Vuxenvaccinationer i rvårdenrden. Viktoriadagen 15 maj 2014 Mia Furebring Infektionskliniken



Relevanta dokument
Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom elevhälsan. Mona Insulander

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården

Hur vaccinerar vi inflyttade/ ofullständigt vaccinerade barn

Vägledning vid kompletterande vaccinationer av barn från andra länder, 0-18 år.

Ofullständigt vaccinerade barn och unga Upphandling Under 5 mortality rate

Vaccin - Folkhälsans mest framgångsrika medicinska insats. Komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga.

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL. Företag: SSI

Barnvaccinationsprogrammet

Vaccinationsprogrammet

Vaccination av barn

Riktlinjer för vaccination av migranter

Vaccinations- ordination. Lena Simonson Garsbo Skolhälsovårdsöverläkare

Ny föreskrift och vägledning

Riktlinjer för vaccination av barn och ungdomar från andra länder

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård

Vaccinationer inom barnhälsovården. Kunskapscentrum barnhälsovård

VACCINATIONER AV VUXNA NYANLÄNDA INVANDRARE

Hur vaccinerar vi inflyttade/ ofullständigt vaccinerade barn

Vaccinationsprogrammet

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder

Vaccinationsbehov hos asylsökande. Eva Netterlid Sakkunnig Enheten för vaccinationsprogram

Barnsjukdomarna i svenska vaccinationsprogrammet- känner vi igen dem?

Upphandlade vacciner

Följt hemlandets vaccinationspolicy? CountryProfileSelect.

Upphandlade vacciner

Vaccinationsprogrammet

Vad händer när vaccin tar slut?

Falldiskussion 13/11. Vaccinationer och resemedicin Umeå november 2018 Martin Angelin, Helena Palmgren

Allmäna vaccinationsprinciper Helena Palmgren

Det nationella vaccinationsprogrammet. Allmän del 10 olika sjukdomar. Riktad del hepatit B och Tuberkulos

Barnsjukdomar och vaccinationer i förskoleåldern. Smittskyddsenheten

Vaccinationer på BVC

Vaccinationsfall för elevhälsan - Facit

Boostrix polio , version 1

Vägledning för vaccination

Särskild vaccinationsinsats mot polio. Rekommendation med anledning av utbrott av polio i Syrien

Varför vaccinerar vi mot mässling, påssjuka och röda hund? Tiia Lepp 18 november 2014

Vaccinationsprogrammet

Instruktion för kompletterande vaccination mot mässling och hepatit B för personal inom vården i Region Uppsala

SOSFS 2008:31 (M) Föreskrifter. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm

Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska barnvaccinationsprogrammet

ALLMÄNT OM VACCINATIONER

Lista över Avtalade vacciner Landstinget i Kalmar Län 2015

Barnvaccinationer Elevhälsans medicinska insatser

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun

Mässling, kikhosta, parotit och röda hund

Vaccinationsprogram har genom åren utrotat eller kraftigt minskat risken att drabbas av en mängd sjukdomar. Idag ingår vaccin mot tio

Sveriges Nationella Vaccinationsprogram. Adam Roth Läkare, Docent och Utredare vid Enheten för Vaccinationsprogram

S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Lista över Avtalade vacciner i Landstinget Kalmar län 2015

Vaccinationsfall, barnhälsovården FACIT

Mariette Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Läkemedel i Skåne Nyheter i barnvaccinationsprogrammet

Riktlinjer för komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga under 18 år i Västra Götaland

PRODUKTER. Vacciner. Vaccin mot japansk encephalit Preparat Tillverkare Förpackning Artikelnr. IXIARO Intercell 1x0,5 ml

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom elevhälsan. Mona Insulander

Välkomna till. Vaccinationer, Läkemedelskommitténs utbildningar Mats Erntell, smittskyddsläkare. Mars 2013

Mässling Säkerställande av immunitet hos hälso- och sjukvårdspersonal i Norrbotten

