Metoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa

Relevanta dokument
Effektiva metoder för att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet

Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa

Evidensbaserade metoder inom FHV. Irene jensen Professor och enhetschef Enheten för interventions- och implementeringsforskning

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?

Tidiga indikationer för mobbning inom akademisk och industriell miljö En studie om samband mellan arbetsrelaterade faktorer och uppkomst av mobbning

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Ekonomiska utvärderingar med fokus på arbetshälsa metodutveckling och tillämpning

Hälsoinsatser på arbetsplatsen- en kostnad eller investering?

Organisatorisk & social arbetsmiljö. Gunnar Sundqvist, utredare, SKL

Insatser via företagshälsovården för att minska eller förebygga psykisk ohälsa En kartläggning av forskningen

Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack.

Lite nya resultat.. Kostnadseffektivt Ökar produktiviteten

PRATAMERA SVERIGE AB VI HJÄLPER FÖRETAG ATT MÅ BÄTTRE

AFS 2015:4. Ny föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö.

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?

Att (in)se innan det går för långt

evidensbaserade riktlinjer för hälsoundersökningar via arbetsplatsen 2. Hur man med stöd av arbetsmodellen genomför en

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Arbetsorsakade besvär Orsaker, utredning och åtgärder

Hur ser den goda arbetsplatsen ut?

Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt?

Ekonomiska vinster med tidiga insatser. Hur psykisk ohälsa påverkar arbetsgivarens ekonomi

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö

VAD I HELA FRIDEN GÖR MAN. Mynaks landsturne 2019 om riktlinjer och stöd

Företagshälsans riktlinjegrupp. Hälsoekonomiskt analysverktyg För riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen

Kan preventiva insatser på arbetsplatser vara lönsamt för organisationer? 1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga

Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Utmaningen en film om den sjuka jobbstressen

ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016

AHA- metoden. Irene Jensen professor Avd. för intervention och implementeringsforskning

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

ATT ARBETA MED PSYKISK OHÄLSA - CHEFENS ROLL

Kort om AFA Försäkring

Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen

REHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Hur kan FHV använda ekonomiska argument för att främja arbetshälsa?

Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier

Från FV-bidrag & isolerade hälsoundersökningar till ett framångrikt hälsoarbete

Ekonomiska konsekvenser av psykisk ohälsa. Malin Lohela Karlsson, Med dr, Ekonom Enheten för interventions- och implementeringsforskning

Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4

För rehabilitering med hälsan i fokus

Företagshälsovården behövs för jobbet

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

Kränkande särbehandling

ADA+ Dialogmodell för hållbar arbetsåtergång

Vad kan evidensbaserad praktik göra för företagshälsa

SÅ MÖTER DU UTMANIN- GARNA I DIN ARBETSMILJÖ

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Arbetsplatsnära stöd. Bidrag till arbetsgivare för att förebygga och förkorta sjukfall bland anställda. Sid 1 Augusti 2016 Arbetsplatsnära stöd

Organisatorisk och social arbetsmiljö

SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa

Arbetsmiljö- och hälsastrategi

Chefer i skottlinjen mobbning på arbetet

Arbetsmiljölagstiftningens krav på arbetsgivare och arbetstagare.

Allmänna reflektioner

Patientsäkerhet och arbetsmiljö som bidrar till god hälsa. Annica Öhrn & Eva Granfeldt

Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

PREVENTS MATERIAL. Se samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbetsmiljöprogram

Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen

ARBETSMILJÖPOLICY TEGSPEDAGOGERNAS EKONOMISK FÖRENING

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning

Chefens uppdrag. - att ha fokus på resultaten!

Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Relationer på arbetet ett organisatoriskt perspektiv

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

Arbetsmiljöplan Jämtlands Räddningstjänstförbunds

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Åter i arbete efter stress

ADA+ Dialogmodell för hållbar arbetsåtergång. Maud Steneberg Leg Sjukgymnast/rehabkoordinator Stressrehabiliteringen

Känns det överväldigande eller för tidskrävande att uppfylla de nya kraven? Experthjälp finns att få!

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid

Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa och sjukskrivningar i Landstinget Blekinge

Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering

Hälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU)

Riktlinje för arbetsmiljö och hälsahållbart

Från ord till klinisk handling Praktisk användning av LUQSUS-K på individ-, grupp- och organisationsnivå inom Företagshälsovården.

Arbetsmiljöplan Socialnämnden

OSA-föreskriften. en introduktion. Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) Vägledning för dig som är skyddsombud inom Seko

Kommunstyrelsen föreslår kommunstyrelsens personalutskott besluta att

Arbetsklimat. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Prevent

Region Uppsalas väg att skapa hälsofrämjande arbetsplatser. Mariette Veideskog HR-strateg arbetsmiljö

Kommunikation med arbetsgivare/af

Hur ser livssituationen ut i detalj? Stressorer? Copingmekanismer?

