En bättre skolvardag för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Stockholm 180124 www.hedevagpedagogik.se kenth.hedevag@telia.com 180124 Åhörarkopior får du som pdf-fil Tid: 15-17 Litteraturlista i slutet av presentationen Innehåll: Från hjärnforskning till pedagogik Funktioner och förmågor för att klara målen Kartläggning som en grund för insatser Pedagogiska konsekvenser och strategier Elevsamtal med visuellt stöd för ökad delaktighet När mallen inte stämmer www.hedevagpedagogik.se Ny bok! www.hedevagpedagogik.se kenth.hedevag@telia.com Reflektera! Hm En skola Standardmall för alla? Vilka tankar tar du med dig från dagens utbildning? Vad kan du använda i mötet med eleverna? Hmm 17,5% = 18663 elever var ej behöriga att söka till ett nationellt program på gymnasiet (Juni 2017) Större tolerans i samhället Större krav i samhället Över 25% av eleverna saknar gymnasiebehörighet 4 år efter grundskolan 1
Information förr och nu: Mängden information ökar stort Vi får allt kortare processtid Mycket information sker verbalt Kraven på hur vi bearbetar information ökar Kraven på hur vi reagerar på information ökar The Big Five De fem viktigaste förmågorna i undervisningen för att uppnå långsiktiga mål och kunskapskrav i Lgr 11. (Göran Svanelid i Pedagogiska Magasinet 2011-11-08) Kommunikativ förmåga Analysförmåga Metakognitiv förmåga Mer info Snabbare info Mer verbal info Ska bearbetas Svar önskas Förmåga att hantera information Begreppslig förmåga Speciellt utsatta grupper: Alla barn och ungdomar som saknar: Begriplighet Hanterbarhet - Meningsfullhet. (Antonovsky) Barn och ungdomar som har neuropsykiatrisk diagnoser som t.ex. ADHD och inom autismspektrat Barn och ungdomar som har delar av funktionshindren men som inte uppfyller alla kriterier för en diagnos Barn och ungdomar med begåvning i den nedre normalzonen. Överbegåvade elever. Barn och ungdomar i stress där kraven överstiger förmågan Vi möter elever som har ett annorlunda sätt att ta emot, processa och reagera på information. En del har diagnoser som ADHD eller inom autismspektrat. Andra har ingen diagnos men stora svårigheter ändå. Högre informationstryck Större krav på bearbetning Vi måste göra på ett annat sätt! Du är en professionell informationshanterare! För att fler elever ska nå målen behöver deras inlärningsnetto ökas Art.22 Hur höjer vi inlärningsnettot? Art.22 Relationell pedagogik Kunskap om funktioner och förmågor som påverkar inlärning Inlärningsnettot = Den kunskap som finns kvar efter avslutad undervisning Insatser som ett resultat av effektiva kartläggningar Stressreducering Pedagogiska strategier på skol-, klass- och elevnivå 2
Art.6 Viktigaste framgångsfaktorn i skolan är relationen mellan personal och elev! Bra relation + god strategi = stark länk Art.6 Undvik länkbrott! Teoretisk förståelse Pedagogiska konsekvenser Pedagogiska strategier Förklaringsmodeller till funktioner och förmågor som elever behöver för att nå målen There is no quick fix! Använder du System 1 eller System 2? 17 24 =? Räkna ut! Nobel prize winner 2002 Vad händer om man överbelastar System 2? 3
Hjärnans sätt att hantera informationsflödet Sekreteraren: OBS! Förenklad pedagogisk förklaringsmodell! Information Sekreteraren (Kahneman System 1) Bibliotekarien (Kahneman System 1) Chefen (Kahneman System 2) Motorik Perception Prioritera Värdera Tolka Skapa sammanhang Reglera Generalisera Fatta beslut Agera Luria/Edby/Hedevåg Uppmärksamhet Prioritering Organisera/planera Aktivitets/ vakenhetsreglering Känsloreglering Impulsreglering Övr. regleringar Arbetsminne Startenergi Tidsuppfattning Processtid Hos de flesta av oss jobbar Sekreteraren automatiskt utan att vi behöver koppla på det aktiva medvetandet. I stress så fungerar alla dessa funktioner mycket sämre. Om Sekreteraren inte klarar av sina funktioner så kan Chefen med det aktiva medvetandet gå in och kompensera under en tid men det kostar mycket energi och är inte hållbart över tid. Vid ADHD så är många Sekreterarfunktioner kraftigt