Samkommunstämman 16.04.2009 s. 12 Styrelsen 10, 24.3.2009 12 SAMKOMMUNENS STRATEGIER OCH UTVECKLING AV VERKSAMHETEN I en process där hela personalen deltagit i olika skeden har ett strategipapper utarbetats enligt bilaga där dels utbildningsanordnarens dels yrkesinstitutets vision, mission, målsättning och värdegrund har utarbetats. Enligt strategidokumentet skall samkommunen ordna tidsenlig i regionen förankrad yrkesutbildning på svenska för unga och vuxna enligt näringslivets önskemål. Inveon skall verka för livskvalitet och levnadsstandard för bland annat studerande. I den fortsatta processen skall strategiarbetet förankras i organisationens olika nivåer och synas i samtliga beslut och avgöranden. I och med att arbetet med kvalitetsledning inom samkommunen fullföljs skapas ett system där alla processer systematiskt planeras (målsättning och plan), genomförs och utvärderas och där utvärderingen genom återkoppling och ändringsförfaranden leder till förbättrade och konsekventa dokumenterade metoder för alla processer. Eftersom strategidokumentet till sin natur är abstrakt har ett hjälpdokument uppgjorts där åtgärderna är samordnade i sex utvecklingslinjer med konkreta tidsbestämda delåtgärder vilka leder till att yrkesinstitutstrategin och kvalitetsledningsarbetet i samverkan leder till måluppfyllelse för samkommunens och yrkesinstitutets strategiska mål. Åtgärdsförslagen framgår ur bilagan och de åtgärder som kräver samkommunstämmans godkännande bereds som separata ärenden för beslut i samkommunstämman den 16.4.2009. JS Förslag: Styrelsen godkänner de strategiska dokumenten för att presenteras för och fastställas av samkommunstämman som riktgivande utvecklingsplan för samkommunen och dess verksamhet. Beslut: Samkommunstämman godkänner de strategiska dokumenten som riktgivande utvecklingsplan för samkommunen och dess verksamhet
För livskvalitet och levnadsstandard VISION Tidsenlig i regionen förankrad yrkesutbildning på svenska för unga och vuxna enligt närings och arbetslivets önskemål YRKESINSTITUTSTRATEGINS KRAV BEAKTAS I ALL VERKSAMHET OCH ALLA BESLUT. Mission, målsättningar och värderingar STRATEGISKA TYNGDPUNKTSOMRÅDEN OCH ÅTGÄRDER PÅ KORT (2009) OCH LÅNG (2010 2011) SIKT Tyngdpunktsområde INFRASTRUKTUR PERSONAL EKONOMI UTBILDNING UNDERVISNING OCH STUDERANDESTÖD INTRESSENTERNA Delmål Inveon bör avgöra i vilka utrymmen det är ändamålsenligt att fortsätta verksamheten. Inveon har behörig, kunnig, engagerad och motiverad personal. Inveons ekonomi möjliggör satsningar enligt prioritering som föranleds av yrkesinstitutstrategins krav. Inveon bör avgöra vilken utbildning som skall erbjudas på kort sikt och på lång sikt och med vilka undervisningsmetoder. Inveon är en trygg studiemiljö som beaktar den enskilda studerandes förutsättningar och erbjuder flexibla lösningar. Inveon har en central och självständig roll i det offentliga utbildningsutbudet i regionen enligt ägarnas servicestrategier och deltar vid uppgörandet av dem. KORT SIKT LÅNG SIKT Inveon bör avgöra med vilken utrustning det är ändamålsenligt att fortsätta verksamheten. Inveon gör upp en utvecklingsplan gällande IKT, telefonsystem, programvara och övrig utrustning som är relevant för en resultatrik verksamhet. Valet av utrymmen bör styra de val som görs i frågan om Inveons infrastruktur och också till frågor i anslutning till utvecklandet av personalen och dess kompetens. Om valet är att fortsätta i nuvarande utrymmen i Haiko och centrum bör fastigheterna inventeras och en helhetsplan för utrymmenas sanering uppgöras