Följande produkter och förpackningar omfattas av avtalet: Vacciner från Crucell Sweden AB (Distributör: SBL-Vaccin Distribution)

Vaccination mot influensa och lunginflammation

Följ länken: Nationella riktlinjer för handläggning avinfektionsproblem vid immunmodulerande behandling av IBD ( )

Åke Örtqvist, Smittskydd Stockholm

HUR SER VACCINET UT? Om tillsatser och andra egenheter TYPER AV VACCIN

Barnvaccinationer Elevhälsans medicinska insatser

Att förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016

SCT - SCT - Vaccination efter stamcellstransplantation av barn 1-15 år och Vaccinationsschema barn 1-15 år

En aktuell lägesrapport om de svenska vaccinationsprogrammen och Folkhälsomyndighetens nya uppdrag

Vaccinationsprogram för hela livet

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Tilläggsinformation till presentationen INFÖRANDET AV HPV-VACCIN I BARNVACCINPROGRAMMET

Vacciner, vaccinationsprinciper och vaccinationsscheman

Personalvaccination och stick-/skärtillbud. Malin Bengnér Smittskyddsläkare

Vacciner kan delas in i två huvudgrupper efter sin verkningsmekanism:

Riktlinjer för vaccination av migranter

Aktuellt om vacciner och vaccination

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA

Så fungerar vacciner. Utbildningsdag om vaccinationer Oktober Tiia Lepp Folkhälsomyndigheten

Publicerat för enhet: Barn- och ungdomsklinik Version: 10

ALLMÄNT OM VACCINATIONER

Länk till rapporten: skyddseffekt-och-biverkningar/

Aktuella vaccinfrågor Smittskyddskonferensen, okt 2015 Ann Lindstrand

SOSFS 2006:22 (M) Föreskrifter. Vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling

Vacciner kan delas in i två huvudgrupper efter sin verkningsmekanism:

Barnhälsovårdsdagarna Okt 2015 Ann Lindstrand

Bakgrund. Konsekvensutredning Dnr /2015 1(10) Allmänt

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med

Mässling, påssjuka och röda hund Varför vaccinerar vi? Läget i världen? Ylva Tindberg docent, barnhälsovårdsöverläkare i Sörmland

Vaccination vid kronisk njursvikt och inför njurtransplantation

Hälsoundersökningar av barn från andra länder

Infektionsprofylax vid immunmodulerande behandling av inflammatoriska systemsjukdomar, SÄS

Vaccination av barn och ungdomar

FÖRSLAG. 201 Avgiftsfritt HPV-vaccin för flickor år. 2. Vaccineringen ska vara avgiftsfri. Landstingsstyrelsen beslutar för egen del

Riktlinjer vid exposition av mässling

Vaccinationsprogrammet

Boostrix version 1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Vaccination efter autolog och allogen HSCT vuxen, HEM 13568

DiTeKiPol är ett vaccin för grundvaccination av barn mot difteri, stelkramp, kikhosta och polio.

Vaccinationer och reseprofylax

Transkript:

Vuxenvaccinationer i primärv rvårdenrden Viktoriadagen 15 maj 2014 Mia Furebring Infektionskliniken

Poliovaccination i Sverige Vaccination påbörjades p år r 1955 och allmän n vaccination infördes 1957. Antalet fall av polio minskade därefter d snabbt, år r 1961 rapporterades 64 fall och 1962 endast fyra fall! Dagens program sedan 1965 Grundvaccination 3 doser inom 6-126 mån m n (parenteralt vaccin) Booster efter 5 år, enligt Socialstyrelsens rekommendationer totalt 5 doser Senaste fallet i Sverige inhemska fallet 1977, senaste importerade fallet 1992

Poliovaccination om född f utanför Sverige Om personen fått f minst tre doser och kommer från n ett land med god standard och tempererat klimat (t ex Europa, Nordamerika): Ge en förnyelsedos av avdödat dat poliovaccin Om personen endast fått f en eller två doser eller kommer från n tropisk miljö med dåliga d hygieniska förhf rhållanden: Börja om från n början b med grundimmunisering med avdödat dat poliovaccin

