Barn utsatta för sexuella övergrepp på nätet

Relevanta dokument
Sex och sexuella övergrepp via nätet. Linda Jonsson, Socionom och Lektor vid Barnafrid, Linköpings universitet

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet.

Varför är föräldraarbete viktigt vid traumafokuserad behandling och hur kan vi underlätta? NFBO, 23 maj 2016

Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi

Adolescents selling sex and sex as self injury

Små barn och Trauma Stöd och behandling

Sexuellt riskbeteende bakgrund, bemötande och behandling

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

Skadliga upplevelser i barndomen (Adverse Childhood Experiences)

Barn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR

Barn utsatta för våld i Sverige

Child Parent Psychotherapy, CPP

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

VÄCK DEN BJÖRN SOM SOVER

Barn och ungas utsatthet för våld

Traumafokuserad Kognitiv Beteendeterapi Information till ungdomar

Barn och unga med sexualiserade beteendeproblem

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Trauma och Prostitution

Det gäller en av fem- fakta om barn, sexuella övergrepp och sexuell exploatering

Forskning om unga som skadar sig genom sex

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Sex som självskada. Cecilia Fredlund, Medicine doktor och ST-läkare Psykiatriska kliniken, Linköping

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

Barn och trauma Konsekvenser, förståelse och bemötande

Barns utsatthet att förstå och förändra. Johanna Thulin Socionom och doktorand i socialt arbete vid Linnéuniversitetet

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?

Barns sexualitet från normalitet till tecken på övergrepp Skolläkardagarna Jönköping 2016

VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN

Återföreningsarbete vid syskonövergrepp

Ta snacket! Så pratar du med barn om sexuella övergrepp på nätet

Unga som begått sexuella övergrepp risk för återfall och prevention

Bemötande vid självskadebeteende information och övningar

CPP Child and Parent Psychotherapy. Susanna Billström Jessica Pehrson

Ungdomar som begått sexuella övergrepp: omfattning och riskfaktorer. Hur får man till ett bra samtal om att våldta och vad kan ni på um göra?

Våld kan påverka hjärnans utveckling. Supervisors. Beteenden, psykiska och fysiska besvär kan indikera våldsutsatthet

Unga som har sex mot ersättning eller har prostitutionsliknande erfarenheter

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Trauma och återhämtning

Barn och trauma. BUP Traumaenhets målgrupper. Våga fråga. Rikskonferens Kvalitet i förskolan Stockholm 12 oktober 2016

Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma. Disposition. Ensamkommande Sverige 1/1-1/

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp?

Traumamedveten omsorg. Andrea Ramos Da Cruz och Therese Eklöf Hälsopedagoger BUP Asylmottagning

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

NEUROFEEDBACK. -En metod för att behandla traumatiserade patienter? Farzad Pakzad Stavanger 7 Juni 2019

ÖVERGREPP ONLINE OCH SEX SOM SJÄLVSKADEBETEENDE ÅSA LANDBERG. Åsa Landberg

Traumamedveten omsorg

Kris och Trauma hos barn och unga

Lärarhandledning och diskussionsunderlag för elever

Ungas psykiska hälsa Den senaste forskningen om barn och trauma. Poa Samuelberg och Maria Schillaci Leg. psykologer och utredare för #traumapåkartan

Nya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

Barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

Att fråga om våldsutsatthet på ungdomsmottagningar. Anna Palm, Kvinnokliniken Sundsvalls sjukhus

Flyktingbarnteamet Göteborg Trauma diagnostik, behandling och förhållningssätt i vardagen Caroline Nilsson, leg. psykolog

Människohandel med barn för sexuella ändamål i Sverige

Terapi med tonåringar. Den centrala masturbationsfantasin

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer

Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

Ensamkommande ungdomar i barnpsykiatrin

TF- KBT traumafokuserad kognitiv beteendeterapi

Psykologisk behandling (KBT) vid spelberoende

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

Pass C3 Självskadebeteende

Med utgångspunkt i barnkonventionen

DET GÄLLER EN AV FEM. fakta om barn, sexuella övergrepp och sexuell exploatering i Sverige 2014

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Bedömning inför psykoterapi. Barnet 3

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Traumakunskap och bemötande i skolan Föreläsning med Pedagogisk Psykologi. PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.

Vad är PTSD? Psykiatriska mottagningen Linköping. Roland Betnér, Leg psykoterapeut

Barnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården

Bilaga A Traumaintervju

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Cecilia Hawborn Espander Har gjort handlingsplanen tillsammans med Gunilla Sollerud Eriksson

Kris och krishantering. Regionhälsan Ebba Nordrup, beteendevetare

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.

