Dokumentation för lärande

Relevanta dokument
M A X A D I N P E D A G O G I S K A P L A N E R I N G

BETYG GYMNASIESKOLAN

Kursplanen i svenska som andraspråk

Betyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik.

Bedömning och betygssättning. - Allmänna råd för gymnasieskolan

Kursplanen i engelska

Bedömning och betygssättning på Kungsholmens Gymnasium/Stockholms musikgymnasium

Ett nytt betygsystem. Kort genomgång utifrån grundskolans styrdokument

Nationella prov i NO årskurs 6

Betyg och bedömning. Föreläsning den 18 februari Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

Att bedöma och sätta betyg i slöjd utifrån Lgr11

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen

Lgr 11 Nya kursplaner Nytt betygssystem

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Skriftliga omdömen och betygssättning i praktiken

BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9)

UTVÄRDERING VFU KURS avslut v.18

Ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning i lärarutbildning

Kursplanen i hem- och konsumentkunskap

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

Betygsskalan och betygen B och D

Diskussionsfrågor om de gymnasiegemensamma ämnena

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning

Anna Karlefjärd Bedömning & betygssättning i särskolan

FORMATIV SVENSKA 1 OCH FORMATIV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK 1

Institutionen för hälsa och lärande Yrkeslärarprogrammet

Riktlinjer för betygssättning. Al-Salamahskolan

UTVÄRDERING VFU KURS avslut v.17

Bedömning för lärande. Sundsvall

Ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning i förskollärarutbildning

Kursplan i svenska grundläggande kurs X

Bedömningsstöd i specialidrott. Håkan Larsson, Marie Nyberg, Karin Redelius, Anna Tidén Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Projektplan för att utveckla och fördjupa lärares läroplans- och bedömarkompetens

utbildningsgarantier

LIMP34, Betygsättning, didaktik och VFU, 15 högskolepoäng Grading, Didactics and Internship, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Bedömning för lärande

Ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning i förskollärarutbildning

Formativ bedömning i matematikklassrummet

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Göteborg 5 december Teknik

Bedömning av matematiska förmågor. Per Berggren och Maria Lindroth

Välkommen till VFU-dag för lokala lärarutbildare. Karlstads universitet 2 februari 2017

USU1SK - Skolan i samhället, ett och två språk - Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU), 22,5 hp

Kvalitetsdokument 2015/2016 Viktor Rydbergs samskola

Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth

Ängslättskolans arbete med Lärandematriser

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, vt 2017

DAHLANDER MANIFESTET

Åsa Sebestyen, provutvecklare, IPS, Göteborgs universitet 1

Prövningen Vid prövningstillfället ska du komma till skolan och göra en läsförståelseuppgift samt en argumenterande skriftlig uppgift.

Beslut för gymnasieskola

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

Formativ bedömning i matematikklassrummet

GR Omdöme Så här kan det användas

Företagsekonomi 1. Daniel Nordström

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

Processtödjarspår 27/1 2011

Hur blir flera bedömningar ett betyg?

bedömning Per Berggren och Maria Lindroth

Beslut. efter kvalitetsgranskning av betygssättning på högskoleförberedande program vid Vadsbogymnasiet i Mariestads kommun.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

ELEVDOKUMENTATION i Stockholm Skolwebb

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv

Kunskap och bedömning för utveckling och lärande

Kartlägg kunskaper och forma förmågor

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa

Underlag för bedömning av verksamhetsförlagd utbildning (VFU)

Betyg, bedömning och utvecklingssamtal

Särskilt stöd. Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor. Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium

Beslut. Kunskapsskolan i Sverige AB Dnr : Beslut

Mål på en nivå? Mål att sträva mot. Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande.

LULEÅ KOMMUN APL RUTINER Dok: 6 Luleå Gymnasieskola

Lathund för pedagoger Grundskola med:

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Betyg och betygssättning

Ämnesplanerna. Skolverkets Allmänna råd Bedömning och i gymnasieskolan

Mot en professionsdriven skolutveckling

Bedömningsunderlag Förskollärare/barnskötare

Kursplanen i ämnet modersmål

Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för.

