IKT - stöd till anhöriga till äldre närstående. Aileen Bergström Adjunkt, Leg. Arbetsterapeut, PhD Karolinska Institutet

Relevanta dokument
IKT-medierat stöd till yrkesverksamma anhöriga till äldre närstående

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [ ]

Vad tycker egentligen användarna om välfärdsteknologi?

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Äldres välbefinnande och hur det sammanhänger med internetanvändning

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Funktionshinder Aktivitet Delaktighet

Utveckling & effektivitet av nätbaserat stöd för närstående

CRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke

varför, när och vad? Beteendeinterventioner för barn med autism Lars Klintwall leg psykolog, PhD, lektor Stockholms Universitet & Inside Team

Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand

Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola

Parrelationens betydelse vid Parkinsons sjukdom. Michaela Karlstedt Sjuksköterska, Doktorand Karolinska Institutet, NVS

Process. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen?

Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Implementering av nationella riktlinjer för vård och omsorg av äldre personer med demens på sjukhem och i hemtjänst

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

STÖD TILL ANHÖRIGA I SAMBAND MED PALLIATIV VÅRD I HEMMET: EN KUNSKAPSÖVERSIKT (under tryckning) Hellström, J. Sandberg, E. Hanson och J.

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Bilaga 1. Artikelmatris

Kan man förebygga depression hos äldre?

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

RECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom

Anhörigstöd det lönar sig

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Implementering av Liverpool Care Pathway (LCP) vid vård i livets slutskede på äldreboenden

Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Vardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?

Mortalitet hos personer med AST

Ett psykiskt hälsofrämjande program Eva Lundin Projektsamordnare YAM

TMR en social investering. Ht Katarina Laundy Frisenstam, leg psykolog, doktorand i medicin, Projektledare TMR

Digital teknik som social stimulans för äldre

Att åldras med kognitiva nedsättningar i dagens teknologiska landskap

Fysisk aktivitet och hjärnan

Att åldras med kognitiva nedsättningar i dagens teknologiska landskap

Falls and dizziness in frail older people

Särskilt boende för äldre Boendetider, trender och framtida utmaningar

Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting

Frigör anhörigas kraft - arbeta med välfärdsteknologi och e-hälsa tillsammans med anhörigvårdare

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

Förbättringsarbete Framgångsfaktorer?

Skånepanelen Medborgarundersökning September 2017 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator)

Stöd på nätet. Magnus Johansson. Socionom, Beroendecentum Stockholm Doktorand, Karolinska Institutet,

Vinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014

Ulrika Ferm fil dr, logoped

Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar. Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent

Åldrandet och äldrevården dagens och morgondagens utmaningar

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Utmattningssyndrom i primärvård om behandling och rehabilitering av personer med UMS

När en vardagsförändring är en förutsättning för återgång i arbete. Lena-Karin Erlandsson Arbetsterapeut, Docent

Hur gick det sen? En uppföljningsstudie av mammor och spädbarn med psykologiska problem. Stockholm Majlis Winberg Salomonsson

Bilaga 1. Resultat webbenkät Din journal på nätet

REAKTIONER OCH STRATEGIER I MÖTET MED MEDIA

En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa

Att hantera vardagen HUR KAN MAN OMSÄTTA FORSKNING OM VARDAGENS AKTIVITETER I PRAXIS?

SveDem Svenska Demensregistret

Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures

Birgitta Johansson, enheten för onkologi 1

Anhöriga en viktig samverkanspart i vård och omsorg

SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa

Stillasittande & ohälsa

Från ord till klinisk handling Praktisk användning av LUQSUS-K på individ-, grupp- och organisationsnivå inom Företagshälsovården

Internetbaserad behandling

Utvärdering av projektet ehälsalyftet från utvecklingsledares och chefers perspektiv 1 juni 2017

Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

Chefer i skottlinjen! Docent Christina, enheten för Intervention och implementeringsforskning inom arbetshälsa

Stressade studenter och extraarbete

Matematik och det nya medialandskapet

Anhörigas möte med vården: Betydelsefullt bemötande från vårdpersonal

Hjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd. Angelina Sundström

Smärta från nacken hos tandvårdspersonal Går det att undvika?

