Anteckningar från Workshopen Cykel och Kollektivtrafik,

Relevanta dokument
Så skapar vi en attraktiv cykelstad

Motion till riksdagen 2015/16:277. Ökad cykeltrafik för miljö och hälsa. Förslag till riksdagsbeslut. Bakgrund. Kommittémotion

Mobilitetsutredning Rollsbo Västerhöjd

Remissversion av Regional cykelstrategi för Uppsala län. Cecilia Carlqvist Infrastrukturstrateg, Region Uppsala

APRIL 2018 SKÖVDE KOMMUN KOLLEKTIVTRAFIK TILL BILLINGEN, SKÖVDE KOMMUN

VÄLKOMMEN PÅ FRUKOSTSEMINARIUM: Elcykling vad betyder det för din kommun eller organisation?

REGIONALT CYKELKANSLI ETT SAMARBETE MELLAN

REGIONAL CYKELPLAN. Strategi för ökad cykling i Västra Götalandsregionen REMISSVERSION

En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling

Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken

FOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT

En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad

SATSA II Regional cykelstrategi

En sammanställning av dialogmötet 9 januari 2018

Regional transportinfrastrukturplan med regional gång- och cykelstrategi för Västmanlands län

MM-utredning Simonsland

Jörgen Lindahl, Paul van Doninck & Andreas Meyer

Erfarenhet av cykel.

Resevaneundersökning- Kvarteret Forsete

Hur kan vi utforma cykelvägarna så att det är lätt att vintercykla i Luleå?

Mobility Management i Byggskedet. Katarina Löfquist, Stefan Lundh Hållbart resande, Samhällsbyggnadskontoret

Resvaneundersökning kommunanställda hösten 2011

Frihamnen, Göteborg. Martin Forsberg +46(0)

Dagliga leveranser. Staden under byggtiden - information om pågående aktiviteter och uppdrag

Remissvar angående betänkandet Ett land att besöka En samlad politik för hållbar turism och växande besöksnäring (SOU 2017:95)

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i

S T A T I S T I K F Ö R Nynäshamns kommun F Ö R D J U P N I N G AV C Y K E L F R Ä M J A N D E T S C Y K L I S T V E L O M E T E R

Resepolicy för Malmö stad. Malmö stads policy för resor och möten gäller alla medarbetare i kommunen. Den avser alla resor i tjänsten.

S T A T I S T I K F Ö R Älvkarleby kommun F Ö R D J U P N I N G AV C Y K E L F R Ä M J A N D E T S C Y K L I S T V E L O M E T E R

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge

Erfarenhet av cykel.

Elcyklar och cykelinfrastrukturen

Svar på motion från Ulrik Bergman (M) om hyrcykelsystem

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla

BILAGA 2 Infrastruktur, övergripande cykelvägnät, detaljutformning

PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan

Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011

Kalmar kommuns cykelstrategi med tillhörande handlingsplan

Cykelstrategi för Mölndals stad

Cykelkommunen Lund

Grön Resplan. Vi jobbar för ett klimatsmart Linköping. Linköpings kommun linkoping.se

Totalt svarade 43 personer på enkäten. Hur ofta reser du kollektivt? Pendlar du till någon annan ort än din bostadsort?.

Detta dokument är ett utkast för samråd. Lämna dina synpunkter på dokumentet till Samhällsbyggnadsförvaltningen via

HUR BYGGER VI DELADE MOBILITETSTJÄNSTER SOM INKLUDERAR FLER?

Vad har hänt sedan senast?

Öresund som cykelregion

Cykelplan för Stockholms stad, Cykelplan 2012

Cykelvänlig arbetsplats Nyhetsbrev nr 2, 2019

Stadsplanering, resor och trafik vad påverkar vad?

Transportstrategi för Skåne. Emelie Petersson Region Skåne

Smarta resor och transporter

Laddstationer för elcyklar. Motion (2015:82) från Bo Arkelsten (M).

Bilaga 1 Infrastruktur

Kollektivtrafik för äldre I EN HÅLLBAR OCH ATTRAKTIV STAD. Anders Wretstrand

Trafikplan Hässleholms stad, remiss. Remiss mars 2017 Drygt 20 inkomna synpunkter Sammanställning och kommentarer

Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 13 kommuner i 4 län

Cykelkonferensen 2009

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319

Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken

Rutiner för möten och resor

Cykelplanering en fråga om makt och politik Till Koglin FM Kulturgeografi, Doktorand

Hållbart resande väst. Fyrbodals infra/koll nätverk

HELA KOMMUNENS F R A M TI D S P A RTI

Information om Utökade trafiksäkerhetsåtgärder för cyklister

STADSMILJÖ- AVTAL. Elin Sandberg, Trafikverket. Cykelkonferensen TMALL 0141 Presentation v 1.0

Cykeltrafik mätmetoder och mål. Östersund

Cykelplanering en fråga om makt och politik Till Koglin FM Kulturgeografi, Doktorand

Referensgruppsmöte. Regeringsuppdrag: Utvärdering av nya hastighetsgränser. 9 februari 2012

VARFÖR SATSAS DET SÅ LITE PÅ CYKEL?

