etjänster inom hälsa, vård och omsorg Redovisning av enkätresultat

Transkript

1 etjänster inom hälsa, vård och omsorg Redovisning av enkätresultat

2 Översikt 3 av 4 svenskar är emogna Kvinnor leder ehälsoutvecklingen Förtroendet för läkaren är intakt, men andra informationskällor utmanar Internet besvarar (nästan) alla frågor En av åtta som söker hälsoinformation på internet utnyttjar den internationella arenan Diskussionsforum viktigaste informationskällan för många unga Potential för miljardtillväxt på den svenska hälsoapp-marknaden etjänster för omsorg: stort gap mellan intresse och användning Hög tid för utökad e-kommunikation i vården

3 Svenskarna och internet oktober av 4 svenskar är emogna

4 Internetanvändningen i den svenska befolkningen 16-85, oktober % 80% 60% 40% 20% 0% 100% 100% 98% 100% 95% Födda % 41% 61% Födda Födda % Högskola Gymnasium Grundskola

5 Hur ofta används internet? 80% 75% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Varje dag eller så gott som varje dag 6% 5% Flera gånger i veckan Någon gång i veckan 3% Mer sällan 11% Aldrig

6 Har sökt hälsoinformation på internet. Svenska befolkningen 16-85, okt % 80% 60% 40% 20% 0% 74% Födda % 94% 49% 71% 79% 11% 35% Födda Födda % Högskola Gymnasium Grundskola

7 Smartphone-ägande i den svenska befolkningen 16-85, oktober % 80% 60% 40% 20% 0% 62% Födda % 59% 15% 41% 43% 6% 7% Födda Födda % Högskola Gymnasium Grundskola

8 Användning av sociala medier i den svenska befolkningen 16-85, okt % 80% 60% 40% 20% 0% 96% Födda % 86% 33% 55% 55% 11% 20% Födda Födda % Högskola Gymnasium Grundskola

9 En schematisk bild av internetvanan i Sverige 1 1: emogna (76%) Födda Födda Födda Högskola Gymnasium Grundskola

10 Slutsatser 3 av 4 svenskar är idag att betrakta som emogna, i betydelsen att de använder internet på ett kvalificerat sätt, och kan förväntas kapabla att ta del av de många nya möjligheter som nätet erbjuder ur olika aspekter, inklusive hälsotjänster. Den fjärdedel av svenskarna som inte är emogna idag är till största delen lågutbildade äldre (66+). I synnerhet det digitala utanförskapet, människor som inte alls använder internet, hör till övervägande delen till denna grupp. Framförallt är äldre kvinnor överrepresenterade i det digitala utanförskapet.

11 5 viktiga grupper Livspusslarna Yrkesarbetande människor med minst ett hemmaboende barn Early adopters Svarande som motionerar minst 2 gånger i veckan, får hälsoinformation man litar till från t ex kostrådgivare, hälsocoach, personlig tränare eller liknande som man vänder sig till privat, samt söker hälsoinformation på internet minst någon gång i månaden Anhörigvårdare Tar idag hand om minst en vårdbehövande anhörig (snitt: 3-5 besök/ månad) Kroniker Har någon långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan och/eller de dagliga aktiviteterna Det digitala utanförskapet Människor som inte använder internet

12 Profilering av de 5 grupperna Sverige år Early Adopters Livspusslare Anhörigvårdare Kroniker Andel av urvalet 100% 29% 9% 9% 13% 11% Ca antal i bef Medelålder Ca antal vårdbesök/år % 99% 100% 94% 79% 0% Smartphone 41% 53% 58% 40% 35% 5% Typisk huhållsinkomst Typisk utbildning 30-45t 45-60t 30-60t 30-45t 15-30t 0-15t Högskola Digitala utanförskapet Internetanvändning Gymnasium Gymnasium Gymnasium Gymnasium Grundskola

13 Köns- och åldersprofil på de olika grupperna Alla svarande 9% 8% 23% 24% 17% 18% Livspusslare 34% 39% 12% 15% Early adopters 26% 11% 41% 18% Anhörigvårdare 9% 4% 39% 19% 20% 11% Kroniker 15% 8% 33% 24% 15% 6% Digitala utanförskapet 45% 22% 16% 17% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Äldre kvinna (66-85) Äldre man (66-85) Medelålders kvinna (36-65) Medelålders man (36-65) Ung kvinna (16-35) Ung man (16-35)