Arbets- och organisationspsykologi, vad är det?

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

MUNICIPAL CARE FOR OLDER PEOPLE. Elisabeth Häggström

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv.

Kan man designa en personcentrerad miljö?

partners. Att beskriva makarnas copingstrategier och avgöra vilka av dessa som bäst förutser makarnas depression.

The Swedish Family Care Competence Centre

Hälso- och sjukvårdsenheten

Hur ska vi ta hand om de allra äldsta i framtiden?

D MMMM YYYY 1 (7) Intervjumall

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Prismatiska glasögon till stor hjälp i tandvården och kanske i andra yrken?

Utmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen?

Vardagen. Ett aktivitetsperspektiv på vardag och hälsa Om hur vi gör och hur vi mår. Lena-Karin Erlandsson; Lunds universitet

ANNE-MARIA IKONEN PERSPEKTIV PÅ ETABLERINGSPROGRAMMET HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE. Nyanlända migranters röster

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB

Psykosociala metoder och stöd

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor

etjänster inom hälsa, vård och omsorg Redovisning av enkätresultat

REHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång

Transkript:

IKT - stöd till anhöriga till äldre närstående Aileen Bergström Adjunkt, Leg. Arbetsterapeut, PhD Karolinska Institutet aileen.bergstrom@ki.se

Aktuellt ämne: Stödet till anhöriga behöver öka omgående, varför inte genom statligt stöd till ett digitalt anhörigcentrum med expertstöd? Ohlsson, B. et al., DN. Debatt. Söndag, 27 augusti, 2017 (sid 6)

Varför är det viktigt att studera? Växande antal äldre samt anhöriga, anhöriga som en resurs Begränsade resurser Socialtjänstlagen: Kommunerna skyldig att erbjuda stöd till anhöriga Behov av att utveckla och implementera effektiva och tillgängliga interventioner för att stödja anhöriga Teknologins potential

Vad är IKT? Informations- och kommunikationsteknik (IKT) är den del av informationsteknik som bygger på kommunikation mellan människor. Datorn (internet, e-post, sociala medier) Telefon https://sv.wikipedia.org/wiki/informationsteknik

Har IKT- stöd till anhöriga till äldre närstående någon effekt?

Vad tror ni?

Har IKT- stöd till anhöriga till äldre närstående någon effekt? Tjaaaaa Det beror på!

Komplexitet av IKT stöd till Anhöriga- (baserad på Bonfenbrenns Ecological systems teori) individ micronivå mesonivå macronivå

FOKUS på olika faktorer som kan ev. påverka resultaten av IKT- stöd, tjänster och/eller produkter till anhöriga till äldre närstående

Det är en komplex fråga men svaret ska vara..

Det är en komplex fråga men svaret ska vara.. EVIDENSBASERAT!

VEM? VAD? HUR?

VEM? Anhöriga Närstående

VEM? Anhöriga kön förhållande sysselsättning bakgrund Närstående

Exempel på en studie: Kanada Kinesiska/Kanadensiska anhöriga till personer med Alzheimer (de flesta anhöriga var vuxna barn) Stödinsatser via internet: (6 månader), e-mail kontakter med terapueter samt tillgång till en webbportal (Kinesiska och Engelska) Utvärdering: Intervju samt enkäter för och efter interventionen till de 28 deltagarna Resultat: Inga signifikanta skillnader efter interventionen jämfört med innan vad gäller anhörigbörda. Men personer som ofta använde webbtjänsten hade en förbättring när det gäller upplevd börda. De som använde webbtjänsten mest uppfattade sig själva som om de hade sämre kompetens för att vara en anhörig. Yngre personer uppfattade sig själva som om de hade en lägre kompetens. Chiu, T., Marziali, E., Colantonio, A., Carswell, A., Gruneir, M., Tang, M., & Eysenbach, G. (2009). Internet-Based Caregiver Support for Chinese Canadians Taking Care of a Family Member with Alzheimer Disease and Related Dementia. Canadian Journal on Aging, 28(4), 323-336.

