2/2018 TTkanalen FACKLIG INFORMATION FÖR MEDLEMMAR I TJÄNSTETANDLÄKARFÖRENINGEN Ny utredning av tandvårdsstödet: Ta vara på patientperspektivet sid 8 TT-Hallands delaktighet i löneprocessen sid 16 Ändring i kollektivavtal vid indragen sjukpenning sid 4
Styrelse och kansli 2018 Styrelsen Kansliet Innehåll nr 2/2018 Ordförande Chaim Zlotnik 0736-73 66 82 chaim@tjanstetandlakarna.se Vice ordförande Andrea Gerner 0768-87 09 75 andrea.gerner@skane.se Urban Alsenmyr 016-10 46 56 urban.alsenmyr@dll.se Carina Bergman 010-441 71 90 carina.bergman@vgregion.se Kanslichef Björn Petri 08-54 51 59 81 bjorn@tjanstetandlakarna.se Susanna Magnusson ombudsman 08-54 51 59 84 susanna@tjanstetandlakarna.se Mats Olson ombudsman 08-54 51 59 83 mats@tjanstetandlakarna.se Aino Landes ekonomi 08-54 51 59 85 aino@tjanstetandlakarna.se Medlemsregister och medlemsförmåner 08-54 51 59 88 Ledare... s 3 Ändring i kollektivavtal vid indragen sjukpenning... s 4 Rapport om psykisk ohälsa bland chefer... s 5 Senaste nytt från arbetsmiljöområdet... s 6 Ny utredning av tandvårdsstödet - ta vara på patientperspektivet...s 8 Vårens utbildningskonferens: Pensioner, lön och arbetsmiljö stora frågor...s 10 Vårens utbildningskonferens: Arbetsmiljö i fokus: goda exempel och frågor som måste lösas...s 12 Så gör lokalavdelningen: TT-Hallands delaktighet i löneprocessen...s 16 Facklig grundkurs 2018: Ett nytt gäng ombud utbildade...s 19 Skattereduktion för fackföreningsavgift...s 20 Inkomstförsäkringen en betydelsefull medlemsförmån för den som förlorar sin tjänst...s 21 GDPR - Så påverkas ditt medlemskap...s 22 Tjänstetandläkarna - nu på LinkedIn...s 22 Tjänstetandläkarna i Almedalen...s 22 Fråga Ombudsmannen...s 23 Gunilla Carlsson 0705-77 12 54 gunilla.carlsson@nll.se Eva Dovresjö informatör 08-54 51 59 82 eva@tjanstetandlakarna.se Lena Rignell 031-86 15 72 lena.rignell@vgregion.se Foto: Lasse Mellquist Omslagsfoto: istockphoto 2
Ledare Chaim Zlotnik TT-KANALEN TT-kanalens uppgift är att informera om och kommunicera fackliga frågor inom tjänstetandläkarområdet. Sakta i backarna! Layout Eva Dovresjö Tryck Rätt Grafiska AB Bredgränd 5 111 30 Stockholm Tel 08-54 51 59 80 kansliet@tjanstetandlakarna.se www.tjanstetandlakarna.se FOLKTANDVÅRDEN FYLLER 80 ÅR. Ett faktum som ger utrymme för reflexion vilket också landets tandvårdschefer gjort i en debattartikel. Där ges svensk tandvård det beröm som den så väl förtjänat. En samhällssatsning som givit goda resultat och som man gärna önskar bevara till framtiden. Samtidigt förklaras terrängen med stora framtidsutmaningar i form av ökad befolkningsmängd med högre andel barn och äldre med fler egna tänder att ta hand om. Kartan beskriver även en ojämn bemanningssituation. De förväntade problemen kretsar kring en ökad befolkningsmängd med större andel barn och gamla betraktat i skenet av ökade bemanningsproblem främst i de inre områdena i mellersta och norra Sverige. Som problembeskrivning är väl det inte så överraskande, utan det uttrycker något som vi inom branschen länge noterat. I den meningen är det positivt och välkommet att tandvårdscheferna bidrar till att upplysa omvärlden om tandvårdens förutsättningar. Bekymret är i stället tandvårdschefernas idéer om hur bemanningsproblemen ska överbryggas. Det är fyra åtgärder som lyfts fram, nämligen 1) fler utbildningsplatser, 2) fler KUT-platser (kompletterande utbildning för tandläkare som utbildats utanför EU/EES), 3) fullt finansierad tandhygienistutbildning samt 4) sänkta språkkrav för tandvårdspersonal. Delvis är det lätt att instämma i dessa förslag. Fler utbildningsplatser är angeläget framför allt för att säkra tillgången på tandsköterskor. När det däremot gäller tandläkare, är det att göra det alldeles för enkelt för sig att ropa på fler utbildningsplatser. Dessa investeringar kostar samhället cirka 2 miljoner per tandläkare, då dessa skapas. Till denna kostnad kommer den kliniska färdighetsträning och introduktion som beräknas till cirka en halv miljon. Varje byte av tandläkare kostar dessutom cirka 1 miljon. Denna samhällskostnad borde våra arbetsgivare ansvarsfullt förvalta. En av tre tandläkare med svensk utfärdad legitimation finns inte i svensk tandvård. Det framstår som ganska uppenbart att det finns en grupp av tandläkare som har varit verksamma i Sverige eller åtminstone övervägt att verka här, men av något skäl inte är det. Sänkta språkkrav kan det kanske finnas anledning att överväga. Men det måste i så fall utgå från en bedömning av vad som är rimligt med hänsyn taget till exempelvis patientsäkerhet. När frågan lyfts på det här sättet, ges man intrycket att språkkraven inte får göra det besvärligt för tandvården att rekrytera personal. Det vore absolut fel väg att gå, att tumma på språkkraven bara för att underlätta bemanningen med personal från utlandet. Det finns åtskilligt mer att göra för att ordna med bemanningen. Om vi ska klara framtidens utmaningar är det nödvändigt att ta itu med det och inte ställa förhoppningarna till att andra ska ändra på förutsättningarna. 3