14 Utbildningsprofil på de olika grupperna Alla svarande 19% 45% 36% Livspusslare 6% 55% 38% Early adopters 10% 48% 42% Anhörigvårdare 17% 39% 45% Kroniker 28% 45% 27% Digitala utanförskapet 50% 26% 25% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Grundskola eller motsvarande Gymnasium eller motsvarande Högskola

15 Internetanvändning i de olika grupperna 99% Livspusslare Anhörigvårdare 94% 100% Early adopters 89% Alla Digitala utanförskapet 0% 79% Kroniker

16 3 av 4 internetanvändare har internet som en källa till hälsoinformation

17 Har sökt hälsoinformation på internet. Svenska befolkningen 16-85, okt % 80% 60% 40% 20% 0% 74% Födda % 94% 49% 71% 79% 11% 35% Födda Födda % Högskola Gymnasium Grundskola

18 Andel som sökt hälsoinformation i de olika grupperna (Bas: samtliga svarande) 82% Livspusslare Anhörigvårdare 83% 100% Early adopters 68% Alla Digitala utanförskapet 0% 65% Kroniker

19 Hur ofta söks information på internet? (Bas: de som sökt information på internet) 80% 70% 68% 60% 50% 40% 30% 20% 20% 10% 0% Någon eller några gånger per år 1-2 gånger i månaden 6% 3-5 gånger i månaden 2% 6-9 gånger i månaden 5% 10 gånger i månaden eller mer

20 Early Adopters Kvinnor leder ehälsoutvecklingen

21 Andel som sökt hälsoinformation på Internet 98% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kvinna Man

22 Förtroendet för läkaren är intakt, men andra informationskällor utmanar

23 Vem kan man lita på? (Bas: de som någon gång får hälsoinformation från respektive källa) Hur hög tilltro sätter du till hälsoinformation...från din läkare 54% 40%...från sjukvårdsupplysningen 38% 50%...från specialtidskrifter för särskilda diagnoser 20% 49%...från kostrådgivare, hälsocoach, personlig tränare eller liknande, som du vänder dig till privat...från vänner och bekanta 16% 10% 41% 53%...som du själv letar upp på internet 10% 59%...från hälsotidskrifter som "Må Bra" och liknande...från allmänna nyhetsmedier (tidningar, tidskrifter, TV) 5% 3% 30% 42% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Mycket hög tilltro Ganska hög tilltro

24 Läkaren behåller tilliten, men får konkurrens 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel som får hälsoinformation som de åtminstone fäster ganska stor tilltro vid, från: Sin läkare Egen internetsökning Kostrådgivare, hälsocoach, personlig tränare eller liknande, som man vänder sig till privat Födelseår

25 Andel med mycket högt förtroende för hälsoinformation från egna läkaren 47% Livspusslare Anhörigvårdare 52% 59% Early adopters 52% Alla Digitala utanförskapet 52% 55% Kroniker

26 Man vs Machine vem tar hem spelet? Idag finns datorer som blixtsnabbt kan läsa och utvärdera stora mängder information. De besegrar de bästa människorna i både schack och frågesport. Just nu utvecklas en dator som ska användas för medicinsk diagnosticering. Tänk dig att du behöver behandlas för en åkomma. Om en mänsklig läkare och en sådan diagnosticeringsdator gör olika bedömning av vilken behandling du bör få, baserat på all tillgänglig information, vilken behandling skulle du då välja?

27 Skulle du följa läkarens eller datorns rekommendation? Vet ej 9% Datorn 11% Vet ej 6% Datorn 26% Läkaren 80% Läkaren 68% Samtliga Unga (16-25) smartphone-ägare

28 Internet besvarar (nästan) alla frågor

29 Den som söker skall finna 051: Hur väl lyckas du hitta den information du söker när du söker online efter hälsoinformation? 2% 0% 41% 57% Hittar alltid eller nästan alltid den information jag söker Hittar oftast den information jag söker Hittar oftast inte den information jag söker

30 Oavsett vad som söks på internet så hittas informationen 100% 80% 60% 40% 20% 0% Hittar oftast den information jag söker Hittar alltid eller nästan alltid den information jag söker Vilken typ av information har man sökt?

