Rapport. Rapport av uppföljning arbetsterapeut- och sjukgymnast/fysioterapiverksamhet inom Avtal Hälsoval Dalarna

Relevanta dokument
Rehabilitering i samverkan för södra länsdelen

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen

Guide för Tidig samverkan

Fysioterapi/Sjukgymnastik

Riktlinje för handrehabilitering

Rehabkoordinator, en triageringsmöjlighet i telefon och på öppen mottagning

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen

1. Namn på arbetsplats: 2. Namn på arbetsgivare: 3. Vilken ackrediteringsnivå hade teamet år 2013?

Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel.

Uppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Demensutredning för personer i ordinärt boende (inkl hemsjukvårdspatienter och korttidsboende/växelvårdsplats Fastställd av:

Verksamhetsuppföljning, Ekollongatans vårdboende, Berzelii Vård & Omsorg

Habilitering och rehabilitering

SJUKSKRIVNINGSPROCESSEN Handlingsplan 2016

Rehabiliteringsgarantin

Arbetsterapi i primärvården

Patientkontrakt Resultat: Vad ska vi åstadkomma, för vem och till när?

Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

nyårshelgen 2018 Upprättat av Utfärdsdatum Sidnr Anneli Andersson i samverkan med samordningsgruppen

[Skriv här] [Skriv här] [Skriv här] Trisam. Metodstöd för Trisam-team

Multimodal smärtrehabilitering

VI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN

Lerums vårdcentral

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Arbetsterapi i primärvården

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

Vårdsamordnare psykisk ohälsa i primärvård

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Enheten för uppdragsstyrning

Tidig och samordnad rehabilitering Årsrapport 2009

MS/Parkinsonprocessen - implementering av nationella riktlinjer baserat på personcentrerad processkartläggning

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Samverkansrutin Demens

Registreringsrutiner för sjukgymnastik och lymfödembehandling på Röda korsets sjukhus (öppen vård)

Tid: Onsdag 21 november 2018 kl. 09:30-12:00 Plats: Ängsklockan, plan 6 Ludvika lasarett

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Hemsjukvård i Hjo kommun

Rapport Datum: Förändrat gränssnitt arbetsterapeuter och fysioterapeuter Omvärldsspaning

Rehabilitering och habilitering i samverkan

Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare

Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser

Registreringsrutiner för vuxenpsykiatrisk öppenvård i Stockholms läns landsting

Kommunens Rehabiliteringsavdelning

Fysisk aktivitet på recept - FaR i Värmland. Sammanställning av ordinationer på fysisk aktivitet till

Definition av besöks- och åtgärdsregistreringar samt exempelsamling

Rehabiliteringsgarantin 2013

Riktlinjer för tillgänglighet inom rehabiliteringsverksamhet i primärvård

Enkätresultat. Samverkansavtalet (tidigare hemsjukvårdsavtalet) Riktlinjerna för samarbete vid in- och utskrivning av patienter från slutenvård

2018 Vårdcentralen Mäster Olof. Uppföljning av 2018

Rubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Nationell vårdplan för palliativ vård - Bedömning av vårdbehov, del 1 Region Skåne

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa

KAAK. KAAK uppdrag. Nätverksträff Allergi Astma KOL, april 2017 Föreläsare Birgitta Jagorstrand, KAAK. Nätverksträff Allergi Astma KOL 1

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN. Samordnare av Samverkansteam. Rehabkoordinator.

Avtal hemsjukvård. mellan. Kommunerna och Landstinget i Gävleborg.

Hälsoval Örebro län Plan för uppföljning 2016

Kvalitetsbokslut Vårdcentralen Ekensberg Nyköping

Arbetsterapi i primärvården

MISSIV OXELÖSUNDSPROJEKTET LA5

Uppföljning Vår Vårdcentral Katrineholm

Kvalitetskrav för medicinskt bedömningsteam på vårdcentral

Bilaga Avtal mellan Stockholms läns landsting och Försäkringskassan i Stockholms län om gemensamt åtagande rörande rehabiliteringsgaranti.

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?