Bella Stensnäs, leg psykolog

Bemötande aspekter för nyanlända.

Bemötande av patienter med särskilda behov. Samarbete mellan tandsköterska och psykolog. Shervin Shahnavaz, leg. psykolog

Känsloreglering strategier för att minska affektiv instabilitet

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

Transkript:

Barn utsatta för sexuella övergrepp på nätet Moa Mannheimer Centrumchef, leg psykolog Barnafrid - Nationellt kunskapscentrum, Linköpings universitet Poa Samuelberg Leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist klinisk psykologi Rädda Barnen - Centrum för stöd och behandling

RÄDDA BARNENS CENTRUM FÖR BARN OCH UNGDOMAR Tre målgrupper: barn på flykt, barn utsatta för sexuella övergrepp och barn som varit utsatta för våld. Tre orter Uppdrag att behandla och att sprida kunskap

Barnafrid nationellt kunskapscentrum om våld och andra övergrepp mot barn Identifiera kunskapsbehov hos professionella gällande barn utsatta för våld och andra övergrepp Sammanställa aktuell kunskap inom fältet Utbilda professionella utifrån ovanstående sammanställningar

Agenda Om barn, sexuella övergrepp och nätet Aktuell forskning Rättsliga fall Symtom vid traumatisering och risk för allvarliga symtom Utvecklingsrelaterade svårigheter efter sexuella övergrepp Utvecklingsrelaterat risktagande till sexuellt självskadande beteende Hur bör BUP möta unga och fråga om sexuell utsatthet på nätet? Riktlinjer för stöd och traumafokuserad behandling

ENLIGT FN:S BARNKONVENTION HAR BARN RÄTT ATT SKYDDAS MOT ALLA FORMER AV SEXUELLT UTNYTTJANDE OCH SEXUELLA ÖVERGREPP. BARN SOM HAR UTSATTS FÖR NÅGON FORM AV VANVÅRD, UTNYTTJANDE ELLER ÖVERGREPP HAR RÄTT TILL STÖD OCH HJÄLP. STATER SKA VIDTA ÅTGÄRDER FÖR ATT SKYDDA BARN MOT HANDEL MED BARN, BARNPROSTITUTION OCH BARNPORNOGRAFI.

Hovrätten dömer man för nätvåldtäkter Övergrepp via nätet kan jämställas med våldtäkt, konstaterar Svea hovrätt och fäller en 41-årig man för flera sådana fall. Jämfört med tingsrätten bedömer hovrätten fler av handlingarna som våldtäkt.

Sexuella övergrepp Sexuella övergrepp Förekomst

Prevalenser i de nordiska länderna 3-23 % hos pojkar och 11-36 % hos flickor (brett definierat) Kontaktövergrepp, 1-12 % för pojkar och 6-30 % för flickor Penetrerande övergrepp, 0,3-6,8 % för pojkar och 1,1-13,5 % för flickor (Kloppen. Haugland, Svedin & Maele, 2016)

Sexuella övergrepp över tid 2004 n= 4 343 2009 n= 3 498 2014 n= 5 839 Penetrerande sexuella övergrepp* % i U-grupp 95% Konfidensintervall % i U-grupp 95% Konfidensintervall % i U-grupp 95% Konfidensintervall Totalt 9,8 8,8 10,8 6,9 6,1 7,7 6,6 6,0 7,2 Män 5,5 4,5 6,5 3,1 2,2 3,9 3,0 2,2 3,8 Kvinnor 13,5 12,1 14,9 10,0 8,6 11,4 9,2 7,6 9,6 Könsindelningen passar inte 21,4 5,9 36,9 20,0 8,8 31,2 * orala, anala och genitala samlag

Penetrerande sexuella övergrepp allvarligare (SCL- 25; Svedin & Preibe, 2009) 60 50 40 30 20 10 0 Mean >80 percentile % No penetration Penetration OR= 3,7

Sexuella övergrepp är den mest integritetskränkande formen av interpersonella övergrepp som innebär mest påtagliga konsekvenser vad gäller psykisk och fysisk hälsa. (Svedin, 2017)

Alla reagerar inte lika! Kendell- Tackett et al., 1993) 2/3 uppvisade symtom/beteendestörningar 1/3 symtomfria!

Vad har nätet med sexuell exploatering att göra?

Högkonsumtion?