Arbetsvillkor Kollektivavtal Ändring i avtalet vid indragen sjukpenning Det har funnits en för många tämligen okänd regel i kollektivavtalet för anställda inom den landstingskommunala sektorn som innebar att arbetsgivaren kunde betala ut sjuklön när Försäkringskassan hade dragit in sjukpenningen. Den regeln flyttas nu över till en försäkringslösning. FÖR DEN SOM ÄR ANSTÄLLD inom folktandvården har det funnits en regel i kollektivavtalet Allmänna bestämmelser som innebar att i det fall Försäkringskassan dragit in sjukpenningen med hänvisning till att de bedömt att arbetstagaren kan försörja sig själv genom sådant arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden så skulle arbetsgivaren betala ut sjuklön. Sjuklönen utbetalades under högst 180 kalenderdagar. Arbetsgivaren skulle under den här tiden göra en bedömning av arbetstagarens förutsättningar att återgå i sitt vanliga arbete. För att få den här ersättningen var den anställde själv tvungen att meddela sin arbetsgivare att sjukpenningen var indragen. Det var inte heller möjligt att få den här ersättningen retroaktivt utan regeln tillämpades från det datum arbetsgivaren fick besked om Försäkringskassans beslut. Parterna, det vill säga de fackliga organisationerna inom den landstingskommunala sektorn och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Pacta (som företräder de landstingsägda bolagen) har nu kommit överens om att den här skrivningen i avtalet istället ska läggas över i en försäkring hos AFA. Arbetsgivarna har försäkrat sina anställda i AFA och de omfattas där av flera försäkringar som träder i kraft vid till exempel sjukdom, arbetsskada och dödsfall. I försäkringspaketet ingår en avtalsgruppsjukförsäkring, förkortat AGS-KL, som kan betala ut ersättning mellan dag 91-360 vid sjukpenning. Försäkringen kan också betala ut månadsersättning till den som har fått en sjukersättning beviljad av försäkringskassan. Det är upp till den anställde att själv anmäla till AFA för att kunna ta del av försäkringarna. 4
TT-kanalen 2/2018 Den nya ändringen innebär att den bestämmelse som funnits i Allmänna bestämmelser nu ersätts med en försäkringslösning som benämns Särskild AGS-KL förmån och den tillförs AGS-KL försäkringen. En skillnad mot tidigare är att ersättningen kan utbetalas retroaktivt från och med den dag försäkringskassan inte längre betalar sjukpenning. Ytterligare en skillnad mot tidigare är att ersättningen upphör vid 65 år. Särskild AGS-KL förmån betalas med 77,6 procent alternativt 72,75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten vid insjuknandet. Det är den anställde som själv ansvarar för att en anmälan om detta görs till AFA för att kunna erhålla ersättning. Den nya försäkringslösningen börjar gälla den 1 juni och gäller försäkringsfall som inträffat den 1 juni 2018 och senare. Susanna Magnusson Rapport om psykisk ohälsa bland chefer Saco har publicerat en ny rapport som visar att chefer oftast är ensamma i sin yrkesroll och har en mycket hög arbetsbelastning. Den psykiska ohälsan ökar och värst drabbade är kvinnliga akademiker inom offentlig sektor. I rapporten framhålls chefernas särskilt utsatta situation med hänvisning till det gränslösa arbetet. Arbetssättet gör det svårt att skilja på vad som är arbetstid och ledighet, vilket är en av orsakerna till att utrymmet för återhämtning inte räcker till. Återhämtning är en av de avgörande friskfaktorerna för ett hållbart arbetsliv. Om chefen drabbas av ohälsa på grund av stress kan detta få allvarliga konsekvenser även för medarbetarnas arbetsmiljö. Ta del av rapporten Om chefen är sjuk vem tar då hand om personalen? Ohälsa bland personer med ledande befattning på www.saco.se/opinion/rapporter/om-chefen-arsjuk--vem-tar-da-hand-om-personalen/ Saco har också publicerat Chefsguiden Hantera gränslöshet och stress. I den kan du bland annat får råd om hur du som är chef kan hantera gränslöshet och stress i din arbetsmiljö. www.saco.se/karriar/jag-ar-chef/sacos_chefsguider/ hantera-gransloshet-och-stress/ Enligt rapporten har mer än 60 % av de tillfrågade cheferna arbetat trots sjukdom för att ingen annan kan göra jobbet. Varken chefer eller övriga medarbetare ska behöva arbeta när de är sjuka. Arbetsmiljöverket har tagit fram föreskrifter och checklistor för att främja en hållbar arbetsmiljö och som alla företag bör ta del av, säger Sacos ordförande Göran Arrius. Eva Dovresjö 5
Arbetsmiljö Foto: istockphoto Arbetsmiljö Senaste nytt från arbetsmiljöområdet Att människor inte blir sjuka på grund av sitt arbete är viktigt både för samhället och individen men trots det är många människor idag sjukskrivna med en ökning av framförallt psykiatriska diagnoser. 6
TT-kanalen 2/2018 ETT ARBETSLIV MED EN BRA ARBETSMILJÖ är viktigt för alla och regeringen tillsatte för några år sedan en Arbetsmiljöstrategi för perioden 2016-2020 för att kunna prioritera detta arbete. Inom denna strategi valde regeringen att prioritera följande tre områden: nollvision mot dödsolyckor psykosocial arbetsmiljö ett hållbart arbetsliv. Regeringen har utsett Nader Ahmadi till generaldirektör och chef för Myndigheten för arbetsmiljökunskap. Bild från pressmötet där den nya GD:n presenterades. Bild: Regeringskansliet Nu har regeringen kommit halvvägs i det arbetet och en diskussion har förts med arbetsmarkandes parter om vad som skett hittills inom arbetsmiljöområdet och också om hur arbetet ska bedrivas framgent. Regeringen har även tyckt att det varit viktigt att satsa på arbetslivsforskning liksom att insatserna inom arbetsmiljöområdet ska bygga på relevant forskning. Från den 1 juni finns därför ytterligare en myndighet i Sverige, då startar nämligen Myndigheten för arbetsmiljökunskap sitt arbete. Regeringen har tidigare uttalat att det är viktigt att sprida statliga myndigheter över landet så därför placeras myndigheten i