STATUSRAPPORT Ht. 2014 Kvalitet i fritidshem Sammanfattande projektstatus Projektet är på god väg mot projektmålen. Projektet kan inte ansvara för att projektmålen uppfylls för de skolor som valt att inte delta i projektet. Titel: Projekt: PROJEKTSTATUSRAPPORT Kvalitet i fritidshem Kvalitet i fritidshem Delprojekt: Beställare: Förvaltningsledning Barn och Utbildning Tommy Nilsson/Eva Jönsson Version: Skriven av: Karin Fridholm och Maria Mellerstedt Datum: 2014-12-15 Godkänd av: Datum: Text Projektwebbplats: Ikon på First Class UTSKRIFTSDATUM: 15/01/30
Statusrapport Kvalitet i fritidshem 2(9) Innehållsförteckning 1 STATUS... 5 1.1 FUNKTION OCH KVALITET... 5 1.2 TIDSPLAN... 5 1.3 RESURSER... 5 1.3.1 Arbetstimmar... 5 1.3.2 Kostnad... 6 1.4 RISKER... 6 2 FRÅGOR SOM BÖR HANTERAS AV BESTÄLLARE ELLER STYRGRUPP... 6 3 ÖVRIGT... 6 Relaterade dokument Version Datum Benämning Beslutsinstans 2012-09-19 Projektplan Förvaltningsledningen BoU 2013-06-04 Statusrapport 2014-01-14 Statusrapport 2014-06-04 Statusrapport 2014-12-15 Statusrapport
Statusrapport Kvalitet i fritidshem 3(9) 1 Status 1.1 Funktion och kvalitet Inför tredje och sista projektåret gick en inbjudan ut till de sju skolor som inte deltagit i projektet. De fick möjlighet att komma med i projektet och erbjöds en introduktionsdag för samtlig personal på fritidshemmen. Två skolor valde att komma med; Runsvik och Matfors. De har sedan ingått i befintliga nätverksgrupper. Med de nytillkomna skolorna innebär det att det nu är 27 fritidshem/skolor som deltar i projektet. Under höstterminen arrangerades tre nätverksträffar. Deltagandet var stort. De flesta har deltagit på samtliga nätverksträffar. Höstens arbete har utgått från skolverkets allmänna råd för fritidshem, både i nätverket och i arbetet ute på skolorna. Under vecka 44 arrangerades en lärstämma. Då bjöds samtliga pedagoger från alla fritidshem in för att samtala om och dela med sig av vad som hänt utifrån projektet och vilka spår i vardagen man sett i arbetet med eleverna. Drygt 100 personer deltog, från 23 fritidshem. Deltagarna fick föra lärande samtal i grupper och dokumentationen från dessa visar på att det skett en stor positiv utveckling på fritidshemmen. På lärstämman sammanfattade vi också vad som hänt i projektet hittills och S:t Olofskolans fritidshem berättade om sin verksamhet, vilket var mycket uppskattat. Under vecka 44 erbjöds också, tillsammans med pedagoger från förskolan, en föreläsning kring naturvetenskap och teknik av Lillemor Sterner och Bodil Nilsson. Cirka 100 personer från fritids deltog i föreläsningen. Ett studiebesök erbjöds på en förskola för att titta på de pedagogiska lärmiljöerna inomhus och utomhus. Tio personer deltog på studiebesöket. Sammansättningen i referensgruppen har förändrats något. I gruppen finns nu en rektorsrepresentant från samtliga skolområden. Det finns fyra pedagogrepresentanter, varav två är nya för terminen. Referensgruppen har träffats två gånger under höstterminen. Båda tillfällena har vi fokuserat på det kommande arbetet med att utarbeta kvalitetskriterier och indikatorer för kommunens fritidshem. Gruppen har tittat på olika exempel från andra kommuner och verksamheter kring arbetet med kvalitetskriterier och indikatorer. Under hösten hade projektet också en rektorsträff. Den hade fokus på de allmänna råden utifrån ett rektorsperspektiv. 12 rektorer deltog på träffen. I november deltog projektgruppen på Fritidspedagogernas rikskonferens som arrangerades av Lärarfortbildning i samarbete med lärarförbundet. Under höstterminen har projektgruppen efter förfrågan gjort stödinsatser på enskilda fritidshem. Tre fritidshem har fått stöd angående lärprocessen och organisation för det kollegiala lärandet. Ett fritidshem har fått stöd vid två tillfällen kring organisation och struktur, både av det kollegiala lärandet och också den gemensamma planeringstiden. Ett fritidshem har bett om stöd angående utvecklandet av pedagogiska lärmiljöer. Projektgruppen har ordnat så att de fått stöd från pedagogistor, inom CFK och från det aktuella skolområdet.
