MED NYFIKENHET PÅ LIV och RÖRELSE



Relevanta dokument
Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Kvalitet på Sallerups förskolor

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Matildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd

Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad

S K V A L I T E T S G A R A N T I

Projekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Ett projektinriktat arbetssätt! Det handlar om hur vi organiserar barnen i olika grupper för att de ska kunna använda sig av varandras tankar och

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

Sabbatsbergs Förskolor

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

Varför, vad och hur?

Ekorrens arbetsplan Ht Vt 2015

Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013

Verksamhetsplan HT-17 - VT 18 Förskolan Ängstugan

Pedagogisk dokumentation i förskolan. Hur får vi fatt i barns flöde av tankar?

Pedagogisk dokumentation ett förhållningssätt till och verktyg för barns Delaktighet. Birgitta Kennedy Förskolan Trollet, Kalmar

Äppelvikens förskolor

Ståthållaregatan 35 Kalmar Anette Johansson

Namn: Fysik åk 4 Väder VT Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Pedagogisk dokumentation i förskolan. Hur får vi fatt i barns flöde av tankar?

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013

RAPPHÖNANS VERKSAMHETSPLAN

Stenhamra och Drottningholms förskolor. Arbetslaget är navet i förskolans utveckling!

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

Edda & Ragna förskolor LOKAL ARBETSPLAN

Pedagogisk dokumentation

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

B A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M

Kvalitetsredovisning 2015/2016 och verksamhetsplan 2016/2017 för förskolan Pelikanen

Att lyssna på de yngre barnens upptäckter i ett utforskande arbetssätt

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

UTVECKLINGSPLAN FUXERNA FÖRSKOLA 2017/18. Framtagen av: Ester Ivarsbo Datum: Version: 1.0

NORRBACKA FÖRSKOLOR SOLENS ARBETSPLAN Ht Vt 2011

Klubbans förskola. Forskande barn, Medforskande pedagoger

FÖRSKOLAN SPILTANS PEDAGOGISKA VISION

Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran

NORRBACKA FÖRSKOLOR PEDAGOGISK VERKSAMHETSPLAN VATTEN LÄSÅR Lyan, Skutan, Norrbacka, dagbarnvårdare

Fenomen som undersöks

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Sagor och berättelser

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten?

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

Svalans Verksamhetsberättelse Naturens skatter

Arbetsplan Äppelbo förskola

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Utvecklingsplan Gossagårdens förskola. Ht 2017 och Vt 2018

Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

VATTEN LJUD RÖRELSE LUFT LJUS PROGRAMMERING

Verksamhetsplan Duvans förskola

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget.

Sagor och berättelser

Kvalitetsgaranti - Äppelvikens förskolor

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16

Värme, kyla och väder. Åk

Rapport. Grön Flagg. Idala förskola

"Vi ska ge barnen många möjligheter att ta hänsyn och leva sig in i andra människors situation samt att vilja hjälpa andra:"

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

IGELKOTTENS VERKSAMHETSPLAN

Välkomna till Jämföra, sortera tillsammans reflektera!

Förskolan Trollstigen AB

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013

Kvalitetsredovisning ht -08- vt -09 Gullberna Parks förskola avd. Skogs- och Sockermyran

Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet

Familjedaghemmet Dagmamma i Brunna 2014ht- 2015vt

Blästad förskolor. Arbetsplan för. Blästad förskolor

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Verksamhetsplan. Förskolan Kluringen. för. Reviderad

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Systematisk utvecklingsarbete och utvärdering med hjälp av pedagogisk dokumentation

Arbetsplan 15/16 Förskolorna Villekulla och Knagglabacke

Kvalitetsarbete för förskolan Kristallen period 3 (jan mars), läsåret

Grönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan

Årsplan Förskolan Bergmansgården 2014/15

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15

Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld,intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom

HÅLLBARHETSFRÅGOR I FÖRSKOLAN - UTIFRÅN EN UTFORSKANDE INGÅNG

Det här har ni mött under Trolletdagarna

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Pedagogiska året förskolan skogsbäcken 2015