nedsatta men man kan också ha stora svårigheter med dessa funktioner utan att det är aktuellt med en diagnos. Checklistan som ett verktyg för hög kvalité Hur kan vi hjälpa personal att gå från teoretisk förståelse till praktiska pedagogiska strategier i vardagen Exempel på stöd till Sekreterarfunktioner Aktivitetsnivån: Pauser med rörelse Learning by doing Använd humor Gör det intressant Arbetsminnet: Kortare muntliga genomgångar Visualisera viktig information Reducera stress Reducera störande intryck Arbetsminnesträning Organisation/planering: Startuppgift Ge svar på: Vad? Var? När? Med vem? Hur länge? Varför? Sedan? Använd checklista Lista framgångs- och misslyckandefaktorer Föreställningsförmåga Kommunikation-ut Kommunikation-in Generalisering Helheter-sammanhang Tolkning och analys Skapa inre rubriker Socialt samspel Bibliotekarien: Bibliotekarien gör för de flesta av oss också sitt jobb automatiskt utan det aktiva medvetandets hjälp. Här finns ett stort referensbibliotek med tidigare erfarenheter och detaljer sammanfogade till större helheter. Med denna grund kan vi sedan bilda inre föreställningar och utifrån den information vi får kommunicera och samspela på bästa sätt. Om Chefen aktivt måste lista ut och dra medvetna slutsatser så går det åt mycket energi på bekostnad av annat. Diagnoser inom autismspektrat innebär att dessa funktioner är kraftigt nedsatta. Det var en gång en vacker prins. Han hade eldrött hår smaragdgröna ögon tänder som pärlor Att kunna skapa inre bilder är avgörande för vår förmåga att hantera information och kunna kommunicera och samspela med andra. Art.11 4
Helheter och sammanhang Flexibel Kan lite om mycket Bra på reflektion Gillar förändringar Skapar sammanhang av många delar Helhetsfokus Detaljfokus Inte så flexibel Stor detaljkunskap Konkret Ogillar förändringar Skapar sammanhang av färre delar urskilja texters budskap, både det uttalade och sådant som står mellan raderna (Läroplan 11 s. 88, 89) Hm, där står ju inget Föreställningsförmåga - Socialt samspel Art.18 Konsekvens av bristande föreställningsförmåga: Svårare att se med tanken? Lättare att se med ögat Pedagogiska konsekvenser? Art.12 Sammanhangsmarkera! Jämf. Meningsfullhet, begriplighet, hanterbarhet Vad? Vad är det som ska göras? Var? Var ska uppgiften göras? Med vem? Ensam? Med vem/vilka? Hur? På vilket sätt? Hur mycket? När? När ska den göras? Varför? Vad går det ut på? Motivation? Hur länge? När tar det slut? Tid? Sedan? Vad ska ske när den är klar? 5
Visuellt stöd:? Veckans innehåll Exempel på stöd till Bibliotekariefunktioner Dagens innehåll Lektionens innehåll Nya aktiviteter Valsituationer För att ge information För att bearbeta information Vid elevsamtal Tydliggöra konflikter och socialt samspel Dagens lunch Rastaktiviteter Ny personal och vikarier Frilufts- och temadagar Svårt att bara se med tanken Lättare att också se med ögat IQ Aktivt tänkande Självkänsla Driven av succe Nyinlärning Chefsform Kränkbarhet Chefen: När Chefen jobbar går det åt mycket energi så det gäller att inte överbelasta Chefens funktioner. En utmattad och överansträngd Chef kan få starka reaktioner och utbrott. Att lära sig nya saker och aktivt processa information samt att undvika situationer av misslyckanden är ett hårt jobb. Ska dessutom Chefen kompensera för bristande funktioner på Sekreterarnivå och Bibliotekarienivå så är risken stor för överbelastning. Den största utmaningen är oftast att få en Chef att tro på sin egen förmåga och skapa inlärningssituationer som inte innebär upprepade misslyckanden speciellt inte i relation till andra. Chefen undviker situationer där man riskerar synliga misslyckanden i relation till andra Chefen vill känna sig kompetent! Art.5 Stress är obalans mellan krav och förmåga Om du har som mål att eleven ska nå högre höjder så kan din enda metod inte vara att bara höja ribban Stress är ett mycket stort hinder för all inlärning För att undvika stress bör kraven anpassas efter förmågan. Om förmågan varierar så bör också