsrätt och hovrätt fann det utrett att misshandeln skett till följd av den förtroendevaldes politiska uppfattning och gärning. I tingsrätten bedömdes straffvärdet motsvara en månads fängelse med motiveringen att det var fråga om ett angrepp på en politiskt verksam person men där våldet orsakat relativt blygsamma skador. Påföljden bestämdes till villkorlig dom med samhällstjänst 50 timmar. I hovrätten skärptes emellertid straffet. Straffvärdet bedömdes motsvara två månaders fängelse och påföljden bestämdes till villkorlig dom med samhällstjänst 75 timmar. I domskälen anfördes att ett sådant angrepp på en förtroendevald politiker måste i förlängningen anses innebära ett angrepp även på demokratin. Detta gäller särskilt när angreppet har skett mot en politiker i T.A:s ställning. Även med beaktande av att den misshandel av T.A. som G.H. har gjort sig skyldig till har medfört endast måttlig smärta finns det därför anledning att se allvarligt på gärningen. 18 Page 374 of 416

Ds 2018:29 Nuvarande ordning I två tingsrättsavgöranden som rör olaga hot respektive sexuellt ofredande förde domstolarna resonemang om att det fanns anledning att se särskilt försvårande på den omständigheten att gärningarna var riktade mot målsägandena i deras roll som förtroendevalda (se Lunds tingsrätts dom den 10 december 2015 i mål nr B 70 15 och Malmö tingsrätts dom den 11 oktober 2016 i mål nr B 4942 16). 4.4 Lagstiftningen i några andra nordiska länder Finland Enligt finsk rätt kan en förtroendevald tillhöra den personkrets som omfattas av definitionen i 40 kap. 11 strafflagen. Enligt bestämmelsens andra punkt omfattas bl.a. kommunfullmäktige och andra genom allmänna val utsedda medlemmar av representantskapet i ett offentligt samfund som nämns i första punkten samt medlemmar av ett organ för ett offentligt samfund eller en inrättning som nämns i första punkten, såsom statsrådet, en kommunstyrelse, nämnd, direktion, kommitté, kommission eller delegation, samt andra förtroendevalda inom nämnda offentliga samfund eller inrättningar. Den omständigheten att förtroendevalda tillhör nyss nämnda personkrets får betydelse i flera olika avseenden. Dels omfattas förtroendevalda av tjänstebrottsansvaret i samma kapitel, dels åtnjuter de ett förstärkt straffrättsligt skydd genom bl.a. bestämmelserna om våldsamt motstånd mot tjänsteman och hindrande av tjänsteman (16 kap. strafflagen). I 21 kap. 2 strafflagen finns vidare en bestämmelse som innebär att om en förtroendevald dödats uppsåtligen, kan det beaktas vid bedömningen av om gärningen är att rubricera som mord, dvs. den svåraste graden av uppsåtligt dödande ( om ett dråp begås genom att en tjänsteman dödas, medan denne på tjänstens vägnar upprätthåller ordning och säkerhet, eller på grund av tjänsteåtgärd och brottet även bedömt som en helhet är grovt ). Att en gärning riktas mot en eller flera förtroendevalda med anledning av deras politiska engagemang kan även vara relevant vid 19 Page 375 of 416

Nuvarande ordning Ds 2018:29 tolkningen av rekvisiten vid vissa brott, såsom vid brott mot staten eller terroristbrott. Det finns vidare alltid en möjlighet för en finsk domstol att vid den allmänna straffvärdebedömningen ta hänsyn till om brottet är begånget mot en förtroendevald med anledning av förtroendeuppdraget. Norge Den norska straffeloven (strafflagen) innehåller inte någon särskild straffbestämmelse som uttryckligen ger förtroendevalda ett förstärkt straffrättsligt skydd. Däremot omfattas förtroendevalda av de allmänna straffbestämmelserna om bl.a. våld och hot. Att ett brott är begånget mot en förtroendevald är inte heller angivet i lag som en försvårande omständighet som särskilt ska beaktas vid bedömningen av en gärnings straffvärde. Domstolen har emellertid möjlighet att lägga en sådan omständighet till grund för bedömningen i straffskärpande riktning då de försvårande omständigheterna som omnämns i straffeloven 77 inte är uttömmande. I straffeloven 115 finns en straffbestämmelse som tar sikte på det högsta statsorganets verksamhet och som kan vara tillämplig vid exempelvis våld eller hot mot regeringsmedlemmar eller stortingsmedlemmar. I ett avgörande fann Høyesterett (Högsta domstolen) att en person som kastat en kaka på finansministern gjort sig skyldig till såväl en överträdelse mot straffeloven 115 som till kroppskrenkelse enligt straffeloven 271 (Rt. 2007 s. 1559). 20 Page 376 of 416

5 Behovet av ett förstärkt straffrättsligt skydd 5.1 Vissa åtgärder har vidtagits Lagstiftningsåtgärder Flera av de lagstiftningsåtgärder som vidtagits på det straffrättsliga området under senare år har, trots att de inte direkt tagit sikte på förtroendevalda, medfört att även personer som utövar förtroendeuppdrag har erhållit ett starkare straffrättsligt skydd. År 2010 genomfördes en reform av regelverket om straffmätning med det huvudsakliga syftet att åstadkomma höjningar av straffen för de allvarliga våldsbrotten såväl generellt som i förhållande till andra brott (se prop. 2009/10:147 Skärpt straff för allvarliga våldsbrott m.m.). Detta skulle uppnås genom att det redan befintliga utrymmet inom straffskalorna skulle tas i anspråk och således utan att straffskalorna ändrades. De allmänna bestämmelserna om straffvärde ändrades därför på så sätt att de objektiva omständigheter som är kännetecknade för allvarliga våldsbrott att gärningen har inneburit ett allvarligt angrepp på någons liv eller hälsa eller trygghet till person pekades ut som omständigheter som särskilt skulle beaktas vid bedömningen av straffvärdet och därmed värderas högre. Så skedde genom införandet av en ny andra mening av denna innebörd i 29 kap. 1 andra stycket brottsbalken. Det gjordes även ändringar som syftade till att ge försvårande och förmildrade omständigheter enligt 29 kap. 2 och 3 brottsbalken ökat genomslag. Detta i syfte att öka spännvidden vid straffvärdebedömningen av brott i allmänhet. Den 1 juli 2016 ändrades det straffrättsliga regelverket på flera sätt för att organiserad brottslighet skulle kunna motverkas mer 21 Page 377 of 416

Behovet av ett förstärkt straffrättslig skydd Ds 2018:29 effektivt (se prop. 2015/16:113). Genom lagändringarna skärptes bl.a. synen på våld och hot mot tjänsteman. En av de ändringar som genomfördes samtidigt i straffbestämmelsen om våld eller hot mot tjänsteman var att begreppet tjänsteman infördes i brottsbeskrivningen av den straffbara gärningen för att beteckna den person som gärningen riktas mot. Den ändringen, som infördes på förslag från Lagrådet, är som nämnts ovan endast redaktionell och är inte avsedd att innebära någon saklig förändring (se avsnitt 4.2). Förtroendevalda som utövar myndighet t.ex. genom att fatta beslut i kommunala nämnder skyddas alltså av bestämmelsen på samma sätt efter lagändringen som före. Därtill har straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott skärpts nyligen mot bakgrund av att den allmänna skärpningen som skett med 2010 års straffmätningsreform inte ansågs ha fått tillräckligt genomslag (se prop. 2016/17:108). Exempelvis höjdes minimistraffet för grovt olaga hot från sex till nio månaders fängelse. Det infördes även höjda minimistraff för bl.a. grov misshandel, synnerligen grov misshandel, grovt olaga tvång, grovt rån och grov utpressning. Den 1 januari 2018 trädde huvuddelen av lagändringarna enligt propositionen Ett starkt straffrättsligt skydd för den personliga integriteten i kraft (se prop. 2016/17:222). I propositionen lämnas flera förslag för att modernisera och stärka skyddet för den personliga integriteten. Det införs bl.a. ett nytt brott olaga integritetsintrång som gör det olagligt att göra intrång i någon annans privatliv genom att sprida vissa slag av integritetskänsliga bilder och uppgifter. Vidare förtydligas och moderniseras straffbestämmelserna om olaga hot, ofredande, grovt förtal och förolämpning. Straffbestämmelsen om olaga hot utvidgas så att det blir straffbart att hota med fler typer av brottsliga gärningar. I januari 2018 föreslog Blåljusutredningen i sitt delbetänkande Stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet och andra samhällsnyttiga funktioner (SOU 2018:2) ett förstärkt straffrättsligt skydd för blåljuspersonal och andra samhällsnyttiga funktioner. Betänkandet har remitterats och fortsatt beredning av betänkandets förslag pågår i Regeringskansliet. 22 Page 378 of 416

