KASKÖ STADS VÄLFÄRDSBERÄTTELSE 2014-2016

1 KASKÖ STADS VÄLFÄRDSBERÄTTELSE 2014-2016 Välfärdskoordinator, FöD Kristiina Strandman, K5 samkommun Översättning: May-Britt Kaivo-Oja, Katariina Kuusisto och Elsa Lafond

2 INNEHÅLL 1 FRÄMJANDE AV VÄLFÄRD, HÄLSA OCH PSYKISK HÄLSA 2 VÄLFÄRDSINFORMATION SOM GRUND FÖR PLANERINGEN AV FULLMÄKTIGEPERIODEN 2013-2016 2.1. SAMMANDRAG AV INFORMATIONEN FRÅN INDIKATORERNA SOM BESKRIVER KOMMUNENS LIVSKRAFT OCH BEFOLKNING (SE BILAGA 1) 2.2 SAMMANDRAG AV INFORMATIONEN FRÅN INDIKATORERNA SOM BESKRIVER BARNENS, DE UNGAS OCH BARNFALMILJERNAS VÄLFÄRD (SE BILAGA 2) 2.3 SAMMANDRAG AV INFORMATIONEN FRÅN INDIKATORERNA SOM BESKRIVER VÄLFÄRDEN FÖR PERSONER I ARBETSFÖR ÅLDER (SE BILAGA 3) 2.4 SAMMANDRAG AV INFORMATIONEN FRÅN INDIKATORERNA SOM BESKRIVER DE ÄLDRES VÄLFÄRD (SE BILAGA 4) 2.5 SAMMANDRAG AV INFORMATIONEN FRÅN INDIKATORERNA SOM BESKRIVER KOMMUNENS SERVICESYSTEM (SE BILAGA 5) 3 TYNGDPUNKTSOMRÅDEN FÖR ARBETET MED ATT FRÄMJA VÄLFÄRDEN, HÄLSAN OCH DEN PSYKISKA HÄLSAN UNDER FULLMÄKTIGEPERIODEN 2014-2016 4 SEKTORERNAS KONKRETA ÅTGÄRDER FÖR ÅREN 2014-2016 5 EFFEKTIVA ARBETSMETODER FÖR ATT GENOMFÖRA DE FASTSLAGNA ÅTGÄRDERNA FÖR ATT FRÄMJA VÄLFÄRDEN, HÄLSAN OCH DEN PSYKISKA HÄLSAN 6 MÄTNING OCH BEDÖMNING AV FRÄMJANDET AV VÄLFÄRD, HÄLSA OCH PSYKISK HÄLSA BILAGOR KÄLLOR OCH LÄNKAR

3 KASKÖ STADS VÄLFÄRDSBERÄTTELSE 1 FRÄMJANDE AV VÄLFÄRD, HÄLSA OCH PSYKISK HÄLSA Se även Österbottens förbunds strategi 2014-2016 (www.obotnia.fi) Se även Vasa svd:s plan för ordnande av hälso- och sjukvården (www.vshp.fi) Se även välfärdsberättelsen för samkommunen K5 (www.kfem.fi) Se även Kaskö stads strategi samt ekonomi- och verksamhetsplan 2014 Lagen om hälso- och sjukvård (1326/2010) förutsätter att kommunerna ska bevaka och främja kommuninvånarnas välfärd och hälsa. Även flera andra lagar stadgar om främjande av välfärden i kommunerna (bl.a. Finlands grundlag, kommunallagen, markanvändnings- och bygglagen, miljöskyddslagen, avfallslagen, lagen om kommunernas kulturverksamhet, lagen om likabehandling, räddningslagen, barnskyddslagen, idrottslagen, de nya lagarna om socialvård och äldreomsorg). Kommunen har lagstadgad skyldighet att en gång per fullmäktigeperiod ta fram en välfärdsberättelse, och en rapport om de åtgärder som har vidtagits ska varje år lämnas till kommunfullmäktige. Välfärdsberättelsen är en del av kommunens strategiska ledning och beslutsfattande som sker enligt en årsklocka. Den hjälper kommunen att strukturera välfärdens styrkor och svagheter. Dessutom ska kommunen ha strukturer för främjande av välfärden. Alla sektorer har som grundläggande uppgift att främja välfärden i samarbete med den privata och tredje sektorn. Kommuninvånarnas eget ansvar för välfärden och dess inverkan på näromgivningen är viktigt. Främjande av välfärden innebär mångprofessionell, sektorövergripande kunskapsledning i intensiv dialog med olika aktörer och kommuninvånarna. Det lönar sig att främja välfärden eftersom det ger kostnadsinbesparingar. Man bör dock komma ihåg att det inte räcker med enbart välfärdsberättelsen, utan informationen i den ska vara ett dagligt arbetsredskap både för de förtroendevalda, tjänsteinnehavarna och sakkunniga inom olika områden. Varje anställd inom kommunen har som grunduppgift att främja välfärden inom sitt eget yrkesområde. Den ska ingå i all klientbetjäning. Välfärdsfrämjandet är en investering i kommunens framtid. Kaskö stad beslöt att välfärdsberättelsen sammanställs under år 2013. Samtidigt beslöts att som sektorövergripande välfärdsarbetsgrupp fungerar kommunens centrala ledningsgrupp. Dessutom anställde Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovården (K5) Kristiina Strandman, doktor i förvaltningsvetenskaper, som välfärdskoordinator på deltid (50 %) för att koordinera och stöda processen med att sammanställa välfärdsberättelsen i K5-kommunerna (Kaskö, Korsnäs, Kristinestad, Malax och Närpes) under år 2013. Samkommunen K5 undertecknade i april ett avtal med THL om deltagande som pilotområde i projektet Kommunstöd (Stöd åt kommunerna för främjande av välfärd, hälsa och psykisk hälsa) som främjar genomförandet av välfärdsprocessen i kommunerna och stöder kommunernas branschövergripande kunskapsledning genom dialog som sker i sektorövergripande verkstäder. Som ett resultat av projektets

