Kompetensförsörjning Nyckelfråga för lokal och regional tillväxt! Trysil 24 oktober 2013 Per Sandgren
Norden En del av en alltmer komplex värld
Globalisering några trender kopplat till kompetensförsörjning Internationalisering Produktivitetsjakt Specialisering Omstrukturering Urbanisering
Befolkningskoncentration men koncentrationsgraden varierar Under perioden 2000-2012 ökade befolkningen i Sverige med ca 673 000 personer, ca 7,6 procent. Under samma period ökade befolkningen i Stockholms län med 304 000 personer, Västra Götaland med 106 000 personer och Skåne med 134 000 personer, totalt 544 000. Detta motsvarar 81 procent av den totala ökningen. 1988-2000 var motsvarande värde 86 procent. De tre områdenas ökning på 544 000 för 2000-2012 beror till 34% på födelsenetto, 54% på migrationsnetto och till 12% på inrikes flyttnetto 2012 ökade befolkningen i 55 procent av kommunerna 2000 ökade befolkningen i 34 procent av kommunerna Källa: SCB
Omvärldsläget Det ljusnar i den gamla världen Nedgången i euroområdet planar ut och Amerikansk ekonomi tar fart. Ekonomisk politik präglas dock, både i USA och delar av Europa, av fortsatt lappa och laga. Störst risker återfinns nu i tillväxtekonomierna. Världsekonomin förväntas växa med 2,9% 2013 (EMU -0,5%, UK 1,2% Tyskland 0,4%, USA 1,8%, Indien 6,0%, Kina 7,4%). Tillväxtländerna driver världsekonomin (nästan 80% av den globala BNP-tillväxten kommer från BRIC). Arbetslösheten i euroområdet ca 12%, högsta på 15 år. Källor: Swedbank Economic Outlook, augusti 2013
Strukturomvandling, specialisering och allt mer kunskapsintensiva tjänster präglar näringslivsutvecklingen Från Till
Tillväxt och välfärd - det dubbla uppdraget Vård, skola, omsorg Infrastruktur Forskning Civilsamhälle Kommun/ region Näringsliv Nya företag Växande företag Kluster
Positivt utrikes flyttnetto ökar folkmängden Befolkningsförändring 2008-2013 Total förändring Födelseöverskott Inrikes flyttnetto Utrikes flyttnetto Antal % per år* Antal % per år* Antal % per år* Antal % per år* Hedmark - Dalarna 5367 0.2-3819 -0.2-3174 -0.1 12349 0.5 Hedmark 4430 0.5-1809 -0.2 377 0.0 5854 0.6 Dalarna 937 0.1-2010 -0.1-3551 -0.3 6495 0.5 * Genomsnittlig årlig befolkningsförändring i %
Flyttmönster i Sverige Bland de långväga flyttningarna flyttar nästan 50% av ungdomarna (18-25 år) för studier och nästan 20% för arbetsskäl För gruppen 26-37 år flyttar cirka 50% för arbete och 10% för studier I den äldsta åldersgruppen 60-74 år flyttar 40% av sociala skäl Det är vanligare att män flyttar pga arbete jämfört med kvinnor, som i sin tur flyttar pga av sociala orsaker 75% av alla flyttningar över kommungräns i Sverige sker i åldersgrupperna upp till 35 år Källa: Vinnova 2010:08, Arbetsmarknadsrelaterade flyttningar i Sverige, Niedomysl & Malmberg. 5000 svarande under 2006.
Årligt genomsnitt, % Arbetslöshet 8,0 7,0 6,0 5,0 Arbetslöshet i % Hedmark Dalarna 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 08 09 10 11 12 Hedmark- Dalarna Datakälla: SCB, SSB
Utbildningsnivå Utbildningsnivå i Hedmark - Dalarna 2012 Högsta fullförda utbildning, i % av befolkning 15-64 år Hedmark-Dalarna Hedmark Dalarna Universitet / högskola 28% Grundskola 20% Universitet / högskola 31% Grundskola 23% Universitet / högskola 26% Grundskola 18% Vidaregående 52% Vidaregående 46% Vidaregående 56% Data källa: LFS, SCB, SSB
Nästan en tredjedel av de förvärvsaktiva pendlar över kommungräns Pendlingen ökar för varje år men ökningstakten avtar Ökad pendling innebär färre och större lokala arbetsmarknader, 54 st år 2030 Regionförstoring bidrar till ökad funktionalitet och matchning i de lokala arbetsmarknaderna En förutsättning för fortsatt hållbar regionförstoring är fortsatt satsning på infrastruktur och kommunikationer, inte minst spårbunden trafik
Pendling över landsgräns Pendling över gränsen 2005 2006 2007 2008 2009 Till Sverige Hedmark 131 118 93 76 55 Män 87 73 59 48 33 Kvinnor 44 45 34 28 22 Till Norge Dalarna 598 754 1031 1308 1 339 Män 482 616 835 1003 996 Kvinnor 116 138 196 305 343 Datakälla: Statnord
Utbud och efterfrågan på arbetskraft Går det ihop sig? (exempel från Sverige) Efterfrågan på arbetskraft kommer under perioden 2009 och 2030 att öka med 340 000 personer. Av dessa 340 000 personer kommer 280 000 att efterfrågas av den offentliga tjänstesektorn, främst äldreomsorgen. Antalet inrikes födda i yrkesaktiv ålder bedöms minska med 130 000 personer. Källa: SCB
Hur ska vi klara kompetensförsörjningen? - 1,6 miljoner personer beräknas lämna arbetslivet mellan 2010 och 2025 - Det är drygt 250 000 fler åldersavgångar än under perioden 1995 2010 - För första gången i modern tid blir antalet nytillträdande ungdomar på arbetsmarknaden lägre än ålderavgångarna på riksplanet - I enbart ca 10 % av landets kommuner kommer det fram till år 2025 att vara fler som tillförs arbetskraften än som träder ur den Källa: Arbetsförmedlingen
Källa: Arbetsförmedlingen.