Ds 2018:29 Behovet av ett förstärkt straffrättsligt skydd Andra åtgärder Regeringen har under senare år även vidtagit andra åtgärder för att minska de förtroendevaldas utsatthet. Exempelvis antog regeringen den 13 juli 2017 en handlingsplan Till det fria ordets försvar åtgärder mot utsatthet för hot och hat bland journalister, förtroendevalda och konstnärer. Syftet med handlingsplanen är att stärka arbetet med att förebygga och hantera hot och hat mot journalister, förtroendevalda och konstnärer eftersom dessa aktörer anses vara särskilt utsatta i det demokratiska samtalet. Handlingsplanen omfattar åtgärder för ökad kunskap, stöd till dem som utsätts och åtgärder för ett stärkt rättsväsende. Polismyndigheten arbetar aktivt med frågor som rör brott som hotar de grundläggande fri- och rättigheterna samt den fria åsiktsbildningen. Av Polismyndighetens regleringsbrev för 2018 framgår bl.a. att myndigheten ska redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att bekämpa brott som hotar den fria åsiktsbildningen. Vidare har Brå på uppdrag av regeringen vid fyra tillfällen genomfört Politikernas trygghetsundersökning för att kartlägga trakasserier, hot och våld mot förtroendevalda för åren 2011, 2012, 2014 och 2016. Brå kommer även få i uppdrag att göra en kartläggning för valåret 2018. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har sedan 2016 fått medel för att utveckla och stödja kommunernas och landstingens arbete för att förebygga och hantera hot och hat mot förtroendevalda. Regeringen har även förstärkt finansieringen inför valåret 2018. 5.2 Förtroendevalda är fortsatt utsatta Redan av betänkandet Jakten på makten framkommer att förtroendevalda är utsatta för trakasserier, hot och våld i relativt hög grad. Av Brås rapport 2015:12 Hot och våld Om utsatthet i yrkesgrupper som är viktiga i det demokratiska samhället, framgår dessutom att riksdagspolitiker är den yrkesgrupp som vid tidpunkten för rapporten var mest utsatt för hot, våld, trakasserier eller liknande bland de yrkesgrupper som är av särskild betydelse för det demokratiska samhället. De var således mer utsatta än t.ex. 23 Page 379 of 416

Behovet av ett förstärkt straffrättslig skydd Ds 2018:29 poliser, socialsekreterare och anställda inom Kriminalvården. Landstingspolitiker var lika utsatta som åklagare. Brå har, som anförts ovan, vid fyra tillfällen genomfört Politikernas trygghetsundersökning där ordinarie ledamöter i Sveriges riksdag och fullmäktigeförsamlingar (kommuner och landsting) tillfrågats om deras utsatthet för trakasserier, hot och våld. Den senast gjorda undersökningen (Brås rapport 2017:9) avser utsattheten för 2016. I Sverige finns cirka 42 000 förtroendevalda men de allra flesta är fritidspolitiker som inte finns med i någon förteckning motsvarande den som finns för ledamöter i Sveriges riksdag och fullmäktigeförsamlingar. Den slutliga undersökningspopulationen i Brås rapport uppgick mot denna bakgrund till nästan 14 000 ledamöter, varav drygt 8 000 besvarade undersökningen. Av Brås rapport framgår att var fjärde förtroendevald utsattes för trakasserier, hot eller våld i samband med sitt politiska förtroendeuppdrag under 2016. Utsattheten är lika stor bland kvinnor och män. Majoriteten av dem som utsatts har blivit det vid upprepade tillfällen. Utsattheten utgörs främst av hot och trakasserier medan våld är ovanligare. Den vanligaste typen av hot och trakasserier är hot eller påhopp via sociala medier. Yngre förtroendevalda är mer utsatta än äldre. Majoriteten upplever att händelsen var direkt riktad mot dem som förtroendevalda. Även närstående till förtroendevalda är drabbade. Drygt 3 procent (3,2 procent) uppgav att någon närstående hade blivit utsatt för trakasserier, hot eller våld under 2016 på grund av den förtroendevaldes uppdrag. Det är en något högre andel än vid motsvarande undersökning 2012 (2,1 procent). Brå har i sin senaste rapport för första gången kunnat jämföra utsattheten under två mellanliggande år (2012 och 2016), vilka är mer jämförbara än ett mellanliggande år och ett valår. Av jämförelsen går det att se att utsattheten totalt sett har ökat. 2012 var det knappt 20 procent som uppgav att de varit utsatta medan nivån för 2016 var 25 procent. Däremot var nivån för 2016 något lägre än för valåret 2014 (28 procent). Bland förtroendevalda kvinnor är andelen som utsattes för hot eller påhopp via sociala medier, fått hotfull e-post eller blivit uthängda på internet högre 2016 än både 2012 och valåret 2014. Detta mönster återfinns inte bland förtroendevalda män. 24 Page 380 of 416

Ds 2018:29 Behovet av ett förstärkt straffrättsligt skydd Förtroendevalda som är mer aktiva på internet och i sociala medier är oftare utsatta, jämfört med dem som inte är lika aktiva. Vilken typ av uppdrag den förtroendevalda har, och i vilken omfattning uppdraget utförs, påverkar också den förtroendevaldas utsatthet. Undersökningen visar att utsattheten är högre bland de förtroendevalda som utövar sitt uppdrag på heltid och även bland dem som har uppdrag i flera politiska församlingar. Vanligast är att förtroendevalda förknippar utsattheten med ett engagemang i en särskild politisk fråga (27 procent). Den vanligaste konsekvensen av utsatthet, eller oro för att utsättas, var att den förtroendevalde undvikit att engagera sig eller uttala sig i en specifik fråga. Bland dem som utsattes för våld, skadegörelse eller stöld hade en högre andel påverkats av sin utsatthet, än bland dem som utsattes för hot och trakasserier. Totalt hade nästan var fjärde (24 procent) av samtliga förtroendevalda i undersökningen påverkats i sitt förtroendeuppdrag, antingen till överväganden eller till faktiska handlingar, på grund av utsatthet eller oro för att utsättas. Dryga två femtedelar (44 procent) av de utsatta förtroendevalda uppger att de påverkats i sitt förtroendeuppdrag, antingen till överväganden eller till faktiska handlingar. Bland utsatta förtroendevalda uppger nästan var tredje (29 procent) att de självcensurerade sig i något sammanhang kopplat till förtroendeuppdraget. En del av de utsatta förtroendevalda har faktiskt lämnat ett specifikt uppdrag (4,5 procent) eller samtliga uppdrag (3,3 procent) på grund av utsatthet eller oro för att utsättas. Andelen som övervägt att lämna ett specifikt eller samtliga uppdrag är dock högre (21 respektive 20 procent). Ungefär var sjätte person som hade utsatts (16 procent) tvekade också inför en åtgärd eller ett beslut medan 3,6 procent av de utsatta, och 2,3 procent av samtliga, påverkades till att fatta ett annat beslut eller vidta en annan åtgärd än vad som ursprungligen var tänkt. Jämfört med tidigare år var det även en större andel av de utsatta som uppgav att de självcensurerade sig eller som övervägt att lämna ett specifikt uppdrag eller samtliga uppdrag. Precis som vid tidigare undersökningar uppfattas förövaren oftast vara en förargad medborgare (36 procent) eller en rättshaverist (24 procent). Den andel som uppfattade förövaren som medlem i en högerextremistisk eller rasistisk grupp eller i en 25 Page 381 of 416