Gävle. Regeringen anser att det är fördelaktigt att myndigheten där har tillgång till Högskolan i Gävle och den arbetslivsforskning som bedrivs där. Den nya myndigheten är nu i ett uppbyggnadsskede men kommer att vara fullt utbyggd 2020. Dess uppgift blir att: samla in, sammanställa och sprida kunskap baserad på forskning på ett begripligt och lättillgängligt sätt, utvärdera och analysera effekter av beslutade och genomförda statliga reformer och andra statliga initiativ och följa och analysera utvecklingen i syfte att stärka sitt kunskaps,- analys- och utvärderingsarbete. Myndigheten har även till uppgift att: följa och främja kunskapsuppbyggnad om arbetsmiljöfrågor i EU och internationellt, och följa och främja företagshälsovårdens utveckling. Ytterligare en förändring inom arbetsmiljöområdet men av lite mer handfast karaktär är de skärpta krav som kommer att finnas inom området rehabilitering från den 1 juli. Trots det pågående arbetet med en förbättrad arbetsmiljö så ökar ändå antalet sjukskrivna och har så gjort de senaste fem åren enligt Socialdepartementets promemoria om förstärkt rehabilitering för återgång i arbete. Sjukskrivning med psykiatriska diagnoser har ökat och är idag den vanligaste sjukskrivningsorsaken för både kvinnor och män. Den nya skärpningen innebär att: en skyldighet införs för arbetsgivare att ta fram en plan för återgång i arbete tillsammans med arbetstagaren senast då arbetstagaren har varit frånvarande på grund av sjukdom i 30 dagar och där sjukskrivningen beräknas bli över 60 dagar, i planen bör ingå att arbetsgivaren vidtar anpassnings- och rehabiliteringsåtgärder. Om det i upprättandet av rehabiliteringsplanen har antagits att den anställdes arbetsförmåga inte kommer att vara nedsatt under minst 60 dagar men att det därefter ändå framkommer att nedsättningen kan antas komma att bestå under minst 60 dagar ska en sådan plan omgående upprättas. En plan för återgång i arbete behöver dock inte upprättas om det klart framgår av den anställdes hälsotillstånd att den anställde inte kan återgå i arbete. Om hälsotillståndet därefter förbättras ska en plan omgående upprättas. Redan i dagsläget har arbetsgivaren ett ansvar för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen men innan den 1 juli finns alltså inte denna tidsaspekt med avseende att ta fram en rehabiliteringsplan. Susanna Magnusson 7
Tandvårdspolitik Ny utredning av tandvårdsstödet Ta vara på patientperspektivet En ny utredning av tandvårdssystemet har inletts då regeringen konstaterar att besöksfrekvensen hos tandvården är lägre inom vissa grupper i samhället. Främst är det inom den socioekonomiskt svaga kategorin som tandvårdsbesöken uteblir och orsaken pekar till stor del på den privata kostnaden för tandvård, något som också Tjänstetandläkarna har pekat på länge. Nu ska tesen prövas och förslag för en mer jämlik tandvård arbetas fram. DEN 8 MARS 2018 FICK Veronica Palm (S) regeringens uppdrag att leda utredningen Ett tandvårdssystem för jämlik tandhälsa (S 2018:02). Hon ska utreda och lämna förslag till hur dagens tandvårdssystem kan utvecklas för att bli mer resurseffektivt och jämlikt och uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2020. I ett tidigt utredningsarbete bjöds aktörer inom tandvården in till samtal om jämlik tandhälsa, med möjlighet att framföra tankar och synpunkter. Tjänstetandläkarnas ordförande Chaim Zlotnik deltog i ett sådant möte i mitten på maj. Det är meningen att de förändringar som föreslås efter utredningen ska gynna en regelbunden och förebyggande tandvård och syfta till att minska skillnaderna i tandhälsa i befolkningen. Veronica Palm ska också pröva vilken betydelse prissättningen inom tandvården har för en jämlik tandvård, berättar Chaim. Utredningen syftar inte till att ta fram förslag om ett nytt tandvårdssystem utan om vilka förändringar som kan förbättra det. Även om det inte står något om det finns en viss oro för att utredningen ska sätta igång något större, att reformen från 2008 ska rivas upp och begränsningar införas för sådant som Chaim Zlotnik, ordförande Tjänstetandläkarna. den fria prissättningen och etableringen. Samtliga parter som deltog i mötet framförde också att de inte ser något skäl till att göra om dagens tandvårdssystem i grunden, säger Chaim. Tjänstetandläkarna har reagerat på att samtalen i inledningsfasen i huvudsak förs med vårdgivar- 8
TT-kanalen 2/2018 Har vi rätt uppgifter till dig? Foto: istockphoto Ibland handlar kvaliteten i vården om att våga låta bli att genomföra vissa åtgärder. Tandläkaren måste utvärdera hur en behandling kan påverka patientens munhälsa över tid och då ska ekonomin inte spela den avgörande rollen i valet av behandling. Har du flyttat, bytt arbetsgivare eller ändrat efternamn? Då behöver du uppdatera dina medlemsuppgifter. Det gör du enkelt på dina sidor på vår hemsida, www.tjanstetandlakarna.se. Användarnamnet är ditt medlemsnummer, det finns tex på din faktura (kontakta kansliet om du inte hittar det). representanter och inte med de som representerar behandlarna. Eftersom det är behandlarna som möter patienterna och direkt erfar hur tandvårdssystemet fungerar rent praktiskt, borde även behandlarna vara delaktiga i utredningen för att belysa patientperspektivet bättre. Något som vi vet har stor betydelse för patienterna är att tandvården är tillgänglig. Det är till exempel viktigt att politikerna ger arbetsgivarna utrymme att satsa på attraktiva arbetsplatser så att även glesortskliniker kan bemannas och befolkningen får bättre tillgång till tandvård, framhåller Chaim. En annan aspekt som Chaim vill peka på är att dagens tandvårdssystem i sig är kostnadsdrivande, med risk för överbehandling. Det vill säga att det bygger på att patientbehandlingar genomförs och hur många samt vilka åtgärder som tandläkaren gör. Ibland handlar kvaliteten i vården om att våga låta bli att genomföra vissa åtgärder. Tandläkaren måste utvärdera hur en behandling kan påverka patientens munhälsa över tid och då ska ekonomin inte spela den avgörande rollen i valet av behandling. Läs mer och boka på flygbra.se/sommarerbjudande Boka senast 19 augusti, res 20 juni-19 augusti. Just nu! 25% rabatt Eva Dovresjö 9