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering KS-193/ Antagen av kommunstyrelsens personalutskott

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Ins<tu<onen för psykologi Umeå universitet

Transkript:

Metoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa Gunnar Bergström, docent 2017-10-20 Namn Efternamn 1

Systematisk litteraturgenomgång Riktlinjer Arbetshälsoekonomiskt analysverktyg Rekommendationer till arbetsgivare Fritt att ladda ned på www.fhvforskning.se 2017-10-20 2

Uppdatering pågår på uppdrag från Folkhälsomyndigheten. Presenteras i början av 2018. 2017-10-20 Namn Efternamn 3

Andel anställda som fått arbetsorsakade besvär till följd av fysisk belastning respektive stress eller andra psykiska orsaker. 1998 2016. (Arbetsmiljöverket Arbetsorsakade besvär 2016, sid 5) 2017-10-20 gunnar.bergstrom@ki.se 4

En integrerad modell för arbetsmiljöarbete Friskfaktorer Riskfaktorer Främja Vid nedsatt arbetsförmåga Förebygga Rehabilitera Integrera Modifierad efter LaMontagne AD, et al. BMC Psychiatry. 2014;14:131.

Primärprevention Förebygga ohälsa och vidmakthålla arbetsförmåga 2017-10-20 Namn Efternamn 6

Belastande och skyddande faktorer i arbetet psykisk ohälsa Belastande faktorer Höga krav Låg kontroll Lågt socialt stöd Låg belöning Osäkerhet i anställning Orättvist behandlad Mobbning Skyddande faktorer Rimliga Krav Hög kontroll Bra socialt stöd Rimlig belöning Trygghet i anställning Rättvist behandlad 2017-10-20 Namn Efternamn 7

Förebygga ohälsa och vidmakthålla arbetsförmåga Två studier som utvärderade primärpreventiva insatser hittades. En randomiserad studie av medelhög kvalitet utvärderade en kurs för karriärutveckling bland offentliganställda (Ahola 2014). Individuell handlingsplan formulerades. Minskad risk för depression. En observationsstudie av låg kvalitet inom tillverkningsindustri utvärderade ett program för ökad delaktighet bland anställda (Kobayashi 2008). Handlingsplan på gruppnivå utformades. Vissa positiva effekter på depression och vitalitet bland kvinnor. Ingen effekt bland män. Bergström G, Lundin A, Vaez M, Cedstrand E, Hillert L, Jensen I. Insatser via företagshälsovården för att minska eller förebygga psykisk ohälsa. En kartläggning av forskningen. Enheten för Interventions- och Implementeringsforskning, IMM, Karolinska Institutet, 2015. 2017-10-20 Namn Efternamn 8

Förebygga ohälsa och vidmakthålla arbetsförmåga Insats Öka anställdas kontroll Stöd för symtomreduktion Stöd för arbetsförmåga Kommentarer, exempel Måttligt? Egen planering av skiftarbete, partiell pensionering, problemlösningskommiteér på arbetet, stresshantering Fysisk aktivitet Måttligt Begränsat Vissa positiva effekter. Oklarhet kring typ av aktivitet, omfattning, och intensitet. Hälsopromotion Begränsat Begränsat Kan ev. förebygga sjukfrånvaro men oklart vad som ger effekt. Joyce 2016, Psychological Medicine 2017-10-20 Namn Efternamn 9

Sainsbury Centre for Mental Health (2007) Mental health at work: developing the business case. Policy paper 8. London: Sainsbury Centre for Mental Health

Du kan förebygga mycket genom insatser i arbetsmiljön Arbetsmiljö problem Sjuknärvaro Sjukfrånvaro Sjuknärvaro Produktionsbortfall 2017-10-20 Namn Efternamn 11

Genomsnittlig prestation hos anställda med arbetsmiljöoch/eller hälsoproblem Prestation 100% 95% 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60% 55% 50% 69% 62% 59% Normalprestation Hälsoproblem Arbetsmiljöproblem Kombinationsproblem Lohela Karlsson M, Bergstrom G, Bjorklund C, et al. J occup environ med. 2013;55(12):1475-83. 2017-10-20 Malin Lohela Karlsson 12

Åtgärder vid tidiga symtom/signaler 2017-10-20 Namn Efternamn 13

Arbete och hälsa inom process och verkstadsindustrin Enkät Hälsa och livsstil Psykosocial arbetsmiljö Ind. återkoppling FH Arbetsplatsträff Gruppåterkoppling FHaktiviteter Specialister Andra aktörer Bergström, Björklund et al. Work 2008 Anställda, chefen, processtödjare, FH

Exempel insatser till riskgrupper (psykisk ohälsa) Rådgivning och stresshantering Konsultationer av företagsläkare eller andra rådgivare. Stresshantering och orsaker till stress i både privat och arbetsliv. KBT och/eller problemlösningsterapi Via psykologer eller datorbaserat. Utbildning kring stress och burnout, avslappningsmetoder, förändra tankemönster, tidsplanering, assertivitetsträning, problemlösning etc Kollegiala samtalsgrupper Diskussion/reflektion med kollegor kring stress i arbetet. Problem och lösningsfokus. Formulera målsättningar. Övriga insatser innefattade bl.a. mindfulness Bergström G, et al. Insatser via företagshälsovården IMM, Karolinska Institutet, 2015. 2017-10-20 Namn Efternamn 15