Behovet av ett förstärkt straffrättslig skydd Ds 2018:29 vänsterextremistisk grupp var markant högre 2016 än 2012 (30 procent jämfört med 19 procent). Det är inte ovanligt att förövaren finns inom den egna yrkesgruppen. En annan förtroendevald tillskrivs 16 procent av händelserna. Andelen händelser som polisanmäls är fortsatt låg (19 procent). Våld, skadegörelse och stöld polisanmäldes i högre utsträckning än hot och trakasserier. Som skäl till att det inte gjorts någon polisanmälan angav störst andel (27 procent) att de inte trodde att det skulle leda till något, och för nästan var fjärde förtroendevald var skälet att de såg händelsen som en del i uppdraget. 5.3 Det behövs ett förstärkt straffrättsligt skydd för förtroendevalda Bedömning: Det finns ett behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd för personer som utövar förtroendeuppdrag i stat, kommun eller landsting. Sverige har ett demokratiskt styrelseskick där medborgarna i allmänna val utser de förtroendevalda som ska representera dem i fullmäktige och riksdag. Demokrati bygger på kommunikation mellan väljare och förtroendevalda. Väljarna har rätt att ifrågasätta de förtroendevaldas åsikter och beslut. Brister dialogen mellan förtroendevalda och väljare ökar risken för misstro mot politiker och likgiltighet inför demokratin. Det är samtidigt viktigt att det finns en gräns för på vilket sätt som en uppfattning om förtroendevaldas åsikter och beslut kan komma till uttryck. En förtroendevald ska inte behöva känna sig hotad eller utsättas för trakasserier som i andra sammanhang är att bedöma som brottsliga handlingar. Förtroendevaldas synlighet och tillgänglighet är en viktig faktor för att kunna upprätthålla en väl fungerande dialog mellan förtroendevalda och väljare. Det främjar demokratin när förtroendevalda kan röra sig fritt, debattera i sociala medier och delta i offentliga sammanhang. På motsvarande sätt försvagas demokratin om tillgängligheten till de förtroendevalda minskar, om förtroendevalda på grund av hot, våld eller andra brottsliga handlingar påverkas i eller lämnar sina uppdrag eller om det blir 26 Page 382 of 416

Ds 2018:29 Behovet av ett förstärkt straffrättsligt skydd svårare att rekrytera nya personer till förtroendeuppdrag på grund av oro eller rädsla för att utsättas för brott. Konsekvenser såsom att den förtroendevalde på grund av utsatthet eller oro överväger att lämna uppdrag eller tvekar inför ett beslut är oroväckande. När utsatthet eller oro också leder till faktiska handlingar som att lämna förtroendeuppdrag eller fatta andra beslut än vad som ursprungligen var tänkt är det dock särskilt allvarligt. En annan faktisk konsekvens, som är mindre påtaglig men lika skadlig ur en demokratisk synvinkel, är de fall då en förtroendevald väljer att förhålla sig passiv i stället för att engagera sig eller uttala sig, dvs. en form av självcensur. Att utsätta förtroendevalda för brott på grund av utövandet av förtroendeuppdraget är därmed allvarligare än motsvarande brott utan sådan koppling eftersom det i förlängningen är ett angrepp inte bara mot den enskilde personen utan även mot demokratin som sådan. Detta måste komma till tydligt uttryck vid straffmätningen. Av redovisningen ovan (avsnitt 5.2) framgår att brott mot förtroendevalda med anledning av att de utövat de förtroendeuppdrag som anförtrotts dem förekommer i sådan omfattning att det får anses utgöra ett hot mot det representativa systemet. Visserligen bör den omständigheten att ett brott riktar sig mot en förtroendevald med avsikt att påverka denne i utövningen av hans eller hennes uppgifter redan i dag beaktas i skärpande riktning inom ramen för den allmänna straffvärdebedömning som alltid ska göras enligt 29 kap. 1 brottsbalken. Så görs också i viss utsträckning men det är inte tillräckligt. Det är vidare en oroväckande utveckling att utsattheten för förtroendevalda ökar. De åtgärder som vidtagits genom åren har således inte räckt till för att motverka denna utveckling. Att bl.a. straffbestämmelserna om olaga hot, ofredande, grovt förtal och förolämpning har förtydligats och moderniserats är av betydelse även för förtroendevalda men kan inte anses motverka deras utsatthet i tillräcklig omfattning. Det finns därför sammantaget ett behov av ytterligare åtgärder för att stärka det straffrättsliga skyddet för personer som utövat uppdrag som förtroendevalda i stat, kommun och landsting. 27 Page 383 of 416

Page 384 of 416

6 Överväganden och förslag 6.1 Det straffrättsliga skyddet för personer som utövat förtroendeuppdrag förstärks Förslag: En särskild straffskärpningsgrund införs i 29 kap. 2 brottsbalken för brott som begåtts mot en person på grund av att han eller hon utövat ett uppdrag som förtroendevald i stat, kommun eller landsting, eller som begåtts mot en närstående till en sådan person på grund av förtroendeuppdraget. Hur ska det förstärkta straffrättsliga skyddet utformas? Det har i avsnitt 5.3 bedömts finnas ett behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd för personer som utövar förtroendeuppdrag. Frågan blir därför hur ett sådant förstärkt straffrättsligt skydd bör utformas. Ett sätt att åstadkomma ett sådant skydd skulle kunna vara att ändra eller göra tillägg till redan befintliga straffbestämmelser, såsom bestämmelserna om brott mot medborgerlig frihet (18 kap. 5 brottsbalken) eller våld eller hot mot tjänsteman alternativt förgripelse mot tjänsteman (17 kap. 1 och 2 brottsbalken). En sådan lösning skulle emellertid vara förenad med flera nackdelar. Brott mot medborgerlig frihet är ett högmålsbrott och som sådant placerat i 18 kap. brottsbalken. I förarbetena till bestämmelsen uttalas att den är avsedd att komplettera straffbestämmelserna i 18 kap. 1 brottsbalken om uppror och 19 kap. 1 brottsbalken om högförräderi, med ett särskilt skydd för yttrande-, församlings- och föreningsfriheten (jfr NJA II 1962 s. 274 f.). Bestämmelsen om brott mot medborgerlig frihet tar således sikte på särpräglade förhållanden. Som tidigare redovisats i 29 Page 385 of 416