31 En av åtta som söker hälsoinformation på internet utnyttjar den internationella arenan

32 Varifrån kommer informationen? (Bas: de som söker hälsoinformation på internet) Svenska officiella hälsositer som t ex sjukvårdsrådgivningen.se 66% Andra svenska hälsorelaterade siter 32% Svenska diskussionsforum om hälsa och vård Internationella hälsositer som t ex Patients Like Me Internationella diskussionsforum om hälsa och vård Sociala medier som t ex Facebook Annan plats 19% 10% 6% 5% 23% 0% 20% 40% 60% 80% 100%

33 Andel som oftast får sin hälsoinformation från svenska officiella siter som sjukvårdsupplysningen.se (Bas: de som söker hälsoinformation på internet) 74% Livspusslare Anhörigvårdare 73% 75% Early adopters 66% Alla Digitala utanförskapet N/A 61% Kroniker

34 Andel som oftast får sin hälsoinformation från internationella siter (Bas: de som söker hälsoinformation på internet) 15% Livspusslare Anhörigvårdare 19% 16% Early adopters 13% Alla Digitala utanförskapet N/A 12% Kroniker

35 Diskussionsforum är den viktigaste informationskällan för många unga

36 Andel av de svarande som oftast hittar sin hälsorelaterade information på svenska eller internationella diskussionsforum (Bas: de som söker hälsoinformation på internet) 30% 25% 25% 20% 15% 12% 10% 5% 4% 0% Äldre (66-85) Medelålders (36-65) Ung (16-35)

37 Unga har mer avspänd attityd till att dela hälsoinformation på internet (Bas: internetanvändare/ nätanvändare som lagt upp info om egna hälsan) 60% 50% 40% Har du någon gång delat information på internet om vad du äter, hur mycket du tränar, din vikt eller liknande 30% 20% 16% 27% 23% Har du någon gång skrivit något på internet om din hälsa eller vård 10% 0% 7% 1% Äldre (66-85) 7% Medelålders (36-65) Ung (16-35) Oroar du dig för att information om din hälsa som du själv lägger upp på internet skulle kunna spridas eller ses av fel personer?

38 Stort intresse för att monitorera egna hälsan Potential för mijardtillväxt på den svenska hälsoappmarknaden

39 1 av 3 smartphoneägare använder hälsoappar idag (Bas: smartphone-ägare) Har du använt något program till din mobiltelefon som har med din hälsa att göra (t ex kondition, sömn, näringsintag)? 35% 32% Ja Nej, men kan tänka mig 33% Nej, och kan inte tänka mig

40 Skulle du vara intresserad av att själv bättre kunna följa din egen hälsa, till exempel din kondition, ditt näringsintag eller ditt blodtryck, via till exempel din dator eller mobiltelefon? (7-gradig: Nej, inte alls Ja, absolut) 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 46% 37% 17% Ja (5-7) Delvis (3-4) Nej (1-2)

41 Intresse för att bättre följa egna hälsan via mobil eller dator 57% Livspusslare Anhörigvårdare 51% 67% Early adopters 54% Alla Digitala utanförskapet 37% 53% Kroniker

42 Skulle du vara intresserad av att själv bättre kunna följa din egen hälsa, till exempel din kondition, ditt näringsintag eller ditt blodtryck, via till exempel din dator eller mobiltelefon? 54% 60 3 Intresse bland svarande Genomsnittlig betalningsvilja (kr/mån) Potentiell branschomsättning (miljarder kr/år)

43 etjänster för omsorg: stort gap mellan intresse och användning

44 Hur stort är intresset för anhörigvård? Ja 18% Jag önskar att jag hade bättre information om mina nära anhörigas vårdbesök och hälsa 29% Bland anhörigvårdare 44% 65% Inte alls Bland utlandsfödda

45 Idag finns teknisk utrustning som gör det möjligt att hålla uppsikt över anhörigas hälsotillstånd på distans. Det går till exempel att se om anhöriga har tagit sina mediciner, fallit och slagit sig i hemmet, eller har normal hjärtrytm. Är du själv intresserad av att använda någon eller några sådana tjänster för att hålla uppsikt över anhörigas hälsotillstånd?

46 78% Andel av de som idag inte har vårdbehövande anhöriga som säger att de skulle vara intresserade av distanstjänster, om de hade vårdbehövande anhöriga

47 Andel av de som idag inte har vårdbehövande anhöriga som säger att de skulle vara intresserade av distanstjänster, om de hade vårdbehövande anhöriga (7-gradig skala: Nej, inte alls Ja, absolut) 70% 60% 59% 50% 40% 30% 20% 10% 19% 22% 0% Ja (5-7) Något (3-4) Nej (1-2)

48 33% Andel av de som idag har vårdbehövande anhöriga som säger att de skulle vara intresserade av distanstjänster

49 Andel av de som idag har vårdbehövande anhöriga som säger att de skulle vara intresserade av distanstjänster (7-gradig skala: Nej, inte alls Ja, absolut) 70% 66% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 22% 12% Ja (5-7) Något (3-4) Nej (1-2) Gör el använder redan 1%

