Implementering Komplettera den plan för implementering som din skola/kommun har när det gäller för Skola2011. Se mer

Relevanta dokument
Anteckningar från diskussionsgrupperna: Vilket stöd behöver rektor? Varje grupp lämnade in fem punkter.

Utvecklingsprogram i matematik för förskola, förskoleklass och grundskola i Hudiksvalls kommun Del 2. Förbättringsområden, aktiviteter och tidsplaner

Matematik i Härjedalen

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen

Madeleine Zerne, rektor på Hagbyskolan

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Att utveckla din matematikundervisning Stöd på regional nivå

Utvecklingsarbete i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer i skolförvaltningen

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen

Matematik inom Frösakulls/Gullbrandstorps verksamhetsområde Halmstad En nulägesbeskrivning. Förskolan/Grundskolan

Matematiklyftet 2013/2014

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

Rektors svar i år 1-9 på följande frågor. 1-9 vidta för ökad måluppfyllelse under våren 2018.

Matte i πteå Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matematikutveckling i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer. Helén Sterner Anna Teledahl Maria Sundström Daniela Johansson

Matematiklyftet. Malmöbiennetten Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke

Matte i πteå. Piteå kommun

RUC UU Regionalt UtvecklingsCentrum vid Uppsala universitet. och. den nationella matematiksatsningen på lokal, kommunal och regional nivå

Sammanfattning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3

Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning?

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen

Matematik. - en handlingsplan för grundskolan. Utarbetad i april 2015

Vilken kursplanskompetens behöver rektor?

Kalmar februari Ingela Aksell, Helena Karis. Skolverket

Matematik. - en handlingsplan för grundskolan. Utarbetad i april Reviderad i maj Reviderad i maj Reviderad i maj 2018

Nyheter om matematik från Skolverket. oktober 2017

Matematiklyftet i förskoleklassen. Lärportalen. för matematik

Arbetsplan åk 1-6 utifrån framtagna förbättringsområden

Undervisning i förskoleklass En kvalitetsgranskning


Revisionsrapport Granskning av målstyrning.

Forskning och matematikutveckling

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

Parkskolan åk 1-6, Läsåret

Matematik. - en handlingsplan för grundskolan

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren

Matematiksatsningen

Skolverkets arbete kring matematik

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a

Systematiskt kvalitetsarbte Sigfridsborgs skolenhet

Lesson study - Att lära av varandra. Staffan Åkerlund

Matematiklyftet utveckling av kompetensutvecklingskultur och undervisningskultur. Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning

Matematikstrategi

Skolverkets arbete kring matematik

, Mikael Johansson, Annie-Frid Johansson, Läsåret Arbetsplan åk F-6

DIGITAL UTVECKLINGSPLAN

Arbetsplan 2018/19 Strömtorpsskolan åk 1-6

Vi har inte satt ord på det

Matematikundervisning för framtiden

Plan för matematikutvecklingen

LOKAL ARBETSPLAN

Skolverkets arbete med skolans digitalisering

Arbetsplan Bruksskolan åk /2019

Kungsängsskolan. Arbetsplan

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Vad innebär det att undervisa i algebra i årskurs 1 3? Vart ska dessa

Leda digitalisering 12 oktober Ale

Sektorn för utbildning och kultur Copyright Härryda kommun

Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr :7911

Arbetsplan åk 1-6. Utveckla samverkan mellan undervisande pedagoger och studiehandledare genom projektet Nyanländas lärande.

Projektplan: Matematikutveckling Kalmar kommun lå

IT-strategi. Essviks skola 2015

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010

Matematikutveckling. Erfarenheter och fortsatt arbete vid RUC, Umeå universitet. Stockholm april 2011 Margareta Wolf-Watz Matematikdidaktikansvarig

Modersmålsundervisningen Verksamhetsberättelse läsåret 2011/12

MATEMATIKLYFTET. Planera och organisera för kollegialt lärande

Matematikutvecklingsprojekt i Laborativ matematik Tranås kommun

VERKSAMHETSPLAN FÖRSKOLEKLASS, SKOLA, SÄRSKOLA och FRITIDSHEM

LPP för årskurs 2, Matte V HT12

Strategi för bättre lärande i matematik

Återrapport av uppdrag gällande översyn av övergångar från förskola till förskoleklass. Förslag till beslut Förskolenämnden godkänner återrapporten.