Överväganden och förslag Ds 2018:29 avsnitt 4.2 är dess tillämpningsområde mycket snävt. För straffansvar torde det krävas att det förelegat en konkret fara för yttrande-, församlings-, eller föreningsfriheten på ett mer generellt plan i det svenska samhället (se SOU 2016:7 s. 566). De förhållanden som motiverade införandet av straffbestämmelsen om brott mot medborgerlig frihet överensstämmer alltså inte med de skäl som motiverar ett förstärkt straffrättsligt skydd för rätten att utöva ett förtroendeuppdrag. Bestämmelsen tar inte heller sikte på sådana mindre allvarliga trakasserier som kan prägla brotten mot förtroendevalda. En ändring av utformningen skulle därför i praktiken medföra att det införs en ny bestämmelse inom ramen för brottsrubriceringen om brott mot medborgerlig frihet. En ändring av straffbestämmelserna om hot eller våld mot tjänsteman alternativt förgripelse mot tjänsteman i syfte att omfatta även brott mot förtroendevalda skulle inte heller vara invändningsfri. Ett av grundelementen i dessa bestämmelser är att det ska vara fråga om åtgärder i myndighetsutövning. Detta krav är sällan uppfyllt när det gäller det uppdrag som utförs av förtroendevalda. Den vanligaste anledningen till att förtroendevalda blir utsatta för brott handlar snarare om den förtroendevaldes engagemang i en särskild politisk fråga än ett särskilt beslut (se avsnitt 5.2). Till detta kommer att ett av de vanligaste brotten som begås mot förtroendevalda är ofredande (se avsnitt 4.3). Det är ett brott som typiskt sett varken omfattas av tillämpningsområdet för 17 kap. 1 eller 2 brottsbalken. I likhet med vad Kommittén anför bedöms därför ändringar av nämnda straffbestämmelser inte vara en lämplig väg framåt. Ett annat sätt att förstärka det straffrättsliga skyddet för förtroendevalda skulle kunna vara att utvidga det kriminaliserade området genom en ny straffbestämmelse som tar sikte på fler eller andra typer av gärningar än de som är straffbelagda i dag. För ett sådant alternativ skulle kunna tala att förtroendevalda vittnar om att de utsätts för exempelvis trakasserier som inte i alla fall är att bedöma som brottsliga men som ändå kan medföra konsekvenser för den som utsätts. En utvidgning av det kriminaliserade området skulle dock kräva att det tydligt framgår vilka beteenden en sådan bestämmelse skulle ta sikte på och att det straffbara området klart skulle kunna avgränsas. Nödvändiga avvägningar i förhållande till vissa grundlagsfästa friheter skulle också behöva göras. 30 Page 386 of 416

Ds 2018:29 Överväganden och förslag Begränsningar i yttrande-, mötes- och demonstrationsfriheten får endast göras för att tillgodose vissa angivna ändamål och måste vara nödvändiga och proportionerliga. Det straffbara området får t.ex. inte utsträckas på så sätt att det riskerar att inskränka diskussionen eller kritiken av frågor som förs inom den politiska debatten (jfr 2 kap. 21 och 23 regeringsformen) Mot en särskild straffbestämmelse för brott mot förtroendevalda talar vidare den omständigheten att sådana brott kan avse gärningar av vitt skilda slag. Även om brottsligheten i stor utsträckning kan antas utgöras av ofredande, ärekränkningsbrott och olaga hot kan det emellertid också förekomma allvarligare former av misshandel eller andra brott av allvarligare slag. För att en ny straffbestämmelse ska täcka de fall som bedöms straffvärda skulle den alltså behöva omfatta gärningar av olika slag och med straffskalor som varierar stort. Bestämmelsen skulle därmed bli något av en lagteknisk anomali. En annan aspekt av detta är att en sådan bestämmelse skulle komma att omfatta brott som i annat fall lyder under olika sorters åtal. En straffbestämmelse om brott mot förtroendevalda skulle tillhöra en kategori av brott som riktas mot staten och allmänheten vilken, som utgångspunkt, lyder under allmänt åtal. Det skulle även gälla brott bestående i ärekränkning av förtroendevalda, som annars är utpräglade s.k. målsägandebrott. En sådan ordning skulle, som även framhålls i betänkandet, riskera att hämma den politiska debatten. Nackdelarna med en lösning som går ut på att utvidga det kriminaliserade området genom en ny straffbestämmelse är därför sammanfattningsvis så stora att den inte bör väljas. Ett ytterligare alternativ som därför bör övervägas för att uppnå ett förstärkt straffrättsligt skydd för personer som utövat förtroendeuppdrag och som förordats av Kommittén är införandet en ny straffskärpningsgrund i 29 kap. 2 brottsbalken. Paragrafen innehåller, som redovisats i avsnitt 4.1.2, försvårande omständigheter som särskilt ska beaktas vid bedömningen av ett brotts straffvärde. Visserligen bör den omständigheten att ett brott begåtts mot en person som utövat ett uppdrag som förtroendevald på grund av förtroendeuppdraget redan i dag beaktas i skärpande riktning inom ramen för den allmänna straffvärdebedömning som alltid ska göras enligt 29 kap. 1 brottsbalken. Så gör domstolarna också i viss utsträckning. Det står emellertid inte helt klart vilken betydelse den omständigheten, att ett brott riktas mot en person 31 Page 387 of 416

Överväganden och förslag Ds 2018:29 som utövat ett uppdrag som förtroendevald, tillmäts vid straffmätningen. Av chefsåklagaren Torsten Angervågs redovisning framgår att denna omständighet åtminstone uttryckligen endast undantagsvis medför att påföljden påverkas i skärpande riktning (se avsnitt 4.3). Genom att uttryckligen ange att domstolen ska beakta en viss omständighet som försvårande säkerställs att den uppmärksammas vid bestämmandet av straffvärdet. På så sätt skapas förutsättningar för en reell och generell straffskärpning för samtliga typer av brott som riktas mot en förtroendevald på grund av utövandet av uppdraget. En särskild straffskärpningsgrund skulle även ge en tydlig signal om att samhället ser extra allvarligt på brottslighet som hotar det representativa inslaget i demokratin. Det skulle också markera att rättsväsendet ska prioritera brott som begås mot förtroendevalda. I dag är det exempelvis ovanligt att det förhållandet att en person utövat ett uppdrag som förtroendevald framgår av stämningsansökan som en omständighet som ska beaktas vid bedömandet av straffvärdet. En invändning som skulle kunna resas mot att komplettera paragrafen med ytterligare en straffskärpningsgrund är risken att en alltför omfattande exemplifiering av försvårande omständigheter skulle kunna medföra att den blir för omfattande och att uppräkningen betraktas som mer eller mindre uttömmande. Varje enskild punkt kan vidare riskera att förlora i betydelse och verkan. Denna farhåga bör emellertid inte överdrivas. Införandet av en ny punkt innebär inte att bestämmelsen ska uppfattas som uttömmande. Sådana argument av närmast systematisk karaktär kan inte heller anses ha sådan tyngd att ändringen inte bör göras. Sammanfattningsvis görs därför bedömningen att ett förstärkt straffrättsligt skydd för rätten att utöva förtroendeuppdrag bör åstadkommas genom en särskild straffskärpningsgrund i 29 kap. 2 brottsbalken. Straffskärpningsgrunden ska gälla brott på grund av förtroendeuppdraget Som redovisats ovan motiveras ett förstärkt straffrättsligt skydd för förtroendevalda inte främst av behovet av skydd för enskilda personer utan för skyddet av demokratin och det representativa 32 Page 388 of 416

