Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom elevhälsan. Mona Insulander

Transkript

1 Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom elevhälsan Epidemiolog / Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm mona.insulander@sll.se 2016 Sidan 1

2 Vilka vacciner har barnet fått hittills? Vad saknas jämfört med vårt svenska barnvaccinationsprogram? Grundvaccinering/booster i det allmänna programmet Riktade vacciner i det särskilda programmet Vilka vacciner kan användas för att komplettera? Förslag på individuellt vaccinationsschema. Sidan 2

3 ->vaccination Vårdgivarguiden Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn Länkar Vaccinationsprogram i olika länder, WHO Vaccinationstäckning i olika länder, WHO Vaccinationstäckning i olika europeiska länder, ECDC Hjälpmedel för översättning av vaccinationskort från andra länder, CDC Vaccinationer av människor på flykt, Rekommendationer från Folkhälsomyndigheten Sidan 3

4 Nyinvandrade barn bör före vaccinationen påbörjas ha genomgått hälsoundersökning med rekommenderad provtagning. Observera att asylsökande barn från Syrien, Afghanistan och Irak bör erbjuds vaccination redan vid första vårdkontakten även om hälsoundersökning inte hunnit göras. Folkhälsomyndighetens rekommendation av nyanlända från Syrien, Irak och Afghanistan. Sidan 4

5 Angående MPR-vaccination Om hälsoundersökning av nyanlända barn fördröjs eller uteblir går det bra att ändå MPR-vaccinera barnet, förutsatt att det inte finns några kliniska tecken på underliggande sjukdom. Latent tuberkulos och icke-symptomgivande hivinfektion är ingen kontraindikation för MPRvaccination. Sidan 5

6 MPR och PPD/IGRA Eftersom MPR-vaccinationen kan försvaga tuberkulinreaktionen bör man vänta 4 veckor efter MPR-vaccinationen med att sätta PPD/IGRA. MPR kan ges när PPD/IGRA avlästs. Sidan 6

7 Huvudbudskap avseende intervall mellan vacciner Alla typer av inaktiverade vacciner kan ges i kombination med andra inaktiverade och levande vacciner samtidigt och oavsett intervall mellan doserna. Biverkningar är alltid lättare att utvärdera om vaccinerna ges separat med 1-2 veckors intervall Levande parenterala vacciner kan ges i kombination med andra levande parenterala vacciner, samma dag men hellre med ett intervall på 4 veckor. Sidan 7

8 Vaccinprogram i andra länder De flesta länder vaccinerar mot difteri, stelkramp och kikhosta. Räkna givna doser om de inte är givna med för tätt intervall (<1mån) eller före 6 veckors ålder BCG och hepatit B vaccinationer räknas från födelsen Hepatit B ingår i flera länders vaccinprogram, men inte i Norden och England Sidan 8

9 Vaccinprogram i andra länder Poliovaccin ges ofta som oralt vaccin (OPV) I länder med låg hygienisk standard och vid svåra sociala förhållanden i hemlandet är vaccinet otillförlitligt och barnen bör därför betraktas som ovaccinerade. Tre peroralt givna doser under någorlunda goda förhållanden bör kompletteras med en dos inaktiverat poliovaccin (IVP) 1 2 perorala doser innebär att man måste börja om från början med inaktiverat poliovaccin (IVP) Sidan 9

10 Vaccinprogram i andra länder Monovalent mässlingsvaccin ges ofta vid 9 månaders ålder Doser givna före 12 månaders ålder räknas inte Om barnet endast fått vaccination mot mässling, börja om med Priorix (vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund) Sidan 10

11 Barnhälsovård Elevhälsa 6 v 3 mån 5 mån 12 mån 18 mån 5-6 år 6-8 år år år Rotavirus* Dos 1 Dos 2 Dos 3 Difteri Dos 1 Dos 2 Dos 3 Dos 4 Dos 5 Stelkramp Dos 1 Dos 2 Dos 3 Dos 4 Dos 5 Kikhosta Dos 1 Dos 2 Dos 3 Dos 4 Dos 5 Polio Dos 1 Dos 2 Dos 3 Dos 4 Haemophilus influenzae typ B Dos 1 Dos 2 Dos 3 Hepatit B** Dos 1 Dos 2 Dos 3 Pneumokockinfektioner Dos 1 Dos 2 Dos 3 Mässling Dos 1 Dos 2 Påssjuka Dos 1 Dos 2 Röda hund Dos 1 Dos 2 HPV (endast flickor) Dos 1 och 2*** Sidan 11

12 Nationella vaccinprogram Allmänna program Elevhälsan: vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och MPR samt HPV för flickor födda 1999 eller senare Särskilda program för riskgrupper, beslut under 2016, till dess gäller (Socialstyrelsens) Folkhälsomyndighetens rekommendationer för BCG och hepatit B vaccination Sidan 12

13 Hepatit B vaccin Om resultat på hepatit B serologin i samband med HU visar HBsAg neg = Ej bärare av hepatit B virus. Det säger dock inget om barnets vaccinationsstatus. Ej skadligt att ge vaccin även om barnet redan är vaccinerad För bättre kunskap om immunstatus för hepatit B, kontrollera även HBs-ak (antihbs) Om barnet är HBs-ak (antihbs) pos, behöver barnet inte vaccineras Sidan 13

