Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Telefon vx: Org.nr:

Relevanta dokument
Arbetshäfte. Metodstöd i implementering. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Telefon vx: Org.nr:

Metodstöd i implementering Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Telefon vx: Org.nr:

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Hur lyckas man med nya arbetssätt?

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

Kränkande särbehandling

Riktlinjer. Lönekriterier

Dokumentation från på blädderblocksbladen svar på frågorna:

Gruppövning undersöka organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Socialstyrelsens chefsstödsmanual

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Xxxx Motivation och drivkrafter

Handledning är det att hålla någon i handen.? Jerry Albihn, RUC

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

UTVECKLINGSSAMTAL. Har du uppnått dina mål? Diskutera faktorer som kan ha påverkat måluppfyllelsen.

MAXIMERA LÄRANDET. - få större effekt av dina medarbetares utbildning

NSC:s värdegrund. Närsjukvården i centrala Östergötland.

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Fjärilens förskolas plan mot kränkande behandling

Medarbetarsamtal. Chefer och medarbetare. Chefsansvar. Medarbetaransvar. STEG 2: Genomföra. STEG 3: Utvärdera. STEG 4: Följa upp.

Stresshantering - Del 1 - Trigger

Riktlinje mot kränkande särbehandling, trakasserier och diskriminering

ACT- Att hantera stress och främja hälsa

HANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön

Slututvärdering av projekt Verksamhet & Hälsa

Valplanen bygger vidare på det arbete som tidigare gjorts i den politiska plattformen.

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

Sju nycklar. till ett friskt arbetsliv

Plan för minskad sjukfrånvaro strategi för högre frisknärvaro

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Rallarstugan och Humlelyckans plan mot kränkande behandling

Riktlinjer för hög arbetsbelastning socialkontor barn- och ungdom. Förslag till beslut Individ- och familjenämnden godkänner riktlinjen.

Leda implementering: Ny forskning och ett praktiskt verktyg

Sammanfattning av rapporten Språkombudet som resurs på arbetsplatser

Neuropsykiatriska funktionshinder

Likabehandlingsplan för Berga förskola

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB

Checklista för introduktion

[Skriv här] [Skriv här] [Skriv här] Trisam. Metodstöd för Trisam-team

Arbetsplats- TRÄFFAR

Introducera ämnet med hjälp av filmen, Riskbedöma (2 min), och SAMhjulet.

Åtgärdsplan. Datum

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Beslut efter kvalitetsgranskning

Vi använder bla "Vad tar jag med mig tillbaka till arbetet", disskuterar vad vi kan ha användning av och hur vi ska

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal

Observationsrapport. Kattrumpstullens vård-och omsorgsboende. Plan 3. Uppföljning. Äldreförvaltningen Uppföljning och inspektion

Mål för Norrgårdens förskola läsåret NORMER OCH VÄRDEN. 1 Mål. 2 Arbetssätt. 3. Utvärderingssätt

Självskattningsfrågor till kunskapsvalidering

REFLEKTIONSÖVNING Vad vi behöver förstå för att minska sjukfrånvaron

Medarbetarsamtal Chefer och medarbetare

Koncernkontoret Personalstrategiska avdelningen

M3P. Likabehandlingsplan för Förskolan Trollsländan

SKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Handledning handlingsplan för lågpresterarande säljare/konsulter

Framgångsrik lärmiljö för att öka elevernas kunskap och måluppfyllelse

Handlingsplan va rdegrundsarbete fö r Bjö rkens Ä ldreböende

Plan mot diskriminering och kränkande behandling; Likabehandlingsplan för Solberga förskoleenhet.

Handlingsplan i arbetsmiljöarbete läsåret 2016/2017

Förskolan Charlottenborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande be h a n dling

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Bilaga 1: Handlingsplan för värdegrundsarbete. Här läggs aktuell värdegrund in.