4 workshopsarbete sammanställs en Guide till stöd för branschövergripande ledning av välfärden i kommunerna som blir klar i början av år 2014. Som projektledare fungerar HVD Heli Hätönen, sakkunnig vid THL. Projektet är en del av Innokyläs och THL:s samarbete med Österbottens BoWernätverk. Från Kaskö anmäldes 10 personer till projektet. Välfärd betyder olika saker för olika människor och i olika skeden av livscykeln. Det betyder fysiskt, psykiskt, socialt, emotionellt och andligt välbefinnande, som är ett resultat av människornas egen, deras anhörigas, näromgivningens och servicesystemets aktivitet samt samhällspolitiken. Välfärdsfaktorer är bl.a. hälsa och funktionsförmåga, levnadsförhållanden, livsmiljö, boende, utkomst, meningsfull sysselsättning, människorelationer, samhörighet, delaktighet och trygghet. (Källa: www.thl.fi) De statistiska uppgifterna i denna berättelse har samlats in från olika databaser. För uppgifternas riktighet ansvarar dessa databaser (textförfattaren ansvarar för skrivfel). Statistikdelen finns som bilaga till berättelsen. Berättelsen är skriven på finska och har översatts till svenska av översättare. Huvudsaklig källa har varit Den elektroniska välfärdsberättelsen som utvecklats inom Kasteprojektet (medlemmarna i stadens ledningsgrupp har användarrättigheter till databasen och den elektroniska välfärdsberättelsens arbetsplattform) och uppgifterna har kompletterats med uppgifter från Sotkanet, Välfärdskompassen, Statistikcentralen, Fpa, Österbotten i siffror, THL:s databaser, kommunernas egna databaser och den regionala undersökningen om hälsa och välfärd (ATH). Den databas som fungerat som källa har antecknats i texten. Dessutom har befintlig information i kommunerna använts, till exempel kommunernas strategier, program, projekt samt ekonomi- och verksamhetsplaner. Informationen har analyserats och tolkats i samarbete med ledningsgruppen. Nedan följer en översikt av stadsdirektören i Kaskö över välfärdspolitiken under föregående fullmäktigeperiod 2009-2012. Stadsdirektörens översikt över välfärdspolitiken under föregående fullmäktigeperiod: Fullmäktigeperioden har överskuggats av ekonomiska svårigheter föranledda av förändringar inom näringslivet. År 2009 utnämndes Kaskö till område för plötslig strukturomvandling p.g.a. att Oy Metsä-Botnia Ab:s fabrik i Kaskö lades ner. Centrala mål för stadens välfärd har därför varit skapande av nya arbetsplatser och balansering av ekonomin. Staden har under åren 2009-2011 deltagit i Nova Business Botnica- samt Nova Business Botnica 2 -projektet för att få nya, ersättande arbetsplatser till Kaskö. Målen har dock inte uppnåtts och arbetslösheten i staden har som högst varit uppe i 16 % (2010). Genom Interreg-projektet och Midnordic Green Transport Corridor/NECL II samt stadens eget marknadsföringsprojekt har förverkligats åtgärder för att öka hamntrafiken. För att utveckla turismnäringen har staden också från år 2012 förverkligat ett turismmarknasföringsprojekt med målet att öka antalet turister samt nya arbetsplatser. Avsikten har varit att genom effektivering av verksamheten inom stadens organisation upprätthålla en god servicenivå och bibehålla stadens närservice trots att stadens inkomster minskat. Stadens nya organisation togs i bruk år 2012.