Ds 2018:29 Överväganden och förslag systemet. En straffskärpningsgrund vars ordalydelse tar sikte på att stärka skyddet för det demokratiska intresset skulle emellertid vara alltför allmänt hållen och därmed riskera att brista i förutsebarhet och tydlighet. Bestämmelsen bör därför i stället utformas så att den omfattar brott som begås mot förtroendevalda. En sådan ordning skulle ha den fördelen att skyddsintresset avgränsas. För att ytterligare tydliggöra att bestämmelsen tar sikte på utövandet av uppdraget som förtroendevald i förlängningen det representativa systemet och inte individen som sådan görs bedömningen att den bör omfatta brott som begåtts mot en person som utövat ett uppdrag som förtroendevald. En förutsättning för den särskilda straffskärpningsgrundens tillämplighet bör vidare vara att brottet har begåtts på grund av utövandet av förtroendeuppdraget. Det får anses vara en nödvändig avgränsning eftersom det i annat fall torde innebära att en sådan straffskärpningsgrund skulle träffa alla brott som begås mot en person som utövat ett uppdrag som förtroendevald. En sådan tillämpning vore inte rimlig. Ett rekvisit i enlighet med det föreslagna innebär att om en förtroendevald exempelvis får sin cykel stulen utan att det finns ett samband med förtroendeuppdraget skulle straffskärpningsgrunden inte bli tillämplig. Om gärningsmannen däremot har avsett att hämnas, skrämmas eller påverka en förtroendevald eller att med brottet ha avsett att uttrycka sin ilska över att den förtroendevalde innehaft förtroendeuppdraget så kommer den särskilda straffskärpningsgrunden att vara tillämplig. Men det bör inte krävas att gärningsmannen har begått brottet på grund av något särskilt beslut som den förtroendevalde fattat eller någon annan särskild åtgärd som den förtroendevalde vidtagit. Det bör således vara tillräckligt att gärningsmannen inte delat den förtroendevaldes politiska uppfattning och begått gärningen mot bakgrund av det. Enligt regeringsformen (1 kap. 1 andra stycket) bygger den svenska folkstyrelsen på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Beslutande politiska församlingar väljs som ett uttryck för det demokratiska representativa statsskicket på såväl statlig som landstings- och kommunal nivå. Ett parlamentariskt statsskick kännetecknas också av att regeringen utgår från och är beroende av 33 Page 389 of 416

Överväganden och förslag Ds 2018:29 folkrepresentationen. Regeringen måste ha parlamentsmajoritetens förtroende eller i vart fall tolereras av den. Skyddet bör därför gälla för förtroendevalda på samtliga dessa nivåer. Det bör därför anges i lagtexten att skyddet avgränsas till förtroendevalda i stat, kommun och landsting (jfr även för denna avgränsning dir. 2004:102). En sådan avgränsning gör det också tydligt att bestämmelsen avser att ge ett förstärkt skydd för det representativa systemet och dess företrädare och att den därmed tar sikte på just politiska förtroendeuppdrag och inte andra förtroendeuppdrag, såsom exempelvis fackliga förtroendeuppdrag eller personer med god mans uppdrag. Bestämmelsen bör även omfatta närstående till förtroendevalda För att regleringen ska tillgodose behovet av ett förstärkt straffrättsligt skydd för rättigheten att utöva förtroendeuppdrag krävs att den är ändamålsenligt avgränsad. Av den undersökning om trakasserier, hot och våld mot förtroendevalda som Kommittén lät genomföra framgår att förtroendevaldas anhöriga utsätts för trakasserier, hot eller våld i viss utsträckning av just den anledningen att de är anhöriga till en förtroendevald. Det framgår vidare att det vid den tidpunkten var drygt en femtedel av riksdagsledamöternas anhöriga som hade blivit utsatta under en 17-årsperiod. Motsvarande andel för kommun- och landstingspolitiker var 9 procent. Mot den bakgrunden görs bedömningen att brott som begås mot närstående till förtroendevalda på grund av förtroendeuppdraget kan utgöra ett lika allvarligt hot mot det representativa systemet som om brottet begås direkt mot den förtroendevalde. Regler som tar sikte på brott mot närstående förekommer förvisso redan idag. Av straffbestämmelsen om förgripelse mot tjänsteman i 17 kap. 2 brottsbalken följer att det är straffbart att hämnas en tjänsteman genom att angripa dennes anhöriga. Bestämmelsen är bl.a. tillämplig på närstående till vissa aktörer inom exempelvis rättsväsendet, såsom poliser och domare. Eftersom straffbestämmelsen förutsätter att gärningen går att hänföra till myndighetsutövning är dess tillämpningsområde i förhållande till närstående till förtroendevalda dock mycket begränsat. 34 Page 390 of 416

Ds 2018:29 Överväganden och förslag Att närstående till förtroendevalda alltjämt är utsatta för trakasserier, hot eller våld på grund av den förtroendevaldes uppdrag bekräftas av resultatet i Politikernas trygghetsundersökning 2017 (se avsnitt 5.2). Det är även något som påverkar de förtroendevalda i utövandet av uppdraget. Det finns därför ett behov av att förstärka det straffrättsliga skyddet även för närstående till förtroendevalda. Begreppet närstående Begreppet närstående återfinns i ett fåtal bestämmelser i brottsbalken, närmare bestämt 4 kap. 4 a, 6 kap. 6, 8 kap. 13 och 29 kap. 2 punkten 8. Det finns ingen gemensam definition av begreppet utan ledning får sökas i förarbetena till respektive bestämmelse. I betänkandet Jakten på makten åsyftas med närstående den personkrets som omfattas av straffbestämmelsen om grov fridskränkning (4 kap. 4 a första stycket brottsbalken). Denna bestämmelse omfattar emellertid även tidigare närstående. Enligt förarbetena till bestämmelsen avses med närstående eller tidigare närstående i första hand en person till vilken gärningsmannen har eller har haft ett förhållande, t.ex. någon som är eller har varit gift med gärningsmannen eller sammanbor eller har sammanbott med denne under äktenskapsliknande förhållanden. Men begreppet närstående omfattar också personer som är närstående på annat sätt, t.ex. som är gärningsmannens mor eller far, syster eller bror eller som är nära släkt med gärningsmannen på annat sätt. Begreppet närstående omfattar även barn till gärningsmannen och barn till en person som gärningsmannen bor eller har bott tillsammans med, (styvbarn)" (se prop. 1997/98:55 s. 132). Med hänsyn till tillämpningsområdet för det nu aktuella förslaget framstår det som lämpligt att närståendebegreppet ges samma innebörd här som i 4 kap. 4 a första stycket brottsbalken. Däremot bör bestämmelsen avgränsas på sådant sätt att tidigare närstående inte omfattas av förslaget. Det föreslås därför sammanfattningsvis att det införs en särskild straffskärpningsgrund i 29 kap. 2 brottsbalken för brott som begåtts mot en person på grund av att han eller hon utövat ett uppdrag som förtroendevald i stat, kommun eller landsting, eller 35 Page 391 of 416

Överväganden och förslag Ds 2018:29 som begåtts mot en närstående till en sådan person på grund av förtroendeuppdraget. 36 Page 392 of 416

7 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Förslag: Lagändringen ska träda i kraft den 1 juli 2019. Bedömning: Några särskilda övergångsbestämmelser behövs inte. Lagändringen bör träda i kraft så snart som möjligt. Det föreslås att förslaget träder i kraft den 1 juli 2019. Några särskilda övergångsbestämmelser behövs inte. Av 5 andra stycket lagen (1964:163) om införande av brottsbalken följer att den nya bestämmelsen inte får tillämpas på ett sådant sätt att den ges retroaktiv verkan till den tilltalades nackdel. 37 Page 393 of 416