TT-kanalen 2/2018 Foto: istockphoto Vårens utbildningskonferens Pensioner, lön och arbetsmiljö stora frågor I MITTEN AV MAj samlades Tjänstetandläkarnas lokalavdelningar till den årliga utbildningskonferensen som hålls varje vår. Under två intensiva dagar träffas ombuden för att utbyta erfarenheter och utbildas inom sådant som berör våra medlemmar. I år deltog exempelvis en pensionsexpert från Saco för att berätta om det pensionssystem som medlemmar verksamma inom kommunal- och landstingssektorn omfattas av. En del av konferensen ägnades åt att kartlägga årets lönerevision och avdelningarna delgav varandra hur förhandlingarna med arbetsgivaren fortlöpt under året. Ombuden har jobbat hårt med detta under vå- 10
TT-kanalen 2/2018 Samling för fotografering av ombuden inför en uppdatering av informationsfoldern om föreningen. Foto: Eva Dovresjö Foto: Eva Dovresjö ren och vid tidpunkten för konferensen befann sig de flesta i slutfasen av förhandlingarna eller hade till och med nått avslut. Årets riktmärke inom regioner och landsting är påslaget för läkarna som i år ligger på 2 %. Mats Olson, ombudsman på Tjänstetandläkarna, konstaterade att lokalavdelningarna lyckats med löneprocessen och genom förhandling kunnat ordna högre löneökning för de flesta medlemmarna och han berömde deltagarna för ett väl utfört arbete. Du kan läsa mer om hur arbetet med lönerevisionen går till på lokal nivå i den intervju med Stefan Nordström och Line Attenius från TT- Halland som återfinns på sidan 17. När det kommer till tandläkarnas arbetsmiljö så är det en ständigt pågående diskussion både inom lokalavdelningarna och på central nivå hos Tjänstetandläkarna. Föreningen har konstaterat att tandläkare är verksamma i ett yrke med högt tempo och en påfrestande arbetsmiljö. Det finns ändå mycket som kan göras för att underlätta i vardagen på arbetsplatsen och en hel förmiddag ägnades åt att belysa ämnet under konferensen. Det här beskrivs mer ingående i en artikel på nästa uppslag, där också flera av våra ombud kommer till tals. När konferensen avslutats tackade ordföranden Chaim Zlotnik alla för deras deltagande och framhöll hur inspirerande det är att ta del av det engagemang som finns hos avdelningarna. Eva Dovresjö 11
12
TT-kanalen 2/2018 Vårens utbildningskonferens Arbetsmiljö i fokus: goda exempel och frågor som måste lösas Den fysiska arbetsmiljön kan vara tung. Men det är stressen som är värst. Det var en synpunkt som flera av ombuden på Tjänstetandläkarnas utbildningskonferens lyfte. Samtidigt fanns flera goda exempel på åtgärder på olika kliniker: allt från mikropauser till begränsning av antalet pågående patienter. Foto: istockphoto ARBETSMILJÖFRÅGOR OCH ATT HITTA SÄTT att må bra var några av ämnena på agendan på årets utbildningskonferens för Tjänstetandläkarnas fackliga ombud. Tandläkare har förhållandevis höga sjukskrivningstal och det krävs en förändring, konstaterade flera ombud i diskussionen. I min grupp diskuterade vi att många ser stora skillnader mot hur det var tidigare i arbetslivet. Tidspressen har ökat enormt, sa Amna Enström från Folktandvården Skåne när hon beskrev de exempel som lyfts i den gruppdiskussion hon deltog i. Tandläkare har Men vad kan man göra för att skapa en bättre arbetsmiljö, både fyvis höga sjuk- förhållandesiskt och psykosocialt? Gruppvis skrivningstal fick deltagarna möjlighet att prata och det krävs om goda exempel. Det resulterade en förändring i många konkreta förslag och exempel. Det är kanske dags att alla landsting inför friskvårdstimmar, alltså en möjlighet att träna en timme eller två per vecka på arbetstid. Några andra exempel som vi tog upp är landsting som uppmuntrar till rörelse med hjälp av stegtävlingar eller erbjuder massage på arbetstid, sa Amna Enström. 13
Arbetsmiljö Foto: Johan Wistbacka/ Rätt Grafiska AB Foto: Johan Wistbacka/ Rätt Grafiska AB Amna Enström, vice ordförande TT-Skåne. Patrik Jarestam, ordförande TT-Värmland. Vissa kliniker är också tydliga när det gäller att uppmuntra till mikropauser. Det låter som en enkel sak, men det behövs, sa hon. Många ser stora skillnader mot hur det var tidigare i arbetslivet. Tidspressen har ökat enormt Frågan om att hitta andrum är viktigare än någonsin, enligt Amna Enström. Ett annat exempel på en metod för att minska stressen är att begränsa antalet pågående patienter. Patrik Jarestam, klinikchef Folktandvården i Hagfors, konstaterade att hanteringen av köer påverkar arbetsmiljön. Personalen känner en ökad stress på grund av kölistan. Då hamnar fokus på problemen istället för på det som vi faktiskt uträttar, sa han. En förändring kan skapa en mer hållbar arbetssituation. I Värmland har vi börjat försöka begränsa