5 För att minska stadens kostnader måste man dock år 2012 också inleda samarbetsförhandlingar med personalen. Stadsfullmäktige beslöt om sparåtgärder som också ledde till nedskärningar av personalen genom uppsägningar, deltidsanställningar och permitteringar. Det mest omfattande beslutet var indragningen av s.k. högstadiet sommaren 2013. Trots dessa svåra beslut har staden målmedvetet utvecklat i synnerhet grundtrygghetsservicen och målsättningen har varit att trygga primärhälsovårdens närservice och genom hemvården trygga åldringarnas hemmaboende så länge som möjligt. Samarbete inom primärhälsovården idkas inom ramen för K5. Då det gäller ordnande av specialsjukvårdstjänster idkar staden samarbete både med Vasa och Satakunda sjukvårdsdistrikt. Marlene Svens stadsdirektör 2 VÄLFÄRDSINFORMATION SOM GRUND FÖR PLANERINGEN AV FULLMÄKTIGEPERIODEN 2013-2016 2.1. SAMMANDRAG AV INFORMATIONEN FRÅN INDIKATORERNA SOM BESKRIVER KOMMUNENS LIVSKRAFT OCH BEFOLKNING (SE BILAGA 1) Den idylliska havsnära staden Kaskö är belägen i Österbottens landskap. Staden grundades år 1785. Ytan är 30 km 2, varav 18,5km 2 är vattenområde. Figur 1 visar Kaskös läge på kartan och avstånden och visar att staden ligger mitt emellan Vasa, Björneborg och Seinäjoki. Kaskö stad hör till samkommunen för Vasa sjukvårdsdistrikt och Åbo universitetssjukhus ERVA-område samt Kust- Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård (K5). Av bostadshushållen i Kaskö bor 69,3 % (hela landet 54,4 %) i rad- och småhus. I hyresbostäder bor 21,2 % (hela landet 30,4 %) av bostadshushållen. Antalet fritidshus är 178 (Statistikcentralen 31.12.2011)

6 Figur 1. Kaskös läge och avstånd (www.kaskinen.fi) STYRKOR Boendemiljö: Tryggt boende i en idyllisk trähusstad i glesbebyggd landsbygdsmiljö där det ännu är förmånligt att bo för familjer i alla åldrar. Inom cirka hundra kilometers radie finns tre flygfält och tre järnvägsstationer. Det stora antalet fritidshus och -boende i området stimulerar livet i staden särskilt under semesterperioderna. Näringslivet: Livlig hamn, industri och småföretagande. Befolkning: Starkt socialt kapital. Befolkningens sjuklighetsindex ligger ännu något under nivån i hela landet, men har stigit rejält under de föregående åren. SVAGHETER Boendemiljö: De kollektiva trafikförbindelserna upplevs vara dåliga inom hela K5-området. Tillgängligheten förverkligas inte ännu helt. Befolkning: Befolkningsmängden har minskat under de två föregående fullmäktigeperioderna och enligt statistikcentralens prognoser kommer den att minska ytterligare fram till år 2040. Befolkningsstrukturen är en utmaning, eftersom antalet personer i åldern 75 år och över är stort och kommer enligt statistikcentralens prognos att stiga ytterligare. Den demografiska

7 försörjningskvoten har ökat, men var ännu år 2011 den lägsta inom hela K5. Försörjningskvoten kommer att fortsätta stiga enligt befolkningsprognosen. Antalet barnfamiljer har minskat medan antalet en persons bostadshushåll samt familjer med bara en förälder har ökat. Utbildningsnivån för områdets befolkning är rätt låg, men har stigit något under de två föregående fullmäktigeperioderna. Staden har en mycket hög arbetslöshetsgrad. Sjukligheten bland befolkningen har ökat och är den högsta i K5-området och närmar sig nivån i hela landet. Stadens ekonomi: Stadens årsbidrag är på minus och finansministeriets prognos för hur årsbidraget kommer att utvecklas är alarmerande. POSITIVT SCENARIO En trygg, högklassig, förmånlig och lättillgänglig boendemiljö lockar nya invånare till staden och förorsakar inte heller tryck på utflyttning. En del av de fritidsboende börjar