Page 394 of 416

8 Konsekvenser av förslaget 8.1 Ekonomiska konsekvenser Bedömning: Förslaget kan komma att innebära vissa kostnadsökningar för Kriminalvården. Dessa bedöms dock som marginella och bör finansieras inom ramen för befintliga anslag. För rättsväsendets myndigheter i övrigt innebär förslaget inte några ökade kostnader. Förslaget kan antas leda till något ökade kostnader för Kriminalvården. Eftersom det inte finns någon statistik tillgänglig över lagföringar för brott mot förtroendevalda är det svårt att uppskatta den exakta kostnadsökningen. Förslaget innebär förvisso att straffvärdet kommer att påverkas i skärpande riktning. Det innebär att straffvärdet, såväl på bötesnivå som fängelsenivå, kommer att värderas något högre än vad det gör i dag. Samtidigt kan antalet lagföringar inte förväntas vara så pass högt att kostnaderna kommer öka annat än marginellt. Sammantaget görs därför bedömningen att den kostnadsökning som kan antas uppstå bör finansieras inom ramen för befintliga anslag. För rättsväsendets myndigheter i övrigt bedöms förslaget inte innebära några ökade kostnader. 8.2 Konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män Bedömning: Förslaget bidrar till att uppnå det jämställdhetspolitiska målet om att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv. 39 Page 395 of 416

Konsekvenser av förslaget Ds 2018:29 Förslaget om en ny straffskärpningsgrund är könsneutralt och omfattar alla förtroendevalda oavsett kön. Även om en bestämmelse har ett skyddsintresse som gäller lika för alla, kan emellertid olika grupper dra olika nytta av skyddet beroende på hur utsatt gruppen är. Av Politikernas trygghetsundersökning 2017 framgår att utsattheten totalt sett är jämn mellan kvinnor och män. Kvinnliga förtroendevalda står dock en något högre risk att utsättas för hot och trakasserier. Kvinnor uppger även oftare än män att de övervägt att byta eller lämna uppdrag med anledning av utsatthet eller oro. I den utsträckning lagstiftningen kan fungera som ett effektivt medel för att motverka förtroendevaldas utsatthet kan den även stärka kvinnors rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattande på motsvarande sätt som gäller för män. En lagstiftning som leder till minskad utsatthet bidrar således till att uppnå det jämställdhetspolitiska målet om att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv. 40 Page 396 of 416

9 Författningskommentar 9.1 Förslaget till lag om ändring i brottsbalken 29 kap. 2 Som försvårande omständigheter vid bedömningen av straffvärdet ska, vid sidan av vad som gäller för varje särskild brottstyp, särskilt beaktas 1. om den tilltalade avsett att brottet skulle få allvarligare följder än det faktiskt fått, 2. om den tilltalade visat stor hänsynslöshet, 3. om den tilltalade utnyttjat någon annans skyddslösa ställning eller svårigheter att värja sig, 4. om den tilltalade utnyttjat sin ställning eller i övrigt missbrukat ett särskilt förtroende, 5. om den tilltalade förmått någon annan att medverka till brottet genom tvång, svek eller missbruk av hans eller hennes ungdom, oförstånd eller beroende ställning, 6. om brottet utgjort ett led i en brottslighet som utövats i organiserad form eller systematiskt eller om brottet föregåtts av särskild planering, 7. om ett motiv för brottet varit att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller annan liknande omständighet, 8. om brottet varit ägnat att skada tryggheten och tilliten hos ett barn i dess förhållande till en närstående person, eller 9. om brottet begåtts mot en person på grund av att han eller hon utövat ett uppdrag som förtroendevald i stat, kommun eller landsting, eller om det begåtts mot en närstående till en sådan person på grund av förtroendeuppdraget. Paragrafen innehåller en exemplifierande uppräkning av omständigheter som, vid sidan av vad som gäller för varje särskild brottstyp, särskilt ska beaktas som försvårande vid bedömningen av straffvärdet. Övervägandena finns i avsnitt 6.1. 41 Page 397 of 416

Författningskommentar Ds 2018:29 Paragrafen tillförs en punkt 9. Därigenom läggs till uppräkningen av vilka omständigheter som särskilt ska beaktas vid bedömningen av ett brotts straffvärde om brottet begåtts mot en person på grund av att han eller hon utövat ett uppdrag som förtroendevald i stat, kommun eller landsting, eller om det begåtts mot en närstående till en sådan person på grund av förtroendeuppdraget. Med förtroendevald i stat avses de personer som utses genom riksdagsval och deras ersättare samt de som utses att ingå i regeringen i enlighet med vad som följer av 3 kap. 1 och 2 samt 6 kap. 1 regeringsformen. Detta innebär att de 349 ledamöterna i riksdagen och deras ersättare samt statsministern och statsråden omfattas. Vidare omfattas Sametingets ledamöter och ersättare i enlighet med vad som följer av 2 kap. 2 sametingslagen (1992:1433). Med förtroendevald i kommun och landsting avses de förtroendevalda på kommunal- och landstingsnivå som definieras i 4 kap. 1 och 2 första stycket kommunallagen (2017:725). I enlighet med dessa paragrafer omfattas ledamöter och ersättare i fullmäktige, nämnder och fullmäktigeberedningar samt revisorer. Även de som inom kommunen eller landstinget fullgör ett förtroendeuppdrag på heltid eller betydande del av heltid och har benämningen kommunalråd, borgarråd, landstingsråd, oppositionsråd eller annan benämning som fullmäktige bestämmer omfattas. Med förtroendevalda avses även ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen, förbundsstyrelsen eller annan nämnd, de beslutande församlingarnas beredningar samt revisorer i ett kommunalförbund. Utanför faller uppdrag i styrelser eller andra uppdrag för särskilda juridiska personer såsom bolag och stiftelser samt i statliga organ till vilka kommunerna eller landstingen väljer ledamöter och suppleanter. Personer som arbetar som politiskt tillsatta tjänstemän omfattas inte heller av begreppet förtroendevald. Med närstående avses samma personkrets som omfattas av begreppet närstående enligt straffbestämmelsen i 4 kap. 4 a brottsbalken. Det innebär att som närstående räknas en person som den förtroendevalde har ett förhållande med. Det kan till exempel vara någon som är gift med den förtroendevalde eller som sammanbor med denne under äktenskapsliknande förhållanden. Begreppet närstående omfattar även personer som är närstående på annat sätt, exempelvis den förtroendevaldes föräldrar, syskon, barn 42 Page 398 of 416

Ds 2018:29 Författningskommentar eller styvbarn eller någon som annars är nära släkt med den förtroendevalde. Närståendekretsen omfattar däremot inte tidigare närstående enligt 4 kap. 4 a. En förutsättning för straffskärpningsgrundens tillämplighet är att brottet har begåtts på grund av att en person utövat ett uppdrag som förtroendevald i stat, kommun eller landsting. Det ska alltså finnas ett samband mellan brottet och förtroendeuppdraget. Det kan handla om att gärningsmannen har avsett att skrämmas, påverka eller hämnas en person som utövat ett förtroendeuppdrag eller uttrycka sin ilska över att den förtroendevalde innehaft förtroendeuppdraget. Däremot krävs det inte att gärningsmannen begått brottet på grund av något särskilt beslut som den förtroendevalde fattat eller någon annan särskild åtgärd som den förtroendevalde vidtagit. Det är således tillräckligt att brottet har begåtts på grund av att gärningsmannen inte delat den förtroendevaldes politiska uppfattning. Det sagda innebär att ett olaga hot som framförts mot en förtroendevald som varit delaktig i ett beslut rörande exempelvis nedläggning eller omdisponering av ett sjukhus eller en skola omfattas. Men bestämmelsen blir tillämplig också i den situationen att ett brott begåtts med anledning av att en förtroendevald deltagit i en politisk debatt eller liknande arrangemang eller på grund av personens politiska uppfattning eller engagemang. Det krävs däremot inte att förtroendeuppdraget innehades vid tidpunkten för gärningen så länge brottet skedde på grund av utövandet av förtroendeuppdraget. Däremot är straffskärpningsgrunden inte tillämplig på brott som begåtts mot någon som utövat ett förtroendeuppdrag men där det saknas en koppling till förtroendeuppdraget. Den kan alltså inte tillämpas i det fallet att en förtroendevald t.ex. får sin cykel stulen, däcken på bilen sönderskurna eller utsätts för ofredande i en krogkö utan att det finns något samband med förtroendeuppdraget. 43 Page 399 of 416