antalet pågående patienter. Nu har vi sagt att vi ska ha färre än 100 pågående aktiva patienter per tandläkare. Vi kan inte ha 300 pågående patienter som det ibland varit tidigare, då når vi aldrig fram till färdigbehandlade patienter, sa han. Om vi minskar antalet pågående patienter kan vi bli klara med patienterna inom en rimlig tid. Patienterna får tid inom några veckor istället för att behöva vänta månader. Många pågående patienter och långa köer är en riskfaktor, enligt Patrik Jarestam. Risken är att vi får en stämning av oro på grund av köerna. Då skapar vi ännu mer stress och risk för sjukskrivningar hos medarbetarna, sa han. Han skulle vilja se att fokus generellt kunde flyttas till att mer handla om vad man faktiskt åstadkommer på en klinik. Vi måste lyfta friskfaktorer och det som är bra också. Vi behöver komma ihåg att vi kan vara stolta över det vi gör, sa han. Vi måste lyfta friskfaktorer och det som är bra också. Vi behöver komma ihåg att vi kan vara stolta över det vi gör. Även Kerstin Gyllensvärd, Folktandvården Region Kronoberg, betonade vikten av att lyfta också det 14
TT-kanalen 2/2018 Kerstin Gyllensvärd, styrelseledamot TT-Kronoberg. Foto: Johan Wistbacka/ Rätt Grafiska AB Chaim Zlotnik, ordförande Tjänstetandläkarna. Foto: Johan Wistbacka/ Rätt Grafiska AB som fungerar bra. Det är självklart att vi behöver veta hur läget är när det gäller kölistor eller ekonomi. Men man behöver inte prata om det varje dag, sa hon. Jag tycker att en sak som fungerar bra hos oss är att vi också betonar allt En sak som fungerar bra hos oss är att vi också betonar allt det positiva. det positiva. Det kan vara så enkelt som att vi konstaterar att vi har samarbetat bra under en dag när vi haft mycket att göra. Den fysiska arbetsmiljön är också en viktig del i det dagliga arbetet, konstaterade hon. Det är bra med hjälp från en ergonom ibland men vi behöver tänka på det dagligen, och risken ökar att man sitter fel om man är stressad. Jag brukar säga till mina kollegor att påminna mig om de ser att jag sitter som en ostbåge, sa hon. Flera andra deltagare betonade också den fysiska arbetsmiljön. Förändringar behövs. Olika landsting och regioner har kommit olika långt när det gäller den fysiska arbetsmiljön: till exempel höj- och sänkbar utrustning och belysning. Chaim Zlotnik, ordförande i Tjänstetandläkarna, summerade diskussionen och konstaterade att frågan behöver fortsatt fokus. Vi ska kunna jobba hela livet fram till pension och ha orken i behåll, sa han. Vi ska kunna jobba hela livet fram till pension och ha orken i behåll Det innebär naturligtvis att både den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön är centrala. Några av frågorna kanske verkar förhållandevis små, till exempel lite dålig belysning eller en mindre bra stol. Men om man ser allt sammantaget och därtill lägger till höga krav blir det väldigt problematiskt, sa han. Frågorna måste hållas aktuella, konstaterade han. Det krävs mer funderingar om hur vi på bästa sätt kan lägga ännu mer fokus på att jobba vidare med det här, sa han. Susanne Rydell 15
Lön Så gör lokalavdelningen TT-Hallands delaktighet i löneprocessen Hur lönebildningsprocessen ser ut inom folktandvården är i grunden lika, men skiljer sig något åt på detaljnivå. Våra lokalavdelningars delaktighet i processen följer också samma principer men har lite olika lokala inslag beroende på hur det ser ut hos arbetsgivaren. Stefan och Line från TT Halland delar här med sig av hur processen ser ut i Region Halland och den roll som TT-Halland har i förhandlingarna. LÖNEBILDNINGSPROCESSEN ÄR EN STOR DEL av den fackliga verksamheten. Den är en av de mest konkreta fackliga uppgifterna för lokalavdelningarna. Dessutom finns ett direkt samband mellan den insats som Tjänstetandläkarna lokalt gör vid förberedelserna och förhandlingen samt den nya lön som medlemmarna får när de är klara. Formerna för lönebildningsprocessen inom kommun- och landstingssektorn anges i kollektivavtal. Avtalet är sifferlöst, vilket innebär att det inte finns centralt angivna löneutrymmen. De sifferlösa avtalen har den högsta graden av lokala och individuella inslag på den svenska arbetsmarknaden. Eftersom det inte finns några siffror i avtalen innebär det att lönen ska vara verksamhetsnära och lokalt anpassad utifrån de förutsättningar som finns för att behålla, utveckla och rekrytera tandläkare. Lönen ska kopplas till individuella arbetsinsatser och verksamhetsutveckling. För Tjänstetandläkarnas del är det lokalavdelningarna som sköter förhandlingarna med arbetsgivaren inom folktandvården. Oftast är det avdelningens ordförande eller en mindre lönegrupp inom avdelningen som är involverade i förhandlingarna. En person som har jobbat länge med de här frågorna är Stefan Nordström, ordförande i lokalavdelningen TT-Halland. Stefan, som har varit aktiv som fackligt ombud för Tjänstetandläkarna sedan 2011 är även delaktig i lönebildningsprocessen. I 16
