Anknytning och skam. Varför går de bra för vissa ungdomar och varför blir livet mer besvärligt för andra? FSUM, maj 2018

Relevanta dokument
Skam och skuld Integrationsprocessens hörnstenar

Fördjupning anknytning

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt?

Kan man bli sjuk av ord?

Tankens kraft. Inre säkerhetsbeteenden

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

Bemötande aspekter för nyanlända.

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Ny i Sverige nyanlända barn och unga. Carl Pether Wirsén, beteendevetare, leg. psykoterapeut Ability Care AB, november

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

Likabehandlingsplan Nejlikans förskola 2019

VÅLD SOM UTTRYCK FÖR PSYKISK OHÄLSA FSUM

BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

Barn och ungas utsatthet för våld

Interkulturell medvetenhet. Soroush Shouri leg psykolog

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Södra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012

SKULD & SKAM. och vägen till frihet. text Pamela Sjödin-Campbell foto Privat

Anknytning/ Relationer

Vad är det för skillnad på att strula och hångla?

Fostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det

Plan mot kränkande behandling. Ramshyttans skola

Psykoterapeutiskt behandlingsarbete i späd- och småbarnsfamiljer och gravida på Viktoriagården BUP, Malmö

Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

Scouternas gemensamma program

Trygghetsplan för Romarebäckens förskola

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

När mamma eller pappa dör

Kan man bli sjuk av ord?


Problemformulering och frågor

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

BARNDOMENS KARTOR I VUXEN TERRÄNG

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata Malmö 1

Brisens likabehandlingsplan mot mobbning och kränkande

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN

Haga Utbildnings plan mot diskriminering och kränkande behandling

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för Isbjörnens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden Reviderad

Trauma och återhämtning

LIKABEHANDLINGSPLAN

Elevernas likabehandlingsplan

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer

VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN

Kris och Trauma hos barn och unga

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

Illustration: Ulla Granqvist. Till dig som är förälder till ett barn i åldern 0-5 år. Med inspiration från vägledande samspel

NI FATTAR JU INGENTING UPPARBETADE RUTINER

Vi måste tala med varandra!

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nyanlända barn och unga - att hitta den röda tråden

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hur stöda ungdomars mentala hälsa Vasa Eeva-Liisa Salmi PD (utvecklingspsykologi) Psykoterapeut PeM

Vad utmärker en bra psykoterapi? Patienter är olika. Är ambitionen att. Att möta och stödja en människa som mår dåligt

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN

Vanliga sorgereaktioner i samband med förluster och förändringar är:

10 steg till ett mer av Sanna självmedvetet Föräldraskap. och värde blir ett

VÄRDEGRUND FÖR VÅRD OCH OMSORG INOM KOMMUNEN VÄRDIGT LIV OCH VÄLBEFINNANDE. Ringhult. Foto: Henrik Tingström

Problemskapande beteende

PSYKOPATISKA & NARCISSISTISKA FÖRÄLDRAR

Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

RIST Relationsinriktat småbarnsteam i K5 området

Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015

Traumamedveten omsorg

Anknytning & Samspel. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Missbruk, kriminalitet och hedersförtryck

Ensamkommande ungdomaren resursstark riskgrupp

Utvecklingsaspekter. Något kommer utifrån. En faktiskt struktur lämnad av relationen till föräldrarna. A) Självkänsla.

Att vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

Vad kränker barn? Vad händer om vi inte vägleder barn? Vad kränker barn. Illustration: Ulla Granqvist

FOKUSOMRÅDE. Tvärkulturell krishantering Föreläsning med Ulf Lidman. 16 maj Lagar, styrdokument och överenskommelser

Likabehandlingsplan & Värdegrund

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för förskolan Syrenen

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta?

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Plan mot kränkande behandling Hagabackens fritidshem

Plan mot kränkande behandling. Ramshyttans fritidshem

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

Anknytning och skam Varför går de bra för vissa ungdomar och varför blir livet mer besvärligt för andra? FSUM, maj 2018

Fokus för dagen SKAM OCH SKULD ur ett anknytningsperspektiv - Anknytning är globalt medans kulturer är lokalt - Anknytningsmönster skammens antidot - Kognitiva scheman formar vår bild av världen - Självkänslans grundfundament - Skillnaden mellan skuld och skam - Självuppfattning och moralperception - Kultur och skam - Skambeteenden och grandios kompensation - Skuld och empati - Studier om skam och psykisk sjukdom - Skam och skuld studier - Förhållningssätt till skambenägna ungdomar

Anknytningens påverkan på skam Betydelsen av känslomässigt nära relationer En individ som haft förmånen att växa upp i ett bra hem med hängivna föräldrar har alltid känt människor som han kan söka stöd, trygghet och skydd hos, och vet var dom finns. Så djupt rotad är hans förväntningar och så regelbundet har dom bekräftats att han som vuxen har svårt att föreställa sig någon annan typ av värld. Bowlby, 1973

Anknytningsmönster Skammens antidop: Beskydd att bli skyddad när barnet upplever fara Tröst att som barn bli tröstad i och efter hotfulla situationer Lyhördhet någon som hör och kan tolka barnets signaler i rimlig tid Förutsägbarhet att reagera likartat på signaler från barnet. Någon barnet kan gå till när barnet känner sig ensam, kall och rädd

Vår egen erfarenhet av anknytning - Hur relaterar vi till andra? Trygg anknytning Kännetecknas av att barnet kan använda sina anknytningsobjekt som en trygg hamn, d.v.s. någon som man kan vända sig till för hjälp då tröst eller skydd behövs. - Barn med ett tryggt anknytningsmönster kan flexibelt anpassa sig efter omgivningen, kan leva sig in i andras situation och har god förmåga att hantera stress och förluster.

