Uppdatering / state-of-the-art ADHD, ASD, DCD

Relevanta dokument
Hur kan beteenden påverkas av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och hur möter man det på bästa sätt

EXPERTFÖRELÄSNING 09:10 A4 förstå och neurologiska förändringar vid neuropsykiatriska (NPF) som utgångspunkt för

NPF - vart är vi på väg?

Utveckla bättre stöd och hjälp till elever med svårigheter i skolan utifrån den senaste neuropsykiatriska forskningen SVEN BÖLTE

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Grundkurs om NPF för skolan

Marie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober Dagens agenda

Ny behandling vid autism

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Vad är ADHD, finns det en koppling till enures? Hur hjälper man barnen?

VARFÖR MEDFÖR ADHD ÖKAD RISK FÖR KRIMINALIET OCH UTSATTHET?

Marie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF 19 september Dagens agenda

ASD: Autismerna.

Välkommen till Temadag om problematisk frånvaro

AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst

Välkommen till Grundkurs om NPF

NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSHINDER PÅ UNIVERSITETET

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP

Om autism information för föräldrar

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

ADHD, NEUROPSYKOLOGISKA FUNKTIONER OCH SKOLPRESTATIONER

Grundkurs om NPF för skolan

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av?

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni

ki.se/kind. Leo Kanner * Vad ingår i begreppet autismspektrumtillstånd & Nya diagnoskriterier inom DSM 5.

Sidan 1. Om adhd - för släkt och vänner

Steve Berggren 1

Fragil X. Genetik, diagnostik och symptom. A marker X chromosome Am J Hum Genet May;21(3): Fragilt X - Historik. Förekomst av fragilt X

Autism en introduktion

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

ADHD & Beroendesjukdom

Neuropsykiatri och diabetes

Lindrig utvecklingsstörning

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet Bruno Hägglöf

Långtidsuppföljning av män med Asperger syndrom

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Utveckling av standardiserade

Tidiga tecken på autismspektrumtillstånd

Välkommen till Utbildning i NPF och ett lösningsfokuserat förhållningssätt

* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

Peik Gustafsson, Nóra Kerekes, Henrik Anckarsäter, Paul Lichtenstein, Christopher Gillberg, Maria Råstam

Lära på egna villkor utmaningar och utveckling

Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014

Autismspektrumstörningar - Del 2 Underliggande genetiska faktorer

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för?

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund

Barn och ungdomar med adhd

* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida

Aspergers syndrom - en introduktion. Historik. Diagnos Presentation. Historik. Historik. Jill Carlberg Söderlund

varför, när och vad? Beteendeinterventioner för barn med autism Lars Klintwall leg psykolog, PhD, lektor Stockholms Universitet & Inside Team

Välkommen till Grundkurs om NPF

ADHD från 8-18 års ålder

* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida

Ätstörningar vid fetma

Autismspektrumstörningar Autism Spectrum Disorders (ASD) Mia Ramklint

Depression, kognition och åldrande. Alexandra Pantzar, Doktorand i psykologi Aging Research Center

Pervasive Refusal Syndrome (PRS)

Neuropsykiatri i förskolan

Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi?

Koncentrationssvårigheter. Luckan , Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Medicin Vad är. Viktigt att tänka på AD H D. Förord. kan Behandla. Hur k. Samsjuklighet. flickor s

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Barns och ungas hälsa

ESSENCE-dag 2. Läkarens arbete. /Elisabeth Fernell. Utvecklingsneurologiska enheten, Barnkliniken, Skaraborgs sjukhus, Mariestad

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos din son eller dotter med autism? Vad oroar du dig mest för?