Vanliga aktiviteter på nätet: Lyssnar på musik (80%) Tittar på filmklipp (80%) Söker information till skolan (60%) Sex på nätet: Något man gör själv: t.ex. hitta info eller onanera Med någon annan: t.ex. Träffa en partner, skicka avklädda bilder, sälja sex (skada sig genom sex)

Skicka (n = 1 412) eller lägga ut avklädda bilder (n = 119)/ sexting (Jonsson, 2014) Flickor % Pojkar % Alla % Sign a) Har du någonsin skickat avklädda filmer/bilder där bröst, kön eller rumpa syns? b) Har du någonsin lagt ut avklädda filmer/bilder där bröst, kön eller rumpa syns på en community eller internetsajt? 27 22 25 *** 1.5 2.6 2.1 ** c) a+b - sexting 27.5 22.8 25.4 ***

Förfrågan om att skicka sexuella bilder JA, svarade 15,5 % (12,4 % killar och 18 % tjejer) Av dessa hade 41,8 % skickat en bild (jfr 16,8 % från 2009)

Varför skickar unga avklädda bilder? Roligt/flirta eller träffa nya människor Testa sin sexualitet Ett sätt att få bekräftelse Socialt accepterat/ för att andra gör det Tillhör när man är i en kärleksrelation Man har fått frågan eller blivit tvingad

1. 2. 3. 4. 5. SELLING SEX ONLINE [<1 %] ONLINE SEXUAL BEHAVIOUR [15 20 %] NO ONLINE SEXUAL BEHAVIOUR [80 85 %] Associations With Online Sexual Behaviours 1. Sexualised life 2. Poor health 3. Maltreatment 4. Risk taking behaviour 5. Online harassment / abuse

Traffickning Sexuella övergrepp

Sexuell exploatering Sexuell exploatering innebär att fler än förövaren och barnet som är involverade eller där t.ex. ersättning förekommer eller att övergreppen dokumenteras (Jonsson et al., 2015) Handel med barn i sexuellt syfte Barnpornografi (sexuella övergreppsbilder) Barnprostitution (UN, 2000)

Sex mot ersättning/ Sälja sex Det händer att människor frivilligt deltar I sexuella handlingar mot ersättning. Har du någon gång sålt sexuella tjänster?

Sälja sex Totalt Man Kvinna Indelningen passar inte n= 5 764 % n= 2 550 % n= 3 159 Har någon gång sålt sexuella tjänster a 51 0,9 31 1,2 18 0, 6 % n= 53 % 2 3,8 Genomsnittsålder första gången 15,4 15,1 15,8 15,5 a 75 deltagare svarade inte på frågan Köpare Flickor: Man 100% samt kvinnor 11% 26-45 år 61% Pojkar: Man 16%, kvinnor 65%, man o kvinna 7% 15-25 år 55%

Sex som självskada Att skada sig genom sex innebär att en person har ett mönster av att söka sig till sexuella situationer som innebär egen psykisk eller fysisk skada. Beteendet orsakar signifikant lidande eller försämrad funktion i skolan, arbetet eller på andra viktiga områden. (Landberg i Jonsson & Lundström Mattssson, 2012)

Sex som självskada Det som tydligast skiljer de som skadar sig genom sex och de som skadar sig på annat sätt är att det är en annan person som skadar istället för den unge själv. Den unge släpper kontrollen till någon annan.

Har du NÅGONSIN använt sex för att avsiktligt skada dig själv? Självskada genom sex Har du någonsin använt sex för att avsiktligt skada dig själv? Totalt n= 5 749 % Man n= 2542 % Kvinna n= 3 154 % Passar inte n= 53 % P Ja 2,2 0,8 3,3 9,4 *** 1 /*** 2 1 Chi 2 test alla, 2 Chi 2 test mellan man och kvinna.

Skada sex

Sexuella exploatering- hur påverkar det barn?

TSCC PTS (M) 16 14 13,5 14 12 10 8 6 4 6,2 7,5 8,4 8,4 8,9 9,3 10,7 11,8 11,8 TSCC PTS (M) 2 0

Vilka symtom och svårigheter visar barn efter sexuella övergrepp?

