Infektionsverktyget i VGR



Relevanta dokument
Fear of flying Om att vara pilot i Infektionsverktyget

Infektionsverktyget. Nationellt IT-stöd för VRI-registrering och uppföljning av antibiotikaanvändning. SFVHs studiedagar

Infektionsverktyget. Strama Smittskydd Värmland

Strama Stockholm. Infektionsverktyget Annika Hahlin, apotekare

Infektionsverktyget. Emma Halme Projektledare Verksamhetsutveckling/IT Utvecklings- och patientsäkerhetsenheten

Är Infektionsverktyget ett monster? Henry Fuseli - Mardrömmen, 1781

Infektionsverktyget. datainnehåll,funktion och exempel på användning. workshop om användning av databaser, SKL

Infektionsverktyget. Utbildning till stöd för användning av Infektionsverktyget i SLL

Infektionsverktyget praktisk tillämpning

Krav på nya anslutningar. Infektionsverktyget

Infektionsverktyget. handledning

Krav på nya anslutningar. Infektionsverktyget

Infektionsverktyget - användarhandledning

Smittskydd Värmland. Ingemar Hallén, bitr smittskyddsläkare

Fortbildning för infektionsambassadörer. Infektionsverktyget - rapportverktyget

VRI-registrering med IT-stöd

Infektionsverktyget. med fokus på vårdrelaterade infektioner (VRI)

Svensk strategi för arbetet mot antibiotikaresistens

Infektionsverktyget. Kommande förändringar? och utvecklingsfrågor. Höstmöte läkarsektionen oktober Ingemar Qvarfordt

Verksamhetsuppföljning med Infektionsverktyget

Rapport. Utvärdering av användningen av Infektionsverktyget. ehälsoinstitutet Anna-Lena Nilsson,

Patientsäkerhet Strama, Vårdrelaterade infektioner. 2 nya verktyg för att mäta vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning

Regelverk för uppföljning i rapportverktyget

Exempelrapporter från rapportverktyget

Frågor och svar kring Indikator 6. Infektionsverktyget

Infektionsverktyget - Slutenvård

Infektionsverktyget

BESTÄLLNING/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsnamn och Etapp Utförare Version Datum

Infektionsverktyget VÄGLEDNING FÖR ATT FÖREBYGGA

Exempelrapporter från rapportverktyget

Lathund Infektionsverktyget

Infektionsverktyget. Ursprungligen från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Regelverk för uppföljning i rapportverktyget

Exempelrapporter 2 från rapportverktyget

Kvartalsrapport Kvartal SÄS

FAQ Infektionsverktyget. Sammanställning av frekventa frågor och svar

Infektionsverktyget - Slutenvård

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg VT10

Slutenvårdsgrupp. Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget. Stephan Stenmark, Strama VLL

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT08

RIV-SPECIFIKATION Infektionsverktyget 1(70) Ver 1.5. Kontaktpersoner: Rikard Lövström, projektledare

Nationellt patientsäkerhetsarbete

Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008

Rädda antibiotikan! Ett samarbete mellan Vårdhygien, Strama och Mikrobiologen. Gå in på menti.com och använd koden

Översikt av VRI-mätning 14 oktober 2015, Lycksele lasarett

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg VT 11

Hur ska vi minska vårdrelaterade infektioner?

Strama Jönköping Kvartalsrapport

Översikt av VRI-mätning 14 oktober 2015, Psykiatrisk klinik NUS

Termer och koder Infektionsverktyget

Kvartalsrapport IV 2017 Infektionsverktyget. Enhet patientsäkerhet Koncernkontoret Västra Götalandsregionen

2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år

Strama Jönköping Kvartalsrapport

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Vårdrelaterade infektioner i tandvården

Översikt av VRI-mätning 14 oktober 2015, Psykiatrisk klinik Skellefteå

PUNKTPREVALENSMÄTNING AV VÅRDRELATERADE INFEKTIONER, PPM VRI Data avser somatisk vård om inget annat omskrivs i diagrammen.

Projektdirektiv för Samordnad vårdplanering på distans fortsatt införande i Örebro län

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT 11

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT09

Översikt av VRI-mätning 14 oktober 2015, Medicin-Geriatriska kliniken Skellefteå

Mätning av vårdrelaterade infektioner och en liten Calici- och ESBL-bonus

Projektet Patientjournal 08 Införande av datorjournal

Ett antal möjliga standardrapporter för sjukhus och verksamheter i VGR, Stramabenet. Ingemar Qvarfordt o Gunnar Jacobsson

Vårdrelaterade infektioner KUNSKAP, KONSEKVENSER OCH KOSTNADER

FAQ Infektionsverktyget. Sammanställning av frekventa frågor och svar

Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2017

Termer och koder Infektionsverktyget

Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2015

Riskanalyser. Införandet och användandet av Läkemedelsmodulen I Melior

Användarhandledning rapportverktyget

Klokt Antibiotikaval. Kvartalsrapport Kvartal SÄS. Södra Älvsborgs Sjukhus

[Skriv text] FÖRSTUDIE AV KONTINUERLIG REGISTRERING AV VÅRDRELATERADE INFEKTIONER UTVECKLING AV IT- STÖDSYSTEM. Slutrapport.