Handrehabilitering inom öppenvård utförd av arbetsterapeut/sjukgymnast i Örebro län

1 (5) ÅTERKOPPLING FRÅN VERKSAMHETSDIALOGMÖTET VÅREN 2016 TILLGÄNGLIGHET

Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård

Kvalitetsbokslut 2013

DEN 22 MARS 2018 PLANERING INFÖR UTSKRIVNING PÅ LÖRDAG OCH SÖNDAG IDENTIFIERADE RISKER MED NYTT ARBETSSÄTT

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Rehabkoordinering. 2 december. Ann-Britt Ekvall Åsa Sturesson Johansson Region Skåne

TILLÄGGSAVTAL REHABILITERING VID LÅNGVARIG OSPECIFIK SMÄRTA

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län

runt cancerpatienten Stöd för dig i teamet Hör av dig till oss! och cancerrehabilitering. aktiva överlämningar, Min vårdplan

Kriterier och förslag till arbetsgång för KBTinriktad behandling av lättare/medelsvåra psykiska besvär enligt Rehabiliteringsgarantin

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Mobila hemsjukvårdsteam överallt

Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning

Information om hemsjukvård

Kvalitetsbokslut Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping

Rehabkoordinatorns manual för att arbeta med flödesschema.

Uppföljning av HS-avtalet

Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO , reviderad GN/PH

Samverkansrutin Demens

Projekt Multimodal Rehabilitering - MMR 2


Projekt Tidig Samverkan

Diskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011

Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Verksamhetsberättelse. Friskvårdscentralen kristinehamn Friskvården i Värmland

Samordnad Individuell Plan

Arbetsrutin för tvåpartskommunikation vid in- och utskrivning i hemsjukvård via IT-stödet KLARA SVPL

Transkript:

I llj Landstinget DALARNA Centralförvaltning Hälsovalsenheten Datum 2017-08-28 Sida 1 (7) Dnr LD17/03102 av uppföljning arbetsterapeut- och sjukgymnast/fysioterapiverksamhet inom Avtal Hälsoval Dalarna Sammanfattning Som en del av uppföljningsarbetet inom Avtal Hälsoval har Hälsovalsenheten ställt frågor till samtliga vårdcentraler i Dalarna, gällande verksamheten för yrkeskategorierna arbetsterapeut och sjukgymnast/fysioterapeut. Kontaktpersoner på vårdcentralerna har svarat på ett antal frågor om verksamheten, frågeställningarna skickades innan intervjun. Telefonintervjuerna genomfördes under perioden februari till juni 2017. Svaren från de 23 landstingsdrivna och 5 privata vårdcentralerna har sammanställts och finns publicerade i denna rapport med tillhörande bilaga. Sjukgymnast/fysioterapiverksamheten finns på samtliga vårdcentraler med omfattande verksamhet så som bedömning, rådgivning, artrosskola och gruppverksamhet samt sedvanliga individuella behandlingar. På många vårdcentraler fungerar sjukgymnast/fysioterapiverksamheten som 1 :a instans på bedömningsmottagning. Alla vårdcentraler har tillgång till arbetsterapeut för handrehabilitering. På drygt hälften av vårdcentralerna arbetar arbetsterapeuterna även med demensutredningar, multimodal rehabilitering och hjälpmedelsförskrivning. Följande områden har identifierats och behöver utvecklas och förbättras: Arbetsterapeutens roll vid demensutredningar. Nya nationella riktlinjer kommer snart. Tillgången till arbetsterapeuter för fler arbetsuppgifter än handrehabilitering, t.ex. multimodal rehabilitering och demensutredningar. Arbetet med KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) astmapatienter behöver utvecklas enligt nationella riktlinjer. Arbeta vidare med BOA konceptet (bättre omhändertagande av patienter med artros), se över dokumentationen. Behov av fortsatt utveckling av den multimodala rehabiliteringen. Rehabkoordinator viktig i arbetet med teamet och bör finnas på varje vårdcentral. Uppdraget med rehabilitering i samband med knä/höftproteser har ökat/förändrats och behöver följas upp. : Post adress Box 712 791 29 Falun Besöksadress Vasagatan 27 Falun... ingerd.nygards@ltdalama.se halsovalsenheten@ltdalama.se Kontakt I Handläggare lngegerd Nygårds