VEM? Anhöriga kön förhållande bakgrund Närstående diagnos

Parperspektiv

Exempel på en studie: USA Syftet var att minska depression hos anhöriga och deras närstående med stroke. (samtliga hade depression innan studien), men interventionen var riktad åt anhöriga. 38 par slumpmässigt placerade i en kontroll- eller interventionsgrupp. Interventionsgruppen fick tillgång till en webbplattform med t.ex. information och videofilmer, e-mejl kontakt, chat-site och plats att lämna meddelande. Interventionen varade 11 veckor. Mätningar var innan och efter interventionen, och 1 månad efter programmets avslut Resultatet: Signifikant förbättring av anhörigas depression i interventionsgruppen. Tendens till en förbättring för närstående. Långtidseffekt? Smith, G. C., Egbert, N., Dellman-Jenkins, M., Nanna, K., & Palmieri, P. A. (2012). Reducing depression in stroke survivors and their informal caregivers: A randomized clinical trial of a webbased intervention. REHABILITATION PSYCHOLOGY, 57(3), 196-206.

VAD? Vad är det för problem? Vad är det för behov? Vad är det för intervention? Vad är det för resultat man mäter?

VAD? Vad är det för problem? Vad är det för behov? Vad är det för intervention? Vad är det för resultat man mäter? Depression Anhörig-börda, stress Livskvalité, livstillfredsställelse Förmåga att handskas med problem Ens tro på sin egen förmåga Kunskap om samhällets tjänster

Exempel på en studie: USA Ett webbaserat stöd program inom företagshälsovård för arbetande anhöriga. De flesta vuxna barn och ny i rollen som anhörig < 1 år. Syftet: att handskas med stress och känslor och få information om diverse resurser. Programmet innehåller text, filmer, övningar samt diskussionsforum med andra och en hjälpperson. Programmets längd = 6 veckor, 25 anhöriga per grupp, Mätningar innan, efter, och 6 månader efter programmets avslut men enbart 31% deltog i utvärderingen. Positiva resultat efter 6 månader vad gäller minskad stress på jobbet, anhörigkompetens, och ens tro på sin egen förmåga. Kuhn, D., Hollinger-Smith, L., Presser, J., Civian, J., & Batsch, N. (2008). Powerful Tools for Caregivers Online: An Innovative Approach to Support Employees. Journal of Workplace Behavioral Health, 23(1-2), 51-69. doi: http://dx.doi.org/10.1080/15555240802188630

VAD? Vad är det för problem? Vad är det för behov? Vad är det för intervention? Vad är det för resultat man mäter?

Interventioner den aktiva substansen? Psykosociala interventioner - samtal, stöd, råd Psykologiska interventioner - terapi /rådgivning Socialt stöd Utbildning och information Hälsofrämjande

Exempel på en studie: Från Irland Kvalitativ intervjustudie 14 anhöriga (gifta) till personer med demenssjukdomar Telefonstöd (med internet) ( voice over internet service ) Anhöriga använde sig av telefonen och kunde tacka ja eller nej till att delta. Samtalen var 2x/vecka, 30 min/per tillfälle, under 6 veckor. Informationsföreläsning om ca 3-5 minuter Ämnet var baseradat på tidigare intervjuer med gruppen och handlade om sjukdomen, minnesproblematik, hjälpmedel, vikten av att vara aktiv, säkerhet, osv. Diskussion tillsammans via telefonen efter föreläsning. Resultat: Bra information och lätt att använda svårt att hitta rätt på nätet. McHugh, J. E., Wherton, J. P., Prendergast, D. K., & Lawlor, B. A. (2012). Teleconferencing as a Source of Social Support for Older Spousal Caregivers: Initial Explorations and Recommendations for Future Research. American Journal of Alzheimer's Disease & Other Dementias, 27(6), 381-387. doi: 10.1177/1533317512453491

VAD? Vad är det för problem? Vad är det för behov? Vad är det för intervention? Vad är det för resultat man mäter?