Generella symtom vid posttraumatisk stress PTSD DSM-5 :Återupplevande Undvikande Negativa förändringar i kognitioner och sinnesstämning Överspändhet

Risk för utsatthet och allvarliga symtom vid traumatisering Högre förekomst av PTSD i kliniska populationer Hög samsjuklighet med neuropsykiatriska diagnoser Risk för utsatthet ökar med tidigare utsatthet Tidigare erfarenhet av interpersonella traumatiserande händelser och eller upprepade trauman Brister i yttre stabilitet

Traumasymtom från skolåldern till tonåren Känslosvängningar Inlärningssvårigheter Generell ångest och specifika rädslor Uppmärksamhetssökande Beter sig som ett yngre barn Kamratproblem Trots Sexuellt utagerande Svårigheter att föreställa sig och planera för framtiden Nedstämdhet Över- och/eller underskatta risker Kognitiva förvrängningar Överdriven aggressivitet/irritabilitet Utagerande/självdestruktivt beteende Somatisering /nedsatt fysisk hälsa

Sexuella övergrepp på nätet innebär Risk för/hot om spridning av bilder/filmer på nätet -Oro, rädsla, skam och skuld Utsatthet från känd eller okänd förövare -Lojalitet, beroende, rädsla, ovisshet Övergrepp som inkluderar manipulering, hot och våld -Rädsla, osäkerhet, självförakt Egen aktivitet som utvecklats i riktning mot ett allt mer risktagande beteende - Skam, skuld och dålig självkänsla och självbild Vanligt förekommande tidigare sårbarhetsfaktorer -Erfarenhet av utsatthet, mobbing, våld -Nedsatt psykisk hälsa, traumatisering, nedstämdhet, ångest -Ensamhet och begränsad upplevelse av stöd och nära relationer

Varningssignaler Barn visar ofta vaga eller motstridiga signaler Kan verkar obegriplig för omgivningen Kan visa förändringar i mående eller beteende - Utagerande, plötsligt kraftigt upprört, överreagerar - Tillbakadragande, isolering, undvikande (triggande) situationer -Sexualiserat språk/beteende -Skäms för sina reaktioner eller oroar sig för att bli tokig. Barn berättar sällan för vuxna eller professionella, ofta för kamrat. Ju allvarligare utsatthet desto svårare är det att berätta.

Ungdomstiden medför ökad risk att förolyckas, skada sig, råka illa ut

Utvecklingsrelaterat risktagande hos unga Omogen prefrontal cortex - begränsningar i att uppfatta och bedöma risker, svårt med inhibitorisk kontroll, affektreglering samt uppskjutande av belöning Socioemotionella drifter och omogna kognitiva nätverk vid social och emotionell påfrestning tar känslor kommandot över beteendet Mer känslig och sårbar hjärna hög ångest, åtrå, stress och alkohol/droger påverkar förmågan att vara rationell och logisk Pubertetsutveckling och sexuell nyfikenhet Fokus på identitetsutveckling, bekräftelsebehov och extra svårt stå emot socialt grupptryck

Tonårshjärnan, risk och sex Som en bil med stark, högpotent motor i samspel med riskabelt svaga bromsar och styrsystem (Åke Pålshammar, Läkartidningen, 2010, no 6)

Sexuella handlingar ibland del av en destruktiv självskadande ångesthanteringsspiral Sårbarhet, ensamhet, identitetssökande, inkl sexuell identitet Längtan efter närhet, bekräftelse, uppmärksamhet Risktagande som bekräftar en negativ självbild, negativa tankar; jag är värdelös ful/fet, ingen vill ha mig jag duger bara till att ha sex med Snabba, kortsiktiga lösningar för ångestreglering med beränsad självbevarelsedrft Ökad ångest, nedstämdhet, självförakt för kroppen och sig själv, hopplöshet...

Hinder för barn och unga att berätta Rädsla för konsekvenser Hot uttalade eller outtalade Känsla av skam, skuld, obehag, underlägsenhet Rädsla att inte bli trodd/förstådd Övergrepp tabubelagda Overkliga fragmenterade minnen Brist på skydd, lojalitet eller beroende i relation till förövare Får aldrig frågan!

Hur bör BUP bemöta unga och kartlägga erfarenhet av postentiellt traumatiserande händelser?

Principer för bemötande och screening Rutinmässig strukturerad screening för erfarenhet av potentiellt traumatiserande händelser Enskilda samtal med barn/förälder Respektfullt och tydligt förhållningssätt och bemötande Ge barnet kontroll delaktighet och valmöjligheter Varva konkreta och öppna frågor - formulär och klinisk intervju Validera jobbiga känslor och tankar bra/dåliga hemligheter Normalisera psykoedukation om posttraumatisk stress Informera - agenda, syfte, sekretess, fortsatt process Uppmuntra och ge hopp!