Centralförvaltning 2017-08-28 Sida 2 (7) Ansvarsfördelning mellan primärvård, specialistvård och kommun behöver tydliggöras då det gäller patienter inom området stroke/neurologi enligt nationella riktlinjer. Arbetet runt patientgruppen med psykisk ohälsa behöver utvecklas och följa nationella riktlinjer. Tydligare riktlinjer för hur arbetet med FAR (fysisk aktivitet på recept) ska bedrivas inom primärvården. Ökad användning och uppföljning av FAR. Arbeta vidare med vilken gruppverksamhet som ska finnas på vårdcentralerna, så att det sker i enlighet med vetenskap och berövad erfarenhet, riktlinjer och vårdprogram. Verksamhetens bedömningsmottagning på vårdcentral behöver ses över och förtydligas. Det behövs mer utbildning runt SIP (samordnad individuell plan). Bakgrund Enligt Avtal Hälsoval Dalarna 2017 ska vårdcentralerna erbjuda följande till sina patienter: 9.2 Uppdrag. I uppdraget ingår: 8. Rehabilitering. Patienterna ska efter bedömning erbjudas rehabiliteringsinsatser på mottagning. Med insatser menas bedömning, rådgivning, behandling, träning och bedömning av arbetsförmåga. Utprovning och förskrivning av hjälpmedel/ortoser ska ske enligt gällande riktlinjer. Vårdcentralen ska erbjuda multimodal bedömning och rehabilitering samt samordnade sjukskrivnings- och rehabiliteringsinsatser i samverkan med andra aktörer. Ex: Försäkringskassan, socialtjänst, Arbetsförmedling, arbetsgivare och i förekommande fall fysioterapeuter/sjukgymnaster på nationella taxan. Samverkan mellan flera vårdcentraler kan ske för att klara uppdraget. 10.5 Bemanning och kompetens. Utöver läkare, sjuksköterska och specialistsköterska ska vårdcentralen ha tillgång till barnmorska, arbetsterapeut, fysioterapeut/sjukgymnast, dietist, medicinsk fotvård, mödra- och barnhälsovårdspsykolog samt psykolog eller samtalsterapeut motsvarande grundläggande psykoterapiutbildning, kognitiv beteendeterapi steg 1.

Centralförvaltning 2017-08-28 Sida 3 (7) Frågor som ställdes till verksamheterna med svar och kommentarer: 1. Gör arbetsterapeuten bedömning av funktions- och aktivitetsförmåga som del i den basal demensutredning enligt vårdprogram för personer med demenssjukdom i Dalarna? På 19 vårdcentraler gör arbetsterapeuten delar av basal demensutredning. Ibland vid sambokade besök med demenssköterska då man träffar både patient och anhörig. De flesta uppger att det inte är så ofta man gör hembesök i samband med demensutredningar men det förekommer på 18 vårdcentraler. 2. Finns handrehabilitering på vårdcentralen? Samtliga vårdcentraler uppger att det finns handrehabilitering på vårdcentralen eller att patienten åker till annan vårdcentral (tjänsteköp). På någon vårdcentral träffar sjukgymnast/fysioterapeut handpatienter då det inte finns arbetsterapeut. Man träffar patienter med olika former av rörelseinskränkningar, smärtproblematik, frakturer mm. Man tillverkar ortoser (kroppsburna hjälpmedel), ger träningsråd och följer upp efter remiss från specialistvården. Gränsdragning mellan primärvård och specialistvård kan vara svår och otydlig. Om det är någon form av tjänsteköp av arbetsterapeut används tiden till handrehabilitering i första hand. Om det därutöver finns tjänsteutrymme blir det aktuellt med demensutredningar, multimodal rehabilitering, artroskola mm. 3. KOL-astmapatienter? Det är inte många arbetsterapeuter som träffar KOL-astmapatienter, man vet inte riktigt arbetsterapeutens del i rehabiliteringen. Sjukgymnaster/fysioterapeuter träffar fler KOL-astmapatienter men många kommer av andra skäl. KOL-skola finns på några vårdcentraler. När det finns KOL- sköterska på vårdcentralen kan sjukgymnast/fysioterapeut bli inkopplad snabbare. 4. Finns artrosskola enligt BOA konceptet på vårdcentralen? På alla 28 vårdcentraler har sjukgymnast/fysioterapeut artrosskola enligt BOA konceptet. Arbetsterapeuterna är med i artrosskolan på 15 av vårdcentralerna. Patientombud finns inte med i alla grupper. För sjukgymnaster/fysioterapeuter finns sedan årsskiftet utarbetat hur man ska dokumentera i samband med artrosskola. Det finns ingen motsvarighet för arbetsterapeuter så det går inte att ta fram statistik på samma sätt. 5. Finns multimodal rehabilitering? På 16 vårdcentraler deltar arbetsterapeuter i multimodal rehabilitering, teammedverkan på 13 av dessa vårdcentraler. Sjukgymnast/fysioterapeut