Selektiv mutism och dess behandling

Erik Belfrage Barn- och ungdomsläkare. Stockholm

Diabetes typ 1 och neuropsykiatriska sjukdomar. Charlo(e Nylander Barn- och Ungdomsläkare Sörmland

Genomic Era. Vad är autism? Tvillingstudier. Genetiska Riskfaktorer för neuropsykiatriska funktionshinder

Universitetsstudier, kommunikation och NPF/ESSENCE. Jakob Åsberg Johnels ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT)

ADHD hos skolbarn från risk till frisk. Josef Milerad Skolöverläkare, Lidingö stad universitetslektor Inst. kvinnors och barns hälsa

Framgångsrik behandling vid samsjuklighet och samtidigt missbruk hos unga

1. Diagnosen ADHD. Barn och ungdomar med ADHD. Översikt av föreläsningen

A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt

Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad?

Att samarbeta kring barn och ungdomar med ADHD

Autismspektrumtillstånd och tvångssyndrom

Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL

Social färdighetsträning i grupp (SFTG)

Välkommen till Föreläsning om bemötande vid NPF

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer

Hur kan man förebygga demens?

ANN SIMMEBORN FLEISCHER 9 MARS

Komplementär behandling vid ADHD

Autism en introduktion

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Transkript:

Uppdatering / state-of-the-art ADHD, ASD, DCD SVEN BÖLTE Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet (>KIND<) Avdelning för neuropsykiatri Inst. för kvinnors & barns hälsa & BUP Stockholm, Centrum för psykiatriforskning CAP Research Center, SE-11330 Stockholm www.ki.se/kind; sven.bolte@ki.se Program Aktuellt & allmänt om NPFs (ASD, ADHD, DCD) Diagnostik/prevalens Genetik & miljö Neurobiologi & kognition Intervention 1

Neurodevlopmental Disorders (NPF) DSM-5 (ICD-11) Utvecklingsstörning [1-2%] Kommunikationsstörningar (t ex språkstörningar) [5%] Autismspektrumtillstånd (AST) [1-2.5%] ADHD [~5%] Inlärningsproblem (t ex dyslexi) [~5-10%] Motoriska störningar (t ex DCD, tics, Tourettes) [~5%] ~10-15% prevalens (enligt DSM-5/ICD-11, andra definitioner omfattar ev fler, t ex CP, gen. syndrom, tvång) Paraplykoncept NPF: varför? Annorlunda neurologisk utveckling/utrustning/mognad Olika kognitionshandikapp (språk, motorik, uppmärksamhet etc.) Medfödd/tidig debut (ibland senare) och kronisk förlopp Oförmåga, inte ovilja ( osynlig ) Kan inte botas idag (vissa bör inte botas )? Målsättningen vid insatser = hjälp med att förhindra dåliga konsekvenser (t ex psykiatrisk komorbiditet), öka livskvalitet & adaptiv funktionsförmåga, kompensation för svårigheter, anpassning av miljön, öka möjligheter för inlärning/utveckling 2

NPF normal eller sjuk? Normal, men annorlunda / extrema (neurodiversitet)= många Sjuk = få NPF inte triviala: ASD & död i förtid - OR = 2.56 (1.5-40) - För alla ICDkategorier - Nervsystem OR=7.49 - Suicid OR = 7.55-16 år förkortad medellivslängd 3

ADHD: Lite spring i benen? Diagnos individ ICF- & ICF-CYmodellen 4

ICF Core sets för ADHD & ASD ICF (core sets) i ICD-11 5

http://www.icf-core-sets.org sven.bolte@ki.se Tre dimensioner of NPF Psykopatologi, förändrat/avvikande beteende Symptom Objektiv verklighet Subjektiv verklighet Funktion Livskvalitet Bild modifierad enligt M. Döpfners föreläsning som en del avthe 9th ADHDdiscussions i Frankfurt am Main den 5maj 2012. 1. Danckaerts M et al. Eur Child Adolesc Psychiatry 2010;19: 83 105. 2. Coghill D et al. J Child Psychol Psychiatry 2009;50:544 561. 3. Conners CK. Adv Stud Med 2003;3(5C):442 446. 6