kraven variera. Kravanpassa helst från start och inte efter hand Karin Schraml: Chronic stress among adolescents (2013) Stressburken En konkret förklaringsmodell för att lättare se sambandet mellan stress och reaktioner Vi har alla en burk men en del av oss har mer saker i den från början Som en grund för en energiinventering där man identifierar vad som fyller på och vad som minskar innehållet i burken Strategier för vad man kan göra när burken håller på att explodera? En modell som kan vara ett stöd för reflektion Lättare för omgivningen att förstå och förhålla sig till en reaktion Art.9 Stressburken Art.9 6
Energiinventering Art.24 Energiinventering Det här ger energi + Det här tar energi...- Många av de barn och ungdomar vi möter kompenserar svårigheter med kognitiva funktioner. Chefen kompenserar för brister hos Sekreteraren och Bibliotekarien. Detta tar mycket energi och gör att man blir extra sårbar i negativ stress. För dessa barn och ungdomar kan det vara viktigt att göra en kartläggning av aktiviteter, platser och personer som ger och tar energi. Ursprungsidé från Nåkkve Balldin Aktiviteter, platser och personer som ger och tar energi Exempel på stöd till Chefsfunktioner Framgångssamtal Använd starka sidor vid inlärning Göra mer av det som man är bra på Repetera kunskaper Automatisera kunskaper Lagom svårighetsgrad. Nåbara mål. Utgå mer från intressen Tydliggör egenvinsten. Varför? Balansera energigivare och energitagare Kort avstånd prestation-belöning Reducera stressorer Kravjustera utefter Chefsformen Undvik synliga misslyckanden i relation till andra Noga koll på skolfrånvaro Risk för soppatorsk? Motorik och perception Grovmotorik Öga-handkoordination Finmotorik Balans- (vestibulära) sinnet Visuell perception (synintryck) Auditiv perception (ljudintryck) Muskel och ledsinnet (kinestetisk perception) Taktil perception (yttre känseln) Smak och luktsinnet (konsistenskänsla i munnen) Varför? Varför är motorik och rörelse viktig? Ger bättre förutsättningar för: Skola och arbete Raster och fritid Självkänsla och självständighet. Undvika mobbning. Hälsan: (bättre kondition, motverkar stress, övervikt, hygien, högt blodtryck, motverkar diabets-2 mm) Utvecklingsmöjligheter av kommunikation och socialt samspel Pulshöjande aktiviteter Höjer vakenhetsgraden och påverkar koncentration, arbetsminne och inlärningsförmågan positivt Aktuell litteratur: Hansen/Sundberg: Hälsa på recept (2014) Anders Hansen: Hjärnstark (2016) Exempel på stöd för motorik och perception Smak, lukt, konsistens: Kaffe, deo, parfym, rök Alternativ kost Erbjuda frukost Mellanmål Finmotorik/skriva: Ge färdiga anteckningar Skrivhjälp vid prov och redovisningar Extra tid vid skrivuppgifter Muntliga redovisningar Tankekartor/stödfrågor/mallar Skrivhjälpmedel ex. dator Pulshöjande aktiviteter: Rastaktiviteter Idrottslektioner Pausövningar Friluftsdagar Fritidsaktiviteter Kombinera teori och rörelse Art.27 Art.28 7
Art.4 Utan spaning ingen aning! Kartläggningens betydelse Information från personal Information från anhöriga Utan spaning ingen aning! Information från barn och ungdomar Övrig information Problem + Förklaring = Insats Problem + Förklaring = Insats K3-Kvalité genom Kunskap och Kartläggning K3-modellen: Information från personal Föräldrainformation Kartläggning: Information från eleven Övrig information Elevsamtal med visuellt stöd! För att få info Individuell profil: En sammanfattning av kartläggningen som beskriver både styrkor och svårigheter Insatser Här beskrivs extra anpassningar och/eller särskilt stöd som behövs göras för att nå eleven ska nå målen K3-utbildning 19-20/4 2018 i Göteborg Ska det behövas? Öppna frågor ställer höga krav på att man ska se med tanken Är du hjälpt av det visuella stödet? Hur har du det? Hur går det i skolan? Hur går det i livet? Har du goda vänner? 1 2 3 4 Hur ser det ut från elevens utkikstorn? 8