Översikt av VRI-mätning 14 oktober 2015, Kvinnokliniken NUS

PUNKTPREVALENSMÄTNING AV VÅRDRELATERADE INFEKTIONER (VRI)

Vad är en vårdrelaterad infektion (VRI)?

Strama Jönköping. Årsrapport Strama Jönköping

Översikt av VRI-mätning 14 oktober 2015, Norrlands universitetssjukhus

Översikt av VRI-mätning 14 oktober 2015, Barn- och ungdomsklinik

Digitala vårdmöten. Erfarenheter från Region Jönköpings län

Strama Jönköping Kvartalsrapport

Översikt av VRI-mätning 14 oktober 2015, Västerbottens läns landsting

Definition av vårdrelaterad infektion

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013

A. Förhindra smittspridning. 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg VT08

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Årsrapport för 2017 Sjukvårdsregion Uppsala-Örebros regionala Stramagrupp

Infektionsambassadör. Vad är det?

Erfarenheter fram till pilotdriftstart av Infektionsverktyget i Uppsala och Västra Götaland

Verksamhetsrapport 2014, Strama Jönköping

Socialstyrelsens uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak, 2014

VÅRDHYGIENISKT ARBETE I UPPSALA. Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Specialist i vårdhygien Uppsala läns landsting

Uppföljning BUP för perioden 1 januari-30 september, resp. år

SILF och Stramas 10 punktsprogram. Jesper Ericsson Infektionskliniken Västerås/Strama

Vårdprevention Lätt att göra rätt

Antibiotikaanvändning på sjukhus i VGR Temarapport. Cefalosporiner. Strama Västra Götaland (maj 2019)

Agenda Anteckning/ställningstagande Ansvarig

Transkript:

i VGR Läkarsektionens höstmöte 111103 Ingemar Qvarfordt

Tidplan VGR/SU Projekttid 10/08 12/03 Start skarp pilotdrift på SU 2011-11-09? Pilotprojektet på SU pågår till 2012-02-28 Slutrapport med underlag för beslut om breddinförande klar senast mars 2012 Därefter vid godkännande breddinförande under 2012 på SU och snarast möjligt resten av VGR 2

IT-stöd för kontinuerlig registrering av vårdrelaterade infektioner och orsaker till antibiotikaordinationer. Syfte Utgöra ett hjälpmedel (=verktyg) i verksamheternas arbete med att minska vårdrelaterade infektioner och följa upp antibiotikaanvändningen. 3

Grundkrav på IT-stöd Enkelt Lätt att förstå och använda, minimalt merarbete för användaren/klinikern Automatiskt Tvingande registrering som en del av dagligt arbete Ingen dubbeldokumentation Flexibel rapportgenerator Lätt att när som helst ta fram mottagaranpassade rapporter 4

Vilka frågor skall t.ex. kunna besvaras? Vilka antibiotika som ordineras vid olika infektioner, OBS! i ordinationsögonblicket intention to treat Andel av alla sjukhusvårdade patienter som får en VRI; per verksamhetområde, specialitet, sjukhus eller landsting, under en viss tidsperiod Andel patienter som får en postoperativ sårinfektion; per operationstyp och relaterat till klinik, sjukhus, landsting Andel patienter som har en viss riskfaktor för VRI, t.ex. urinkateter, central venkateter. 5

Vilka frågor besvaras inte (ännu) Mängden använt antibiotikum per ATCkod och diagnos i t.ex. DDD Faktisk behandlingstid vid olika diagnoser

Vad är det principiellt nya? Undvika dubbeldokumentation! Tilläggsinformation om orsak till antibiotikaordination skapas av varje ordinatör i ordinationsögonblicket genom svar på två enkla frågor. All övrig relevant information från journal och labsystem insamlas automatiskt, osett för alla användare 7

s olika delar En registreringsmodul kopplad till journalsystemets läkemedelsmodul. En nationell databas för insamlad information, terminologin enhetlig och baserad på nationellt fackspråk Ett webbaserat rapportverktyg med vars hjälp rapporter från databasen när som helst kan hämtas ut av verksamhetsansvariga 8

s uppbyggnad Patientadm data Patientjournal Lab.- system Ordinatör Vårdgivarspecifikt Nationellt datalager Rapportframtagare Rapportverktyg (webb) 9