Trygg anknytning kännetecknas av 1. Förälderns respons på barnet är förutsägbart, uppmuntrande, stöttande och av beskyddande karaktär. 2. Relationen behöver genomsyras av värme och kärlek så väl verbalt som fysiskt. Så etableras en grundtillit till andra människor. 3. En tro på att de flesta människor vill en själv väl och att man är värd att älskas. 4. Inga dolda agendor (Källa: psykologonline.nu)

Kognitiva scheman Hur etableras vi vår bild av oss själva? - Kognitiva scheman är grundantaganden om hur världen fungerar. De bygger på våra kategoriseringar och deras grund är alltså våra tidigare erfarenheter. - Dessa ofta omedvetna antaganden reglerar hur vi uppfattar situationer och personer. - Det ger våra sinnesintryck en mening samt väcker känslor hos oss. De är kognitiva strukturer i vårt psyke och kärnan i allt vårt tänkande.

Kognitiva scheman Identitet - En människas kognitiva scheman är nära kopplade till hennes identitet vilket gör dem svåra att förändra. - Redan från tidig barndom utvecklas de föreställningar vi har om oss själva och omvärlden och de sitter så djupt rotade i oss att vi inte ens uttalar dem för oss själva. - Våra kognitiva scheman fungerar som absoluta sanningar som vi agerar utifrån.

Identitet och våra fyra självmedvetna känslor Skam Stolthet Förlägenhet Skuld

Who did this mess? Skuld en evolutionär grundaffekt hos alla högt utvecklade däggdjur

Skillnader mellan SKAM och SKULD SKAM: - Fokus bara på sig själv - Tycker illa om sig själv - Hur kunde jag göra så? - Mycket smärtsamt - Påtaglig påverkan självuppfattningen - Känslan av att krypa och granskas - Försämrad självkänsla/paralyserande - Vill gömma sig/försvinna - Grundläggande affekter: Självförakt, förödmjukelse, ovärdighet, tillintetgjord och maktlöshet SKULD: - Fokus på ett specifikt beteende - Mår dåligt över något man gjort fel - Hur kunde jag göra så? - Måttligt smärtsamt - Mindre påverkan/förändring i/på självuppfattningen - Känslor av olust extra känslig - Ingen större påverkan av självkänsla, -Känslan att ha kraft/ork att reparera - Grundläggande affekter: Vilja göra rätt, korrigera, anpassa sig, trösta, förändra, förbättra och göra om

En förälders främsta uppgift är att hjälpa barnen att utvecklas till trygga, ansvarstagande och medkännande individer När våra barn gör fel, exempelvis slänger oprovocerat legoklossar på lillebror reagerar vi som föräldrar När vi uppfostrar och vägleder våra barn när de inte gör som de ska är frågan; hur vill vi då att de ska känna?

För att få en självuppfattning och medvetna känslor i relation till andra krävs: - Förmåga att känna ett själv i relation till andra - Förmåga att relatera till en given norm eller värdegrund Barn reflekterar och värderar sig själva genom stolthet, skuld eller skam i förhållande till den kulturella, samhälleliga och föräldrabaserade norm de tidigt l livet inordnar och mallas efter Våra grundantaganden är ofta stabila, övergeneraliserade och globala. Vilket innebär att de är svåra att förändra. Jagkänslan utvecklas vid ca 12 månader och moralperceptionen vid ca 18 månader. Barnen blir därefter både den utvärderade och utvärderaren, dvs bärare av båda dessa roller

Skillnader mellan SKAM och SKULD Själv -Undrar om de vet hur dålig jag är? - Jag duger inte till någonting. - Jag är värdelös SKAM SITTER I HUVDET Andras bedömning av dig SKAM Effekt på andra Andra Själv -Hon blev ledsen av Vad jag gjorde - Hur kommer det jag gjorde påverka henne? SKULD SITTER I SITUATIONEN Andras bedömning av dig SKULD Effekt på andra Andra

Skuld och empati Skuld och ett empatiskt förmåga att sätt sig in i andra människors situation och adaptivt förhållningsätt till andra går hand i hand. Att känna skuld rymmer en känslomässig och mentaliserande förmåga. Empati är en viktig affekt i alla nära relationer. Skuld har evolutionärt sätt bidragit till vår förmåga att reglera vår omsorg om andra.