Åtgärder vid tidiga symtom Insats Screening för att finna riskgrupper på arbetsplatser Stöd för symtomreduktion Stöd för arbets- Förmåga Kommentarer, exempel Begränsat Begränsat Litet antal studier. Viktigt att åtgärder finns planerade efter screening Rådgivning Begränsat Begränsat Deltagare beskriver sig nöjda men oklart om några andra mätbara effekter. Metodologiska brister. KBT baserad stresshantering Starkt? Effekt på symtomminskning. Otillräckligt underlag för sjukfrånvaro och produktivitet. Joyce 2016, Psychological Medicine 2017-10-20 Namn Efternamn 16

Åtgärder vid etablerad psykisk ohälsa 2017-10-20 Namn Efternamn 17

Rehabiliterande (efterhjälpande) insatser vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa Problemlösningsbaserade samtal med inriktning mot åtgärder på arbetsplatsen ger: Minskad sjukfrånvaro Förkortar tid till återgång i arbete Förebygger återfall i sjukskrivning Bergström G, Lundin A, Vaez M, Cedstrand E, Hillert L, Jensen I. Insatser via företagshälsovården för att minska eller förebygga psykisk ohälsa. En kartläggning av forskningen. Enheten för Interventionsoch Implementeringsforskning, IMM, Karolinska Institutet, 2015. 2017-10-20 Namn Efternamn 18

Insats Åtgärder vid etablerad psykisk ohälsa Stöd för symtomreduktion Stöd för arbetsförmåga Kommentarer, exempel KBT Starkt Måttligt KBT inkl problemlösningsbaserade insatser. Arbetsplatsinr. ger effekt på arbetsförmåga. Exponeringsterapi vid ångest och PTSD Farmakologisk behandling Starkt Måttligt Att gradvist utsätta sig för ångestprovocerande situationer. Arbetsplatsinr. ger effekt på arbetsförmåga Starkt? Oklar effekt på arbetsförmåga. Joyce 2016, Psychological Medicine 2017-10-20 Namn Efternamn 19

Andra resultat Psykiska symtom - arbetsåtergång Minskning av symtom leder inte automatiskt till arbetsåtergång. Arbetsåtergång underlättas när insatsen är kopplad till arbetsplatsen och hänsyn tas till viktiga arbetsmiljöfaktorer. Bergström G, Lundin A, Vaez M, Cedstrand E, Hillert L, Jensen I. Insatser via företagshälsovården för att minska eller förebygga psykisk ohälsa. En kartläggning av forskningen. Enheten för Interventionsoch Implementeringsforskning, IMM, Karolinska Institutet, 2015. 2017-10-20 Namn Efternamn 20

Sammanfattning Insats Stöd för symtomreduktion Stöd för arbetsförmåga Primärprevention Begränsat-måttligt Begränsat Vid tidiga symtom Måttligt-starkt Begränsat Vid etablerad psykisk ohälsa Starkt Måttligt Joyce 2016, Psychological Medicine 2017-10-20 Namn Efternamn 21

Konklusion och framtidsspaning Insatser behöver utvecklas och effekter utvärderas gällande både symtomminskning och arbetsförmåga. 2017-10-20 Namn Efternamn 22

Konklusion och framtidsspaning Insatser behöver utvecklas och effekter utvärderas gällande både symtomminskning och arbetsförmåga. Screeninginstrument för att finna anställda med ökad risk för lång sjukskrivning behöver utprövas. 2017-10-20 Namn Efternamn 23

Konklusion och framtidsspaning Insatser behöver utvecklas och effekter utvärderas gällande både symtomminskning och arbetsförmåga. Screeninginstrument för att finna anställda med ökad risk för lång sjukskrivning behöver utprövas. Kombinerade effekter av krav arbete krav privatliv (familj) behöver undersökas ytterligare. Insatser utvecklas. 2017-10-20 Namn Efternamn 24

Konklusion och framtidsspaning Insatser behöver utvecklas och effekter utvärderas gällande både symtomminskning och arbetsförmåga. Screeninginstrument för att finna anställda med ökad risk för lång sjukskrivning behöver utprövas. Kombinerade effekter av krav arbete krav privatliv (familj) behöver undersökas ytterligare. Insatser utvecklas. Organisatoriska beslut och förhållningssätt som påverkar arbetets utformning och krav/resurser i arbetssituationen. Vilka effekter får detta för de anställdas prestation och arbetsförmåga? 2017-10-20 Namn Efternamn 25

Konklusion och framtidsspaning Insatser behöver utvecklas och effekter utvärderas gällande både symtomminskning och arbetsförmåga. Screeninginstrument för att finna anställda med ökad risk för lång sjukskrivning behöver utprövas. Kombinerade effekter av krav arbete krav privatliv (familj) behöver undersökas ytterligare. Insatser utvecklas. Organisatoriska beslut och förhållningssätt som påverkar arbetets utformning och krav/resurser i arbetssituationen. Vilka effekter får detta för de anställdas prestation och arbetsförmåga? 2017-10-20 Namn Efternamn 26

2017-10-20 Namn Efternamn 27