med kort varsel. Om valet är att verksamheten skall utvecklas i nya gemensamma utrymmen eventuellt i samarbete med andra utbildningsanordnare i regionen bör tomt, finansiering och koncept utredas med kort varsel. Inveon har rutiner för rekrytering och fortbildning av personalen som tryggar personalens behörighet och kompetens för sina uppgifter. Under år 2009 utreds möjligheten till resultatbonus, införs kultur eller motionssedlar och anskaffas en enhetlig fritidsdräkt för både PR och motion. Systemen och rutinerna för samverkan med personalen utvecklas i samarbete med personalen. Inveon har en personalutvecklingsplan som målmedvetet stärker det centrala kunnandet och prioriterar fortbildning som är avgörande för yrkesinstitutets strategier. De utökade personalresurserna finansieras med hjälp av den resultatbaserade finansieringen. Inveon avgör vilken service som skall produceras självständigt och vilken som kan/skall produceras på annat sätt. Kanslisttjänsten (pensionering 31.7.) omvandlas till en tjänst för personalärenden (personalbokslut, arbetarskydd, hälsa, jämställdhet, skyddschef, Tyky och trivselfrågor mfl) De ekonomiska systemen för redovisning och uppföljning utvecklas. Elektronisk fakturahantering utreds. I alla utvecklingsbeslut beaktas hållbar utveckling, jämställdhet och likabehandling och Inveons värden. Samkommunens ekonomi möjliggör utvecklingsprogrammet. Åtgärder med kort ekonomisk "återbetalningstid" eller kvalitetseffekter prioriteras. Inveon har en långsiktig plan för utbudet av utbildning vilken bygger på nationella prognoser och regionala barometrar uppgjorda inom ramen för Inveons fyra yrkesteam. Då yrkesteamen tillsätts betonas näringsoch arbetslivets möjligheter att påverka utbildningsutbudet och dess innehåll. Under Inveons första år inleds och implementeras vuxen, läroavtals och interna utbildningstjänster i samkommunens ordinarie verksamhet. Enhetens verksamhet görs bekant för alla. Utbildningsyrken och undervisningsmetoder bör planeras konkret för samtliga typer av utbildning som Inveon har för avsikt att erbjuda. Tyngdpunktsområdet under det första året är läroavtalsutbildning och kortkurser. Yrkesutbildning i form av läroavtal skall utökas kraftigt. Resurser i form av ledig lärarkapacitet inom alla yrkesområden behövs för att kunna erbjuda heltäckande vuxenutbildning. Inveon förstärker det sociala skyddsnätet för studerande. Resursen för studiehandledning utökas till en heltidsanställd studiehandledartjänst. Studiehandledarens tjänster behövs även för vuxenutbildningen. Trivseln i Inveons elevhem höjs bland annat med hjälp av ledda fritidsaktiviteter och kvalitativt utvecklad övervakning. I läroplansarbetet beaktas nya undervisningsmetoder, hållbar utveckling, jämställdhet och likabehandling. Elevkåren stöds till att vara en aktiv part i Inveons utvecklingsarbete Inveon är en erkänd utbildare enligt yrkesinstitutstrategins kriterier. Inveon skapar rutiner och metoder för bättre kontakter med sina interna och framför allt externa intressenter. Inveon skapar rutiner och metoder för bättre kontakter med sina ägare och med myndigheterna inom utbildningssektorn. Utreds hur den extra yttre resultatbaserade finansiering som Inveon erhållit tack vare goda resultat kunde används för att utveckla och belöna persoanlen för dess ansträngningar. Prioriterade och motiverade val göras bland de alternativ som leder Inveons utveckling i rätt riktning och ger fortsatt existensberättigande då ägare och myndigheter överväger frågan i fortsättningen. KVALITETSLEDNING OCH KVALITETSSÄKRING ENLIGT CQAF OCH REKOMMENDATIONEN INFÖRSI HELA ORGANISATIONEN OCH GENOMSYRAR ALL VERKSAMHET!! UTBILDNINGSSTYRELSENS REKOMMENDATION OM KVALITETSLEDNING FÖR YRKESUTBILDNINGEN VÄRDER INGAR Öppenhet och ärlighet Ansvar och engagemang Rättvisa och jämlikhet H Å L L B A R U T V E C K L I N G