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Delutvärdering av Matte i Πteå

en presentation Skolverket styr och stödjer för en bättre skola

Beslut för förskoleklass och grundskola

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen

Förhållningssätt till ämnet

Programmering i matematik och teknik i grundskolan

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14

Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process*

Huvudmän inom skolväsendet (10) Dnr 2012:1958

Matematiklyftet. Ämnesdidaktisk fortbildning för matematiklärare. Läsåret 2013/14

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1

BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM

Barn och Familj Språkutveckling

VÄLFÄRD SKOLAS SPRÅKSATSNING

Kursplaner och kunskapskrav i grundskolan, specialskolan och sameskolan

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2016

STORFORS KOMMUN. Kroppaskolan Årskurs 1 3

Beslut för förskoleklass och grundskola

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13

Utvecklingsplan. För förskola, grundskola och fritidshem samt grundsärskola tillkommer Värdegrund Språkutveckling/läsutveckling Matematik

Programmering i gymnasieskola och vuxenutbildning

Glappet mellan skolans praktik och forskningen

Så här gjorde vi sen

Transkript:

Diskutera den valbara uppgift som ni gjort eller planerar att göra (2011) Alla uppgifterna finner ni numera på första sidan på rektor.ncm.gu.se. Materialet kan ses som stöd till rektor som pedagogisk ledare. Under varje rubrik på webben finner ni även olika rektorers redovisningar kring de olika uppgifter, tex kring nulägesbeskrivningar, analyser eller hur man haft möjlighet att sprida idéer till andra rektorer i sin kommun. Diskutera läroplan och de nya kursplanerna Ta del av och diskutera med dina matematiklärare de nya kursplanerna i matematik för förskola grundskola gymnasieskola. Hur kommer detta att påverka oss? Se mer http://rektor.ncm.gu.se/node/23 Den riktiga utmaningen är att få till integreringen av den första delen av läroplanen in i kursplanerna så att alla ser att den första delen av läroplanen genomsyrar all undervisning. Kunskapskraven upplevs inte som tydligare vad gäller de nya kursplanerna i matematik. Vi tror att det kommer att behövas stort stöd till pedagoger för att kunna sätta betyg. Detta gäller lärare år 6. Syfte 1. Mycket av syftet är detsamma men har uttryckts tydligare i den nya kursplanen. 2. Begreppet digital teknik är nytt. 3. Stora delar av Ämnets karaktär och uppbyggnad finns inte med i nya syftet. Strävansmål 4. Tidigare strävansmål är nu formulerade som förmågor i en sammanfattande del i slutet på nya syftet. Alltså en omstrukturering och förtydligande. tralt inneh/uppnående mål 5. Beskrivningen är mer specifik och detaljerad och uppdelad i stadier. Rubriker i centralt innehåll gör det tydligare och sty 6. Kraven är högre för de yngre eleverna. Implementering Komplettera den plan för implementering som din skola/kommun har när det gäller för Skola2011. Se mer http://rektor.ncm.gu.se/node/24 Hur kan vi utveckla undervisningen samtidigt med implementeringen? Mer fokus på kunskaper i alla ämnen. Följa måluppfyllelse genom verktyget POBD. Reflektera, analysera, elever som inte når målen. Jämför och reflekterar kursplanerna. Samtalar resonerar kring bedömningen. Inte glömmer kap. 1 och 2 i samtal om nya läroplanen. Implementeringen: Göra en grovplanering.