Använd visuellt stöd! Se med tanken Se med ögat? Fördelar med visuellt stöd Varför? För att effektivt kunna ge, bearbeta och få information Visuell information finns kvar och kan visas för andra Ger längre processtid Lättare dela varandras bilder och föreställningar Utan krav på ögonkontakt och att tolka kroppsspråk Hjälp till att strukturera tankar och åsikter Ge ett underlag till anpassningar För att bättre kunna skapa utveckling och delaktighet Bilder? Skriven text? Tankekartor? Skalor? Mallar? Checklista inför samtal med barn/ungdomar: Är det något speciellt vi ska tänka på? Styrkor eller svårigheter inom funktionsområden? Mål med samtalet? Plats och tid? Övrig sammanhangsmarkering? Vem håller i samtalet? Har vi gett tillräckligt med förförståelse? Samtalspartnerns egenvinst? Samtalsform och hjälpmedel i samtalet? Reservplan om samtalet inte går att genomföra? Speciella intressen som kan vara bra att veta? Dokumentation/utvärdering av samtalet? Förslag på samtalsformer och hjälpmedel: Datorprat Skrivsamtal Chatt/sms/mail/skype Skalfrågor Plus- och minuslistor Påståendeformulär Bilder/tankekartor Verbal kommunikation med bildspråk Visa istället för att bara ge verbal info. Art.17 Datorprat I denna samtalsform används bara det skrivna ordet och eventuellt bilder på de som samtalar. Efter man har börjat får man inte tala alls utan bara turas om att använda tangentbordet. En rubrik sätts för innehållet och sedan skriver man frågor, svar och synpunkter tills ämnet är uttömt. Ställ gärna öppna frågor och försök förstå hur Din samtalspartner resonerar. På detta sätt kan man förklara, diskutera och hämta information om olika ämnen. Eftersom man inte använder det talade språket alls kan denna form bli ett mer konkret och en mer direkt form att uttrycka sig. Rubrik: Matsalskön V. Det verkar som att du är stressad i matkön. Är det så? K. Ja! Kön till matsalen är dålig därför att jag kommer nästan alltid sist. V. Är det viktigt att vara först? K. Nej, det är inte så viktigt men jag hinner inte äta färdigt och då går alla och då får man inte sällskap. V. Går alla vuxna också? K. Nej, en är kvar och dukar av och alla barnen har stuckit. Ibland är det en vuxen som jag inte känner och jag försöker äta så fort så att jag får ont i magen. V. Är du rädd för att bli kvar med en vuxen som du inte känner? K. Ja, för mamma säger att vissa människor tycker inte om barn. Och då är jag rädd för att det ska vara en sådan människa. V. Då förstår jag varför du blir stressad i kön. Ex. Datorprat : 9
Ex. Skrivsamtal om provstress Skrivsamtal Under tiden man samtalar skriver den som leder samtalet en sammanfattning av det som sägs så att båda kan läsa texten på bildskärmen. Man sätter en rubrik om det man vill samtala om och det viktigaste skrivs ned under tiden. Om man inte är nöjd med innehållet är det lätt att gå tillbaks och ändra under samtalets gång. Den som leder samtalet kan ställa frågor, skapa en överblick, sammanfatta, förklara hur andra tänker och på detta sätt skapa ett bra underlag för olika handlingsmöjligheter. Hur känns det när du har prov? Tryck över bröstet, huvudvärk, illamående, ilska, panik, besviken på mig själv, orolig Tankar som kommer? Vill fly, ta mig ur situationen, jag borde pluggat mer, jag får inte börja på matte 2, jag borde klara det, jag vill hem, jag har kunskaperna, jag klarar det inte, bättre att inte göra något alls än att riskera att göra fel, jag hakar upp mig på tal jag inte kan Vad vill du? Göra proven hos spec.pedagogen och klara det, lära mig att plugga mer strategiskt, inte skjuta upp det, hantera jobbiga situationer Hur kan du göra? Egna förslag: Försöka se sina negativa tankar som en åskådare på teatern och fundera på worst case scenario. Stoppa de negativa tankarna tidigt innan stormen kommer. Se den negativa tankeströmmen som ett klipp på Youtube som man kan stänga av. Min farbror Christer kan köra mig till skolan så jag slipper åka bussen när vi har provet. Mentorns förslag: Dela upp provet till fler tillfällen. Matteläraren frågar om du hakat upp dig på någon uppgift. Om du gjort det så klipper han bort uppgiften från provet. Om