bo året runt i staden. Stadens starka företagsvänlighet och kreativa verksamhetssätt ökar antalet företag i området. Även industrins andel ökar. Staden skapar olika möjligheter till distansarbete och på så sätt kan även personer med hög utbildning bo i Kaskö. Arbetslöshetsgraden börjar minska och minskningen i befolkningsmängden stannar upp. Stadens skatteinkomster börjar öka. Genom att i samarbete vidta rätt riktade åtgärder för att främja välfärden, hälsan och den psykiska hälsan börjar sjuklighetsindexet sjunka. Välfärdsskillnaderna minskar. HOTSCENARIO Den negativa förändringen av befolkningsstrukturen minskar ytterligare kommunens skatteinkomster och ökar servicebehovet och kostnaderna. Sjuklighetsindexet fortsätter stiga och ökar därmed ytterligare servicebehovet och kostnaderna. De högutbildade invånarna flyttar bort för att få arbete som motsvarar utbildningen. Kunskapskapitalet försvinner från kommunen. Den relativt låga utbildningsnivån inom området gör det svårare att få arbete i en situation med dålig sysselsättning. Stadens ekonomiska svårigheter ökar och staden klarar inte av de många lagstadgade uppgifterna. 2.2 SAMMANDRAG AV INFORMATIONEN FRÅN INDIKATORERNA SOM BESKRIVER BARNENS, DE UNGAS OCH BARNFAMILJERNAS VÄLFÄRD (SE BILAGA 2) STYRKOR Levnadsförhållanden: Tryggt boende för barnfamiljerna i landsbygdsmiljö. I Kaskö hade under granskningsperioden inte en enda person i åldern 0-17 år placerats utanför hemmet. En ökning av barnfamiljernas inkomstskillnader är inom synhåll. Föräldrarnas arbetslöshet återspeglar sig i barnens och ungdomarnas levnadsförhållanden. Levnadsvanor och riskfaktorer: Antalet personer i åldern 17-24 år som är utanför utbildningssystemet är det lägsta i hela K5-området och betydligt lägre än i hela landet. År 2011

8 fanns det i Kaskö inte en enda arbetslös ung person. Rökningen bland eleverna i årskurs 8-9 har minskat under de två föregående fullmäktigeperioderna. Hälsotillstånd: Barnen och ungdomarna mår i huvudsak bra, men en ökning av skillnaderna i välfärd och hälsa är inom synhåll. Upplevd livskvalitet och delaktighet: Invånarna har fått ett starkt socialt kapital som arv, men de nya levnadssätten (social media) medför en ny slags ensamhet och isolering. Livskvaliteten för barnen och de unga är i huvudsak god, men skillnaderna håller på att öka. Föräldrarnas arbetslöshet återspeglar sig i barnens livskvalitet. SVAGHETER Levnadsförhållanden: Andelen trångbodda bostadshushåll med barn har ökat under de två föregående fullmäktigeperioderna. Ekonomiska utmaningar för barnfamiljerna är att vänta, eftersom risken för fattigdom och även antalet barnfamiljer som får utkomststöd har ökat. Å andra sidan kan den nya dyra livsstilen medföra ekonomiska utmaningar för familjerna och det blir svårt för dem att täcka utgifterna med inkomsterna. Eleverna i årskurs 8-9 upplever att det finns brister i föräldraskapet och skolans fysiska arbetsmiljö. De högt utbildade ungdomarna flyttar bort för att få arbete. Levnadsvanor och riskfaktorer: Drickande i berusningssyfte bland eleverna i årskurs 8-9 är vanligare än i hela landet. Dessutom uppvisar andelen överviktiga bland eleverna i årskurs 8-9 en stigande trend. Enligt sakkunniguppgifter bör uppmärksamhet fästas även vid ungdomar med anorexiliknande problem. En lust att pröva olagliga droger kan märkas. De sakkunniga inom K5 är bekymrade över att barn och unga motionerar litet (här finns också en marginal det finns de som motionerar väldigt mycket och de som inte alls rör på sig). Hälsa: Ganska många av eleverna i årskurs 8 och 9 ansåg att deras hälsotillstånd var medelmåttigt eller