Styrelsen 11.06.2009 s. 7 5 YRKESINSTITUTSTRATEGIN Enligt statsrådets utvecklingsplan för utbildning och forskning åren 2007 2012 ska serviceförmågan hos nätet för anordnare av yrkesutbildning stärkas enligt strategin för yrkesinstituten genom att utbildningsanordnarna i första hand bildar starka yrkesinstitut till exempel på regional nivå. Dessa yrkesinstituts verksamhet omfattar alla tjänster, utvecklingsfunktioner och undervisningsenheter inom yrkesutbildningen. Centrala mål för yrkesinstitutsstrategin är att trygga tillgången på kunnig arbetskraft enligt arbetslivets behov, förbättra arbetslivsmotsvarigheten och kundorienteringen i fråga om utbildningstjänster, stärka förutsättningarna för livslångt lärande och individuella studievägar, samt trygga tillgången till utbildning för arbets- och näringslivet samt individerna i olika delar av landet med beaktande av båda språkgruppernas behov. Den svenskspråkiga yrkesutbildningen i Södra Finland koncentreras etappvis i en enda anordnarorganisation i aktiebolagsform enligt följande: Yrkesutbildningen i Svenska Framtidsskolan i Helsingforsregionen Ab och Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland** sammanförs inledningsvis till en svenskspråkig utbildningsorganisation. Utbildningsverksamheten i Solvalla utbildning Ab och Norrvalla Folkhälsan Ab integreras inledningsvis i nämnda anordnarorganisation från och med den 1 januari 2010, i enlighet med utredningen av den svenskspråkiga idrottsutbildningen. Koncentreringen fortsätts genom att den utbildning som tillhandahålls av ovan nämnda utbildningsanordnare och Axxell Utbildning Ab sammanslås till en anordnarorganisation för utbildning på svenska. Kommunförbundet har bl.a. kommenterat följande om brevet: Kommunerna behöver arbetsro för att ordna yrkesutbildning. Ministerierna bör inte ge separata rekommendationer under strukturreformen utan ge kommunerna arbetsro för att starta och genomföra de planerade åtgärderna. Kommunförbundet understryker att besluten enligt lag ska fattas av innehavarna, dvs. kommunerna, inte enbart av utbildningsanordnarna. Kommunförbundet påpekar att det också i framtiden är viktigt att säkerställa tillgången till yrkesutbildning. Yrkesutbildningen har en stark koppling till sysselsättningen och uppnåendet av de näringspolitiska målen på det regionala planet. En sammanslagning av utbildningsorganisationer stöder inte nödvändigtvis dessa mål. Kommunförbundet påpekar att det i ramlagen för strukturreformen fastställs ett mål för befolkningsunderlaget för yrkesutbildning, minst 50 000 invånare. I praktiken har målet redan uppnåtts även om det enligt lagen finns tid för det fram till utgången av år 2012. Nu bör man satsa på en bedömning av effekterna av förändringen innan man kräver ytterligare åtgärder. Stämman för Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland har 2008 beslutit enligt styrelsens förslag:
Styrelsen 11.06.2009 s. 8 Samkommunstämman omfattar bifogad rapport gällande yrkesinstitutstrategins tilllämpning inom samkommunen och till den hörande rapport om samkommunens utvecklings- och kvalitetssäkringsprojekt. Samkommunen fortsätter som självständig utbildningsanordnare och inleder ett utvecklings- och kvalitetssäkringsprojekt enligt yrkesinstitutstrategins principer. Samkommunstämman ger styrelsen mandat att bereda och vidta behövliga åtgärder för att Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland från 1.1.2009 fungerar enligt bifogad organisationsmodell och att den grundläggande yrkesutbildningen ges i en läroanstalt, vars arbetsnamn för tillfället är Östra Nylands yrkesinstitut. Samkommunstämman har således för ett år sedan beslutit att samkommunen skall fortsätta som självständig utbildningsanordnare och inleda utvecklingsarbetet och kvalitetsledningsprojektet enligt yrkesinstitutstrategins principer. Arbetet har inletts och strategidokumentet hat fastställts av samkommunstämman våren 2009 och arbetet är i ett avgörande skede inför Inveons inkommande första hela läsår 2009-2010. Samkommunen har enligt systemet med resultatbaserad finansiering premierats ekonomiskt med knappt 300 000 för goda resultat i de centrala uppgifterna i yrkesinstitutstrategin. Samkommunens ekonomi är synnerligen god och fortsatta utvecklingsåtgärder enligt yrkesinstitutstrategins målsättningar är därmed möjliga att genomföra. Sysselsättningsläget i regionen Östra Nyland är gott och de utexaminerade har inga svårigheter haft att få sysselsättning som svarar mot utbildningen. Metropolområdets arbetsmarknad och näringsliv är relativt fristående från det ekonomiområde som samkommunen betjänar. De centrala målen för yrkesinstitutsstrategin kan bäst tillgodoses för ekonomiområdet Östra Nyland genom en självständig regionalt förankrad offentlig utbildningsanordnare. Genom att fortsätta samkommunens utvecklingsarbete kan man bäst: trygga tillgången på kunnig arbetskraft enligt arbetslivets behov, förbättra arbetslivsmotsvarigheten och kundorienteringen i fråga om utbildningstjänster, stärka förutsättningarna för livslångt lärande och individuella studievägar, samt trygga tillgången till utbildning för arbets- och näringslivet samt individerna i regionen med beaktande av båda språkgruppernas behov. Samkommunen anser i samstämmighet med Kommunförbundet att tid bör ges för det inledda arbetet och att en utveckling enligt ministeriets rekommendation inte är i Östra Nylands intresse. Styrelsen framför dessa åsikter både till samkommunens ägarkommuner och till undervisningsministeriet som det svar som förväntas enligt rekommendationen Dnr 5/500/2009 från undervisningsministeriet. JS Förslag: Styrelsen godkänner det som ingår i beredningen ovan som samkommunens svar till undervisningsministeriet och som utgångspunkt för arbetet i den arbetsgrupp Borgå stad har tillsatt.
Styrelsen 11.06.2009 s. 9 Beslut: Förslaget godkännes. Styrelsen godkänner bifogade skrivelse som svar till undervisningsministeriet. Skrivelsen och detta ärende skickas medlemskommunerna för kännedom.
Styrelsen 30.03.2010 s. 10 8 BORGÅ STADS ARBETSGRUPPS PM Arbetsgruppen inom Borgå stad för andra stadiets yrkesutbildning har avslutat sitt arbete. Rapporten från gruppen bifogas föredragningslistan. Borgå stads lednings åtgärder framgår ur rapporten, tills staden har fattat sitt beslut är samkommunens roll i de fortsatta åtgärderna oklar. Med tanke på arbetsplatsdemokrati och informerandet av samkommunens personal är situationen inte alldeles problemfri. JS Förslag: Styrelsen konstaterar att arbetsgruppens arbete är slutfört och antecknar rapporten för kännedom. Beslut: Förslaget godkänns. Utgående från Borgå stads PM framför styrelsen som sin enhälliga åsikt att en enspråkig svensk lösning är att föredra och stöder tanken på en objektiv utredningsman.