Livskvalitet & NPF Självskattning /första perspektivet! Extra viktigt för NPF & flest forskning inom NPF Validitet? Experienced sampling! Föräldrarskattningar och självskattningar, NPF vs neurotypiskt 2-3:1 NPF, flickor & pojkar X-Kromosomet? Är XX protektivt? Andra förklaringar? Underdiagnostisering av flickor? Har vissa NPF ett annat utseende bland flickor? Mer jämt för broader phenotypes 7

Kön & NPF (exempel ASD) Kvinnlig ASD fenotyp? (anekdoter) Mindre RRBs Social camouflage Fler internalizing svårigheter (enbart hos LF ASD) Ev starkare central koherens (blocktestet) Ev bättre exekutiva funktioner Fler genetiska och neurologiska förändringar ADHD & ASD diagnoser i Stockholms län bland barn och ungdomar år 2011-2016 DCD (APA, 2013)= 5-6% (5-11 åringar), 1.8 % grav, 3% mild/misstänkt (vid 7 år) 8

Några faktorer som påverkar diagnosfrekvens Medvetenhet & kunskap Vårdprioriteringar / vårdpolicy Skolpolitik/-pedagogik Omdiagnostisering Förväntningar & krav på funktion och hälsa Tolerans för annorlundahet / avstigmatisering Biologiska miljöfaktorer Ökande oklara, icke tillgodosedda hjälpbehov Inga (få) alternativ till klinik (ingen capacity building ) Tillgång till vård/resurser ( diagnostic upgrading ) ASD (A) Bestående svårigheter i socialkommunikation/interaktion (övergripande, tex) (B) Stereotypa, repetitiva mönster (min. 2) (C) Debut under tidig (neuro)utvecklingen, men manifesteras ev senare eller är maskerat i senare livet pga strategier. (D) Orsakar social exklusion eller/och låg prestation (skola, jobb etc.) (E) Finns ingen annan/bättre förklaring SPECIFIKATIONER 9

Andra ASD specifikationer Med/utan utvecklingsstörning Med/utan språkstörning (språkutveckling, språknivå) Med/utan känd genetisk/medicinsk sjukdom ELLER bekant miljöfaktor Komorbiditet med andra NPF/mentala tillstånd Med/utan katatoni (F06.1) 10

Motorisk koordinationsstörning (A) Inlärning och utförande av motoriska färdigheter ej åldersadekvat, klumpighet, fin- och grovmotoriska problem (B) Störningar inskränker adaptiva förmågor (hemma, skola/jobb, fritid, lek) (C) Debut i tidig (neuro)utvecklingen (D) Finns ingen annan/bättre förklaring, tex DCD begrepp DCD! (consensus från London/ON, 1994, 2006) DSM-5/ICD-11 Verbal dyspraxi och motorisk dyspraxi MCD, MBD, MND, clumsiness/psychomotor syndrome, motor debility, developmental Gerstmann s syndrome, developmental apraxia, constructional apraxia, developmental dyspraxi, DAMP, apraxia Dyspraxi är inte (förvarvad) apraxi (pga hjärnskada) 11

ADHD (A) Bestående (min 6 månader), ej åldersadekvat 1) Ouppmärksamhet (min 6/9 barn, min 5/9 vuxna) 2) Hyperaktivitet-impulsivitet (min 6/9 barn, min 5/9 vuxna) Klassiska 18 symptom med nya beskrivningar för äldre ungdomar/vuxna ADHD (B) Debut < 12 år (C) Förekommer i två eller fler miljöer (D) Tydlig funktionsnedsättning (livskvalité, social inklusion, prestation i skola, jobbet etc) (E) Finns ingen bättre förklaring Specifikationer Subtyp (BU, H-I, kombi) Remission Svårighetsgrad/funktionsnedsättning 12