TT-kanalen 2/2018 avdelningens lönegrupp deltar även kollegan Line Attenius, styrelseledamot och ombud i TT-Halland. De har jobbat tillsammans i fem år med den årliga lönerevisionen, så även i år. Det är den lönesättande chefen som lokalavdelningen förhandlar med om respektive medlems lönepåslag. Antalet medlemmar som finns hos varje chef ser olika ut, från någon enstaka individ och upp till femton anställda. Cheferna vet att vi förberett oss väl och mitt intryck är att förslagen vi får är väl genomtänkta. De gör adekvata bedömningar för sina medarbetare, säger Stefan. Årets lönerevision påbörjades redan i slutet av förra året. Då hölls en överläggning med förhandlaren från HR på Regionkontoret i Halmstad. Vi utvärderar och diskuterar föregående lönerevision och går igenom aktuell lönestatistik. Tjänstetandläkarnas egen statistik är ett viktigt underlag för en bra diskussion vid överläggningen. Under mötet kan vi också peka på sådant som vi vill att man ska tänka på inför den kommande löneöversynen, beskriver Stefan och ger ett exempel från i år: Vi kunde se tendenser till att vilja lägga på fasta krontal i lönepåslag i fem nivåer kopplade till bedömningskriterierna. Det skulle ge en negativ effekt för tandläkare med en ackumulerad hög lön och det skulle innebära ett lägre procentuellt lönepåslag för dem. Räknar man i kronor skulle det minska lönespridningen på sikt och de erfarna tandläkarna skulle stanna upp i löneutvecklingen, förklarar Stefan. Line fyller i att det skulle behövas en extra satsning på tandläkare som va- Foto: Eva Dovresjö Stefan Nordström och Line Attenius har jobbat tillsammans i fem år med löneöversynen. 17
Lön Svara på Tjänstetandläkarnas enkät där du bland annat får beskriva dina förväntningar inför årets lönerevision. Det utgör ett bra underlag vid förhandlingarna. rit verksamma länge inom folktandvården. Arbetsgivaren behöver ju jobba för att behålla kompetensen inom organisationen. Tandläkare med erfarenhet är värdefulla ur flera aspekter. Inte bara i ett rent ekonomiskt perspektiv utan också som stöttande funktion till mindre erfarna kollegor. De tillför en trygghet på arbetsplatsen som innebär att de med mindre erfarenhet vågar ta sig an mer komplicerade uppgifter. Vid överläggningen bestämmer parterna när löneförhandlingarna ska inledas. I regel förläggs de till mars. Cirka 4-6 veckor innan förhandlingen brukar vi göra ett utskick till medlemmarna. Vi påminner om att var och en ska ha ett lönesamtal med sin lönesättande chef för att kunna påverka sin lön inför förhandlingen med oss. Samtidigt brukar vi skicka med tips och råd till medlemmarna på hur man kan förbereda sig inför samtalet för att få en bra dialog med sin chef. Vi bifogar också lönekriterierna och de policys kring lönesättningen som finns hos vår arbetsgivare. I utskicket uppmanas även medlemmarna att svara på Tjänstetandläkarnas enkät där de bland annat får beskriva sina förväntningar inför årets lönerevision. Det utgör ett bra underlag vid förhandlingarna, berättar Stefan. 18 Stefan Nordström, ordförande TT- Halland, uppmanar medlemmarna att fortsätta svara på enkäten som skickas ut inför löneförhandlingarna. Foto: Eva Dovresjö Senast en vecka innan förhandlingarna ska lokalavdelningen ha fått arbetsgivarens bud med de löner som cheferna har föreslagit. Här har vi tid på oss att analysera förslagen till var och en av medlemmarnas lönepåslag och ta fram motbud när vi anser att det behövs. Statistiskt sett har många av våra medlemmars löner befunnit sig i det nedre spannet i jämförelse med nivåerna i landet i övrigt. Genom att uppmärksamma arbetsgivaren på det kunde vi i år påverka dem att justera upp påslagen för flera personer. Framförallt för några av de erfarna tandläkarna, vilket känns väldigt bra eftersom vi önskade något extra för just den kategorin, säger Line. Line Attenius, styrelseledamot TT- Halland, upplever att det finns en god samarbetsvilja och att lönerevisionen tas på stort allvar av de som deltar i förhandlingarna. Årets förhandlingar har precis avslutats och Stefan har signerat förhandlingsprotokollet med bilagan för de nya lönerna tillsammans med arbetsgivaren. Stefan konstaterar att den modell som parterna arbetat efter sedan 2013 har fungerat väl. Det finns en god samarbetsvilja och lönerevisionen tas på stort allvar av de som deltar i förhandlingarna. Vi träffar i princip samtliga av de lönesättande cheferna och de har goda kunskaper i lönesättningen. De är pålästa och har relevant underlag till sina förslag. Inställningen till förhandlingarna har ändrats över tid och eftersom samtliga parter tvingas tänka till tas hela lönesättningsprocessen på större allvar nu, även hos arbetsgivaren, säger Stefan och jämför med hur det var när han själv började jobba som klinikchef inom tandvården 1986. Förhandlingsmodellen är väl inarbetad. Vi har oftast en bra dialog med cheferna och kan resonera tillsammans med arbetsgivaren. Genom förhandlingarna har vi också lärt känna varandra i ett mer neutralt läge. Det underlättar när vi sedan behöver träffa någon av cheferna och/eller arbetsgivaren i mer allvarliga situationer, som exempelvis de individärenden vi ibland hanterar, förklarar Line. Eva Dovresjö Foto: Eva Dovresjö