Vi planerar för framtidens kollektivtrafik i Malmö

Uthålliga kommuner i Skåne 2020

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Cykling och hållbara samhällen

YTTRANDE ANGÅENDE SLL:s Trafikförsörjningsprogram

Planering i tidiga skeden

Cykel nöjdhetsmätning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

arbetet kännetecknas av en öppen process.

Innovationsupphandling Aktivt resande. det ska vara enkelt, och säkert att cykla, gå och åka kollektivt

Cykelförbindelser mellan Malmö, Arlöv, Åkarp, Hjärup och Lund

FORTBILDNING OM KOLLEKTIVTRAFIK OCH TURISM Rapport. Foto: Märta Gustavsson. Foto: Maria Thorell. Rapport 2012:1

Gröna Kronoberg Vårforum Anders Unger Chef Hållbar tillväxt

Planering för cykelturism och annan rekreativ cykling. Per Kågeson Stockholm 8 maj 2012

Hållbar Mobilitet Skåne /Länsstyrelsen i Skåne

Syftet med Målgruppsanalys är att hitta vilka faktorer som bidrar till en hållbar regionförstoring med attraktiva och konkurrenskraftiga

Resvaneundersökning - ett fundament för att utforma effektiva åtgärder

Familjen Helsingborgs strategi för infrastruktur och kollektivtrafik. Inför planperioden

Hållbart resande. Lisa Ström GR, GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

År 2020 Fler rör sig i staden

Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ

Attraktiv Resetjänst. Syfte med arbetet är att ge ett utökad stöd till kombinationsresor och därmed en högre andel kollektivtrafikresande

SOCIAL HÄNSYN I INFRASTRUKTURPLANERINGEN

Cykel i Jönköpings kommun. Olle Gustafsson Projektledare i hållbart resande

Handbok för gång-, cykel- och mopedtrafik

MÖJLIGHETER MED MOBILITY MANAGEMENT I SAMHÄLLSPLANERINGEN. Erfarenheter från MMMiS med 12 kommuner

Potential och möjligheter att få fler att gå, cykla och åka kollektivt i Ludvika och Smedjebacken

Koncernkontoret Enheten för samhällsplanering

Transkript:

Anteckningar från Workshopen Cykel och Kollektivtrafik, 2018-09-11 Syftet med workshopen var att ta fram policyunderlag/policybrief, samt att identifiera kunskapsbehovet. Utifrån det kan K2 och Cykelcentrum formulera forskningsidéer. Under workshopen gavs möjlighet för olika parter att träffas för att kunna diskutera gemensamma intressen och skapa nya konstellationer för samarbeten exempelvis inför framtida forskningsansökningar. Frågor väckta under förmiddagens presentationer Otillräckligt att tänka i färdmedel, narrativet behöver breddas med utgångspunkt i att individer är mobilister, dvs använder ibland cykel, ibland kollektivtrafik. Utmaning att samarbeta över organisatoriska gränser, exempelvis kommunalt bestämmande över cykelvägar och regionala kollektivtrafikmyndigheters bestämmande över kollektivtrafik. Samverkan! Olika sorters resor görs för att täcka individers behov. Planering behöver inkludera mer än bara pendlingsresor. Planering för hållbart resande behöver göras på professionell grund och inkludera konventionella (ex. modellering, trafiksäkerhet) likväl som mer moderna planeringsprinciper (ex. miljö, jämställdhet, travel satisfaction). Hela-resan-perspektivet är viktigt för att få fler människor att cykla och åka kollektivt. Punkter som diskuterats under eftermiddagen Deltagare blev indelade i fyra grupper: Grupp 1: Nationella tågresor och cykel Grupp 2: Regionala tågresor och cykel Grupp 3: Nationella och regionala bussresor och cykel Grupp 4: Lokal kollektivtrafik och cykel Alla grupper utgick från följande frågor: 1. Vision: Hur skulle/borde kopplingen mellan cykel och kollektivtrafik se ut? 2. Vilka hinder finns för att uppnå visionen? 3. Vilka möjligheter/innovativa lösningar ser ni för att uppnå visionen? 4. Vilken kunskap/forskning behövs på området? 1