Institutionen för hälsa och lärande Yrkeslärarprogrammet

SVENSKA. Ämnets syfte

UTVÄRDERING VFU KURS

Redovisning 1. Daniel Nordström

KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1

Betygsskalan och betygen B och D

Bedömning som ett sätt att utveckla matematikundervisningen. Per Berggren och Maria Lindroth

Åtgärdsprogram och bedömningar i åtgärdsprogramsprocessen

VARMT VÄLKOMNA! Samverkansträff för lokala lärarutbildare

- indikerar om anpassning av undervisning krävs, tidseffektivt. - ökat elevinflytande (av alla elever), ökar motivation

Förhållningssätt till ämnet

Bedömningsunderlag för Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)

Det svenska utbildningssystemet. Skollagen och betyg. Mål- och kriterierelaterade betyg. Mål- och kriterierelaterade betyg

Beskrivning av Lundellska skolans portal vad gäller omdömen och kursrum.

Beslut. efter kvalitetsgranskning av betygssättning på högskoleförberedande program vid Rosendalsgymnasiet i Uppsala kommun.

Dags för betyg! INFORMATION TILL VÅRDNADSHAVARE OM BETYG REVIDERAD UPPLAGA

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan

Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen

Gymnasiet: Kunskapskrav svenska 1 kopplade till Ungdomsparlamentet E C A Lärarens kommentar

Huvudman nya.laroverketaniv.se Dnr :11435 Rektor vid Nya Läroverket catharina.nordstromaniv.se. Beslut

Transkript:

Dokumentation för lärande Det dubbla uppdraget Undervisa Betygsätta Några slutsatser Betygssättning kräver dokumentation. Tydlighet kräver transparens. Goda utvecklingsmöjligheter kräver god återkoppling - som används!

Dokumentation - nödvändig för att: komma ihåg betygssätta uppfylla de krav som ställs på oss lärare ha ryggen fri Dokumentation för lärande - också för att: kommunicera och tydliggöra återkoppla ett formativt verktyg individualisera informera underlätta hantera det dubbla uppdraget undervisa 2

No man is an island Dagens föreläsning: Riktlinjer Kurs- och ämnesplaners struktur Uppgiftsskapande - grundmatrisen Modell för att dokumentera summativ återkoppling - dokumentationsmatrisen Modell för dokumentation av formativ återkoppling - elevjournalen Några användningsområden I riktiga livet: möjligheter och problem Frågor och reflektioner Riktlinjer 3

Lagen Skolverkets allmänna råd Lärare bör: Kurs- och ämnesplanernas struktur 4

Kurs- och ämnesplanernas struktur Översiktsmatrisen Mål (förmågor och Centralt innehåll Kunskapskrav kunskaper) Uppgiftsskapande 5

Varje kunskapskravsgrupp ges ett lämpligt namn Kunskapsmatrisen Muntlig framställning Disposition och textinnehåll Språkriktighet Denna kunskapskravsgrupp delas i detta fall i två. Bearbetning av text Skönlitteratur Språklig variation Delning av kunskapskravsgrupp Grundmatrisen Utgångspunkt för uppgiftskonstruktion Dessa tre aspekter är uppgiften tänkt att beröra Bearbetning av text 6

Alla uppgifter (för betygsunderlag) utgår från en grundmatris. Dokumentation av summativ återkoppling Dokumentationsmatrisen Dokumentationsmatrisen är en tom kunskapsmatris. I denna dokumenteras elevers resultat. 7

Dokumentationsmatrisen När läraren bedömt en elevs uppgift noteras uppnådda kunskapskrav i dokumentationsmatrisen. I det här fallet i följande rutor Dokumentationsmatrisen Eleven får i detta fall tre olika betyg! Ett för varje kunskapskravsgrupp. Elevens resultat noteras alltså i tre olika rader. Siffran markerar att det handlar om första uppgiften på kursen/läsåret. Dokumentationsmatrisen Uppgift 2 på kursen omfattar två andra kunskapskravsgrupper. Uppgift 2 kan t.ex. beröra följande aspekter 2 2 8