Kom igång med Vår arbetsmiljö

Vår förskola. Fylld av tillit och växtkraft

PEOPLETRANSITION MELLAN NU OCH FRAMTID

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Förarbete, planering och förankring

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård

Att driva förändring med kommunikation

Organisatorisk och social arbetsmiljö

BIBLIOTEKSUTVECKLING MED HJÄLP AV UTVÄRDERING. Karen Nowé Hedvall Gullvor Elf

Skyddsrond för psykosocial arbetsmiljö: sammanställning

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor

Handlingsplan va rdegrundsarbete fö r Olövslund Ä ldreböende

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning en sammanfattning

Utvecklingsgruppen 7-län

TJÄNSTESKRIVELSE Datum: Kommunstyrelsen D.nr: Jennie Strandberg Olsson

Webbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö

Välkomna tillbaka Hälsoinspiratörsutbildning Dag 2

Stavsjö förskolas plan mot kränkande behandling. ht 2019 vt 2020

Sven Lindblom 1

MEDICINSKA SEKRETERARE I KLINISK VÅRDADMINISTRATION KOMPETENSSTEGE STEG 1 5

Utvecklingssamtal kravmärkt yrkesroll LSS/Psykiatrin Enköpings kommun

Lika behandlingsplan. Hanna Förskola

Självskattning av Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetsindikatorer

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund

Dokumentation från workshop med Götabiblioteken

Transkript:

Arbetshäfte Metodstöd i implementering Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Telefon vx:08-123 400 00 Org.nr: 232100-0016 Enheten för implementering och utvärdering E-post: implementering.slso@sll.se www.folkhalsoguiden.se

Innehåll Beskriv vad ni vill uppnå... 3 Tydliggör ett önskat beteende... 4 Diskutera vad som gör möjligt... 10 Välj aktiviteter... 13 Följa upp...19 Anteckningar...21 2

Beskriv vad ni vill uppnå Beskriv vad ni vill uppnå Det första steget vid en implementering är att reflektera över Varför ska vi göra det här? Det är därför viktigt att ni formulerar både vilket problem ni vill lösa med implementeringen och vad det är ni vill uppnå. Följa upp Tydliggör ett önskat beteende Diskutera vad som gör möjligt Brainstorma kring vilket problem ni önskar lösa med implementeringen och vad ni vill uppnå med implementeringen. Skriv ner det problem ni önska lösa och det mål ni har med implementeringen. Pröva aktiviteter Välj aktiviteter Vilket problem vill vi lösa? Vad vill vi uppnå? 3

Tydliggör ett önskat beteende Det ni vill uppnå behöver brytas ned till konkreta beteenden för att medarbetarna ska förstå vad de förväntas göra när implementeringen är klar. Ett beteende är så konkret att det kan filmas. Vidare är beteenden för denna övning återkommande, inte engångsföreteelser. Beskriv vad ni vill uppnå Tydliggör ett önskat beteende Diskutera Följa upp vad som gör möjligt Pröva Välj aktiviteter aktiviteter Brainstorma kring alla möjliga beteenden som kan leda till det ni vill uppnå. Skriv ner alla beteenden utan att värdera dem kvantitet före kvalitet. Önskade medarbetarbeteenden Fortsättning nästa sida 4

Önskade medarbetarbeteenden 5

Planera hur ni ska förankra förändringsarbetet på er enhet. Förankring Hur och när ska ni ge information? Hur och när tar ni emot synpunkter på er planering? Anteckna inhämtade synpunkter 6

Tydliggör ett önskat beteende forts. Beskriv vad ni vill uppnå Tydliggör ett önskat beteende Som del i en beteendeanalys är det viktigt att precisera s olika delar. Följa upp Diskutera vad som gör möjligt Pröva aktiviteter Välj aktiviteter Välj ett beteende som ni vill att medarbetare ska göra när implementeringen är klar. Beskriv det önskade så utförligt du kan med hjälp av frågorna nedan. Var så konkret som möjligt så att alla kan förstå vad innebär (tänk att du ska kunna ge listan till en vikarie som ska kunna förstå vad som ska göras). Om ni har flera beteenden kan ni beskriva dessa på nästföljande sidor. VEM utför? VAD gör de? VAR görs det? NÄR görs det? HUR OFTA görs det? MED VEM görs det? Vem FÖLJER UPP att genomförs? 7

VEM utför? VAD gör de? VAR görs det? NÄR görs det? HUR OFTA görs det? MED VEM görs det? Vem FÖLJER UPP att genomförs? 8

VEM utför? VAD gör de? VAR görs det? NÄR görs det? HUR OFTA görs det? MED VEM görs det? Vem FÖLJER UPP att genomförs? 9