Centralförvaltning 2017-08-28 Sida 4 (7) deltar i multimodal rehabilitering på 20 vårdcentraler och i team på 18 av dessa. Det kan vara en läkare med i teamet, ibland är det den patientansvarige läkaren som är med. Rehabkoordinatorn är en viktig person för att hålla ihop teamet. 6. Rehabilitering efter knä/höftprotes? Sjukgymnaster/fysioterapeuter träffar patienter efter knä/höftproteser på alla vårdcentraler. Rehabiliteringen och tidsperioden kan se lite olika ut beroende på var patienten opererats. Arbetsterapeuterna träffar inte dessa patienter om det inte gäller lån av hjälpmedel. 7a. Patientkategorier inom stroke/neurologi? Det är inte en stor patientgrupp, arbetsterapeuter på 7 vårdcentraler och sjukgymnaster/fysioterapeuter på 11 vårdcentraler uppger att de träffar patienter inom denna kategori. Patienten söker för andra problem. Arbetsterapeut kan träffa patienter för behov av ortos). 7b. Patientgrupp psykisk ohälsa? Arbetsterapeuter på 6 vårdcentraler och sjukgymnaster/fysioterapeuter på 21 vårdcentraler uppger att de träffar patienter inom denna kategori. Man beskriver denna grupp som smärtpatienter, huvudvärksungdomar, personer med stressrelaterade problem. 8. Jobbar ni med FAR? Används inte lika strukturerat som för några år sedan. Sjukgymnast/fysioterapeut kan skriva ett FAR om patienten behöver fortsätta träna inom landstingets lokaler. Då erbjuds träningskort enligt gula taxan. Uppföljning av FAR sker inte på alla vårdcentraler. Ibland är det rehabassistent, ibland sjukgymnast/fysioterapeut, ibland ingen uppföljning alls. Någon vårdcentral har organiserad FYSS/FAR-mottagning som leds av sjukgymnast/fysioterapeut. 9. Gruppverksamhet? På alla vårdcentraler har sjukgymnast/fysioterapeut gruppverksamhet och på 12 st har arbetsterapeut gruppverksamhet. Det är ett varierat utbud av grupper såsom knä-höftprotesgrupp, smärtinfogrupp, hälsokurs, sömnkurs, mindfulness, handträningsgrupp, utmattning/depression, vardagsrevidering REDO. Vissa grupper har man tillsammans med fler yrkeskategorier som sjuksköterska, samtalsterapeut.

Centralförvaltning 2017-08-28 Sida 5 (7) 10. Hjälpmedel? Allmänna kommentaren från vårdcentralerna är att det inte förskrivs så mycket hjälpmedel, det man förskriver är höftpaket, ortoser, TENS, kortidslån rullstol, rollatorer, kognitiva hjälpmedel, tyngdtäcken. 11. Första instans- bedömningsmottagning på vårdcentral? 23 vårdcentraler uppger att det finns bedömningsmottagning som gäller patienter som bokas till sjukgymnast/fysioterapeut direkt. Det är TeleQ sköterskan som bokar, alternativt lämnar meddelande till sjukgymnast/fysioterapeut som kontaktar patienten. Det finns vissa avsatta tider och det fungerar ganska bra. Bedömningsmottagning fungera lite olika på vårdcentralerna. På 3 vårdcentraler bokar också TeleQ ssk direkt till arbetsterapeut. 12. Röntgenremiss? På 17 vårdcentraler skriver sjukgymnast/fysioterapeut röntgenremiss. På någon enstaka vårdcentral skriver också arbetsterapeut röntgenremiss. 13. Underlag/ intyg sjukskrivning? Bedömningar som sjukgymnast/fysioterapeut gör används av läkaren som underlag för sjukskrivning. För det mesta träffar läkaren också patienten men inte alltid. 14. Samarbete med andra? Övrig personal på vårdcentralen: Man upplever ett gott samarbete, svårare om det är många stafettläkare eller stor omsättning på sköterskor. Bedömningsmottagning gör att det blir ett naturligt samarbete med sköterskorna. Man kan ha gemensamma grupper och då blir samarbetet naturligt t ex med samtalsterapeuter. Specialistvården: Att vid behov kontakta kollegor inom specialistvården fungerar för det mest bra. Ibland kan det vara svårt med gränsdragningen mellan specialistvård och primärvård. Kommunens rehabpersonal/hemsjukvården: Arbetsterapeut och sjukgymnast/fysioterapeut säger att de inte har så mycket kontakt. Det fungerar alltifrån bra till väldigt dåligt. På vissa ställen finns problem, på andra ställen har man en bra kontaktvägar och kollegial samarbete. Sjukgymnast/fysioterapeut på nationell taxa: Där sådan finns fungerar det väldigt olika, men vissa har bra samarbete och träffas regelbundet. Gemensamma frågor kan t ex vara artrosskola.