Page 400 of 416

Sammanfattning av betänkandet Jakten på makten (SOU 2006:46) I vårt uppdrag har ingått att dels undersöka omfattningen av brott mot förtroendevalda och diskutera den demokratiska problematiken kring förekomsten av sådana brott, dels se över det straffrättsliga skyddet för förtroendevalda och undersöka vilket stöd och vilken hjälp som erbjuds förtroendevalda som utsätts för brott. Angående demokrati och etik Kommittén vill betona hur betydelsefullt det är att partier och förtroendevalda såväl inom sina egna led, som tillsammans med medborgarna diskuterar kriterier och regler för den demokratiska processen. Vi betonar hur viktigt det är att förtroendevalda visar stor respekt för sin egen roll som auktoritativa beslutsfattare och i handling uppträder som förebilder i demokratin. Förtroendevalda bör rikta stor del av sin energi till utåtriktade processer i dialog med medborgare, och måna om att prioritera tid till detta. Kommittén vill också betona hur viktigt det är att arvodessystemen i landsting och kommuner för de så kallade fritidspolitikerna är utformade så att dessa förtroendevalda inte tvingas prioritera bort att ha uppdrag eller delta i möten med medborgarna av ekonomiska skäl eller för att de riskerar sin ställning i arbetslivet. Kommittén menar att partierna har en viktig roll att fylla för att förstärka demokratin, motverka att förtroendevalda utsatts för övergrepp och även ta ansvar för förtroendevalda som ändå blir utsatta för sådana handlingar. Kommittén har tagit initiativet till en överenskommelse mellan partierna med mandat i Riksdagen under mandatperioden 2002 2006, om partiernas ansvar i detta sammanhang. Vi vill understryka hur viktigt det är att 45 Page 401 of 416

Bilaga 1 Ds 2018:29 överenskommelsen fullföljs och att detta arbete fortlever även när kommitténs arbete är avslutat. Kommittén anser att förtroendevalda bör ta trakasserier, hot och våld som riktas mot dem på allvar, och att toleransen för sådana övergrepp bör vara noll. När övergrepp sker bör dessa regelmässigt anmälas till säkerhetsansvarig person i Riksdagen, landsting eller kommun. Anmälan bör göras även till polisen. Kommittén anser att utbildning och information är viktiga metoder för att stärka demokratin och motverka förekomsten av trakasserier, hot och våld mot förtroendevalda. Som en del av sitt uppdrag har kommittén, på egen hand och i samarbete med andra, tagit fram utbildningsmaterial och förslag på hur informations- och utbildningsinsatser kan bedrivas. Kommittén uppmanar de aktörer och organ som har intresse och ansvar i detta sammanhang, de politiska partierna, landsting, kommuner, Polisen, med flera och även grund och gymnasieskolor, att använda dessa material för att sprida kunskap och bidra till en fördjupad diskussion om förekomsten av övergrepp mot förtroendevalda och hur dessa bör hanteras och motverkas i syfte att stärka demokratin. Mediernas ansvar och förtroendevaldas mediestrategier Massmedierna har idag en central roll att spela som arena för det politiska samtalet. Massmedierna har rollen som granskare av makthavare men har också själva möjligheter att påverka vad som händer i samhället. Någon måste med andra ord också granska granskarnas makt. Kommittén uppmanar massmedierna att ta det uppdrag de har att granska sin egen makt på allra största allvar, att ta en grundläggande diskussion om sina etiska regler och hur ansvaret för att följa dessa följs upp och kontrolleras, med beaktande av den ställning som medierna har i samhället. Kommittén uppmanar de politiska partierna att se över sina mediestrategier och i dessa väga in bedömningar om hur olika former av medial exponering av förtroendevalda kan utsätta dem för risker att utsättas för övergrepp, som ligger utöver vad som kan motiveras som nödvändigt för att utöva uppdraget i demokratin. I dessa mediestrategier bör finnas bedömningar av hur politiska frågor, som kan antas bli kontroversiella, kan hanteras i mediesammanhang. Det 46 Page 402 of 416

Ds 2018:29 Bilaga 1 bör också finnas resonemang om i vilken mån det är lämpligt eller olämpligt att använda medierna som kanal i sammanhang där övergrepp mot förtroendevalda inträffar. Kort om övervägandena i de straffrättsliga frågor som kommittén har haft att se över Brott mot förtroendevalda som begås i anledning av att de utövar de förtroendeuppdrag som anförtrotts dem förekommer i sådan omfattning att det får anses utgöra ett hot mot det representativa systemet. Detta bör motverkas genom att det straffrättsliga skyddet för den demokratiska rättigheten att utöva sådana uppdrag förstärks. Med hänsyn till vikten av att det straffbara området inte inskränker diskussionen om eller kritik av frågor som förs inom den politiska debatten bör fler gärningar inte kriminaliseras. Ett förstärkt straffrättsligt skydd bör istället åstadkommas genom en ändring eller ett tillägg i brottsbalken. Kommittén har därvid kommit fram till att den lagtekniska lösning som bäst återspeglar syftet med en bestämmelse, det vill säga att skydda det representativa systemet, bör tillskapas genom ett tillägg i 29 kap. 2 brottsbalken. I den nu nämnda bestämmelsen bör det läggas till en särskild straffskärpningsgrund för sådana fall där brottet begås mot en förtroendevald eller hans eller hennes närstående på grund av förtroendeuppdraget. Ökade möjligheter till stöd och skydd för förtroendevalda Förtroendevalda som utsatts eller riskerar att utsättas för brott ges idag samma möjligheter till stöd och hjälp från rättsväsendet som brottsoffer i övrigt. För att kunna bedriva ett fungerande arbete med förebyggande och uppföljande åtgärder bör emellertid skapas handlingsplaner för hanteringen av frågorna hos de politiska partierna, kommunerna, landstingen, Riksdagen, den öppna polisen och Åklagarmyndigheten. De åtgärder som bör vidtas bör inte bara motiveras av intressen hänförliga till den enskilde individen, utan också till intressen som är av mer övergripande demokratisk karaktär. Mot bakgrund av det sistnämnda syftet bör regeringen inrätta en delegation för att mer 47 Page 403 of 416