Statusrapport Kvalitet i fritidshem 4(9) Deltagarna har haft möjlighet att delta i aktiviteter som erbjudits av Att utveckla förskolan inifrån. Återbrukscentrat Källan har använts av pedagoger från fritidshemmen. I och med att Pedagog Sundsvall startade i februari har projektledaren börjat blogga om kvalitet i fritidshem. En journalist från tidningen Fritidspedagogik kommer att göra ett reportage om projektet och vilka effekter det gett på ett av de deltagande fritidshemmen. Deltagande skolor i nätverket: Bergsåkers skolområde: Högoms skola, Österro skola och Vallens skola har deltagit Alnö Ljustadalens skolområde: Ljustadalens skola, Kyrkskolan, Ankarsvik, Uslands skola, Vibackeskolan och Gångvikens skola har deltagit. Samtliga skolors fritidshem har deltagit. Njurunda skolområde: Alens skola, Bredsands skola, Essviks skola, Kyrkmons skola och Solede skola har deltagit. Samtliga skolors fritidshem har deltagit. Haga skolområde: Bosvedjans skola och särskola samt Hagaskolan har deltagit. Samtliga skolors fritidshem har deltagit. Matfors Stöde skolområde: Lucksta skola, Matfors skola, Runsviks skola och Stöde skola har deltagit Samtliga skolors fritidshem har deltagit. Granloholm Skönsbergs skolområde: Granloholms skola Höglunda Montessori skolområde: Montessoriskolan, Allsta skola, Skönsmons skola, Södermalms skola och S:t Olofsskolan har deltagit. Samtliga skolors fritidshem har deltagit. 1.2 Tidsplan Milstolpe/aktivitet Planerad klar Verkligt klar/prognos Projektgruppen ska planera och lägga upp ett utvecklingsarbete för pedagoger i fritidshemmen. Vid projekttidens slut (juni 2015) Kontinuerlig planering utifrån var deltagarna befinner sig i processen. Enligt plan Vi har haft nätverksträffar vid tre tillfällen, där vi skapat förutsättningar för kollegialt lärande och systematiskt kvalitetsarbete. Mellan varje träff har deltagarna fått uppgifter som de arbetat med i det egna
Statusrapport Kvalitet i fritidshem 5(9) Milstolpe/aktivitet Planerad klar Verkligt klar/prognos arbetslaget. Projektdeltagarna har läst aktuell litteratur. Projektgruppen har arrangerat en lärstämma och en föreläsning. Pedagogerna i fritidshemmen ska på ett medvetet sätt stödja eleverna i deras lärande och utveckling. Vid projekttidens slut (juni 2015) Enligt plan. Pedagogerna har blivit mer medvetna om miljöernas betydelse för elevernas lärande. Många har förändrat och utvecklar nu sina lärmiljöer kontinuerligt både inomhus och utomhus. Pedagogerna uttrycker också att arbetet med miljöerna har skapat en lugnare atmosfär. Även att man börjat organisera eleverna mer i mindre grupper skapar en mer utvecklande lärmiljö. Enligt dokumentationer från lärstämman säger sig pedagogerna ha en större medvetenhet kring hur de stöttar eleverna i deras lärande och utveckling. Verksamhet och innehåll är mer genomtänkt och syftar mot läroplansmålen. Många pedagoger och arbetslag jobbar också medvetet med hur man ska bidra till att synliggöra med eleverna vad de lär sig på fritidshemmet, samt att eleverna ska reflektera kring sitt eget lärande. Dokumentationerna vittnar också om att pedagogerna har skapat fler möjligheter för eleverna till delaktighet och inflytande över fritidshemmets verksamhet. Delvis enligt plan. Projektets måluppfyllelse är beroende av hur arbetet organiseras och bedrivs i respektive skola. Detta ansvar har
Statusrapport Kvalitet i fritidshem 6(9) Milstolpe/aktivitet Planerad klar Verkligt klar/prognos skolledarna. En organisation som möjliggör gemensam reflektion och kollegialt lärande är förutsättningen för att höja kvaliteten i fritidshemmen. Flera pedagoger vittnar om att dessa organisatoriska förutsättningar har förbättrats men fortfarande finns här ett utvecklingsområde. Ge pedagogerna möjlighet att fördjupa sig i styrdokumenten och sätta detta i relation till sina egna erfarenheter och sitt eget tänkande om sitt uppdrag. Vid projekttidens slut (juni 2015) Enligt plan. Pedagogerna har fördjupat sig i skolverkets allmänna råd och fört samtal utifrån dessa. I dokumentationer framgår att pedagogerna i vardagen hela tiden kopplar