NPF & tidig upptäckt (< 3-4 år) Fas av intensiv social/kommunikativ utveckling och stor variation även bland typisk utvecklande barn Normal variation, fördröjning, oklara avvikelse, NPF? N = 268 (76% pojkar), 18-47 månader [2006-2012] ASD = 171 (autism: 103, PDD-NOS: 68) (64%) MR = 9 // ADHD= 16 // språkstörning= 42 // Ingen diagnos= 30 13

Starkare konstriktion & kortare latens av pupillreflexen vid 10 månader 10-month-old infants (n = 34 high-risk, n=16 low risk ASD) Vid ASD risk [& ASD, prel., 36 månader] ASD, ADHD komorbiditet ASD ADHD enbart ADHD tics trots 31% 40% 11% ADHD 14% uppförandestörning 38% N = 579 ångest, depression The MTA Cooperative Group, Archives of General Psychiatry 1999; 56:1073-1086 [Simonoff et al., 2008, JAACAP] 14

DCD komorbiditet NDD: ADHD (50%), ASD (4-8%) [Blank et al 2012], dyskalkuli, dyslexia (18-28%) [Margari et al 2013] Psykiatrisk: Depression, ångest (OR 2.1-4.3) [Lingam et al 2012] Somatisk: Övervikt (OR 1.8-2.3) [Zhu et al 2014], Hypermobilitetssyndrom (OR 1.9) [Jelsma et al 2012] Låg födelsevikt (OR 6.3) [Edwards et al 2006] Prematuritet (OR 8.7) [Faebo et al 2013] Gener X Miljö, Genxpression, Proteiner, Hjärnan, Immunsystem, Hormoner, Beteende, Kognition, Funktion, Livskvalitet Miljö Kognition, Emotion Diagnos Funktion Symptom QoL Gener Celler Hjärna, Immun- & hormonellt system Beteende 15

Genetik, miljö & NPF Hög heritabilitet (60-90%) Hundratals gener bidrar Allmänna och sällsynta genvarianter (denovo) Neurotransmitter, neuronutveckling/funktion Gener och interaktion med ffa biologiska miljöfaktorer Psykosociala faktorer påverka graden av funktionsnivån Genetisk överlappning med andra (NPF) diagnoser Genetisk överlappning med somatiska sjukdomar DCD, genetik & miljö Heritabilitet 69%, delat heritabilitet med ADHD 29-51% [Fliers et al. 2009, Martin et al 2006] Överlappningar med dyslexi kandidatgener [Viholainen et al 2011] SES: 21% variansen förklaras av psykosocial miljö [Henderson & Sugden 1992, Faebo Larsen et al 2013, Hardy et al 2012, Valentini et al 2014] 16

ADHD ffa associerat med allmänna genvarianter Extrem, tidig deprivation över längre tid & externaliserande beteende (inkl ADHD symptom) 17

ASD genetik - komplexitet Geschwind DH, State MW. Gene hunting in autism spectrum disorder: on the path to precision medicine. Lancet Neurol. 2015 Nov;14(11):1109-20. ASD genetik - delade risker med somatiska & psykiatriska tillstånd 18

ASD & miljöfaktorer Exogen prenatal (e.g. valproat, neurotoxiner, SSRIs), Endogen maternal-fötal-placental (e.g. maternal diabetes, steroidmetabolism, maternal immunreaktion på infektioner) Associerat med högre ASD sannolikhet Minskning av biologiska miljöfaktorer vid NPF? - Rökning - Alkohol - Miljögifter - Nutrition - Etc. 19