Avdelning Sporrens utvärdering

Transkript:

MED NYFIKENHET PÅ LIV och RÖRELSE Fra dokumentasjon til pedagogisk dokumentasjon, - konsekvenser for praksis. Maria Hedberg

ALLT HÖR IHOP! Barnsyn/ Kunskapssyn Syn på lärande föräldrarna reflektion BARNS DELAKTIGHET Pedagogisk miljö material den lilla gruppen organisation Pedagogisk dokumentation processinriktat arbetssätt

SVERIGE (Traditionell förskola) HEMLIKT TRYGGHET KOMPENSATION OMSORG TEORIER OM BARN REGGIO EMILIA (Bikupans inspiration) VERKSTAD UTMANING KOMPLEMENT LÄRANDE BARN OCH PEDAGOGER BYGGER TEORIER TILLSAMMANS

Tema (nyfikenhetsfrågor) PEDAGOGISK DOKUMENTATION = förhållningssätt OBSERVATION Se vad barn kan! Vilka nyfikenhetsfrågor får jag och barnen? INSAMLAT RÅMATERIAL foton, film, text, övriga spår ORDNA MATERIALET göra reflektions bart Med hjälp av olika VERKTYG Ögon, öron, hjärta, digitalkamera, video, bandspelare, reflektionsprotokoll VERKTYG Sortera, göra val - av bilder, texter m.m. Förbereda för reflektion ANALYSERA, REFLEKTERA, TOLKA PEDAGOGISK DOKUMENTATION =konsekvensen av processen VERKTYG Organisation av reflektions tid, reflektionspartners (barnen, kollegor, föräldrar, andra intresserade) Reflektionsprotokoll m.m. VÄCKER FRÅGOR, SKAPAR TEORIER Nya nyfikenhetsfrågor att ge tillbaka till barnen

PROJEKTTRATTEN - Att arbeta projektinriktat med bred ingång Ett verktyg vi använder för att synliggöra vårt forskande arbetssätt och hjälpa oss att smalna av och fördjupa. Välkomnande/ observationsfas/ experimentsfas/ förberedelsefas/ undersökningsfas/ insamlingsfas. VT- 09 LIV Blod, blodomlopp, skuggor,vatten, hjärta, himmel, rörelse, hjärna, liv och död, ögon, blommor/träd, molnen, snö, fotosyntes, minnet, växande, frön, maskar, regn, stenar, ormar, småkryp, is, lera, färg, ljus, resa/packa, bygga, snigel. 2009/2010 Nyfikenhetsområden. Övergripande syfte: FÖRDJUPNINGSFAS 1 Hjärtat ljus och skuggor, småkryp, material som fascinerar och reagerar. Ögat /kropp hjärta/blod växande/rörelse liv/död himmel (3-5 åringarna) (1-3 åringarna) Ge barnen möjlighet att se på LIV ur många olika perspektiv. FÖRDJUPNINGSFAS 2 Skuggor Tecknande Livets kretslopp De fyra elementen/ Jord, eld, luft, vatten Frågor skapas som utgångspunkt för nästa läsårs arbete SAMMANFATTNINGSFAS HT-10

När vi har fokus på att erbjuda barnen mötesplatser och miljöer där de kan mötas omkring något spännande och intressant, ser vi att samspelet växer fram. Tack vare vårt LIVsfokus upptäcker vi barnens vilja och nyfikenhet att utforska tillsammans och ser deras likheter och olikheter.

Hjärtat Hur låter hjärtat? Kan man känna, spela, gå, höra, trumma hur hjärtat låter? Hur ser det ut där inne där hjärtat sitter? Ljus och skuggor Var är ljuset? Varifrån kommer ljuset/skuggorna? Vem är skuggan? Kan vi förändra skuggan/ljuset? Nyfikenhetsområden Nere Småkryp Var lever småkrypen? Vad äter småkrypen? Hur ser det ut där småkrypen lever och bor? Hur ser småkrypen ur? Material som reagerar Vad händer när vi målar på is? lerar på ljusbordet? blåser i vatten? bygger?