Grupp 1: Nationella tågresor och cykel o Att kunna parkera sin cykel tryggt och säkert på alla stationer o Integration av lånecykelsystem nationellt så man slipper olika betaltjänster i landet (exempelvis MaaS) o Cykel på tåget borde inte vara ett problem. Borde vara möjlig att ta med cykel på alla avgångar o Borde vara möjligt att boka en cykelplats på tågen i förväg o Komplicerad ägandeform av stationer, svårt att ställa krav på cykelparkering o Oklar ansvarsfördelning för investeringar o Beställning från trafikföretag på cykelinfrastruktur vid stationen saknas i stor utsträckning i Sverige o I stationstjänsteavtalet finns ingen förutbestämd standard, dvs. ingen definition av basfunktioner för cykelparkering, jmf. tillgänglighet och väntsalar o Stadsmiljöavtalen. Oklart om sökta pengar kan användas för att bebygga någon annans mark o Betalningsviljan hos användarna? o Gamla fördomar/krafter/institutionella hinder om vad som är möjligt och hur det borde vara o Bristande intresse hos tågoperatörerna att erbjuda möjlighet att ta cykel på tåg och att lösa infrastruktur på stationer o Ta fram en nationell standard för cykelparkeringar vid stationer, t.ex. kopplat till stationsstorlek o Direktiv till SJ:s styrelse om att tillåta cykel på tågen. Utgå från befintliga EU-direktiv. o Visa intäktsmöjligheter o Skriv en vision o Pilot-/Demoprojekt o Involvera cykelturismen för att driva frågan mer - Kunskap/forskning o Kvantifiera problemet för kopplingen kollektivtrafik/cykel och beskriv konsekvenserna o Beskriv kostnader, nyttor, utrymmesbehov etc. för att lösa problemen o Viktigt att förstå affärsmodellerna bakom, inte bara ideologiska perspektiv 2

Grupp 2: Regionala tågresor och cykel o Det är naturligt att koppla ihop cykeln med tåg o Regionala resor görs dagligen: Viktig med tillgänglighet o Cykelstöld/oro o Bristande trafiksäkerhet, bristande vinterväghållning o Sämsta delen av resan avgör valet av transportmedel o Ägandeförhållanden o Pålitligheten måste förbättras (tid etc.) o Debatten om cyklisters behov behöver breddas till olika cykelgrupper o Infrastrukturen för cyklister fram till station ska vara god kvalitet o Kommunen kan jobba mer med parkering som styrning, problem att det läggs ut på privata aktörer o Säkra cykelparkeringar nära hållplatserna/stationer är viktiga för att fler ska cykla till regionala tågstationer o Krävs integrering av hållbara färdmedel för att skapa helhetslösningar o Identifiera och åtgärda svagaste länken i hela-resan-perspektivet o Utformning av parkering måste vara trygg, ligga nära stationen o Underhåll av cykelbanor, kan installera markvärme på vissa platser o Utgå från en bred målgrupp cyklister o Samarbeta med arbetsgivare o Kommunicera bättre om hur väghållningen är o Möjlighet att boka hyr-lånecykel med kollektivtrafikbiljett o Utforma incitament som får trafikaktörerna att förbättra helheten för gång och cyklister o Inkludera cykel i informationssystem, appar etc. - Kunskap/forskning o Hur skapas trygga parkeringar och hur får vi denna infrastruktur på plats? o Vad vill aktörerna ha, vad är deras mått på framgång? 3

Grupp 3: Nationell och regional busstrafik och cykel o Attraktivt, tryggt, säkert fram till och på hållplats året runt, dygnet runt. Helhetsgrepp kring hållplatsflyttar samt attraktivt, säkert, tryggt, enkelt., o Cykelparkering med väderskydd och ramställ. På väg till hållplatsen: Gång- och cykelbana eller tillräckligt god kvalitet för oskyddade trafikanter o Öka turismresandet och gör det lättare att resa som cykelturist o Det ska vara möjligt att leva ett bilfritt liv. Det ska därmed finnas möjlighet att ta med cykeln på bussen o Hållplatsflyttar man till en större väg utanför centrum måste man få till en tydlig koppling o Tidsförlust att få på en cykel på bussen o Trygghet att cykeln går sönder under resan o Kamp om utrymmet på bussen, incitament för att tillåta cyklar. o Se hela resan, inte bara resa mellan hållplatser o Otydlig ansvarsfördelning mellan flera olika aktörer. Lagstiftning gällande mobilitet som tjänst (hyrcykelsystem får läggas in under kollektivtrafik) o Lastutrymmen baktill på bussen, hängare och plats i bussen för cyklar o Marknadsföra cykel på kollektivtrafik, turistpaket cykla i Simrishamn o Tillfälliga hållplatsmoduler för att skapa säkerhet för barn under några år när faran är som störst - Kunskap och forskning o Data om hur vi tar oss till/från hållplatserna o Effekter av att flytta hållplatser till huvudstråk o Utveckling av fordon för att husera cyklar (Scania och Volvo borde vara intresserade av samarbete?) o Sätta upp målsättningar för hållbart resande 4