dåligt. Upplevd livskvalitet och delaktighet: Cirka 10 % av de svenskspråkiga och cirka 8 % av de finskspråkiga eleverna i årskurs 8-9 upplever att de inte har någon nära vän. Cirka 9 % av de svenskspråkiga och cirka 7 % av de finskspråkiga eleverna i årskurs 8-9 uppgav att de blev mobbade i skolan minst en gång i veckan. Cirka 6 % av de svenskspråkiga och cirka 3 % av de finskspråkiga eleverna i årskurs 8-9 uppgav att de lider av medelsvår eller svår depression. POSITIVT SCENARIO Tryggt, högklassigt, lättillgängligt boende i landsbygdsmiljö, där det ännu är förmånligt att bo, samt ett starkt socialt kapital som gått i arv stöder barnens och ungdomarnas, inklusive handikappade barns och ungdomars välfärd, hälsa och psykiska hälsa. Daghemmens och skolornas fysiska miljö utvecklas så att den blir högklassig och stöder ytterligare välfärden och hälsan för barn och unga. Högutbildade unga Kasköbor stannar kvar i staden. Invandrarbarnen och -

9 ungdomarna hittar sin plats i samhället och får arbete i företagen i regionen eller startar egna företag. Med rätt inriktade, effektiva välfärdsfrämjande åtgärder lyckas man vända trenden med övervikt, rökning och drickande i berusningssyfte samt depressionsupplevelse och mobbning i skolan bland barn och unga så att de unga i framtiden är friska och välmående personer i arbetsför ålder. Marginaliseringen förebyggs och välfärdsmarginalerna minskar. Servicebehovet och kostnaderna minskar. HOTSCENARIO Familjernas ekonomiska problem, föräldrarnas arbetslöshet å ena sidan och svårigheter att kombinera arbete och familjeliv å andra sidan, föräldrarnas ökande psykiska problem och missbruksproblem ökar känslan av brister i föräldraskapet och otrygghet hos barn och unga. Andelen marginaliserade ungdomar som lämnat utanför utbildningssystemet ökar. Arbetslösheten bland unga ökar. Trenden med de marginala fenomen som togs fram bland svagheterna går inte att bryta, utan de ökar, vilket försämrar de ungas funktionsförmåga och ökar sjukligheten (både den fysiska och psykiska) och därmed ökar servicebehovet och kostnaderna. Hälso- och välfärdsskillnaderna hos de som är i arbetsför ålder i framtiden kommer att vara stora. Förtidspensionering blir allmännare. 2.3 SAMMANDRAG AV INFORMATIONEN FRÅN INDIKATORERNA SOM BESKRIVER VÄLFÄRDEN FÖR PERSONER I ARBETSFÖR ÅLDER (SE BILAGA 3) STYRKOR Levnadsförhållanden: Tryggt och högklassigt boende för familjer i landsbygdsmiljö där det ännu är förmånligt att bo. Andelen långvariga mottagare av utkomststöd i åldern 25-64 år var 0 %. Levnadsvanor och riskfaktorer: Starkt socialt kapital (brett socialt nätverk, håller aktivt kontakt med människor utanför hemmet och är delaktiga). Användningen av olagliga droger är ännu litet inom K5-området, men en användning av cannabis kan skönjas på basen av ATH-undersökningen. Hälsa: Sjukligheten bland befolkningen ligger ännu under hela landets nivå. Antalet personer som får sjukdagpenning på grund av psykisk ohälsa har minskat under de två föregående fullmäktigeperioderna, men är fortfarande det största inom hela K5-området. Upplevd livskvalitet och delaktighet: På basen av ATH-undersökningen litar invånarna inom K5- området mera än i hela landet på den egna kommunens beslutsfattande och den offentliga socialoch hälsovården. Självmordstankar förekommer i mindre utsträckning än i hela landet Arbetsförmåga: På basen av ATH-undersökningen bedömer 50 % att deras arbetsförmåga är god. SVAGHETER Levnadsförhållanden: Arbetslöshetsgraden är hög. Andelen svårsysselsatta har ökat och är den största i hela K5. Även andelen långtidsarbetslösa har ökat och är den största inom K5-området.