Konsekvens av enhetliga format och Jämförbarhet definitioner Oberoende av typ av patientdatasystem Framtvingar anpassning av varje patientdatasystem som skall leverera data till nationella datalagret

Verktygets princip Nationellt register Gemensam terminologi Synkat men lokal specifikation Nationell terminologiserver Inte synkad, lokal terminologi Lokala datalager hos respektive vårdgivare Operation hos vårdgivare A visar sig ha lett till infektion hos vårdgivare B 11

Vad måste landstingen göra själva? I våra egna patientdatasystem Göra alla de anpassningar som krävs för att fånga av projektet definierade data Skapa ett enkelt och brukarvänligt gränssnitt (det användaren ser) Formatera data enligt specifikation från det nationella projektet (tjänstegränssnittet, termer från nationellt fackspråk) Ingemar Qvarfordt 101206

Information som skall överföras - minimikrav från nationella projektet Antibiotika som ordinerats De tre ordinationsorsakerna Samhällsförvärvad infektion Vårdrelaterad infektion, uppdelat på Urinvägsinfektion, septikemi, ytlig och djup postoperativ sårinfektion, lunginflammation, Cl. difficile - infektion Profylaktisk behandling Jämförelsetal i form av Vårdtillfällen i sluten vård Vissa åtgärder (KVÅ-katalogen)

Information som skall överföras VGR-modellen Antibiotika som ordinerats, ATC-kod De tre ordinationsorsakerna Samhällsförvärvad infektion, uppdelat på 9 val Vårdrelaterad infektion, uppdelat på 7 val Profylaktisk behandling, uppdelat på peroperativ och annan Jämförelsetal i form av Vårdtillfällen i sluten vård ICD-10, alla operationskoder Vissa riskfaktorer; CVK, urinavledning (KAD m.fl.) och respiratorbehandling 14

Att tänka på Vad man kan få ut av beror av Vilka data (utöver minimum) som man överför till databasen Vilka variabler som är sökbara i rapportverktyget Vilka termer (nationellt fackspråk, Snomed- CT) som godkänts av arkitekturledning och SoS

Hur skall det gå till? Tilläggsinformation om infektioner - registreringen -fångas vid Antibiotikaordination i Meliors läkemedelsmodul och genom Direktöverföring av fynd av Cl. difficile från labdatasystem Direktöverföring av specifik diagnos (T81.4; postoperativ infektion) från patientjournal Annan relevant vårddokumentation identifieras och överförs automatiskt från det patientdatasystem man väljer; i vårt fall Melior

Data in från Melior Information om alla patienter i slutenvård (automatisk överföring som ingen ser) Identitet, HSA-id, in- och utskrivningsdatum Alla åtgärder (KVÅ) och epikrisdiagnoser (ICD-10) Information om riskfaktorer (KAD, CVK, Resp) Information om de patienter som ordineras antibiotika öppen och sluten vård (ordinerande läkare svarar på frågor) Antibiotikasort Orsak till ordination

Hur skapas information om ordinationsorsak? 1. När man gör en antibiotikaordination i Melior dyker registreringsrutan Infektionsverktyg upp. 2. Man väljer om orsaken är en samhällsförvärvad eller en vårdrelaterad infektion eller om det gäller profylax och placera markören på motsvarande yta. 18

1. En rullmeny med olika diagnosval fälls ut 2. Markören placeras på den diagnos man valt, genom att trycka på knappen Skicka lagras information om ordinerat (ATC-kod) och orsak. 3. Klart! 19

1. Om du ångrar ordinationen (fel patient, antibiotika behövs ej), bocka i rutan Avbryt och tryck på knappen Avbryt 2. Du kommer tillbaka till läkemedelsmodulen och kan fortsätta arbeta i Melior 20

Möjliga val bland ordinationsorsaker (VGR) Det är alltid den kliniska diagnosen - misstänkt eller säkerställd - i ordinationsögonblicket som avses. Om inget specifikt val passar på aktuell infektion väljs Annan samhällsförvärvad/annan vårdrelaterad infektion. Vid profylax väljs: Peroperativ antibiotikaprofylax eller Annan antibiotikaprofylax. 21

Hjälpfunktion 22

Hindra dubbelregistrering 23

UT-data - Rapportgeneratorn Webbaserat gränssnitt via VGRs intranät/sjunet Alla med SITHS-kort i VGR kan ta fram data och rapporter (dubbel autenticering; kort i datorn + lösen) Utvalda personer med särskilt medarbetaruppdrag från verksamhetschef kan se identitet på registrerad information för specifika syften 24

Rapportverktyget Den information som skapats kan när som helst tas fram.