Polio Europa Förklarat poliofritt 2002 Polio i världenv Polio övriga världenv 7 länder l rapporterade poliofall 2002 men från n 2003 åter ökande antal fall (ca 1000-2000 fall/år, de flesta i Nigeria men även Afghanistan och Pakistan) Smittspridning under de senaste 6 månaderna: m Afghanistan, Irak, Kamerun, Ekvatorialguinea, Etiopien, Israel, Nigeria, Pakistan, Somalia och Syrien

Polio i världenv För r att stoppa internationell spridning har WHO utfärdat tillfälliga lliga vaccinationsrekommendationer riktade till de tio länder (Syrien, Pakistan, Kamerun, Afghanistan, Irak, Ekvatorialguinea, Etiopien, Israel, Nigeria, Somalia) som för f närvarande är r drabbade av polio: För r Pakistan, Syrien och Kamerun gäller g att alla som ska vistas i landet mer än n fyra veckor ska vara vaccinerade med en dos poliovaccin under de senaste tolv månaderna m före f utlandsresan eller erbjudas vaccin vid utresan För övriga rekommenderas ny dos om det gått g >10 år r sedan senaste dos

Pertussis Rapporteras 180-290 fall/år r i Sverige (sannolikt stort mörkertal), varav ca 40 barn <1 år Sedan 1996 har elva barn avlidit i kikhosta i Sverige. Ett barn som var yngre än n 1 månad m har avlidit i kikhosta i år Under 2012 sjukhusvårdades 17 (av 19) barn <3 mån m n med pertussis Vaccination togs bort ur barnvaccinationsprogrammet 1979 och återinfördes rdes 1996 Naturlig immunitet varar ca 15 år

Pertussis 55% av alla spädbarn som får f pertussisfår r det av sina föräldrarf I Storbritannien vaccineras alla gravida under vecka 28-38 I USA ges alla gravida en dos vaccin i vecka 20 Viktigt att alla som arbetar med barnsjukvård rd är r vaccinerade!

Vaccin mot pertussis Saknas monovalent pertussisvaccin Till barn: Infanrix Hexa, Infanrix-Polio + HiB, Pentavac, Hexyon, Tetravac Till vuxna (registrerat till >4 år): Triaxis, Boostrix, Boostrix Polio (använd nd ej vid grundimmunisering) Vaccinationsskyddet hos barn varar 5-65 år r och därfd rför r ges nu boosterdos i 6-års6 rsåldern och from 2016 även vid 14-16 16 år Booster var 10-20:e år r till vuxna Framtiden? Ny vaccinstam BPZE1, en levande försvagad f stam av Bordetella pertussis (nasalt vaccin) - tidiga lovande försf rsök presenterade

Vaccination mot difteri Första vaccinet kom 1923, i barnvaccinationsprogrammet sedan 1943, trippelvaccination sedan 1953-55, 55, dagens program sedan 1986. Duplex drogs in 2001. Grundvaccination 3 doser med 1-21 2 mån m n mellan första f och andra och 6-126 mån m n mellan dos två och tre Difterivaccine SSI (30 IU/25 Lf dt/0,5 ml) (nationell licens) Barn <12 år: penta- eller hexavalenta barnvacciner Booster efter 10 år r (till barn <12 år r ges fulldos booster vid 5-65 år) ditebooster (2 IU/6,25 Lf dt/0,5 ml) Difterivaccine SSI Revaccination(nationell licens: 2IU dt/0,5 ml) Boostrix, Triaxis, Boostrix Polio (>2( 2 IU dt + >20 IU tt/0,5 ml) Nästa dos efter 10-20 år