du vill så kan du hämta tillbaks den senare. Skalfrågor Skalfrågor kan vara ett bra hjälpmedel att använda i samtal eftersom vi genom att kartlägga med skalor är mer konkreta än om vi skulle använda ord som bra dåligt, viktigt oviktigt, mycket lite, roligt tråkigt o.s.v. Skalor är något som barn och ungdomar också är vana med. Mycket mäts med skalor. Skalfrågor kan användas och utformas på många olika sätt och ger oss också därmed bra möjligheter att anpassa form efter varje elev. Ex. skalfrågor: 10 Stressmätaren i skolan: När man inte fattar vad man ska göra Matte Störande ljud Vikarier Prov Nya moment Muntliga genomgångar Plus- och minuslistor Det mesta i vår tillvaro innehåller både positiva och negativa delar. Att placera färdiga påståenden i en plus- och minuslista kan vara en hjälp för att bättre kunna värdera och förmedla till andra vad man tycker och tänker. 0 Lunch Läxredovisningar Att hinna med Raster Temadagar Passa tider Grupparbete Annat förslag 10
Ex. på plus- och minuslista: + Detta tycker jag mycket om att äta 0 Detta är OK att äta - Detta tycker jag inte om att äta + 0 Hamburgare Gurka Aprikoskräm Risgrynsgröt Ris i frutti Potatis Pannkakor Rent kött Oliver Knäckebröd Fisk Ärtsoppa Ris Pasta Apelsiner Svamp Påståendematerial Att arbeta med påståendematerial är ett sätt att ge hjälp med öppna frågor. I kartläggningar är det lätt att vi kommer att ställa mycket frågor som är öppna, till exempel Vad är du bra på?, Vad tycker du är roligt att göra?, Hur skulle du vilja att läraren hjälpte dig när du blir arg? och så vidare. För en del vi möter så är det svårt att svara på sådana frågor eftersom dessa frågor kräver mycket abstrakts föreställningsförmåga (att kunna se med tanken vad ditt öga inte kan se). Då kan påståendematerial vara till hjälp. Ex. påståenden: Detta är jag bra på: Unika elever kräver unika lösningar Ringa in de saker som du är bra på: Texta snyggt Fotboll Matte TV-spel Laga mat Filmkunskap Stava rätt Lösa korsord Läsa Hålla ordning Cykla Prata med kunder Passa tider Dans Geografi Hålla tal Historia Snickra Komma ihåg namn Fler saker som du är bra på: Melodifestivalen och schack Nyckelord Relationens betydelse Se med tanken Se med ögat Visuellt stöd för att effektivare få elevernas information Sammanhangsmarkering Problem Förklaring - Insats Öka inlärningsnettot! Du gör skillnad! 11
Art.31 Alla elever har rätt till utbildning. (Skollagen 7 kap. 3 ) Litteraturförslag: Ross Greene: Explosiva barn (2003), Treating Explosive Kids (2006), Lost at school (2008) /Vilse i skolan (2009) Matti Bergström: Hjärnans resurser (1990) Aaron Antonovski: Hälsans mysterium (Svensk översättning 2005) Karin Schraml: Chronic stress among adolescents (2013) Torkel Klingberg: Den översvämmade hjärnan (2007), Den lärande hjärnan (2011), Hjärna, gener & jävlar anamma (2016) Clay A. Johnson: The Information Diet (2012) Göran Svanelid: Lägg krutet på The Big Five (artikel i Ped.mag.) Kenth Hedevåg: När mallen inte stämmer (2016) Skollagen (2010:800) och Läroplan för grundskolan 2011 ELOF-arbetsplan: Sök: Stenungsund ELOF-plan Jesper Juul: Relationskompetens (2003) Birgitta Johansson, Lars Rönnbäck: Om mental trötthet: www.mf.gu.se Litteraturförslag forts.: Daniel Kahneman: Tänka snabbt och långsamt (2015) Peter Vermeulen: Autism as context blindness (2009) Jonas Aspelin (red.) Relationell specialpedagogik teori och praktik (2013) Annika Lilja: Fötroende fulla relationer mellan lärare och elev (2013) Bo Hejlskov Elve n: Beteendeproblem i skolan (2014) Hansen/Sundberg: Hälsa på recept (2014) Anders Hansen: Hjärnstark (2016) Christina Ahlström: Depp och Pepp (2015) David Edfelt: Utmaningar i förskolan (2016) Gerland/Aspeflo: Barn som väcker funderingar (2015) Inkludering, ett begrepp i blåsväder: http://specialpedagogik.se/ettbegrepp-i-blasvader/ Skolverket/Socialstyrelsen: Vägledning för elevhälsan (2014) Jönsson/Lyckman: Högläsning och boksamtal (studie 2012) Jensen Mikael: Kognitiv utveckling och låtsaslekens mysterier (2008) 12