Diskutera vad som gör möjligt Beskriv vad ni vill uppnå Tydliggör ett önskat beteende Denna övning handlar om att föreställa sig vilka möjligheter, behov eller hinder som kan finnas för att medarbetarna ska kunna genomföra det önskade. Det är viktigt att göra en noggrann analys av behoven inom kompetens, motivation och möjlighet eftersom den analysen vägleder valet av aktiviteter som syftar till att åstadkomma det önskade. Följa upp Pröva aktiviteter Diskutera vad som gör möjligt Välj aktiviteter Gå igenom nedanstående lista och fundera på vad ni tror att medarbetarna skulle behöva för att genomföra det önskade. Diskutera och lista de tre behov ni tycker är viktigast just nu. Anteckna dessa i rutan under tabell 1. Tabell 1. Medarbetarnas behov för att genomföra det önskade, sorterade utifrån kompetens, motivation och möjlighet Behov inom kompetens, motivation och möjlighet Kompetens Kunskap Färdigheter mer kunskap om vad de ska göra veta mer om hur görs Motivation Förståelse Förväntade effekter Tilltro till egen förmåga Stöd från chefer Känslor Stimulans Incitament större förståelse om varför är viktigt tro mer på fördelarna med tro mer på sin förmåga att genomföra mer stöd och återkoppling från chefer starkare positiva känslor till mer belöning, erkännande, karriärutveckling när genomförs materiell morot för att genomföra Möjlighet Ansvar för Mandat/ansvar för uppföljning Tydlighet i teamarbete tydligare beskrivning kring vem som ska göra tydligare beskrivning kring vem som har mandat och ansvar att genomförs ökad tydlighet vad gäller roller, arbetsuppgifter, mål eller samspel i arbetsgruppen 10

Material Hjälp och stöd Överenstämmelse bland medarbetare Kulturell lämplighet Prioriteringar Tillgängliga resurser Uppföljning och återkoppling Patienter/brukare Remissförfarande Kvalité på underlaget Kvalitetssäkring Avtal material som checklistor eller beslutsstöd mer stöd, t.ex. handledning en generellt mer positiv inställning till ändring av vanor eller normer att prioriteras mer på arbetsplatsen resurser i form av ekonomi, personal, lokaler och utrustning system för uppföljning och återkoppling kring hur genomförs och vilka resultat som uppnås att målgruppen efterfrågar eller accepterar större möjlighet att remittera patienter/brukare till andra kollegor eller verksamheter mer trovärdigt vetenskapligt underlag för och trovärdighet hos upphovsmannen ändringar i journalsystem eller smidigare kvalitetssäkerhetssystem/patientsäkerhetssystem ändringar i avtal eller avtalsuppföljning Lista tre behov som ni anser viktigast just nu. Viktigaste behov 11

Planera hur ni ska förankra förändringsarbetet på er enhet. Förankring Hur och när ska ni ge information? Hur och när tar ni emot synpunkter på er planering? Anteckna inhämtade synpunkter 12

Välj aktiviteter Mot bakgrund av de behov ni identifierat är det nu dags att välja aktiviteter. Om ett behov t.ex. tillhör kategorin motivation (gult fält, i tabell 1) ska aktiviteten också kopplas till motivation (gult fält, i tabell 2). Beskriv vad ni vill uppnå Tydliggör ett önskat beteende Diskutera Följa upp vad som gör möjligt Pröva Välj aktiviteter aktiviteter Ett vanligt misstag vid implementering är att endast välja, eller lägga starkt fokus på, aktiviteter som syftar till att sätta igång det nya snarare än aktiviteter som syftar till att vidmakthålla. Försök förskjuta den balansen så att ca 20% av de valda aktiviteterna i huvudsak fungerar när ska sättas igång och 80% snarare fungerar bäst för att vidmakthålla. Välj aktiviteter i tabell 2. I tabell 3 finns utförligare beskrivningar av aktiviteterna. Skriv in era valda aktiviteter i ruta a och b (sid 17 och 18). Tabell 2. Aktiviteter för att påverka det önskade sorterade utifrån kompetens, motivation och möjlighet. Behov inom Aktivitet Fungerar bäst när ett beteende ska Kompetens Motivation Möjlighet Informationsspridning Instruktion om hur utförs Demonstration Övning Börja enkelt Utvärdera sig själv Någon annan utvärderar Visa nyttan Utvärdera sig själv Någon annan utvärderar Materiell belöning Social belöning Självbelöning Demonstration Förändra den fysiska miljön Införa hjälpmedel Lösa problem Sättas igång Sättas igång Sättas igång Sättas igång Sättas igång eller vidmakthållas Sättas igång eller vidmakthållas Sättas igång eller vidmakthållas Sättas igång Sättas igång eller vidmakthållas Sättas igång eller vidmakthållas Vidmakthållas Vidmakthållas Vidmakthållas Sättas igång Sättas igång eller vidmakthållas Sättas igång eller vidmakthållas Sättas igång eller vidmakthållas 13