-90-40 10 60 110-90 -40 10 60 110 2018-01-11 ASD & reglering av essentiella metaller Zinc Intensity Lead Manganese Intensity Intensity Developmental timing A Lead Manganese Zinc 208 Pb: 43 Ca 55 Mn: 43 Ca 66 Zn: 43 Ca 0.0009 0.01 0.09 MZ Healthy 0.0006 0.0003 0.005 0.06 0.03 0-140 -90-40 10 60 110 0-140 -90-40 10 60 110 0-140 -90-40 10 60 110 B 0.0006 0.008 0.09 MZ Discordant 0.0003 0.004 0.06 0.03 0 0-140 -90-40 10 60 110 160-140 -90-40 10 60 110 160 0-140 -90-40 10 60 110 160 0.002 0.012 0.16 MZ Discordant 0.001 0.008 0.004 0.12 0.08 0.04 0-140 -90-40 10 60 110 160 0-140 -90-40 10 60 110 160 0-140 -90-40 10 60 110 160 DCD neurobiologi 7 fmri studier: cerebellum, parietal-, frontal-, temporalloben, striatum [Peters et al 2013] Förändringar i synaptiskt GABA, serotonin & dopamin transmission [Fanelli et al.2013, Gadow et al 2014, Man et al 2015) 20

ADHD & hjärnan? -Fordröjd kortikal utveckling/mognad -Kortikal uttunning -Funktionella förandringar fronto-parietal-striatal -Dysreglering av catecholaminer (ffa dopamine) -Förändringar aktiveringsmönster (i EEG) Proal et al (2012), Shaw et al (2007), Purper-Ouakil et al (2011) ASD & sociala hjärnan (Kennedy & Adolphs, 2012) 21

Kognition vid DCD Arbetsminne olika områden (Alloway 2007) Medvetenhet om kroppsposition (Coleman et al 2001, Piek & Cole-Carman 1995) Kroppsrepresentation (Sirigu et al 1991, 2006) Rörelse representation (intern modellering) (Adams et al 2014) Representation av handlingar (t ex gester) (Albaret & Castelneau 2007) Brus (variabilitet) i sensorik/motorik (Smiths-Engelsman & Wilson, 2013) Sensomotorisk adaptation inlärning genom (bio)feedback (Yavari et al 2013) Kognition vid ADHD: Triple pathway Bristande exekutivfunktioner Loss of cognitive supervision/ control (Barkley, 1994, 1996, 1997) Arbetsminne, Regulation av emotioner, internt talande, beteende analys & syntes Motivationsstil ( Delay aversion ) & Timing (Sonuga-Barke, 1994, 1995).andra (t ex konditioneringspotential, mognad ) 22

Exekutivfunktioner: ASD vs. ADHD Arbetsminne Impulsivitet Planering Flexibilitet Kognition & ASD ( big 3 ) [Autistiska symptom/styrkor & kognition] Ömsesidig social kommunikation & interaktion Social kognition (t ex Theory of Mind, emotionsigenkänning, social medvetenhet, - orientering) Repetitivt, stereotyp, restriktiv beteende & sysselsättning Exekutiva funktioner (handlingsplanering, -kontroll, - flexibilitet, arbetsminne, emotions- reglering etc) Specifika talanger (t ex savant) Detaljuppmärksamhet (fokus på detalj, svag central koherens, kontextblindhet) 23

Neural noise Mycket & lite neural brus Prediktiv försämring Svårigheter är uttryck för osäkerhet/oförmåga till kognitiv prediktion 24

Bayesian modellen Reducerade top-down kognitioner, förstärkta bottom-up kognitioner [ för realistisk perception] [extrapolering/vidareutveckling av detaljuppmärksamhet] Social kognition: Implicita, inte explicita svårigheter Vem funderar?? Frith, 1994 25

Social orientering Social attribuering Heider & Simmel (1944) 26

11 9 2018-01-11 Detaljuppmärksamhet/central coherens Koherens & gestaltperception God gestalt: enkel, symmetriskt, ordnat, lättförståeligt, meningsfullt a b c Bölte et al. (2008): gestalt principles downregulated in autism.. 27

Intervention vid DCD 1995-2011 (k= 26 studier [k=20 i meta analysen], N=912 - Uppgiftsorienterade insatser (specifik): d = 0.83-0.89 - Process- / deficit orienterade insatser (global): d = 0.12 - Förälder och lärare ledda insatser: Evidens otillräckligt - Metylfenidat: d = 0.79 (vid ADHD & DCD) Fram till 3/2017 k = 15 studier N=649 China, Taiwan, Sverige, Taiwan, UK, Australien 28