Regionala strategier för att klara kompetensförsörjningen Ta tillvara kraften i regionen (flexibilitet) - Kompetensutveckling (anställa personal med annan kompetens, omskolning och kompetensutveckling av befintlig arbetskraft, anpassa utbildningsutbudet till den regionala efterfrågan på arbetskraft) - Ökat arbetskraftsutbud (fler klarar skolan, tidigare inträde i arbetslivet, senare utträde från arbetslivet) Ta tillvara arbetskraft från andra regioner och länder (attraktivitet) - Öka inpendlingen - Öka inflyttningen - Öka invandringen Källa: Strategier för regional kompetensförsörjning, Tillväxtanalys, 2013:03
Fagersta / Norberg gemensam riktning och gemensam handlingskraft
Verksamhetsområden Nyföretagande Befintliga företag Etablering Regional utveckling Verksamhet Marknadsföring Nyhetsbrev Hemsida Företagarfrukostar Övrig information Integration Ungdomar Pågående projekt Dialog kommun/näringsliv IV Design/utvecklingskontor Entreprenörskap i skolan Övriga projekt Bergskraft Triple Steelix Övrigt Kompetensförsörjning Företagarfrukostar Mentorer UF Fairtrade City Nya mötesplatser /workshops Lokalt Tillväxtprogram (Fagersta/Norberg) Gruvnäring Ombytta roller
Dialog kommun näringsliv ett helhetsgrepp kring kompetensförsörjning
Strategiska nätverk HR långsiktig samverkan MedflyttarLOTS när en av två fått arbete i vår region Samordning rekryteringsmässor Arbetsmarknadsdagar Yrkesmässor i skolorna InflyttarLOTS välkomnar alla nyinflyttade
Samordning: rekryteringsmässor & arbetsmarknadsdagar Arbetsgivarna marknadsför sina tjänster Kommunerna marknadsför regionen Vi står gemensamt med en regional front utåt MedflyttarLOTS står med direkt för skarpa lägen
Fokus på den egna kommunens unika drag InflyttarLOTS välkomnar alla nyinflyttade Välkomnande bussturer i kommunerna Samtliga folkbokförda nyinflyttade bjuds in
MedflyttarLOTS Välkommen När någon arbetsgivare i Fagersta Norberg anställer så förmedlar vi information& kontakter utifrån hela familjens behov. Allt för att underlätta beslutet om en eventuell flytt: - boende, skola, barnomsorg & fritidsaktiviteter - sociala nätverk - svenska kulturen, SFI och migrationsprocessen
Många kan engagera sig för lokal/ regional kompetensförsörjning
Utveckling i tre steg 3) Så kommer vi dit (genomförande) 2) Hit vill vi 1) Här står vi
Örebroregionen tar samlat grepp om kompetensförsörjningen - nuläge, mål, handling
Örebroregionen tar samlat grepp om kompetensförsörjningen - nuläge, mål, handling
Örebroregionen tar samlat grepp om kompetensförsörjningen - nuläge, mål, handling
Några framgångsfaktorer för lokal/regional utveckling Ledarskap Många tar ledarskap och stark och tydlig kommunledning där politiken stakar ut vägen Samverkan ett öppet och schysst samarbetsklimat såväl internt mellan förvaltningarna som med andra lokala och regionala aktörer Långsiktighet och gemensam agenda en gemensam utvecklingsvilja, riktning, handlingskraft och uthållighet som omfattar många lokala krafter Ordning & reda - planering, struktur, ekonomi, benchmarking, omvärldsbevakning, vem gör vad och när Mod våga sticka ut och ta egna vägar Attraktionskraft bra företagsklimat och goda livsmiljöer (natur, kultur och boende)
TACK! www.arenafortillvaxt.com
1. Aktiviteter för att stödja kompetensförsörjning lokalt®ionalt? 2. Framgångsfaktorer för att lyckas med kompetensförsörjningsfrågan?