Påminnelser Sätta mål för beteende Aktivitetsplan Sätta mål för resultat Praktiskt stöd Känslomässigt stöd Sättas igång Sättas igång Sättas igång Sättas igång Vidmakthållas Vidmakthållas Tabell 3. Beskrivning av aktiviteter för att ändra det önskade Aktiviteter för att ändra det önskade Informationsspridning Instruktion om hur utförs Demonstration Övning Beskrivning Ett informationsmöte, föreläsning eller workshop för att höja kunskapsnivån och beskriva syftet. För att öka trovärdigheten kan en person som har expertis i ämnet och som är respekterad genomföra informationsspridningen. Komma överens/ge instruktioner om hur ett beteende ska utföras. Titta på hur ett beteende utförs, antingen direkt eller indirekt via film/bilder för att kunna härma. Öva på en eller flera gånger för att öka vana och färdighet. Exempel Föreläsa om vad personcentrerad omvårdnad omfattar och hur man kan arbeta med detta. Kan också vara skriftlig information, informera på hemsida, videofilmer, särskild arbetsgrupp som informerar eller sprider information om goda exempel. Skapa skriftliga instruktioner eller visa personal hur man använder ett sökord i journalsystemet. Kan också vara muntligt, bilder, instruktionsfilm, youtube-filmer, stegbeskrivning 1, 2, 3. Demonstrera för medarbetare genom rollspelsövningar hur man kan ta upp frågan om våldsutsatthet med patient/klient. Kan också vara case seminarium, studiebesök på annan enhet, att vara en förebild eller gå bredvid. Genomföra rollspelsövningar med medarbetare om hur man kan ta upp frågan om våldsutsatthet med en patient/klient. Kan också vara att få prova själv eller träna med en kollega. 14

Börja enkelt Utvärdera sig själv Någon annan utvärderar Visa nyttan Materiell belöning Social belöning Självbelöning Planera gradvis ökning av svårigheten i (lätthanterliga delar först) tills det önskade är uppnått. Själv registrera sitt beteende (gör jag det jag ska, hur ofta, när). Någon annan observerar eller dokumenterar det önskade och ger återkoppling på hur det gjordes (vad, när, hur ofta). Visa hur förändringsarbetet bidrar till verksamhetens mål eller patienters/klienters nytta. En materiell belöning ges om ansträngning och/eller framsteg görs. En muntlig eller skriftlig belöning ges om ansträngning och/eller framsteg görs. Ge sig själv beröm eller belöning om man själv har visat ansträngning och/eller framsteg. Starta med att fråga patienter om deras alkoholvanor, sedan ge enkla råd och till sist rådgivande samtal om riskbruk av alkohol. Diskutera vad som känns enklast för olika personer att börja med eller börja med patienter som upplevs lättare. Alla medarbetare sätter ett streck på ett papper för varje anhörigvårdare som erbjudits stödinsatser. Kan också vara självreflektion efter varje arbetspass, intensitet eller kvalitet via skalor, filma sig själv, observera hur andra reagerar på, mätinstrument eller appar. Enhetschefen återkopplar till medarbetarna hur många kommuner som fått ta del av stödprogram till följd av att ha blivit tillfrågade av medarbetarna. Kan också vara att medlyssna på telefonsamtal, gå parallellt då en observerar, pinnstatistik över hur ofta arbetsgruppen utför som önskas, filma, web-statistik eller journalgranskning. Diskutera på arbetsplatsträff hur klienterna i slutändan kommer kunna dra nytta av de nya riktlinjerna när de är omsatta i handling. Kan också vara diskussioner om andra positiva konsekvenser, att bjuda in forskare eller andra experter samt diskussioner om det högre syftet. Biobiljetter kommer att lottas ut till medarbetarna varje månad om enheten lyckats genomföra X-antal demensutredningar. Kan också vara tårta till avdelningen om målet uppfyllts, fruktkorg till den enhet som arbetat bäst. Den läkare som förskrivit flest FaR varje månad kommer att uppmärksammas på intranätet för sitt hälsofrämjande arbete. Kan också vara att uppmärksammas på APT eller i andra sammanhang på arbetsplatsen. Uppmuntra medarbetare att ta en friskvårdstimme eller klappa sig själv på axeln när de genomfört X-antal motiverande samtal. 15