Vaccination mot tetanus Första vaccinet kom 1927 och i barnvaccinationsprogrammet sedan 1953, dagens program sedan 1986. Duplex drogs in 2001. Grundvaccination 3 doser med 1-21 2 mån m n mellan första f och andra och 6-12m6 12mån mellan dos två och tre Tetanusvaccine SSI (nationell licens) (40 IU/6 Lf tt/1 ml) Barn <12 år: penta- eller hexavalenta barnvacciner Booster efter 10 år r (till barn <12 år r ges fulldos booster vid 5-65 år) ditebooster (6,25 Lf/>20 IU tt/0,5 ml) Boostrix, Triaxis, Boostrix Polio (>2( 2 IU dt + >20 IU tt/0,5 ml) Nästa dos efter 10-20 år

Vaccination mot tetanus Den skadade är r tidigare ovaccinerad Ge en intramuskulär r injektion av humant immunglobulin mot tetanus (Tetagam( Tetagam: : en ampull = 250 IE) som ger ett omedelbart insättande skydd vilket varar 3 43 4 veckor Samtidigt påbörjas p en grundimmunisering mot tetanus (Tetanusvaccine SSI) Vaccin och immunglobulin ges vid samtidig administrering i olika kroppsdelar Patienten får f r efter att minst en månad m förflutit f en andra injektion och tillsägs själv ordna en tredje injektion efter ca 1 år Socialstyrelsen 2009

Vaccination mot tetanus Den skadade har tidigare fått en injektion stelkrampsvaccin Vid skadetillfället llet ges Tetanusvaccine SSI och föreslf reslås s en tredje injektion efter ca l år r (tidigast 6 månader) m Immunglobulin ges endast om: - ett dygn eller mer förflutit f från n skadetillfället llet - skadan är r kraftigt förorenad f - misstänkt förorening f inte går g r att excidera Socialstyrelsen 2009

Vaccination mot tetanus Den skadade har fått f två injektioner stelkrampsvaccin Om mer än n 6 månader m förflutit f efter senaste injektionen ges en tredje dos Tetanusvaccine SSI. Patienten är r sedan skyddad mot stelkramp i minst 10 år. Den skadade har tidigare fått f tre injektioner stelkrampsvaccin Om 10 år r förflutit f från n tredje injektionen ges ditebooster.. Om kortare tid förflutit f ges normalt inget vaccin. Den skadade har tidigare fått f fyra injektioner stelkrampsvaccin eller fler ditebooster ges bara om minst 20 år r förflutit f sedan senaste vaccininjektionen. Efter detta behöver inga ytterligare vaccindoser ges Socialstyrelsen 2009

Mässling 1982 infördes MPR i barnvaccinationsprogrammet. Mässlingsvaccination M infördes 1971 och åtminstone 50% av barnen födda f efter 1971 var vaccinerade Födelseår Sannolikt haft mässling Erbjuden dos 1 vid ca 18 månålder Erbjuden dos 2 vid6-8 el 12 års ålder Före 1960 Ja Nej Nej 1960-69 69 Ja, majoriteten Nej Nej 1970-1974 1974 Ja, majoriteten Ibland Ja 1975-1979 1979 Ja, avtagande andel Ja, ej alla Ja 1980- Nej Ja Ja

Mässling i Europa 2011 Pågående utbrott i Bulgarien, Schweiz, Danmark, Spanien, Tyskland, Italien, Belgien, Serbien, Turkiet, Makedonien och Storbritannien Totalt har 38 länder l i WHO:s europeiska region rapporterat fall 2012-13 13 2012: 30 fall i Sverige varav 27 var ovaccinerade 2013: 51 fall i Sverige, utbrott i Uppsala och Stockholm 17 fall November 2012 och oktober 2013 rapporterades över 12 000 fall av mässling från n de EU-länder som deltar i övervakningen. Flest fall rapporterades från n Italien, Nederländerna, Rumänien, Storbritannien och Tyskland 2014 Hittills 10 fall i Sverige varav 7 inhemsk smitta