10 Arbetsresorna blir långa om det inte finns arbete i den egna staden. De kollektiva trafikförbindelserna upplevs vara dåliga inom hela K5-området. På basen av ATH-undersökningen verkar det vara svårt för familjerna i K5-området att få inkomsterna att räcka till utgifterna. Levnadsvanor och riskfaktorer: Cirka 24 % inom K5-området uppger att de använder för mycket alkohol. Att äta sötsaker varje dag är vanligare än i hela landet. Överraskande många uppger att de lider av sömnstörningar (cirka 30 35 % beroende på ålder). På basen av ATH-undersökningen är antalet personer som motionerar regelbundet litet inom K5-området. Av de nya fenomenen förekom spelproblem hos cirka 5 % inom K5-området. Hälsa: I ATH-undersökningen ansåg överraskande många (cirka 30 % i den lägre och cirka 45 % i den högre åldersklassen) att deras hälsa är medelmåttig eller sämre. Sjuklighetsindexet i Kaskö har stigit och närmar sig nivån i hela landet. Befolkningens hälsa blir sämre. För Kaskös del finns inget PYLL-index (förlorade levnadsår) att tillgå på grund av att befolkningsunderlaget är för litet. Antalet är större än i hela landet. Dessutom har antalet personer i åldern 40-64 år som har rätt till specialersättningsgilla läkemedel på grund av diabetes ökat något under de två föregående fullmäktigeperioderna. Upplevd livskvalitet och delaktighet: Något över hälften av de som deltog i ATH-undersökningen i K5-området ansåg att deras livskvalitet är i genomsnitt god. Cirka 40 % av de som svarade ansåg sig vara lycklig. Arbetslivets krav framträdde i undersökningen, eftersom cirka 45 % av personerna i arbetsför ålder inom K5 försummar sitt hem på grund av arbetet. Svårigheterna att kombinera arbetet och familjelivet inverkar på hela familjens välfärd. Arbetsförmåga: Andelen personer i åldern 25-64 år som får invalidpension har ökat. Även andelen personer i åldern 25-64 år som får invalidpension på grund av psykisk ohälsa har ökat, likaså andelen personer som får invalidpension på grund av sjukdomar i det muskuloskeletala systemet. På basen av ATH-undersökningen bedömer 20-50 % inom K5-området beroende på ålder att deras arbetsförmåga försämrats. Cirka 20 % uppgav att de inte tror att de orkar arbeta ända tills de får ålderspension. POSITIVT SCENARIO I samarbete med näringslivet kan arbetslöshetssiffrorna vändas så att de börjar minska. Även ökningen av antalet långtidsarbetslösa kan vändas. För svårsysselsatta personer, till exempel handikappade, finns skräddarsydda arbetsmöjligheter. Den trygga och förmånliga boendemiljön samt det starka sociala kapitalet kompenserar välfärdsbristerna. Med rätt riktade, effektiva åtgärder förbättras den fysiska och psykiska arbetsförmågan för personer i arbetsför ålder (inklusive arbetskraftsinvandrare) och sjukligheten minskar. Detta minskar antalet sjukledighetsdagar för personer i arbetsför ålder. Motionsaktiviteten hos personer i arbetsför ålder börjar öka. Arbetsplatserna tar i bruk redskap som gör det lättare att kombinera arbete och familj. Distansarbete är möjligt och har blivit mycket allmännare. Olika åtgärder som ökar flexibiliteten i arbetslivet stöder välfärden för alla medlemmar i barnfamiljerna. De som är i

11 arbetsför ålder orkar arbeta tills de uppnår pensionsåldern och andelen som får sjukpension stiger inte. HOTSCENARIO De ekonomiska problemen på nationell nivå får återverkningar även för Kaskö stads ekonomi och arbetslöshetssiffrorna fortsätter stiga. Andelen långtidsarbetslösa och svårsysselsatta ökar ytterligare. Invånare flyttar bort för att få arbete och kommunens skatteinkomster minskar ytterligare. En arbetslös person med låg utbildning har svårare att få arbete. Problemen med att kombinera familjen och arbetet ökar ytterligare, vilket i sin tur försämrar välfärden för familjens barn och unga. Sjukligheten bland de som är i arbetsför ålder ökar, likaså de psykiska problemen och användningen av rusmedel. Antalet sjukdagar och andelen personer som får sjukpension ökar. Behovet av olika typer av service ökar och gör att stadens kostnader stiger. 