Koppling infektion/op-åtgärd 27

Kvalitetsgranskning

möjliggör Enkel, snabb och kontinuerlig uppföljning av Vilka antibiotika som ordinerats På vilka indikationer de ordinerats Vilka och hur många antibiotikabehandlade VRI som uppstår Återkoppling till förskrivarna av hur de använder antibiotika och till all personal om VRI-frekvensen Jämförelse med behandlingsrekommendationer och diskussion kring förbättringsmöjligheter Ny uppföljning av effekt av förbättringsarbetet 29

i VGR Organisation - arbetssätt Läkarsektionens höstmöte Ingemar Qvarfordt

Projektorganisation VGR Ägare Hälso- och Sjv-direktör Beställare Claes-Håkan Björklund Styrgrupp Ordf. Claes-Håkan Björklund Projektgrupp Projektledare Ingemar Qvarfordt Projektkoordinator Ronny Moberg Styrgrupp: Claes-Håkan Björklund Regionchefläkare Christina Raner Chefläkare SU Olof Myrberg Chef SU-IT Carolina Jansson Repr. ITSA Håkan Mårtensson VGR-IT Regional förstudie Ansvarig: Ingemar Qvarfordt Delprojekt Samordning teknik-system Ansvarig: Ronny Moberg Teknik - ansvarig drift (VGR-IT) - leverantör/-er - nationella projektet - regional IT-arkitekt System - journalsystemsamordnare och förvaltare - leverantör/-er - journalanvändare Delprojekt Funktionalitet och kommunikation Ansvarig Ingemar Qvarfordt - kontaktläkare vid berörda kliniker - regionala Strama - infektionsläkare - informatör/kommunikatör - formgivare 31

Kommunikationsgränssnitt klart, test möjligt med testdata v 44 Nationellt projekt Slutleverans nationell del v 24 Återkopplingsverktyg börjar utformas v 40 Testversion av rapportverktyg klar v 50 Rapportverktyget utformat v 24 Återkoppling av levererade data möjlig 2010 2011 36 40 44 48 52 4 8 12 16 20 24 Regional förstudie: a) användargränssnitt, datafångst, fångst av nämnardata, anpassning av berörda system till nationellt tjänstegränssnitt b) återkopplingsverktyg, dvs analys- och rapportgenerator; verksamhetsrepresentanter (2st) tills med nationellt projekt Mål: prototyp att testa i testmiljö VGR-projektet SU-pilot a) Delprojekt kommunikation och funktionalitet; Framtagande och genomförande av kommunikationsplan, utvärdering av funktionalitet och användargränssnitt, rapportgenerator b) Delprojekt teknik och system; Tekniskt funktionstest mot nationellt datalager och inom SUs IT-miljö, teknisk utvärdering av pilotdrift; datafångst, nämnardata Mål: utvärderingsbar pilotdrift i skarp miljö 32

Ungefärlig tidplan Kommunikationsplan Organisering Beslut om berörda system Beslut om ambitionsnivå Utformning användargränssnitt Samordning VITS-grp Beställning BaktLis Beställning Melior Systemutveckling Melior o BaktLis Förberedelser kommunikation o utvärdering Arbete med analyso rapportgenerator Teknisk test: i Melior i BaktLis kommunikation återkoppling Användarkommunikation: motivation utbildning Skarp pilotdrift Kir SS o ÖS Utvärdering funktionalitet användarattityd nytta 2010 2011 2012 aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan 33

Vad kan man göra redan nu? Undersök vad skall minst kunna levereras till det nationella projektet? Dokumentet Krav på piloter i Besluta om ambitionsnivån Vad gäller innehåll; Fler triggers? Fler diagnoser i popup 2? Vad gäller omfattning; Alla sjukhus? Ett sjukhus? Del av sjukhus? Inventera I vilka patientdatasystem finns denna information? Besluta om prioritering Vilket/vilka patientdatasystem skall vi anpassa? Formulera krav på systemanpassningar till leverantör/-er Förbered verksamhetsförankring

Vad krävs för detta? En projektledning med både verksamhets- och teknisk kompetens Avsätt personella resurser; leta upp personer med sakkunskap på området, tekniskt och verksamhetsmässigt Styrgrupp med mandat att prioritera bland landtingets IT-projekt Finansiering (budget 2011 VGR 4 milj) Utred juridiska frågor T.ex. personuppgiftsbiträdesavtal med leverantör av nationell lagringstjänst

Tidsåtgång augusti-10 till okt-11 Funktion/grupp Tid i timmar Projektledare Ca 1000, 50% över tid Koordinerande projektledare, delprojektledare Ca 600, 25-50% över tid VGR-IT Ca 400 Styrgrupp/beställare Ca 150 Delprojekt Funktionalitet och kommunikation Minst 400 Delprojekt Teknik och system Ca 400?

Kartlägg målgrupper Kommunikation Inventera och formulera vad Inventera och välj kanaler Leverera upprepad målgruppsanpassad information med syfte att Informera om vad och när Motivera varför Instruera om hur