Vilka ska vi vaccinera mot mässling? Tidigare ovaccinerade vilka inte har haft mässlingm Barn <18 månader m vid resa Kan ge vaccinet ner till 6 mån m ålder men vanligen från n 9 månm Ska ha en extra dos om det ges före f 12 månm Om mamman är r vaccinerad är r det 80% sannolikhet att barnet svarar påvaccin som ges vid 6 mån m ålder. Om mamman har haft mässling m är sannolikheten 50% OBS! Ge ny dos vid 18 mån m n om vaccinet ges <12 månm Födda före f 1983 som bara fått f en dos vaccin All sjukvårdspersonal som ej har haft mässling m bör b r erbjudas vaccination om ovaccinerad/bara fått f en dos

Mässlingsvaccin M-M-RVAXPRO och Priorix (saknas monovalent vaccin) Kan ges intramuskulärt rt eller subcutant Kontraindikationer: Graviditet Immunsuppression OBS! Kan ges till äggallergiska men om tidigare anafylaktisk reaktion ha beredskap Dos 2? Tidigast efter 2 mån m n men kan ges 5-105 år r efter första f dosen

Zostavax Levande försvagat f vaccin mot herpes zoster Godkänt till dem >50 år r utan immunsuppression (och ej har tuberkulos) 0,65 ml subcutant Booster? Genomgång ng av >38 000 >60 år r som fått f vaccinet visade en minskad risk för f r sjukdom med 60% Får r för f r närvarande n skrivas ut påp recept inom högkostnadsskyddet h till dem >50 år Herpes zoster 80% av dem >70 år r med bältros b läggs l in påp sjukhus 60 döda/ d da/år r med primär zosterdiagnos ökad risk för f r stroke, framför r allt vid zoster ophtalmicus

Humant papillomvirus Sen den 1 januari 2010 ingår HPV-vaccin vaccini barnvaccinationsprogrammet och ges till flickor födda f 1999 eller senare som går g r i 5-65 6 klass (fördr rdröjt pga upphandling varför r man startade 2012). Dessa flickor och de som är r yngre blir vaccinerade utan kostnad i skolhälsov lsovården. Landstingen genomför r en utvidgad vaccinering (catch( catch-up) ) av flickor födda 1993-98. 98. Ingår r i läkemedelsfl kemedelsförmånen för f r kvinnor till och med 26 år r (recept) Upphandlat vaccin: Gardasil (HPV 6, 11, 16 och 18) 9-13 år: 2 doser 0 och 6 månm 14-26 år: 3 doser 0, 2 och 6 mån m Cervarix (HPV 16 och 18) 9-14 år: 2 doser 0 och 6 månm >15 år: 3 doser 0, 1 och 6 månm

Hepatit A 2 doser med 6-126 månaders m intervall Vad gäller g vid hepatitvaccination? Dos 2 kan ges upp till 18 mån m n efter dos 1 (Vaqta( Vaqta), fem år r (Havrix( Havrix) ) respektive tio år (Epaxal)) enligt FASS Enligt många m auktoriteter kan dos 2 ges oberoende av intervall mellan doserna Vaccinerna är r utbytbara Hepatit B Vid andra intervall än n 0, 1 och 6 mån m n respektive 0, 1, 2 och 12 mån: m håll h ordinarie intervall mellan andra och tredje respektive tredje och fjärde dosen Enligt många m auktoriteter kan dos 3 respektive 4 ges oberoende av intervall mellan doserna Titer >10 IU/ml troligen livslångt skydd (i Storbritannien >100 IU/ml) Twinrix Enligt FASS: rekommenderat dosintervall ska hållas h men enligt många m auktoriteter kan dos 2 och 3 ges oberoende av intervall mellan doserna

Vilka vaccinationsprogram finns i världen? v Nuläget get: apps.who.int/immunization_monitoring immunization_monitoring/globalsummaryglobalsummary Vad har givits tidigare: http://www.unicef.org www.unicef.org/publications/files/immunization_summary_2 007.pdf Länder i EU: http://vaccineschedule.ecdc.europa.eu vaccineschedule.ecdc.europa.eu/pages/ /Pages/Scheduler.aspx