14 Hepatit B vaccin i SLL Barn till föräldrar från länder med hög prevalens av hepatit B erbjuds Infanrix hexa i det allmänna barnvaccinationsprogrammet vid 3, 5 och 12 månader. Gäller barn födda 2005 och senare. Sedan januari 2013 erbjuds alla barn Infanrix hexa det allmänna barnvaccinationsprogrammet vid 3, 5 och 12 månader. Sidan 14

15 Grundvaccin Infanrix hexa = DTaP IpV Hib hepb NU Infanrix-Polio+Hib = DTaP IpV Hib NU Pentavac = DTaP IpV Hib Tetravac = DTaP-IPV NU Infanrix-Polio = DTaP-IPV SSI difterivaccin 30IE/dos D 0,5 ml (restnoterat) SSI tetanus 40IE/dos T 1,0 ml NU= nationell upphandling Sidan 15

16 Boostervaccin ditekibooster (dtap) Högre halt pertussisantigen Boostrix (dtap) Boostrix Polio (dtap-ipv) Triaxis (dtap) Sidan 16

17 Grundvaccination avdödade/inaktiverade innefattar Primärvaccination: 2 eller 3 doser med 1-2 månaders mellanrum Boosterdos tidigast 6 månader efter senaste dos Sidan 17

18 Kombinationsvaccin Tetravac (DTaP IpV) (identiskt ersättningsvaccin, Tetraxim) vaccinet är inte godkänt för barn över 12 år på grund av att data saknas. Vid en off label vaccination behövs läkarordination. Infanrix hexa (DTaP IpV Hib hepb) är inte godkänt för barn över 36 mån på grund av att data saknas. Vid en off label vaccination behövs läkarordination. Barnet får dessutom vaccination mot Hib, vilket innebär en viss övervaccination av barn > 1 år som bara behöver en dos och för barn 6 år eller äldre som inte behöver någon Hib vaccination. Sidan 18

19 Målen med tidig vaccination vid ankomsten till Sverige för asylsökande från Syrien, Afghanistan och Irak tidigt individuellt skydd begränsa eller förhindra utbrott av sjukdomar som kan förhindras med vaccination. Vaccinationer till människor på flykt, Rekommendationer från Folkhälsomyndigheten Sidan 19

20 Tabell 1 Ålder Bedömning och vaccination när dokumentation är osäker eller saknas 0 12 månader Erbjud tidigast vid 2,5 månaders ålder vaccin mot difteri (D), stelkramp (T), kikhosta (ap), polio (IPV), Hib, hepatit B och pneumokocker (PCV). 1 till < 6 år Erbjud vid första besöket vaccin mot difteri (D), stelkramp (T), kikhosta (ap), polio (IPV), Hib, hepatit B, pneumokocker (PCV) och mot mässling, påssjuka, röda hund (MPR) från 1års ålder 6 till 18 år Erbjud vid första besöket vaccin mot difteri (D), stelkramp (T), kikhosta (ap), polio (IPV), hepatit B och mot mässling, påssjuka, röda hund (MPR) BCG vaccination bedöms inte som prioriterad vaccination vid första vårdkontakterna för asylsökande från dessa länder. Sidan 20

21 Ålder Bedömning och vaccination när dokumentation är osäker eller saknas 0 12 månader Erbjud tidigast vid 2,5 månaders ålder Infanrix hexa och Prevenar 13 1 år till <6 år Erbjud vid första besöket Infanrix hexa och Prevenar 13 samt Priorix från 1 års ålder 6 år 18 år Erbjud vid första besöket Tetravac och EngerixB eller Infanrix hexa samt Priorix IGRA/ PPD test kan utföras 4 veckor efter MPR vaccination. Om PPD eller IGRA test sätts/tas först så kan MPR ges därefter utan särskilt intervall. BCG vaccination bedöms ej som prioriterad vaccination vid första vårdkontakterna för asylsökande från dessa länder. Sidan 21

22 Vaccinationer av människor på flykt, Rekommendationer från Folkhälsomyndigheten Finns skriftlig dokumentation om vaccination, ge vaccination vid första besöket enligt Tabell 1 och planera därefter fortsatt vaccination enligt det Nationella vaccinations programmet, NVP. Om man inte har klara hållpunkter för att barnet är vaccinerat rekommenderas att börja om från början. Sidan 22

23 Skolbarn Hälsoundersökning dvs se om barnet har en aktiv eller latent tuberkulos IGRA test: om positiv eller gråzon görs lungröntgen + remiss till TB mottagningen Tuberkulintest (PPD) är i detta läge ett sämre alternativ Testning innan BCG vaccination dvs se om barnet redan har ett immunsvar mot tuberkulos Tuberkulintestet (PPD) reagerar även på annan mykobakterie samt tidigare BCG Sidan 23

24 Vilka barn ska vaccineras? Barn som enligt följande kriterier löper ökad risk att utsättas för tuberkulossmitta föreslås BCG-vaccination, om barnet inte redan är BCG vaccinerad: tidigare eller aktuell tbc hos en nära anhörig eller hushållskontakt (samråd görs med behandlande läkare när det gäller eventuell pågående smittspårning eller kemoterapi samt tidpunkten för BCG) familjeursprung från ett land med ökad eller hög tbcförekomst se lista över riskländer på Folkhälsomyndighetens hemsida planerad vistelse i ett land eller område med hög tbcförekomst, om barnet kommer i nära kontakt med lokalbefolkningen. Sidan 24

25 Tack! Sidan 25