Dokumentationsmatrisen Efterhand som bedömningar av elevers prestationer görs, förs resultat in i matrisen. 4 2 3 Ganska snart får man en god överblick av elevens kunskapsprofil. 2; 3 4 Genom siffrorna ser man progression, och eventuell regression. Siffrorna hjälper lärare (och elev) att skilja olika uppgifter åt. Ofta berör uppgifterna olika delar av det centrala innehållet. Genom att dela upp betygsomdömena finns ingen risk att elev blandar samman betyg på uppgift med betyg på kurs/ämne (vilket är en av riskerna med att ge betyg på enskilda uppgifter). Dokumentationsmatrisen Ibland uppfyller elev endast delar av kunskapskrav i en kunskapskravsgrupp. Detta måste noteras på något sätt. Det viktigaste är tydligheten! 4 2 3+ 2; 3 4; 5+ Om elev uppfyllt delar av kunskapskrav för E, och delar för C. Då kan detta markeras genom t.ex. ett plustecken. Exakt vad elev lyckats bättre och sämre med återfinns i den formativa återkoppling som elev får. Sammanfattning - av matrisexercisen Grundmatris 9

Formativ återkoppling Återkoppling Tre frågor för elev att får svar på ) Vart är jag på väg? 2) Hur ska jag komma dit? 3) Vad är nästa steg? 0

Återkoppling Fyra nivåer att återkoppla på Återkoppling Skriftlig? Muntlig? Dokumentation Primär eller sekundär?

Elevjournalen Ett dokument per elev Pedagogiken föregår tekniken. Ordbehandlare fungerar fint! Återkoppling dokumenteras. Men också annan viktig information Återkoppling Exempel Ska man ge betyg? Återkoppling delas upp efter kunskapskravsgrupper Hur mycket ska man skriva? Värdeord används Strävan efter att formulera återkoppling på processnivå Recept för framtida åtgärder Del av elevjournal i historia Elevjournalen: är en hjälp för att kommunicera mål (Vart är jag på väg?) ger recept för framtida åtgärder (Hur ska jag komma dit?) är ett stöd vid utvecklingssamtal. (Vad är nästa steg?) Elevjournalen: är ett stöd vid betygssättning skapar tydlighet och leder till färre missförstånd möjliggör individualisering Elevjournalen måste användas! Elev måste arbeta mer med återkopplingen än vad läraren gjort. 2

Några användningsområden Bedömning av huruvida optimerings -uppgift är aktuell Bedömning av elevens prestation. Framförallt summativ. Ny bedömning I detta fall utföll resultat till det bästa Optimeringsuppgift Analys av bedömningsunderlag inför slutbetyg Du ligger på C, med tydlig riktning mot B. Gör extrauppgift (se IL); du behöver minst två säkra A på denna extrauppgift för att B ska vara möjligt. 6. Optimeringsuppgift: Historisk referensram: a Källkritik: a Historieanvändning: c+ Bra att du funderar kring hur skeendet kunde skildras på annat sätt. Detta kan utvecklas ytterligare. Ny analys efter inl. extrauppgift Sista uppgift säkrar B. Du har en del a och flera c+. SLUTBETYG B Journal skickad via mejl den 3 juni" Utvecklingssamtal För grundskolan gäller: 3

Utvecklingssamtal Självvärdering i varje ämne inför samtalet Utvecklingssamtal Ska självvärderingen dokumenteras? Vem ska samla informationen? Elev, mentor? Vilken dokumentation ska man utgå från vid själva utvecklingssamtal? Elevjournaler, eller bara sammanfattningar av? Möjligheter och problem 4

Möjligheter genom dokumentation i elevjournal Förbättrad relation mellan lärare och elev Ger elever bättre möjligheter att utvecklas (genom arbete med återkoppling, självvärdering, möjligheter till individualisering o.s.v.) Ökad öppenhet mellan kollegor Skapa förutsättningar för ökad likvärdighet Möjlighet till ökad insyn i lärarens arbete för den pedagogiska ledningen. Central insikt daniel.sandin@hotmail.se www.danielsandin.se Twitter: @daniel_sandin 5