TT-kanalen 2/2018 Facklig grundkurs 2018 Ett nytt gäng ombud utbildade Foto: Susanna Magnusson Från vänster: Line Attenius, TT-halland, Anna Schedin Bjurström, TT-Gotland, Igor Kraszewski, TT-Kalmar, Ida Nilsson, TT- Norrbotten, Mats Olson, ombudsman Tjänstetandläkarna, Javier Vidana, TT-Kalmar, Baraa Hudji, TT-Blekinge, Mahfuz Akhter, TT-Kalmar, Asal Azizi, TT-Västerbotten, Svenja Künne, TT-Gävleborg, Josef Hasan, TT-Värmland, Susanna Magnusson, ombudsman Tjänstetandläkarna, Ulf Johansson, TT-VG Söder, Christina Tengström, TT-VG Öster, Sandra Sandström-Lapukins, TT-Gotland, Oscar Fransson, TT-Örebro, Caroline Sörensen, TT-Sörmland, Sanja Coric, TT-Skåne, Sara Fransson, TT-Örebro, Helena Tengvall, TT-Skåne, Gina Persson, TT-Mellersta Norrland, Rumi Enomoto Stignor, TT-VG Söder, Peter Sandelin, TT-VG Söder, Cecilia Johansson, TT-VG Söder, Camilla Hedlund, TT-Gävleborg, Anna Jacobsson, TT-Stockholm, Amar Tamin, TT-Skåne. I mars hölls den återkommande fackliga grundkurs som de flesta av våra lokala ombud har genomgått. I år fick 25 ombud nya kunskaper om lagar och avtal som reglerar en anställning inom kommun- och landstingssektorn. Här är hela gänget på besök i Stockholms Stadshus efter en lång dag i föreläsningssalen. Den fackliga grundkursen är en del i hur Tjänstetandläkarna rustar våra lokala ombud att företräda medlemmar i individärenden, samverkansfrågor och i löneprocessen. Lokalavdelningarna är grunden i det fackliga arbetet inom landstingssektorn. De bevakar de anställda tandläkarnas arbetsvillkor och arbetsmiljö på kliniknivå och driver tandläkarnas intressen hos arbetsgivaren. Känner du igen någon från den avdelning du tillhör? 19
Aktuellt Nytt skatteavdrag Skattereduktion för fackföreningsavgift Riksdagen har beslutat att återinföra skatteavdrag för en del av fackavgiften. Det innebär att du som medlem får en skattelättnad på 25 % av årsavgiften till Tjänstetandläkarna i din deklaration nästa år. FRÅN DEN 1 JULI I ÅR återinförs skattereduktionen för fackföreningsavgifter. Beslutet togs den 16 maj och innebär att 25 % av årsavgiften förs in automatiskt som skattereducerat belopp i deklarationen för fackföreningsmedlemmar. Förutsättningen för avdraget är att medlemsavgiften är minst 400 kr per år. Eftersom reglerna börjar gälla vid halvårsskiftet så görs avdraget först i deklarationen som ska lämnas in nästa år, 2019. För 2018 görs avdrag för fackavgifter som betalats efter den sista juni i år, men samma gräns på minst 400 kronor per år gäller. Tjänstetandläkarna kommer att rapportera in uppgifterna om betalningen av medlemsavgiften direkt till Skatteverket, som sedan lägger till avdragen i deklarationen. Du som är medlem behöver inte göra någonting men du bör dock kontrollera att dessa uppgifter stämmer i samband med deklarationen nästa år. Prisexempel: En fackavgift på 450 kronor i månaden ger 112,50 kronor lägre skatt per månad. Som medlem kan du också välja att föreningen inte ska lämna några uppgifter till Skatteverket, om du inte vill vara öppen med att du är ansluten till facket. Den senast gällande skattereduktionen för fackföreningsavgift avskaffades 2007. När den nu återinförs sker det i syfte att värna om den svenska modellen på arbetsmarknaden, enligt riksdagen. Här kan du läsa riksdagens beslut: www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/ betankande/aterinforande-av-skattereduktionfor_h501sku21 20 Eva Dovresjö
TT-kanalen 2/2018 Betalar du din medlemsavgift via faktura? Du vet väl om att du har möjlighet att ansluta dig både till E-faktura och autogiro? På det sättet gör du både miljön en tjänst och slipper hålla reda på fakturan inför betalningen. Du kan ansluta dig till båda tjänsterna via din Internetbank i samband med nästa betalning se till att ha ditt medlemsnummer till hands (finns bl. a. på fakturan). Inkomstförsäkringen en betydelsefull medlemsförmån för den som förlorar sin tjänst Tjänstetandläkarnas inkomstförsäkring ingår i medlemskapet för alla föreningens medlemmar. De flesta av våra medlemmar har tecknat medlemskap i aea, Akademikernas a-kassa, vilket är något som vi starkt rekommenderar. Vi tycker däremot inte att det begränsade ersättningstaket i a-kassan speglar vad en tandläkare normalt tjänar idag. För den tandläkare som blir ofrivilligt arbetslös vill vi därför kompensera a-kassans ersättning till en rimlig nivå så att den arbetssökande i lugn och ro kan se sig om efter en ny tjänst. Med inkomstförsäkringen kan den som blivit ofrivilligt arbetslös få upp till 80 procent av den a-kassegrundande lönen upp till 80 000 kronor/månad brutto i sammanlagt 120 ersättningsdagar. Det tycker vi ger den arbetssökande betydligt bättre förutsättningar att klara sig i en i övrigt oftast ganska pressad situation. Du kan läsa mer om vår inkomstförsäkring på hemsidan, www.tjanstetandlakarna.se under rubriken Medlemskap och Förmåner VILLKOR FÖR INKOMSTFÖRSÄKRINGEN För att omfattas av Tjänstetandläkarnas gemensamma inkomstförsäkring måste man vara medlem i aea, Akademikernas a-kassa och även ha varit medlem i föreningen i minst 12 månader samt vara registrerad som ordinarie medlem.* Du måste själv ansluta dig till aea, Akademikernas a-kassa. Du ska ha förvärvsarbetat minst 12 av de senaste 18 kalendermånaderna samt påbörja en ny ersättningsperiod hos Akademikernas a-kassa med karensdagar, för att få ersättning från Tjänstetandläkarnas inkomstförsäkring. Tjänstetandläkarnas inkomstförsäkring ger tillsammans med a-kassa som mest 80 procent av din a-kassegrundande lön i ersättning, upp till 80 000 kronor/månad brutto. Ersättningen betalas ut efter samma antal karensdagar som hos Akademikernas a-kassa. Ersättning betalas ut i 120 dagar. Försäkringen upphör månadsskiftet före du fyller 65 år. Om du vill förlänga försäkringen med ytterligare 180 dagar kan du teckna en tilläggsförsäkring. *Om du har omfattats av annat förbunds inkomstförsäkring kan denna tid tillgodoräknas i kvalificeringstiden under förutsättning att medlemskapet ligger i direkt anslutning till inträde i Tjänstetandläkarna. Skulle du bli arbetslös innan du varit 21 med hos oss i 12 månader krävs det ett intyg från det tidigare förbundet.