Styrelsen 18.01.2011 s.7 5 ANDRA STADIET 2013 Styrelsen har vid sitt senaste möte 15.12.2010 framfört önskemålet att en grundlig diskussion gällande andra stadiets framtida anordnarlösningar bör föras inom samkommunen. Diskussionen är bra att föra just nu då det ännu är oklart om och hur samkommunen kommer att höras i ärendet. Också för personalen är det viktigt att få styrelsens riktlinjer för samkommunens och Inveons framtid och därmed beslutsunderlag för egna personliga ställningstaganden gällande bland annat eget anställningsförhållande. Bakgrundsmaterialet (bilaga) har behandlats i samkommunens ledningsgrupp 7.1.2011, i yrkesinstitutets ledningsgrupp 12.1.2011 samt i samkommunens samarbetsorgan 15.1.2011. Samkommunens ledningsgrupp har godkänt materialet medan behandlingen i institutets ledningsgrupp och samarbetsorganet genomförs efter det att föredragningslistan utsänds till styrelsen. Eventuella ändringsförslag presenteras på styrelsens möte. Som bakgrund till samkommunens rekommendation för 2013 framförs med motiveringar som framgår ur bilagan: 1. Tryggandet av språkliga rättigheter Studerande har en subjektiv rätt att studera på sitt modersmål och det bör av jämlikhetsskäl finnas ett tillräckligt stort utbud av utbildning att välja mellan. Arbetslivets behov av språkkunniga arbetstagare kan inte köra över den här rättigheten utan bör tillgodoses genom åtgärder via läroplanen. 2. Tryggandet av regionalt inflytande Frågan är väsentlig för en framgångsrik yrkesutbildning i östra Nyland i samtliga alternativ. Viktigast dock i sådana lösningar där ägandet och bestämmandet utlokaliseras utanför regionen. 3. Tryggandet av yrkesutbildningens regionala utvecklingsarbete Genom att inleda service och utvecklingsverksamhet som komplement till den yrkesinriktade tillläggsutbildningen kan vid behov anslutas service och utvecklingsverksamhet på området. Möjligheterna till denna typ av verksamhet i östra Nyland är bättre i den regionala anordnarmodellen. 4. Tryggande av tidsenliga utrymmen för svenskspråkig utbildning Oberoende av utbildningsanordnarlösningen borde frågan om tryggande av tidsenliga utrymmen för svenskspråkig utbildning ha högsta prioritet och lösas innan man fattar beslut om utbildningsanordnaren. Man kan anta att kommunerna är mer intresserade att ordna utrymmesfrågan för den lokala lösningen än de är att ordna den för den metropoldominerade lösningen. 5. Tryggandet av den svenskspråkiga yrkesutbildningens ekonomi Resurstilldelningen bör oberoende av anordnarlösning språkligt och regionalt tryggas genom att skapa ändamålsenliga modeller för beslutsrätten och beslutförhetsbegränsningar. Modellerna bör skapas före anordnarbeslutet fattas. 6. Tryggandet av den svenskspråkiga yrkesutbildningens framtid i Borgå Det väsentligaste är att välja en modell som gör utrymmesfrågan hanterbar och tryggar inflytandet i lokaliseringsbeslut inom den nya utbildningsanordnaren. Med utgångsläge i ovanstående faktorer rekommenderar Samkommunen för yrkesutbildning i östra Nyland följande rangordning av alternativen i Auros utredning :
Styrelsen 18.01.2011 s.8 Bästa alternativet är det så kallade 0 alternativet och i andra hand antingen Grundalternativ 1 eller Grundalternativ 2a enligt motiveringar ovan. Det bästa alternativet om modeller utanför Auros rekommendationer kan undersökas ytterligare torde vara skapandet av en stark samkommun i östa Nyland där utbildningen inom Borgå handelsläroverk, Porvoon kauppaoppilaitos, Porvoon terveydenhoito oppilaitos, Amisto och Inveon utgör grundstenar med långt gående språklig, pedagogisk och ekonomisk självbestämmanderätt. Det är alltså fråga om en tvåspråkig utbildningsanordnarsamkommun med 4 5 enspråkiga läroanstalter. Modellen skulle ha följande fördelar: Utbildningsanordnaren fungerar enligt offentliga demokratiska kommunala spelregler Delegering av beslutsrätter ökar flexibilitet och effektivitet Ägarstyrningen kan garanteras i grundavtalet liksom de språkligt betingade beslutförhetsbegränsningarna Rättelseyrkanden och besvär kan inlämnas mot besluten Mervärdesskatteåterbäringsfördelen för Inveons del ca 200 000 /år exkl byggnadskostnaderna Tilläggskostnader på grund av överlåtelseskatt elimineras Endast marginella ändringar i personalens anställningsförhållanden och pensionsförmåner Enhetsprisenlig finansiering direkt till samkommunen som bör fungera inom ramen för denna finansiering Undervisningsverksamheten kan fungera utan störningar inom enheterna genom hela processen Integreringen av läroanstalterna i den nya utbildningsanordnaren relativt problemfri Inga ekonomiska resursminskningar beroende på mervärdesskatt, pensionsansvar KSSR enliga anställningsskyddet lätt att förverkliga Utrymmeslösningen för Inveons del ger mervärdesskatteåterbäring (7 M ) Den östnyländska vuxenutbildningen och näringslivets utvecklingstjänster skulle koordinerat kunna skötas för alla språkgrupper för hela regionen från en enda verksamhetspunkt Det mest kritiska för den svenskspråkiga yrkesutbildningen är allt detta till trots ändå kravet att den valda modellen skall trygga tillgången på tidsenliga och ändamålsenliga utrymmen för all svensk yrkesutbildning. Ett säkrat rationellt och ekonomiskt förverkligande av det planerade campuset för svenskspråkiga andra stadiet i Kungsporten innebär att utbildningsanordnarfrågan till viss del kan ses som sekundär. Om någon av modellerna säkerställer campusets förverkligande på ett för utbildningen hållbart sätt kan den svenskspråkiga ungdomen, regionens näringsliv, samkommunens personal säkert acceptera de nackdelar som ingår i den modellen. Utredningen om pensionsavgifter på samfundsnivå och pensionsföljder på individnivå presenteras för styrelsen. Rapporterna som bilagts föredragningslistan har behandlats i samkommunens ledningsgrupp, Östra Nylands yrkesinstitut Inveons ledningsgrupp och i samkommunens samarbetsorgan (lagstadgat, avtalsenligt samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare). Samtliga organ har omfattat rapporterna och stöder enhälligt de slutsatser som framkommit i dem.