Vad har du eller de anhöriga du jobbar med för behov?

Vad är det för behov anhörig har? Individualiserade insatser! t.ex. Balans i vardagen Sociala kontakter Minska stress Öka själv-förtroende Öka motivation Information Uppmuntran

Exempel på en studie: Sverige Kvalitativ intervjustudie Syftet: att identifiera anhörigas syn på användning och information angående produkter, teknologi och web-baserade tjänster. 10 personer intervjuades, varav 7 kvinnor, (53-83 år) samboende med en närstående. Resultat: De upplevde: att teknologi, produkter och web-baserade tjänster var nödvändiga för ett aktivt liv att teknologin både underlättar och försvåra bristande information angående olika produkter, teknologi, och tjänster ingen stor intresse av web-baserade tjänster bristande kompetens vad gäller hur man använder teknologin men viktig med information. Edlund, C., & Bjorklund, A. (2011). Family caregivers' conceptions of usage of and information on products, technology and Web-based services. TECHNOLOGY AND DISABILITY, 23(4), 205-214.

HUR? IKT

HUR? IKT för olika ändamål:

HUR? IKT för olika ändamål: som stödjer oberoende boende, t.ex. larm, sensorer Information-/utbildning eller terapi via internet och telefon stöd till sociala kontakter som stödjer vård

HUR? IKT Web/internetbaserad/Sociala medier/e-mejl Telefoni (vanliga, konferenstelefoni, videotelefoni)

HUR? IKT Webb/internetbaserad/Sociala medier/e-mejl Telefoni (vanliga, konferenstelefoni, videotelefoni) Ny introducerad teknologi eller befintlig

HUR? IKT Web/internetbaserad/Sociala medier/e-mejl Telefoni (vanliga, konferenstelefoni, videotelefoni) Ny introducerad teknologi eller befintlig Grupper /individuellt Synkront eller a-synkront

Exempel på en studie: USA 73 Anhöriga till personer med stroke deltog i en web-baserad intervention Caring Web. De flesta var nybörjare vad gällde internet. Programmets innehåll lankade till webbsiter (stroke, bl.a.), information och råd, e-mejl till ett rehab team, och e-mejl till gruppen. Anhöriga använde sig av programmet 1-2 timmar i veckan i snitts Resultat: Inga signifikanta skillnader vad gäller depression eller livstillfredsställelse mellan interventions- och kontrollgruppen (3, 6, 9, & 12 månader efter). Men efter 1 år använde personer med stroke i interventionsgruppen mindre sjukhusvård och hade färre inläggningar på vårdhem jämfört med kontrollgruppen. Pierce, L. L., Steiner, V. L., Khuder, S. A., Govoni, A. L., & Horn, L. J. (2009). The effect of a Webbased stroke intervention on carers' well-being and survivors' use of healthcare services. Disability & Rehabilitation, 31(20), 1676-1684. doi: 10.1080/09638280902751972

Vad behöver du eller de anhöriga du jobbar med ta hänsyn till vad gäller stöd via IKT?

Hur ska man tänka?

Hur ska man tänka?

Hur ska man tänka?

Hur ska man tänka? Problem & behov

Hur ska man tänka? Problem & behov

Hur ska man tänka? Problem & behov Tjänster, utbildning, stöd

Hur ska man tänka? Problem & behov Tjänster, utbildning, stöd

Hur ska man tänka? ALLT ska passa ihop! Problem & behov Tjänster, utbildning, stöd

REFERENS: Bergström, A. L., & Hanson, E. (2017). An integrative review of information and communication technology based support interventions for carers of home dwelling older people. Technology and Disability, 29, 1-14. doi:10.3233/tad-160158 Sök på google scholar: Bergström AND Hanson AND 2017 AND technology

TACK! Frågor?