Aktuellt GDPR - Så påverkas ditt medlemskap Att den nya dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har införts har nog inte undgått någon vid det här laget. Vi på Tjänstetandläkarna vill ändå berätta för dig att det är viktigt för oss att du ska känna dig trygg i hur vi hanterar dina personuppgifter och vi välkomnar införandet av dataskyddsförordningen, som trädde i kraft den 25 maj 2018. Förordningen ersätter den gamla personuppgiftslagen (PuL) och ställer högre krav på hur företag och organisationer får hantera dina uppgifter och ger dig stärkta rättigheter. Med anledning av det har vi därför förtydligat hur vi hanterar dina personuppgifter. Vi är öppna med hur vi samlar in, behandlar och delar med oss av de personuppgifter som vi sparar hos oss och sparar dina personuppgifter endast för sådan tid som är nödvändigt för att uppfylla ändamålen med vår behandling. Efter det kommer vi på ett säkert sätt radera eller avidentifiera dina uppgifter så att det inte längre går att koppla dem till dig. Mer information om hur vi hanterar dina personuppgifter finns i våra riktlinjer för behandling av personuppgifter. Du behöver inte göra någonting, men om du vill läsa dem i sin helhet hittar du dem på vår hemsida. www.tjanstetandlakarna.se, under rubriken Om oss. Har du ytterligare frågor kring hur vi hanterar dina personuppgifter? Kontakta oss gärna på kansliet@tjanstetandlakarna.se Tjänstetandläkarna - nu på LinkedIn! Du som själv har ett konto på LinkedIn kan följa föreningen och på så sätt ta del av sådant som kan vara till nytta för dig i jobbet. För att hitta oss går du in på LinkedIn och söker på Tjänstetandläkarna oftast räcker det med att bara skriva in början av namnet i sökfönstret. Vi ses på LinkedIn ditt professionella nätverk Tjänstetandläkarna i Almedalen Vi bevakar Almedalen även i år och nytt för den här gången är att vår ordförande Chaim Zlotnik, tillika styrelseledamot i Sveriges Tandläkarförbund, kommer att delta för förbudets räkning i en paneldebatt gällande äldretandvård. Det är PRO som arrangerar seminariet som är öppet för alla besökare. Om du är på plats i Almedalen är du varmt välkommen att lyssna på debatten. Den äger rum onsdagen den 4 juli kl 10-10:50 i pensionärsförbundens tält på Strandvägen i Visby, precis nedanför Almedalsparken. Foto: Eva Dovresjö Varmt välkommen! 22 Eva Dovresjö Eva Dovresjö
TT-kanalen 2/2018 Fråga ombudsmannen Hej! Jag är nyanställd inom den privata sektorn och jag har blivit informerad om att när det gäller semester så är det reglerna i semesterlagen som gäller. Vad innebär det och är det någon skillnad mot hur semestern hanteras inom folktandvården? Semesterlagen är en lag där man genom avtal kan göra avvikelser från vissa delar. Den stora skillnaden mellan att ha semester enligt semesterlagen och på det sätt man har avtalat inom folktandvården är att det enligt semesterlagen krävs att rätten till betald semester tjänas in först till skillnad mot till exempel en arbetsgivare som folktandvården där semestern betalas ut i förskott. Enligt semesterlagen löper ett semesterår under tiden 1 april till och med den 31 mars året därpå. Det närmaste året innan är ett intjänandeår och då tjänas dagarna till semesteråret in, dvs att man ka ta semesterdagar med semesterlön. Inom folktandvården sammanfaller intjänandeåret med semesteråret och löper under perioden 1 januari tom 31 december. Vi kan som exempel ta två tandläkare som börjar en ny tjänst den 1 januari varav den ena är på folktandvården och den andra hos en arbetsgivare som går enligt semesterlagen. Bägge tandläkare vill ta ut fyra veckors semester under juli. Tandläkaren som är anställd i folktandvården kan då ta ut fyra veckors betald semester under juli då det är förskottssemester. Skulle denna person sluta under hösten kan däremot situationen uppstå att vederbörande blir återbetalningsskyldig om den inte hunnit arbeta in så många dagar som den hade rätt till avseende betald semester. Den privatanställde tandläkaren får en dryg veckas betald semester medan resten är obetald då intjänandeåret i detta fall var från 1 januari till 31 mars. En anställd har rätt att avstå rätt till semesterledighet som inte är förenad med semesterlön. Ytterligare en skillnad mellan semesterlagen och avtalet inom folktandvården är att den anställde har rätt till 25 semesterdagar varje år enligt semesterlagen medan avtalet i folktandvården innebär 31 semesterdagar det året 40- årsdagen infaller och 32 semesterdagar vid 50 år. Susanna Magnusson Följ oss på Facebook Sök på Tjänstetandläkarna på Facebook eller gå in direkt på www.facebook.com/tjanstetandlakarna Följ oss på LinkedIn Sök på Tjänstetandläkarna på LinkedIn eller gå in direkt på www.linkedin.com/company/ tjänstetandläkarna/
TT-kanalen Returadress: Tjänstetandläkarna Bredgränd 5 111 30 Stockholm B PORTO BETALT Lokalavdelningen din lokala fackliga företrädare Kontaktuppgifter till ditt lokala fackliga ombud hittar du här nedan samt på hemsidan under respektive lokalavdelning, www.tjanstetandlakarna.se/sv/lokalavdelning/ Blekinge TT-avdelning Alexandra Ioannidis, 0454-73 27 31 alexandra.ioannidis@ltblekinge.se Dalarnas TT-avdelning Petronella Stam petronella.stam@ltdalarna.se Gotlands TT-avdelning Sandra Sandström-Lapukins, 0739-09 56 20 sandra.sandstrom-lapukins@gotland.se Gävleborgs TT-avdelning Clara Stålnacke, 0722-05 78 27 clara.stalnacke@regiongavleborg.se Hallands TT-avdelning Stefan Nordström, 0706-84 92 00 stefan.nordstrom@regionhalland.se Jämtlands TT-avdelning Per-Ola Malmström, 063-14 71 50 per-ola.malmstrom@regionjh.se Jönköpings TT-avdelning Eine Ståhl, 036-32 46 21 eine.stahl@rjl.se Kalmar TT-avdelning Javier Vidana, 0737-85 07 96 javier.vidana@ltkalmar.se Kronobergs TT-avdelning Jörgen Gustafsson, 0470-58 99 00 jorgen.gustafsson@kronoberg.se Mellersta Norrlands TT-avdelning Roger Gabrielsson, 0706-58 71 58 roger.gabrielsson@lvn.se Norrbottens TT-avdelning Anna Kejonen, 0920-28 45 54 anna.kejonen@norrbotten.se Skånes TT-avdelning Anneli Olsson Lundgren, 042-406 75 42 Anneli.olssonlundgren@skane.se Stockholms TT-avdelning Ulrika Rebhan, 08-123 152 32 ulrika.rebhan@sll.se Sörmlands TT-avdelning Urban Alsenmyr, 016-10 46 30 urban.alsenmyr@dll.se TT-VG Söder Cecilia Johansson, 0707-88 49 34 cecilia.n.johanson@vgregion.se TT-VG Väster Kerstin Söderström, 010-441 89 10 kerstin.soderstrom@vgregion.se TT-VG Öster Carina Bergman, 010-441 71 90 carina.bergman@vgregion.se Uppsvenska TT-avdelningen Isabel Brundin, 018-611 63 30 isabel.brundin@regionuppsala.se Värmlands TT-avdelning Patrik Jarestam, 0702-34 25 61 patrik.jarestam@liv.se Västerbottens TT-avdelning Asal Azizi, 0722-39 80 01 asal.azizi@vll.se Västmanlands TT-avdelning Tord Björkman, 021-17 68 80 tord.bjorkman@regionvastmanland.se Örebro läns TT-avdelning Caroline Arvidsson, 019-602 41 41 caroline.arvidsson2@regionorebrolan.se Östergötlands TT-avdelning Anita Mortensson, 010-104 71 98 anita.mortensson@regionostergotland.se www.tjanstetandlakarna.se