Centralförvaltning 2017-08-28 Sida 6 (7) 15. Vårdbegäran? Arbetsterapeuter och sjukgymnast/fysioterapeut på ca 10 vårdcentraler uppger att de vid behov skickar vårdbegäran till kommunens rehabpersonal. Andra säger att de istället ringer och rapporterar. Rehab möten Kan gälla både multimodala patienter och andra patienter. Arbetsterapeuter och sjukgymnaster/fysioterapeuter är inte så ofta med men upplever heller inte att de glöms bort om det är ett rehabmöte där de har något att bidra med. SIP Samordnad individuell Plan Alla vet inte vad SIP är och det förekommer inte så ofta. Det är inte många gånger som arbetsterapeut och sjukgymnast/fysioterapeut är med. Vårdplanering Sker inte så ofta efter kommunaliseringen. Det är inte många gånger som arbetsterapeut och sjukgymnast/fysioterapeut är med. Övriga synpunkter, påståenden och frågor från arbetsterapeuter och sjukgymnaster/fysioterapeuter: - Besök av specialist på vårdcentral långt bort från lasaretten mer effektivt än att flera patienter ska åka. - Hur lång tid ska avsättas för besök hos arbetsterapeut respektive sjukgymnast/fysioterapeut? - Hur ska man hantera väntetider; boka långt fram, be patienten ringa igen, hänvisa till andra t ex sjukgymnast/fysioterapeut på nationell taxa. Sjukgymnaster/ fysioterapeuter vill ha hjälp i detta arbete. - Stort fokus på väntetider, men aldrig diskussion om att man kan ge råd i telefon som gör att patienten inte behöver ett fysiskt besök. Ibland är det bra att patienten inte får så snabb besökstid. - Att vara ensam arbetsterapeut och eller sjukgymnast/fysioterapeut på vårdcentral beskrivs från flera som sårbart, pressat, svårt att hinna med utveckling mot nya uppdrag. - Gruppbesök eller individuellt besök, vad ska patienten betala då träning sker efter eget program i gymnastiksal där en personal (sjukgymnast/fysioterapeut eller rehabassistent) finns som stöd? - Möjlighet att arbeta förebyggande och få ersättning via Hälsoval? - Fortbildning runt KOL-Astma önskvärt. - Dokumentation/mall gällnade artrosskola för arbetsterapeuter. Det finns mall för hur sjukgymnast/ fysioterapeut ska dokumentera i journalsystemet men inte för arbetsterapeuter.

Centralförvaltning 2017-08-28 Sida 7 (7) - FAR- vilka regler gäller och vilka krav/önskemål finns på ställen som tar emot personer med FAR? - Bedömningsmott på vårdcentral, vad innebär det? Efterfrågar gemensamma riktlinjer både gällande patientkategorier, avsatt besökstid, fortsatt behandling. - Efterfrågar fortbildning runt att skriva röntgenremiss. - Är det möjligt att landstinget kan kräva vilken verksamhet sjukgymnast/fysioterapeut på nationell taxa ska ha, vilka patienter, behandlingar m.m.? Man upplever att vissa patienter inte tas emot hos sjukgymnast/fysioterapeut på nationella taxan. På uppdrag av Hälsovalsenheten Ingegerd Nygårds Falun 20170828