Vilken blir min roll som pedagog? Vad ska jag ha ögon och öron för?

Vår roll är att ge barnen förutsättningar att pröva sina teorier samt att konfrontera dem med andra barn för att på det viset få möjlighet till nya och fler teorier.

Lyssnar och iakttar barnen, tar deras idéer och tankar på allvar. Är beredd att utmana, såväl genom nya frågor, information och diskussion som genom material och tekniker. För detta krävs en pedagog som försöker fördjupa sin förståelse av vad som pågår och hur barnen lär, genom dokumentation, dialog och kritisk reflektion. (Från kvalitet till meningsskapande, G. Dahlberg m.fl.)

Varför blir det vi gör roligt, spännande och intressant för barnen? Våra frågor och vårt sätt att uppmärksamma och tydliggöra väcker tankar och nyfikenhet. Frågorna gör barnen uppmärksamma på vad som sker och på vad de gör. Vi bygger upp en nyfikenhet att utforska och lära tillsammans. Genom våra dokumentationer visar vi att det vi gör är viktigt. Vi lyssnar och observerar! Vad är det barnen ser och gör? Genom vårt kroppsspråk, gester, miner, blickar, uppmaningar och speglingar lockar vi fram en känsla av att vara i någonting viktigt tillsammans. Rekvisita kan skapa stämning, t.ex. kläder, barnens egna ritningar, att visa och diskutera omkring bilder och dokumentationer. Att jobba på gehör innebär att läsa av stämningarna och hitta nya ingångar för att finna harmonin på nytt.

Hjärtat/Blod Hur ser det ut inuti hjärtat? Kan man leva utan hjärta? Hur känns hjärtat? Hur fungerar hjärtat? Hur fungerar det när hjärtat pumpar ut blod? Hjärtat och blodet behövs för att leva! Nyfikenhetsområden UPPE Ögat/kroppen Hur ser det ut inuti ögat? Varför kan man se bilder i huvudet när man blundar? Sitter minnet i ögat? Livet/döden Hur lever träd och blommor? Vad behöver de för att leva? Vad behövs för att leva? Finns det liv i det som är dött? Hur ser livet ut? Vart kommer man när man dör? Vad händer när man dör? Vart sitter/finns livet? Vad behöver livet för att leva Rörelse/Växande När det rör sig lever det! Det som inte rör sig är dött. Lever stenar fast de inte rör sig? Hur känns livet i kroppen? Livet finns i det som växer! Himlen Vad händer med maskarna när det åskar och blixten förs ner i jorden? Hur smakar molnen? Hur gör man snö? Vad finns ovan molnen? Vad finns i himlen? Vad händer när man kommer till himlen? Hur gör man för att komma upp till molnen och himlen? Hur gör man för att ta ner molnen?

Vattenteorier Barnens tankar/teorier Det är inte vatten först, snön är vatten och sen blir det is. Theo När snö smälter åker den ner i jorden. Snö är inte gjort av vatten, fast det är vatten i. Man kan göra snö ur en maskin runt hela jorden Calle Snö kanske är moln som är kallt? Anton Våra reflektioner/tankar Vad händer när snön/regnet når marken? Vad är snö? Det finns vatten i molnen Theo På vintern samlas vatten i molnen och fryser, som smälter på sommaren och blir vattendroppar Thea Det vita röret ger snö in i molnet i det grå faller snön ut. Vi måste göra en tank där snön sitter. Det finns en fallucka där snön kommer ut. Theo Det är luften som puttar ner snö genom luckan i molnet Max När det ska regna då kommer det vatten ur burken Alex På sommaren gör det kallt vatten i kalla lådor så att det kan frysa. På vintern blir det snö, på sommaren smälter allt till vatten igen. Och så går det om och om igen. Thea Ser molnet som en behållare som förvandlar vatten, snö och is beroende på årstid Kretsloppet!

De 100 språken Inte ett bara fag/ämnen utan ett sätt att kommunicera och undersöka vär(l)den

Att reflektera med barnen Att skapa nya situationer utifrån barnens hypoteser