verksamheten till styrdokumenten på ett mer medvetet sätt. Arbeta fram kvalitetskriterier och indikatorer för fritidshemmen i Sundsvalls kommun. Efter projekttidens slut. Enligt plan. Processen att ta fram underlag till kvalitetskriterier är i gång på det sätt att pedagogerna själva har identifierat vad man tycker kvalitet är. Att arbeta fram kvalitetskriterier och indikatorer är ett stort och krävande arbete som kräver en pedagogisk medvetenhet och delaktighet av alla inblandade. Referensgruppen har påbörjat en plan för hur detta arbete ska utformas och arbetet kommer att påbörjas under projektets sista termin för att genomföras efter projekttidens slut. Referensgruppen är nu en arbetsgrupp för att lägga upp arbetet med att ta fram kvalitetskriterier och indikatorer. Det finns en rektor från varje skolområde representerade i arbetsgruppen vilket är av stor vikt för att alla områden och
Statusrapport Kvalitet i fritidshem 7(9) Milstolpe/aktivitet Planerad klar Verkligt klar/prognos rektorer ska vara delaktiga i arbetet med kvalitetskriterier och indikatorer. I arbetsgrupen ingår också fyra pedagoger, för att säkerställa den direkta kopplingen till praktiken. 1.3 Resurser 1.3.1 Arbetstimmar Milstolpe/aktivitet/ resurs Förbrukat Bedömd återstår Prognos totalt Planerat 2 projektledare á 20 % 0 Avvikelse +/- 1.3.2 Kostnad Milstolpe/aktivitet/ resurs Förbrukat Bedömd återstår Prognos totalt Planerat Avvikelse +/- Föreläsning 10 000 Kaffe 600 Fritidspedagogernas rikskonferens (2 deltagare) 7000 Det finns ingen budget för projektet 1.4 Risker Nr Benämning Sannolikhet Konsekvens Åtgärder Ansvarig Klart senast
Statusrapport Kvalitet i fritidshem 8(9) 1 Rektor skapar inte förutsättningar för en organisation som möjliggör gemensam reflektion och kollegialt lärande är förutsättningen för att höja kvaliteten i fritidshemmen. Medel Hög Skolledare behöver skapa förutsättningar för gemensam reflektionstid och kollegialt lärande och därmed ge möjligheter till ett kvalitets- och utvecklingsarbete. Beställare 2 Det finns ett stort engagemang för utvecklingsarbetet hos nätverksdeltagarna. Risken är att man har svårigheter att få hela arbetslaget lika engagerat. Medel Hög Rektor är engagerad i utvecklingsarbetet och skapar organisatoriska förutsättningar. Projektledarna bär hela tiden med sig tanken om hur man kan lägga upp arbetet så att alla blir delaktiga. Lärstämman var ett sätt att involvera all personal i arbetet och ge alla möjlighet att känna kraften av att träffa pedagoger från andra fritidshem och lära tillsammans. Rektor Projektledare
Statusrapport Kvalitet i fritidshem 9(9) 3 Det är mycket på gång i kommunen och hög arbetsbelastning för både pedagoger och rektorer. Risken finns att fritidsfrågan tvingas prioriteras bort av rektorerna. Medel Hög Huvudman/Styrgrupp säkerställer att fritids finns med som en prioriterad fråga med utgångspunkt frånskolverkets allmänna råd. Styrgrupp Projektgruppen skapar nätverksträffar för rektorer som ansvarar för fritidshem. Projektgrupp 2 Frågor som bör hanteras av beställare eller styrgrupp Tydliggöra budget för projektet. Frågor från deltagarna som är återkommande handlar om barngruppens storlek, personaltäthet samt lokaler. De yttre förutsättningarna har stor betydelse för att få god kvalitet i våra fritidshem. Rektorerna ger uttryck för att de ser fram emot en dialog med huvudmannen kring förutsättningar för arbetet i fritidshemmen utifrån de allmänna råden. Utvecklingen av kommunens fritidshem behöver fortsätta även efter projekttidens slut. Både nätverksdeltagare och rektorer har gett uttryck för vikten av att fortsätta träffas i nätverk i någon form. Beställare/styrgrupp behöver fundera på hur detta kan ske. Projektgruppen kan inte ta ansvar för hur de fem skolor som inte deltar i projektet ska arbeta med delaktigheten i framtagandet av kvalitetskriterier och indikatorer. Styrgrupp/beställare bör tydliggöra för rektorer att detta arbete kommer att göras, samt vikten av alla rektorers delaktighet i arbetet. Riskerna som beskrivs ovan bör hanteras av beställare eller styrgrupp.