2.4 SAMMANDRAG AV INFORMATIONEN FRÅN INDIKATORERNA SOM BESKRIVER DE ÄLDRES VÄLFÄRD (SE BILAGA 4) Se även K5-samkommunens äldreomsorgsstrategi på internet-adress www.kfem.fi STYRKOR Levnadsförhållanden: Tryggt boende för äldre människor i en landsbygdsmiljö där det ännu är förmånligt att bo (så länge de har körkort och bil). Den procentuella andelen personer i åldern 75 år och över som får stöd för närståendevård och andelen i samma ålder som är klienter inom effektiverat serviceboende och andelen i åldern 75 år och över som är i långvarig institutionsvård följer de nationella rekommendationerna (0 % långvarig i institutionsvård). Den ekonomiska situationen för äldre ser ut att sakta förbättras, eftersom andelen personer som fyllt 65 år och som får endast folkpension har minskat under de två fullmäktigeperioderna så att andelen efter år 2008 är 0 %. Enligt ATH-undersökningen hjälper cirka 20 % av de som fyllt 75 år sin make/maka med nedsatt funktionsförmåga i hemmet. Levnadsvanor och riskfaktorer: Ett starkt socialt kapital (brett socialt nätverk, håller aktivt kontakt till människor utanför hemmet och är delaktiga, men det finns också de som inte har möjlighet att delta och är ensamma). Antalet höftfrakturer hos personer som fyllt 65 år har minskat under de två föregående fullmäktigeperioderna. Hälsa: Skillnaderna i de äldres hälsa är stora. Upplevd livskvalitet och delaktighet: Enligt ATH-undersökningen litar de äldre inom K5-området mera på den egna kommunens beslutsfattande och den offentliga social- och hälsovården än i hela landet och de yngre åldersgrupperna. Skillnaderna i de äldres livskvalitet är stora. Funktionsförmåga: Skillnaderna i de äldres funktionsförmåga är stora.

12 SVAGHETER Levnadsförhållanden: Kollektivtrafikförbindelserna är dåliga. Detta försvårar de äldres möjligheter att ta sig till exempel till affären, service, hobbyn och besöka vänner. Andelen personer som i åldern 75 år och över som bor hemma och som får regelbunden hemvård uppfyller inte ännu de nationella rekommendationerna. Antalet personer som fyllt 75 år som bor ensamma är stort. De äldre ansåg i allmänhet att boendemiljön var trygg, men inom K5-området förekom i viss mån mera våld, fysiskt hot, hot och utpressning gentemot äldre än i hela landet. Cirka 5 % av de som fyllt 75 år uppgav att de blivit utsatta för våld eller fysiskt hot. Cirka 4 % uppgav att de blivit utsatta för hot eller utpressning. Dessa uppgifter baserar sig på ATH-undersökningen. Levnadsvanor och riskfaktorer: På basen av ATH-undersökningen kan även skönjas spelproblem bland äldre (75 +). Olycksfallsrisken för de äldre inom K5-området syns till exempel i ATHundersökningen som fallbenägenhet (30 % uppgav att de fallit omkull från gående) och endast 10 % uppgav sig använda cykelhjälm då de cyklar. Hälsa: De individuella skillnaderna i de äldres hälsa är stora. Det finns de som har mycket god hälsa men även de vars hälsa är mycket dålig. Även bland de äldre är depressionssymtom vanliga (cirka 30 %). Sömnkvaliteten inverkar på människans hälsa och välfärd. På basen av ATH-undersökningen är antalet personer i åldern 75 år och över som lider av sömnproblem ganska stort (cirka 40 %). Oroväckande många av de som fyllt 75 år inom K5-området anser att deras hälsa endast är medelmåttig eller sämre (cirka 65 %). Upplevd livskvalitet och delaktighet: De individuella skillnaderna i de äldres livskvalitet är stora. Enligt ATH-undersökningens resultat ansåg endast cirka 40 % av de som fyllt 75 år inom K5- området att deras livskvalitet är i genomsnitt god och endast cirka 40 % ansåg sig vara lycklig. Funktionsförmåga: Det finns stora individuella skillnader i de äldres funktionsförmåga. En del har mycket god funktionsförmåga, medan andra har nedsatt funktionsförmåga till exempel på grund av sjukdom. I ATH-undersökningen uppgav ingen i åldern 75 år och över att de motionerar regelbundet. Cirka 20 % av de som fyllt 75 år upplevde att de har stora svårigheter att klara av de dagliga sysslorna, och cirka 25 % uppgav att de inte kan gå 500 m (ATH-undersökningen). POSITIVT SCENARIO Genom rätt riktade, effektiva åtgärder och genom att förändra attityderna