Styrelsen 18.01.2011 s.9 JS Förslag: Om samkommunen i något skede av processen ges möjlighet att uttala sig skall uttalandet baseras på åsikterna ovan enligt motiveringar i bifogad utredning. Beslut: Styrelsen omfattar inte till alla delar de i rapporterna framförda ställningstagandena. Rapporterna antecknas för kännedom. Styrelsen önskar bli hörd i ärendet i fortsättningen.
Styrelsen 23.05.2011 s.12 10 UNDERVISNINGS OCH KULTURMINISTERIETS BREV Undervisnings och kulturministeriet har till anordnare av yrkesutbildning skickat skrivelsen Främjande av servicekapaciteten och den strukturella utvecklingen inom yrkesutbildningen. I brevet redogörs för förändringar i verksamhetsmiljö, den offentliga ekonomins hållbarhetsgap, anpassning av utbud till förändrad efterfråga, avveckling av de tidsbundna ökningarna av studerandeantalet och ges utvecklingsriktlinjer för examina och examenssystem. Även en bedömning av framskridandet av projektet för påskyndande av nätbildningen inom yrkesutbildningen görs i brevet. Slutligen beskrivs vidare åtgärder för att stärka servicekapaciteten och strukturutvecklingen inom yrkesutbildningen inklusive tidtabellerna för förändringar enligt nu gällande bestämmelser. Servicekapaciteten skall förbättras genom: Fortsatt strukturutveckling inom nätet av yrkesutbildningsanordnare Programmet för att effektivisera genomströmningen fortsätter Fortsatt kvalitetshöjning och bättre kvalitetskontroll Ökad kundorientering och flexibilitet i utbildningen Regional allokering av utbildningsutbudet Brevet utgör en god grund för de diskussioner som strävar efter att utveckla anordnarnätet i östra Nyland och innehåller beaktansvärda aspekter för den under bildning varande utbildningsanordnaren. Gällande situationen för samkommunen föreligger inga nyheter. Avsikten är att regionens kommundirektörer skall få till stånd ett gemensamt beslutsförslag som kan behandlas politiskt så fort som möjligt. Det ser dock ut som om behandlingen till och med kan försenas så mycket att de politiska besluten kommer först i augusti. Tiden av osäkerhet som på inget sätt är motiverande utan på många sätt försvårar det dagliga arbetet i de berörda organisationerna förlängs således ytterligare. JS Förslag: Styrelsen antecknar brevet för kännedom. Under diskussionen föreslogs att samkommunen sänder en skrivelse till kommundirektörerna gällande samkommunens styrelses i protokoll dokumenterade åsikt att vid samordningen av utbildningsanordnarnätverket kan styrelsen endast omfatta enspråkiga svenska lösningar. Medlem Bergström föreslog att ingen skrivelse i detta skede sänds till kommundirektörerna. Förslaget vann inte understöd varför det förföll. Beslut: Förslaget godkänns. Skrivelsen tillställs kommundirektörerna.