Varva implementeringsarbetet lokalt med mer övergripande information och samtal på större konferenser. Borlänge: Rektorer är ämnesansvariga och följer nyckelpersonerna på PUD seminarier. På skolan: studiecirkelform. 4 kvällar under våren. Träff 1 och 2 läroplan kap. 1 och 2. 1 personalträff 3 och 4 mot ämnes - kunskapskrav. Ämnesrektorerna ska stötta övriga rektorer ex. med hjälp av bedömningsstöd, skolverket. Nyckelpersonerna jobbar på skolan men träffas även kommunvis. Östhammar: 1 g/mån eftermiddag träffas alla lärare och rektorer går. Seminarier diskussionssammanfattning publiceras. Kinna: Nätverk som leds av en rektor. Alla nätverk jobbade med referensskolornas frågor. Stort stöd även från Grundskoleträning. Funderar hur de ska jobba vidare. Orsa: Utv.ledare vill ha arbetsgrupp (som ej är nyckelpersoner). Möten med nyckelpersoner och rektorer för att göra upp tidsplan. Arbetsgrupp som har överblick, antal K-dagar. Hur långt ska vi hinna innan sommaren Rektorer får träffas. Ystad 3 skolor matematikprojekt Kick-off för alla som undervisar i matematik. Maria Asplund meningsfull matematik för att vända undervisning. Därefter coachning individuellt ½ dag x 3 tillfällen. Gislaved Studiecirkel förstå och använda tal på förskolorna. Matematikutvecklare på 70 % i ett område. Samtalsledare inför implementering Lgr 11. Kristianstad 2 heltid matematikutvecklare fördelat på tre personer. Plan för implementering. Hur skall man kunna sätta lärarlegitimation. Nulägesbeskrivning Gör eller komplettera en nulägesbeskrivning av matematikundervisningen vid din skola i samarbete med matematiklärarna, Se mer http://rektor.ncm.gu.se/node/25 Diskussion kring vad den nya läroplanen medför för förändringar: Vad är lik, vad är olikt gentemot den gamla läroplanen. Ex. på frågeställningar: -Timplaneförändringar

-Nya läromedel -Arbetssätt osv Förskolan en egen skolform: Vad innebär det för förändringar i förskolans uppdrag? Stort behov av att träffas över stadiegränserna, där man bl. a diskuterar betyg, övergångsrutiner (underlag för överföring). Kompetens: ökade kompetenskrav. Inventering av behov av kompetensutveckling. Diskussion kring hur läroplanens olika delar hänger ihop. Ett resultat av diskussionen är utarbetande av en övergripande pedagogisk lokal plan. Diskussion kring hur vi synliggör målen för barnen och vad som ska bedömas. Hur arbetar vi tematiserat? Skapa tid för gemensamma diskussioner i kollegiet. Prickat in datum i kalendern. En skola tar på ny teknik för utarbetande av verktyg för kunskapsuppföljning (inf ). Tillåter bl. a göra tvärsnitt i kvalitetsuppföljning. På Kungsladugårdsskolan har man goda resultat på de nationella proven i år 5. Grunden för framgång kan till stor del tillskrivas det arbete som matematikutvecklaren på skolan lagt grunden för. 1. Arbete med bl. a. matematiska begrepp i förskoleklassen är en viktig del. 2. Gemensamt rättande av de nationella proven och analys av kritiska punkter är en annan bit. 3. Screening av eleverna och arbete utifrån det är en ytterligare orsak till de bra resultaten. 4. Man har också utbildat/involverat föräldrarna i matematik. 5. När eleverna kommer till lektion finns målet för lektionen uppskrivet på tavlan. 6. Det finns vidare igångsättningsuppgifter som alla kan genomföra utan att behöva fråga läraren. 7. Därefter startar lektionen. I Biskopsgården ser matematikutvecklaren att de bristande kunskaperna i svenska språket är ett stort hinder i matematikundervisning. Att använda flera olika räknemetoder menar man också ha bidragit till låga resultat. Använd bara algoritm är rådet! Det är viktigt med laborativt material från början. Men laborationerna måste vara genomtänkta. Mycket träning är också viktigt för att befästa kunskaperna. Många elever räknar, men förstår inte vad de gör. Analysera nuläget Gör eller komplettera analysen av nulägesbeskrivningen tillsammans med matematiklärarna. Vad gör man sedan? Vad gör man med alla siffror? http://rektor.ncm.gu.se/node/26 Test av språklig medvetenhet i F-klass: Vad sa du fröken? Analys av nationella prov i ämnesgrupper: Vilka mönster kan ni se? Områden som många elever misslyckas med? Områden som många lyckas bra med? Är det samma i alla grupper eller bara någon