Att fråga om erfarenhet av sexuell utsatthet Här på BUP brukar vi fråga alla barn som söker hjälp om de varit med om jobbiga och skrämmande eller förvirrande händelser - eftersom vi vet att det är vanligt Många barn och unga får frågor om att visa upp sina privata kroppsdelar (brösten, rumpan, snippan eller snoppen) i webcamera eller skicka nakenbilder av sig själva till någon på nätet, har du varit med om det? Är det någon som lurat eller tvingat dig att visa snippan/snoppen eller rumpan fast du inte ville det? Har du blivit utsatt fo r att göra sexuella handlingar mot din vilja? Har någon tvingat dig att titta på någon som visar sig naken i webcam, eller skickat nakenbilder till dig?

Vilka insatser behöver barn som utsatts för sexuella övergrepp? Nya riktlinjer för stöd och behandling vid traumatiserng hos barn och unga SF BUP, 2018

Vad behöver unga som utsatts för sexuella övergrepp? Tid och stöd för att lära om, exponering för känslomässig bearbetning och kognitiv omstrukturering Hjälp att förstå och hantera sina reaktioner, känslor, tankar, kartlägga traumatriggers Trygga erfarenheter med tillsammans med omsorgsperson Bearbetning /exponering Inre stabilisering Förutsägbarhet och struktur i vardagen Basala behov tillgodosedda Fysiskt och psykiskt skydd och stöd Yttre stabilisering

Vårdnivå - barn och trauma Primär prevention - att förhindra uppkomst av psykiska problem, folkhälsoarbete Sekundär prevention - att i tidigt skede påverka förlopp av psykiska problem (tillgång till krisstöd) (men även rättsligt och socialt stöd) Barnpsykiatrisk bedömning och behandling - Evidensbaserad traumafokuserad behandling för barn och unga vid PTSD: TF-KBT, EMDR, CPP, PE Oklart idag hur många som får tillgång till hjälp?

Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi (TF-KBT) TF-KBT rekommenderad förstahandsbehandling enligt nationella och internationella riktlinjer vid PTSD (Dorsey, 2016) 20 RCT studier, varierande kultur och kontext Minskade PTSD-symtom, depression, ångest, beteendeproblem, ökade föräldrafärdigheter, social kompetens, traumarelaterad skam, föräldra-barnrelation Utvecklad för traumatisering efter s ö. Forskningsstöd vid olika typer av potentiellt traumatiserande händelser, även hög grad av komplexitet och begränsad stabilitet. J. Cohen, E. Deblinger, A. Mannarino, 1980-talet CARES Institute, USA

Vad är TF-KBT? Evidensbaserad behandling barn och unga 3-18 år Bred KBT modell, inslag av anknytningsteori, humanistisk psykologi, familjeterapi Komponentbaserad behandling (PRACTISE) Övergripande mål - barn och omsorgspersoner ska återhämta sig efter traumatisering Ca 8-25 sessioner. Tillstånd med ökad komplexitet - längre stabiliseringsfas Behandlingsstruktur 1g/v (60-90 min) Tre delar, individuellt barn respektive förälder samt gemensam del

TF-KBT Tid: 8-25 sessioner Föräldrafärdigheter och interaktion Gradvis Exponering Psykoedukation Relaxation Affektreglering Cognitive Coping Traumaberättelse och bearbetning In vivo exponering Conjoint sessions Enhancing safety Stabiliseringsfas Traumanarrativfas Integreringsfas 1/3 1/3 1/3

Litteraturtips för professionella Bidö, S. Mannheimer, M. & Samuelberg, P. Traumatisering hos barn en handbok (Natur & Kultur) Sept 2018 Unga, sex och Internet- i en föränderlig värld (Svedin et al., 2015) Jonsson, L. & Svedin, CG. Unga och sexuella övergrepp via nätet. Barnafrid Kunskapscentrum för våld mot barn, Linköpings universitet. 2017 Öst, L-G red. KBT i barn- och ungdomspsykiatrin (Natur & Kultur) 2018

Lästips Nätsmart. Tips och råd för att förebygga sexuella övergrepp mot barn på internet. Rädda Barnen, 2015 Läs mer och ladda ner: www.raddabarnen.se Landberg, Å & Johnson, L. En del av verkligheten. Om barn sexuella övergrepp och nätet. Stiftelsen Allmänna Barnhuset, 2017 Dags att prata om sexuella övergrepp Stiftelsen Allmänna Barnhuset, Detta borde fler veta om sexella övergrepp mot barn Rädda Barnen

Nättips Ungdomsmottagningen umo.se Safeselfie Hjälpsajt för alla som blivit utsatta för bildspridning på nätet, för föräldrar samt för professionella www.safeselfie.se