Förändra den fysiska miljön Införa hjälpmedel Lösa problem Påminnelser Sätta mål för beteende Aktivitetsplan Sätta mål för resultat Förändra arbetsplatsen så det önskade är lättare att göra eller så att det oönskade är svårare att göra. Införa hjälpmedel så det önskade är lättare att göra. Följa upp vad som påverkar och lösa problem som uppkommer. Skapa ett systematiskt sätt att påminna medarbetare om att göra. Tydliggöra som ska göras. Skapa en plan för hur ska göras som innehåller: vad, vem, när, hur. Tydliggöra vad som ska uppnås. Sätt upp affischer om äldreomsorgens nationella värdegrund i samlingsrum och personalrum. Dela av matsalen för att underlätta en mer rofylld matsituation för klienterna. Observera vilka fysiska hinder finns Möblera om så det blir lättare att utföra det önskade och ta bort sådant som står i vägen och inte behövs. Tillhandahåll golvlyft för säker förflyttning av patienter. Ta fram en gemensam whiteboard i matsalen där alla medarbetare kan anteckna frågor eller synpunkter om det pågående arbetet med implementeringen. Varje måndag på arbetsplatsträffen följer enhetschefen upp hur det gått den senaste veckan. Om problem uppstår så diskuteras detta och om möjligt så hittas en lösning under mötet. Om det inte går att hitta en lösning under sittande möte, tillsätts en arbetsgrupp för att lösa problemet. Kan också vara en person som har i uppdrag att kontinuerligt fånga upp problem och lösa dem. Skapa en pop-up-påminnelse i journalsystemet om att fråga patienten om levnadsvanor. Kan också vara påminnelsemail, postits, muntlig påminnelse vid möten, SMS, punkt på dagordning i varje möte, lapp på toa/hiss eller kollegialt påminnelsesystem. Exempel på mål: att tillfråga fem brukare per dag om deras behov av fysisk aktivitet, att det vid varje lunch sitter en personal vid varje matbord under hela måltiden, att all personal ska handsprita sina händer före och efter besök hos boende. En detaljerad plan för hur patienter ska tillfrågas om behov av stöd för rökavvänjning (var de ska tillfrågas, när, hur ofta). Alla boende känner att miljön vid matbordet har blivit lugnare eller att alla medarbetare känner sig trygga med att använda det nya journalsystemet. 16

Praktiskt stöd Känslomässigt stöd Ge råd eller praktisk hjälp (t ex kollegor, chef) så att ett beteende kan utföras. Ge råd eller känslomässigt stöd så att ett beteende kan utföras. En nyanställd får gå bredvid en mer erfaren kollega de första två veckorna, att visa arbetskamraterna hur man fyller på förrådet eller att berätta om dina erfarenheter av att vara delaktig vid måltid. Erbjuda handledning till medarbetare som kommit i kontakt med våldsutsatta personer. Kan också vara att stötta genom att: 1. Bekräfta personens känsla och upplevelse 2. Klargör vad som hänt 3. Visa att du tror att de klarar av situationen, fråga om de vill ha råd a. Välj aktiviteter för att sätta igång det önskade och beskriv hur dessa aktiviteter ska genomföras 17

b. Välj aktiviteter för att vidmakthålla det önskade och beskriv hur dessa aktiviteter ska genomföras 18

Följa upp Beskriv vad ni vill uppnå Att följa upp implementeringen ger möjlighet att justera valda aktiviteter för att uppnå det önskade. Uppföljning är mest effektivt när: Pröva Välj aktiviteter aktiviteter Utgångsvärden är låga (stor förbättringspotential) Ges av en chef eller en respekterad/senior kollega alternativt en trovärdig extern organisation (VEM) Ges både skriftligt och muntligt (HUR) Även omfattar konkreta mål och en tydlig handlingsplan (HUR/VAD) Upprepas flertalet gånger och oftare i början av en implementering (NÄR) Beskriv hur ni följer upp att genomförs som planerat. Vem ska göra uppföljningen, när och hur? Följ upp Tydliggör ett önskat beteende Diskutera vad som gör möjligt Uppföljning 19

Planera hur ni ska förankra förändringsarbetet på er enhet. Förankring Hur och när ska ni ge information? Hur och när tar ni emot synpunkter på er planering? Anteckna inhämtade synpunkter 20

Anteckningar 21

22

23