50 72% Andel av de som idag inte själva behöver regelbunden omsorg som säger att de skulle vara intresserade av att deras anhöriga använde distanstjänster, om de var i behov av omsorg

51 44% Andel av de som idag själva behöver regelbunden omsorg som säger att de skulle vara intresserade av att deras anhöriga använde distanstjänster

52 Skulle du själv vara intresserad av att någon eller några av dina anhöriga använde den här typen av tjänster för att hålla uppsikt över ditt hälsotillstånd? (Bas: de som idag behöver omsorg) (n: 70) 60% 55% 50% 44% 40% 30% 20% 10% 0% 1% Ja Nej De använder redan en liknande tjänst

53 Skälen att själv inte vilja använda distanstjänster för omsorg. (Bas: de som inte är intresserade av sådana tjänster) Det är vårdens ansvar att ta hand om sådant 25% Jag har för lite tid Jag skulle känna ett för stort ansvar Det skulle vara integritetskränkande för motparten Jag litar inte på att tekniken fungerar Jag tror inte jag är tillräckligt bra på teknik för att kunna använda den här typen av tjänster Annat skäl Vet ej/vill ej uppge 7% 13% 16% 9% 11% 13% 36% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40%

54 Annat skäl bland svarande som INTE har vårdbehövande anhöriga

55 Annat skäl bland svarande som HAR vårdbehövande anhöriga

56 Skälen att inte vilja att ens anhöriga använder distanstjänster för omsorg (Bas: de som inte är intresserade av detta) Det är vårdens ansvar att ta hand om sådant Jag vill inte att mina anhöriga ska behöva ta det ansvaret Mina anhöriga har inte tid att använda den typen av tjänster Mina anhöriga är inte tillräckligt duktiga på teknik för att kunna använda den typen av Det skulle kännas integritetskränkande 4% 6% 20% 25% 32% Jag litar inte på att tekniken fungerar 12% Annat skäl 25% Vet ej/vill ej uppge 11% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35%

57 Fördelar med distanstjänster. (Bas: de som är intresserade av denna typ av tjänster) Det skulle spara mig tid Tekniken kan ge mig information som jag inte kan få på något annat sätt Mina anhöriga bor så långt bort att jag har svårt att hålla uppsikt över dem på annat sätt 34% 31% 36% Det skulle göra mig lugnare att alltid ha uppsikt 64% Annan fördel 9% Vet ej/vill ej uppge 6% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70%

58 På ett ungefär, hur mycket skulle du vara villig att betala privat för att ha tillgång till den här typen av tjänster? (Bas: de som är intresserade) 30% 27% 25% 20% 15% 20% 12% 18% 12% 10% 5% 5% 7% 0%

59 etjänster för anhörigvård potential miljardbransch 33% Intresse bland svarande som har minst en vårdbehövande anhörig Genomsnittlig betalningsvilja (kr/mån) Potentiell branschomsättning (miljarder kr/år)

60 Hög tid för utökad e- kommunikation i vården

61 Vissa företag och organisationer erbjuder internettjänster där du kan ladda upp, lagra och uppdatera din hälsoinformation. Det kan röra sig om sådant som testresultat, mediciner, läkarbesök, eller annan hälsoinformation. Du får ett användarnamn och lösenord så att bara du kan se informationen som lagras. Vad är din inställning till att använda den här typen av tjänst?

62 Intresse för hälsoportal (7-gradig skala: Nej, inte alls Ja, absolut) 60% 50% 49% 40% 30% 20% 24% 27% 10% 0% Intresserad (5-7) Visst intresse (3-4) Inte intresserad (1-2) 1% Gör el använder redan

63 Intresset för hälsoportal i olika grupper 63% Livspusslare Anhörigvårdare 46% 74% Early adopters 50% Alla Digitala utanförskapet 23% 47% Kroniker

64 Blandad bild av vårdens informationshantering (7-gradig skala: Instämmer inte alls Instämmer helt) 60% 50% Mina olika vårdkontakter har en tillräckligt bra kommunikation sinsemellan 51% 60% 50% Den svenska sjukvården behöver bli betydligt bättre på att använda modern informationsteknik 54% 40% 40% 30% 23% 26% 30% 24% 23% 20% 20% 10% 10% 0% Instämmer (5-7) Instämmer i viss grad (3-4) Instämmer inte alls (1-2) 0% Instämmer (5-7) Instämmer i viss grad (3-4) Instämmer inte alls (1-2)