Styrelsen 12.02.2013 s.5 4 SAMKOMMUNENS BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2012 Samkommunens bokslut och verksamhetsberättelse för år 2012 bifogas föredragningslistan. Antalet studerande uppgick till (medeltalet för hela året) 404. Årsmedeltalet har således underskridit antalet utbildningsplatser i tillståndet att ordna utbildning och märkbart minskat från tidigare år. Nedgången i antalet studerande har kunnat beaktas i verksamheten och budgetens förverkligande under räkenskapsåret och med hjälp av bevarad kostnadseffektivitet och ökad produktivitet uppvisar samkommunen ännu fortsatt ekonomiskt gott resultat för år 2012. Resultatet förbättras märkbart av en inte budgeterad resultatbaserad finansieringsandel uppgående till 345 379. För övrigt har kostnadsmedvetenheten medfört underskridningar på flera centrala utgiftsmoment vilka motsvarar nedgången i antalet studerande. I stället för ett budgeterat årsbidrag om 27 918 uppvisar samkommunen ett årsbidrag uppgående till 601 599. Detta resultat som är klart bättre än budgeterat skulle som sådant fortsättningsvis ge samkommunen ekonomiska förutsättningar att fortsätta också som självständig anordnare av yrkesutbildning i Östra Nyland för landskapets svenskspråkiga ungdomar. Eftersom besluten om yrkesutbildningens kommande organisation dröjer är det i alla fall på sin plats att konstatera att fortsättningsvis är samkommunen ett i alla fall ekonomiskt gångbart alternativ. På grund av att organisationsbeslutet dröjer är det uppenbart att inte heller utrymmesfrågan fått en permanent lösning under räkenskapsåret 2012. Om beslut inte kan göras och verkställas under år 2013 måste samkommunen börja se över sina egna utrymmen och göra vad som är möjligt inom ramen för nuvarande resurser och organisation. Det bör konstateras att den skuld i underhåll av fastigheterna som uppkommit de senaste åren då blickarna riktats mot nya tidsenliga utrymmen är en betydande del av de uppkomna överskotten. Samkommunens likviditet och soliditet har fortsättningsvis förbättrats och möjliggör både materiella och immateriella förbättringar i produktionsmedlen vilket delvis beaktats i budgeten för år 2013. Samkommunens kassamedel har ökat och är ca 3,4 M (3,3 M 2011) då budgeten räknade med en liten minskning. Inga överskridningar föreligger enligt budgetens bindande nivåer föreligger. JS Förslag: Styrelsen föreslår för samkommunstämman att 181 318,30 det vill säga räkenskapsperiodens överskott läggs till balansen till kontot tidigare års över-/underskott. Styrelsen godkänner och undertecknar för sin del samkommunens bokslut för år 2012. Styrelsen lämnar bokslutet för revidering till den revisorssammanslutning som samkommunstämman valt (Audiator). Styrelsen lägger fram bokslutet för behandling i samkommunstämman efter det att revisorssammanslutningen och revisionsnämnden gett sina utlåtanden med uppmaning att samkommunstämman också behandlar frågan om ansvarsfrihet för de redovisningsskyldiga. Beslut: Styrelsen föreslår för samkommunstämman att räkenskapsperiodens överskott 181 318,30 läggs till balansen till kontot tidigare års över-/underskott. Styrelsen godkänner och undertecknar för sin del samkommunens bokslut för år 2012. Styrelsen lämnar bokslutet för revidering till den revisorssammanslutning som samkommunstämman valt (Audiator)../..
Styrelsen 12.02.2013 s.6 Styrelsen lägger fram bokslutet för behandling i samkommunstämman efter det att revisorssammanslutningen och revisionsnämnden gett sina utlåtanden med uppmaning att samkommunstämman också behandlar frågan om ansvarsfrihet för de redovisningsskyldiga. Protokollsanteckning (styrelsen): För att utrymmesfrågan skall kunna lösas alltigenom rationellt och i första hand med beaktande av det svenska yrkesinstitutets pedagogiska och administrativa behov, bör organisationsfrågan först/samtidigt få en lösning där de svenska utbildningspolitiska aspekterna till alla delar beaktats.