grupp? Kritisk granskning. Vilka elever handlar det om? Inte intressant om det är någon enskild elev som missat allt, utan det är vilka mönster som kan ses. Efter att ha visat på några områden - uppdrag att komma fram till hur undervisningen kan förbättras/förändras. Organisation? Utvecklingskonferens med alla lärare i olika ämnesgrupper stadievist, 4 tillfällen+2 tillfällen för presentation och uppföljning. Grupperna presenterade för övriga grupper. = Analys av nationella proven blev analys av det egna arbetet. Handlingsplan Gör eller komplettera tillsammans med matematiklärarna en handlingsplan för att utveckla matematikundervisningen. Se mer http;//rektor.ncm.gu.se/node/27 Hur skall en sådan plan se ut? Börja uppifrån och ner? Viktigt att inte fastna i metod och bok. Konstruera rika uppgifter. Problembaserad undervisning. Handlingsplan ram Konkret representativt stadium abstrakt. Viktigt att utvecklingen skall ske i kollektivet i matematiklärargruppen. Boktips: Det värderande ögat. Rektorsyrkeskunnande Läsa en impulstext och reflektera kring din yrkesroll, skriv en A4-sida, diskutera med dina rektorskollegor. Se mer http://rektor.ncm.gu.se/node/29 Komplext uppdrag med många olika delar som kräver kompetens. Det ser väldigt olika ut i kommunerna vilka stödfunktioner som finns. Vår kunskap gör att vi måste styra innehåll i möten/konferenser så att det utvecklar verksamheten. Vi måste vara pålästa i de nya direktiven. Positivt med processtöd som hjälper att driva Bra att leda i mindre grupper/möten än stormöten. Överblick att se vad som fungerar och vad som inte gör det. Mod att ta tag i det som behöver utvecklas. Den elev/kunskapssyn vi vill ska råda måste vi också ha gentemot personalen. Vi måste ha kunskap i att systematisera och dokumentera det vi ser i vår egen verksamhet. Rektorsnätverk Ta kontakt med lokala nätverk/grupper för rektorer som finns i din kommun/region, dela med dig av erfarenheter från tex konferenserna eller denna webbplat. Se mer ex på http://rektor.ncm.gu.se/node/28 Grupp Kungälv Mattenätverk: Bollplank till matematikutvecklare Få till kontakt med politiker Nätverket har fört dialog med förvaltningschef

Matematiksatsningen sökt pengar till Learning Studies. Tranemo Gjort sammanfattningspowerpoint från förra utbildningstillfället och visat för rektorsgruppen. Grupp Vi hann bara med att prata om uppdraget som matematik-rektor. Det ser väldig olika ut i de olika kommunerna i gruppen. En kommun har presenterat väldigt tydligt uppdrag för matematik-rektorerna. I en kommun har rektor själv tagit initiativ till att vara med i utbildningen. De övriga kommunerna har blivit utvalda utifrån att de har särskilda utvecklingsuppdrag på den egna skolan eller kommunövergripande, men det vet inte uppdraget under utbildningstiden. Vi upplever det som en förvirring att vi är kommunernas matematik-rektor men de uppgifter vi fått från NCM handlar om den egna skolan. Det stämmer inte riktigt, tycker vi.