65 Skulle du vara intresserad av att kunna skicka information som du själv samlar in om din egen hälsa direkt till din läkare/vårdcentral, via till exempel din telefon? (Bas: de som är intresserade av att bättre kunna följa sin hälsa via dator eller mobil (54%)) 60% 50% 53% 40% 30% 20% 22% 26% 10% 0% Ja (5-7) Delvis (3-4) Nej (1-2)

66 Avvägningen mellan integritet och tillgänglighet viktig framtidsfråga 60% 50% 40% 30% 20% 10% Oroar det dig att information om din hälsa som vården lagrar elektroniskt skulle kunna spridas eller ses av fel personer? (7-gradig skala: Nej, inte alls Ja, mycket) 0% Ja (5-7) I viss grad (3-4)

67 Oroar det dig att information om din hälsa som vården lagrar elektroniskt skulle kunna spridas eller ses av fel personer? 46% Livspusslare Anhörigvårdare 43% 36% Early adopters 42% Alla Digitala utanförskapet 28% 47% Kroniker

68 Majoritet intresserade av webbaserad kommunikation med vården Tittat på dina medicinska testresultat online? Skickat eller fått epost från din läkare? Förnyat ett läkemedelsrecept via internet? Alla svarande som anv. internet Har gjort Skulle vilja Early adopters Har gjort Skulle vilja 7% 36% 12% 50% 14% 40% 20% 53% 12% 49% 19% 58%

69 Hälften av de unga diskuterar sin hälsa på nätet Har du någon gång Delat information på internet om vad du äter, hur mycket du tränar, din vikt eller liknande? Delat information på internet om någon kronisk sjukdom eller funktionsnedsättning som du har? Gått med i någon online-grupp för att diskutera och utbyta erfarenheter kring din egen hälsa? Alla svarande som anv. internet Har gjort Kan tänka mig Early adopters Har gjort Kan tänka mig 19% 16% 41% 15% 6% 21% 9% 32% 6% 21% 18% 33%

70 Sammanfattande slutsatser

71 Sammanfattande slutsatser 3 av 4 svenskar i åldern är idag att betrakta som emogna, i betydelsen att de använder internet på ett kvalificerat sätt, och kan förväntas kapabla att ta del av de många nya möjligheter som nätet erbjuder ur olika aspekter, inklusive hälsotjänster. En stor del av den här gruppen använder redan idag olika typer av etjänster för att hålla koll på sin egen hälsa. Den fjärdedel av svenskarna som inte är att betrakta som e-mogna utgörs till största delen av lågutbildade äldre. Framförallt äldre kvinnor använder internet i liten utsträckning idag.

72 Sammanfattande slutsatser Den svenska ehälso-arenan kännetecknas idag av två stora gap: Ett användningsgap : många fler uttrycker ett intresse av att använda olika typer av etjänster för att hålla koll på sin egen och anhörigas hälsa, än vad som faktiskt använder tjänsterna ifråga. Detta gäller till exempel etjänster för anhörigvård samt individuella hälsoportaler. Ett möjlighetsgap : det finns ett stort intresse för en mer kvalificerad elektronisk interaktion med vården, än vad dagens system möjliggör Dessa två gap gör det rimligt att anta att utvecklingen på ehälso-området kan komma att gå fort när information om redan existerande möjligheter börjar spridas, samt om/när systemen anpassas för nya möjligheter Ännu så länge behåller den officiella hälsoinformationen och läkarkåren sin dominerande ställning både vad gäller förtroende och som källa till information. Om möjlighetsgapet fortsätter vidgas är det dock sannolikt att denna position kommer att utmanas allt mer

73 Var vi är: Informationsdigitalisering och integration Nuläget Finans Bygg Hälsa Vad vågar vi tro om utvecklingen de kommande åren inom hälsoområdet när Watson Healthcare kliver in på banan i detta tidiga skede av hälsoinformationsrevolutionen?

74 De två ehälsogapen idag och imorgon Användning idag Möjligt idag Intresse Dagens situation Användning av etjänster Intressegap Möjlighetsgap Morgondagens situation, utan systemreform Konflikt! Möjlighetsgap

75 Om undersökningen Undersökningen genomfördes via telefon till ett representativt (kön, ålder, region) urval av svenskar i åldern år under perioden 6-25 oktober Antalet svar var 1039 Svarsfrekvensen var 39% Intervjuerna genomfördes av MIND Research på uppdrag av Kairos Future Undersökningen genomfördes som en del i projektet Opinion Hälsa Kontakt: Mats Olsson, Director Health and Healthcare, mats.olsson@kairosfuture.com