DCD- länkar & litteratur www.eacd.org/publications.php www.cmchild.ca Multimodal intervention vid ADHD Föräldrautbildning Beteendeterapier Psykoedukation Neurofeedback Social träning Kognitiv träning Kost (färgämnen, Omega 3) Läkemedelsbehandling (MF) 29

Neurofeedback Variant av biofeedback Visualisering av neurologiska funktioner i EEG EEG mäter både excitatoriska och inhibitoriska postsynpaptiska potentialer i dendriter av macrocolumn celler i de övre kortikala skikten EEG hjärnvågor (gamma, beta, alfa, theta, delta) korrelerar med mentala tillstånd Klassisk/operant betingning förstärka önskat beteende [utsläcka oönskat] ADHD behandling (icke farmakologisk) Effekt på ADHD symptom Oblindad NF =.59 (<.0001) Blindade effekter NF=.29 (.07) 30

Farmakaeffekt för metylfenidat Barn med kombinerad ADHD 70 bis 90% Vuxna med ADHD 25 bis 78% Placebo < 20% Farmakaeffekt för Mf forts. Responder efter 4 till 6 veckor Uppmärksamhet, impulsivitet, koncentration, uttålighet, handskrift Aggressivitet, trots Socialt beteende Prestation i skolan, minne, EF Självkänsla (nästan) alltid oftast (Frankel et al., 1999; Wilens & Biederman, 1992; Hinshaw et al., 1992) 31

Biverkningar Mf Vanliga (~10%) Ofta viss irritation, ledsenhet och ibland trötthet i start av behandlingen Minskad aptit Insomningsproblem Orolig sömn Magont illamående Huvudvärk Ovanliga (~1%) Högt blodtryck Takykardi Ökad ticsfrekvens Nedsatt kramptröskel Hallucinos Hudutslag Compliance BARN 3 månader ~ 70% 3 år ~ 50% Ibrahim et al (2002) Hum Psychopharmacol 17:225-31 Thiruchelvam et al (2001) J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 40:922-8 VUXNA 20% Perwien et al (2004) J Manag Care Pharm 10:122-9 32

Stora registerstudier Olyckor Missbruk Suicid ASD interventioner Små till mellanstora effekter 33

Ingen evidens eller/och allvarliga sidoeffekter risiker (t.ex.) Tidigt och i naturlig miljö 34

Prodromal intervention vid ASD risk? 35

110 105 100 95 90 85 80 75 70 65 60 55 50 45 40 Control Active 2018-01-11 KONTAKT >> Precisionsmedicin / personaliserade insatser Dose-Response effekt (24 > 12 sessioner) SRS Total Score SRS Parent Rating Pre Post Follow-up Könseffekt (flickor > pojkar) Ålderseffekt (tonåringar > barn) Komorbiditetseffekt (med >utan depression) Genetisk effekt 36

KONTAKT (FEFA training) & neuroplasticitet Sysselsättningsinterventioner 10 reviews, 50 studier; konceptuella otydligheter, oklara effekter 37

(Några) allmänna NPF bemötande/behandlingsprinciper Skapa motivation! Uppnåbara (praktiska, förståbara) mål. Tydlighet, upprepning, struktur, enkelhet, konsekvens, transparens, förutsebarhet i kommunikation och handling! Använda styrkor/möjligheter!! Inte fokus bara på svårigheter. Gör/identifiera det som fungerar individuellt. Visualisering, hjälpmedel. Evidensbaserade metoder! Små saker gör stor skillnad! Miljöanpassning! Capacity building (bara kliniska fall till kliniken) Delaktighet i beslut och process Implicita inlärningsutmaningar, men plasticitet vid explicit träning, träning, träning 38

www.ki.se/kind Stöd NPF forskningen! 39

TACK! 40