Bilaga 1 Ds 2018:29 långsiktigt kunna följa utvecklingen av den demokratiska problematiken som följer på brott mot förtroendevalda. I detta arbete bör bland annat ingå att säkerställa att det finns en fungerande systematik i arbetet hos och mellan berörda aktörer. Det bör också ingå att undersöka behovet av och möjliggöra ytterligare forskning som kan öka kunskapen om den demokratiska problematiken. I syfte att fortsätta diskussionen kring frågor om brott mot förtroendevalda och för att kunna bevaka frågorna också fortsättningsvis bör det finnas en återrapporteringsskyldighet för Rikspolisstyrelsen i regleringsbrevet i nu nämnda frågor. För att möjliggöra en fortsatt bevakning av frågorna om brott mot förtroendevalda bör det införas en ny brottskod. För att kunna beakta de mer individbaserade intressena bör det införas rutiner av organisatorisk art hos de aktörer som berörs. Inom organisationerna för de politiska partierna, kommunerna, landstingen, polismyndigheterna och Åklagarmyndigheten bör det finnas minst en kontaktperson som anförtros det övergripande ansvaret för frågor om brott som riktas mot förtroendevalda på grund av förtroendeuppdraget. Kontaktpersonen skall ansvara för både förebyggande åtgärder, såsom utbildning, upprättande av handlingsplaner för hantering av frågorna och uppföljande åtgärder, såsom förmedlande av information, kurativt stöd och kontakter med övriga berörda organisationer och myndigheter. Inom varje politiskt parti, kommun, landsting, och polismyndighet bör det finnas handlingsplaner som beskriver hanteringen av frågor om brott mot förtroendevalda. Handlingsplanerna bör införas på initiativ från de nu nämnda aktörerna. Detta för att markera att frågorna tas på allvar och ges prioritet. Av handlingsplaner bör det framgå dels att förtroendevalda skall ha rätt till nedan beskrivna stöd- och hjälpåtgärder. De grundläggande huvuddrag som bör finnas med i handlingsplanerna bör vara följande. Förtroendevalda skall ges rätt till kurativt stöd. Ansvaret för åtgärderna i denna del skall åvila respektive politiskt parti. Partierna skall därvid bland annat erbjudprofessionell hjälp till den som utsatts och andra berörda, bilda nätverk samt främja annat socialt stöd. 48 Page 404 of 416

Ds 2018:29 Bilaga 1 Förtroendevalda skall garanteras en säker miljö när de utövar sina uppdrag. De politiska partierna, landstingen, kommunerna och polismyndigheterna skall ansvara för lokaler och platser där förtroendevalda utövar sina uppdrag i samma omfattning som i dag. Inom varje politiskt parti, kommun, landsting, och polismyndighet skall det skapas rutiner för att hantera inträffade händelser, såväl internt som externt. Rutinerna skall vara av både förebyggande och uppföljande karaktär. De politiska partierna, kommunerna, landstingen och polismyndigheterna skall utforma rutiner för informationsspridning såväl internt som externt. Mellan de politiska partier som har förtroendevalda som innehar offentliga uppdrag i kommun eller landsting, kommunerna, landstingen, polismyndigheterna och Åklagarmyndigheten bör tas fram handlingsplaner som beskriver följande. Att gemensamt utforma rutiner för hur kontakterna mellan de olika aktörerna skall utformas och vem som bär ansvaret för att rutinerna i denna del fungerar. Det bör åligga kommunerna och landstingen att initiera kontakterna som skall leda till att arbetet med handlingsplanerna påbörjas. Mellan de politiska partier som har förtroendevalda som innehar offentliga uppdrag i kommun eller landsting, kommunerna, landstingen, polismyndigheterna och Åklagarmyndigheten bör tas fram handlingsplaner som beskriver följande. Att gemensamt utforma utbildningsstrategier där kompetens inom alla organisationer och myndigheter tas tillvara. Respektive organisation och myndighet bör ansvara för att skapa utbildningsmaterial som är relevant för den egna organisationen eller myndigheten samt för att utbildningen sker på ett tillfredsställande sätt. Det bör också här åligga kommunerna och landstingen att initiera kontakterna som skall leda till att arbetet med handlingsplanerna påbörjas. 49 Page 405 of 416

Bilaga 1 Ds 2018:29 I samband med att en förtroendevald anmäler ett brott på grund av förtroendeuppdraget skall det regelmässigt göras en hot- och riskbedömning av polisen. Bedömningen bör bland annat tjäna som underlag för att polisen skall kunna sätta in relevanta brottsofferstödjande åtgärder och för att klarlägga risken för fortsatt brottslighet. Rätten till stöd och hjälp till förtroendevalda bör inte komma till uttryck i lagstiftning. Förundersökningar i brottmål som rör brott mot förtroendevalda bör ledas av åklagare. 50 Page 406 of 416

Betänkandet Jakten på maktens lagförslag (SOU 2006:46) Förslag till lag om ändring i brottsbalken Härigenom föreskrivs att 29 kap. 2 brottsbalken ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 29 kap. 2 Såsom försvårande omständigheter vid bedömningen av straffvärdet skall, vid sidan av vad som gäller för varje brottstyp, särskilt beaktas 1. om den tilltalade avsett att brottet skulle få betydligt allvarligare följder än det faktiskt fått, 2. om den tilltalade visat särskild hänsynslöshet, 3. om den tilltalade utnyttjat någon annans skyddslösa ställning eller särskilda svårigheter att värja sig, 4. om den tilltalade grovt utnyttjat sin ställning eller i övrigt missbrukat ett särskilt förtroende, 5. om den tilltalade förmått någon annan att medverka till brottet genom allvarligt tvång, svek eller missbruk av dennes ungdom, oförstånd eller beroende ställning, 6. om brottet utgjort ett led i en brottslig verksamhet som varit särskilt noggrant planlagd eller bedrivits i stor omfattning och i vilken den tilltalade spelat en betydande roll, 7. om ett motiv för brottet varit att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller annan liknande omständighet, eller 51 Page 407 of 416

Bilaga 2 Ds 2018:29 8. om brottet varit ägnat att skada tryggheten och tilliten hos ett barn i dess förhållande till en närstående person. 9. om brottet begåtts mot en förtroendevald eller dennes närstående på grund av förtroendeuppdraget. Denna lag träder ikraft den 1 januari 2007. 52 Page 408 of 416

Regionstyrelseförvaltningen Gunnel Johansson Tjänsteskrivelse RS 2018/959 12 september 2018 Regionstyrelsen Anvisning för förtroendevald i Region Gotland Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar att godkänna förslag till anvisning för förtroendevald i Region Gotland. Sammanfattning Regionstyrelseförvaltningen har i samarbete med nämndsekreterarnätverket reviderat IT-tjänst för förtroendevalda och involverat detta i en ny anvisning för förtroendevald i Region Gotland inför ny mandatperiod 2019-2022. Anvisningen syftar till att informera om vilka praktiska förutsättningar som gäller för uppdraget samt andra villkor som kan vara bra att förhålla sig till. För att utöva digital möteshantering för regionens nämnder förutsätts det att samtliga förtroendevalda använder IT-tjänst för förtroendevalda. I konceptet ingår ett ITkonto med tillhörande e-postadress, lån av ipad som teknisk utrustning samt åtkomst i applikationen Meetings där möteshandlingar hämtas. Detta koncept infördes under 2016-2017 i samband med att regionstyrelse och de flesta nämnder helt övergick till digital möteshantering. Ett digitaliserat arbetssätt innebär en effektivare hantering av ärendeprocessen för förvaltningarna och följer även inriktningen i Region Gotlands digitaliseringsstrategi (antagen i regionfullmäktige 84/2018) och utveckling av nämndadministration (regionstyrelsens arbetsutskott 20/2016). Målsättningen med anvisningen är att förtroendevalda på ett enkelt och lättillgängligt sätt ska ha åtkomst till kallelse, handlingar, protokoll samt annan nödvändig information. Syftet är att uppnå en likhet i all hantering oavsett nämndtillhörighet. Beslutsunderlag Anvisning. Förtroendevald i Region Gotland. Praktiska förutsättningar för uppdraget. Tjänsteskrivelse 2018-09-12 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 409 of 416 Webbplats www.gotland.se

Regionstyrelseförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland RS 2018/959 Regionstyrelseförvaltningen Peter Lindvall Regiondirektör Skickas till Samtliga nämnder Page 410 of 416 2 (2)

Anvisning Förtroendevald i Region Gotland Praktiska förutsättningar för uppdraget Fastställd av regionstyrelsen Framtagen av nämndsekreterarnätverket Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Ärendenr RS 2018/959 Version [1.0] Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Page 411 of 416 Webbplats www.gotland.se