Grupp 4: Cykel kollektivtrafik lokalt o Restid ska alltid vara snabbare med kombinationen cykel-koll än bil o Taxi: ett alternativ till lokalbussar. Cykel i taxi o Cykeln som lokal kollektivtrafik o Kollektivtrafiken är ett komplement till cykeln låt färdsätten stärka varandra o Cykel och kollektivtrafik i samma stråk o Lånecykel skall vara en del av kollektivtrafik o Cykelparkering: bra och nära o Få lösningar för hur man fraktar cyklar o Samplanering saknas till viss del o Brist på ansvarsfördelning o Lånecyklar är inte en del av kollektivtrafiken o Brist på utrymme konkurrens om plats i staden o Oflexibla affärsmodeller (månadskort gör att man inte cyklar ibland) o Nya transportmedel möjliggör kombinationsresor, t.ex. el-sparkcyklar o Digitaliseringen möjliggör insamling av resedata om hur man reser o Individanpassa information med digitalisering o Maas nya aktörer, koppla ihop olika tjänster - Kunskap/forskning o Forskning om prissättning, vad får folk att cykla? o Varför cyklar vi inte mer? o Vad blir effekterna av elcyklar, t.ex. på färdmedelsfördelningen? o Vilka faktorer påverkar kollektivtrafikens upplevda attraktivitet? 5

Deltagare Emil Törnsten Svenska Cykelstäder emil.tornsten@svenskacykelstader.se Förnamn Efternamn Företag E-post Kajsa Svensson Region Skåne kajsa.e.svensson@skane.se Hampus Ekblad Trafik och Väg, LTH hampus.ekblad@tft.lth.se Åse Svensson Trafik och Väg, LTH ase.svensson@tft.lth.se Jonas Hedlund Region Skåne jonas.hedlund@skane.se Kami Petersen Malmö stad/kommunalrådsavdelningen kami.petersen@malmo.se Johan Lindberg Trafikverket johan.lindberg@trafikverket.se Jonas Pettersson ÅF Infrastruktur jonas.m.pettersson@afconsult.com Göteborg Joakim Bjerhem ÅF joakim.bjerhem@afconsult.com Mårten Zetterman Malmö stad marten.zetterman@malmo.se Karolina Wallberg Lunds kommun karolina.wallberg@lund.se Chengxi Liu VTI chengxi.liu@vti.se Lars Ekman Trafikverket lars.ekman@trafikverket.se Martin Elofsson COWI AB mnen@cowi.com Colin Hale Växjö kommun colin.hale@vaxjo.se Therese Svensson COWI AB TESS@cowi.com Marita Albrektson Västtrafik marita.albrektson@vasttrafik.se Emma Morin Region Skåne emma.morin@skane.se Erik Åberg COWI AB, Malmö eraa@cowi.com David Edman Sweco Society david.edman@sweco.se Janet van der Meulen Trafikverket janet.van-der-meulenvisser@trafikverket.se Johannes Weber Trivector johannes.weber@trivector.se Eva Maaherra Umeå Kommun eva.lovheim@umea.se Lövheim André Kingstedt Ramboll andre.kingstedt@ramboll.se Paul Van Doninck Jernhusen AB paul.vandoninck@jernhusen.se Malin Månsson Göteborgs stad malin.mansson@trafikkontoret.goteborg.se Olle Evenäs Ramböll olle.evenas@ramboll.se Jones Karlström VTI jones.karlstrom@vti.se Maria Carping Lunds kommun maria.carping@lund.se karoline.hakansson@blekingetrafiken.se Karoline Håkansson Blekingetrafiken Till Koglin Trafik och Väg, LTH till.koglin@tft.lth.se John Hultén K2 john.hulten@k2centrum.se Anna Niska VTI anna.niska@vti.se Pelle Envall Trafikutredningsbyrån p.envall@trafikutredningsbyran.se Anna Clark Trivector anna.clark@trivector.se Alfred Andersson Trafik och Väg, LTH alfred.andersson@tft.lth.se 6