Med vilka glasögon betraktar vi världen? Förhållningssätt till på barn Förhållningssätt till ålder Förhållningssätt till familj Förhållningssätt till religion Förhållningssätt till individen Förhållningsätt till auktoriteter Förhållningsätt till kön Förhållningssätt till sanning och lögn Förhållningssätt till sexualitet

Kvinnoinstitution i Kabul för moraliska brott Kareema

Skammen hindrar mig att njuta Citat från intervju med artonårig Bawan, kurd, muslim och bög (DN 2009-10-02) - Jag vill skrika ut mina lungor och visa hela världen vem jag egentligen är - Jag kan aldrig träda fram och berätta om min läggning, familjen skulle skämmas och deras heder skulle krossas - Särskilt mamma skulle skämmas, det är ju hon som har uppfostrat mig - Pappa skulle skämmas svårt inför alla kurder och araberna som respekterar honom, han skulle känna sig liten och misslyckad som man och det vill jag inte utsätta honom för Han svarar med ett enda ord när jag frågar hur det känns att vara så föraktad av sin familj hjärtskärande!

Skammen hindrar mig att njuta Citat från intervju med artonårig Bawan, kurd, muslim och bög (DN 2009-10-02) - Jag platsar inte i familjen, jag var rädd och tänkte ofta ta livet av mig - De skulle inte sakna mig! Skulle du hellre vilja vara heterosexuell? - då slipper jag skammen, jag skäms alltid när jag är tillsammans med en kille - Jag slappnar av när jag är full, så full är jag ganska ofta Jag gillar maskulina muskelmän, helst blattar. Det känns skönt att ha sex med dem, för det är så förbjudet. Som att hämnas på pappa och farfar - De hårda hedersreglerna är omänskliga, men jag har dom i mig och jag avskyr dem. Jag vill att mina systrar behåller oskulden, det känns äckligt de ska vara rena till de gifter sig Det blir synd om min fru, för jag kommer att vara otrogen.

Skam stolthet

Skam beteenden och grandios kompensation Självanklagelser, otillräcklighet Upplevd press t ex i skolan Somatisering, oro Självstyre, egenkontroll Underkännande av all yttre auktoritet Omgivningens gränser uppfattas som kränkningar Brist på inre regulering av självvärde Ständig kamp för berättigande Skam utesluter andra (centrum för sitt eget universum) - Förhindrar och frånkopplar känslor av omsorg om andra - Aggressivitet som strategi att minimera känslor av värdelöshet, övergivenhet och tomhet - Låg impulskontroll i förhållande till ilska Låg frustrationstolerans Omedelbar behovstillfredsställelse Låg tillit (ingen tycker om mig i alla fall) Lättkränkthet Kravmaskiner Narcissistisk problematik (avsaknad av empati) Självskada Depressioner och tankar om självmord

Omgivningens förhållningssätt - Att möta skambenägna ungdomar - Stärk ungdomarnas uttryck för empati - Hjälp ungdomarna att mentalisera - Ha koll på dina egna reaktioner - Ditt kroppspåk talar mer än vad du sägar - Utforska ungdomarnas motivation - Arbeta lågaffektivt och undvik maktkamp - Ha tålamod, det tar 5-7 år att knäcka koden - Auktoritet utan inslag av maktmissbruk

Studier om skam och psykisk sjukdom I studien av Orth, Berking och Burkhardt (2006) framkom att skam leder enligt studien till grubblerier som i sin tur, till skillnad mot skuld, har en påverkan på utvecklingen av en depression. En studie om personer som i barndomen blivit utsatt för psykologisk misshandel visar att faktorer som bortstötning, isolering och emotionell försummelse leder till skam och har en positiv korrelation med depression (Webb, Heisler, Call, Chickering, & Colburn, 2007). Forskare har också genomgående rapporterat att det finns ett samband mellan benägenheten för skam och en hel del psykologiska symtom, inklusive depression oro, ätstörningssymtom, och självskada. Personer som ofta upplever skamkänslor i sitt själv förefaller vara mer känsliga för en rad psykologiska symtom (Leary & Tangney, 2003).

Skam och skuld studie, Kalifornien mellan 2004-2012 380 st 12 åringar med uppföljande studie 2012 (åtta år senare). (TOSCA, TOSCA-C) Studien syftade till att kartlägga korrelationen mellan de respondenter som skattade högt i SKAM kontra SKULD i beteende utifrån den livsstil och marginalisering med fokus på brottlighet, kriminalitet och riskbeteenden åtta år senare vid 18 års ålder. Skillnaden mellan SKAM benägna kontra SKULD benägna ungdomars utveckling var signifikant Sambandet mellan skambenägna barn var signifikant i frågan - marginalisering (arbetslöshet, socialt understöd) - kriminalitet, ätstörningar, självskada - missbruk (sju prövat heroin alla skambenägna enligt skattnings- instrument) - och separation från samhällets rådande normer. -Sexuell oförsiktigt beteende

Anknytningsbaserat samtal People will forget what you said, people will forget what you did, but people will never forget how you made them feel.