hos sakkunniga och ändra servicestrukturen och serviceinnehållet i samarbete med de äldre själva förbättras de äldres välfärd och de har möjlighet att leva sin egen vardag i eget hem och känna att de behövs och är delaktiga i samhället. I Kaskö kan man bo hemma i olika skeden av livscykeln utan hinder av nedsatt funktionsförmåga eller handikapp. Servicen kommer dit där behovet finns. Genom att rejält öka rehabiliteringen av de äldre förbättras deras funktionsförmåga, minskar antalet olycksfall och servicebehovet och kommunens kostnader sjunker. Institutionsvården i dess nuvarande form har nedmonterats. Närståendevårdarna stöds med effektfulla åtgärder. Serviceinnehållet kompletteras med välfärdsteknologi för att öka tryggheten och möjligheterna att

13 leva sin egen vardag, även för personer med minnessjukdom och deras anhöriga. I de äldres servicekedja arbetar yrkesutbildad personal från flera olika sektorer med förnuftigt inriktade uppgifter. HOTSCENARIO Fortsätter med samma servicestruktur och -innehåll. Detta leder till att de äldres funktionsförmåga och välfärd försämras ytterligare. Servicebehovet ökar och kommunens kostnader stiger. De nyutbildade inom branschen söker sig inte längre till arbete inom äldreomsorgen där arbetsmetoderna är föråldrade, och inga vikarier fås. Rekryteringsproblemen blir stora. På grund av att de äldre får för lite rehabilitering klarar allt färre av de vardagliga sysslorna. På grund av bristen på lättillgängliga bostäder och flexibla och rörliga uppsökande och förebyggande tjänster blir de äldre tvungna att söka vårdplats på institutioner av gammal modell. Medikaliseringen av åldringsvården fortsätter. De äldres hälso-, psykiska och rusmedelsproblem ökar. Fallolyckorna ökar. Allt färre äldre upplever sig ha en god livskvalitet. Det dåliga kollektivtrafiknätet gör att människorna isolerar sig i sina bostäder. Brottsligheten som riktar sig mot de äldre tilltar och otryggheten ökar. 2.5 SAMMANDRAG AV INFORMATIONEN FRÅN INDIKATORERNA SOM BESKRIVER KOMMUNENS SERVICESYSTEM (SE BILAGA 5) Kostnader: Kommunens årsbidrag är på minus och detta förutsätter att servicesystemen utvecklas så att resurserna riktas rätt. En jämförelse av kostnaderna för de olika sektorernas service med nivån i hela landet visar att Kaskö stad producerar servicen till ett rimligt pris. I kostnaderna syns en större satsning än i hela landet på medborgarinstitutet, ungdomsverksamheten och underhållet av trafiklederna. Detta är en bra sak med tanke på invånarnas välfärd. Social- och hälsovårdens kostnader är lägre än i hela landet förutom för tandvårdens del där nettokostnaderna per invånare är högre än i hela landet. Specialsjukvårdens nettokostnader per invånare är på samma nivå som i hela landet. Social- och hälsovårdens besöks- och klientantal, vårdperioder, vårdtider: Antalet läkarbesök inom primärvårdens öppenvård/1000 invånare är något mindre än i hela landet i medeltal. Störst är antalet besök i åldersgrupperna 50-64 år samt 65 år och över. Antalet personer som anlitar privata läkartjänster har minskat något, medan antalet besök hos privat tandläkare har ökat något. Enligt ATH-undersökningen har den hälsofrämjande servicen (mätning av midjemått, kolesterol, blodsocker och blodtryck) inom K5-området riktats främst till personer som fyllt 75 år. Dessa borde riktas till yngre åldersgrupper. Antalet vårddagar på bäddavdelning har minskat rejält. Däremot har antalet besök i specialsjukvårdens öppenvård ökat. Besöken i den psykiatriska öppna vården har ökat för både barn-, ungdoms- och vuxenpsykiatrins del. Antalet vårddagar inom den psykiatriska institutionsvården har minskat betydligt. För missbrukarvårdens del har situationen hållits konstant. Antalet patienter/1000 invånare som vårdades på sjukhusens och hälsovårdscentralernas bäddavdelningar på grund av missbruk är något större än i hela landet och det högsta inom K5-området.

14 Särskilt följande framträder: - Ökningen av problem på grund av psykisk ohälsa i alla åldergrupper, men särskilt bland barn och unga - Vården på sjukhus /hälsovårdscentralens bäddavdelning på grund av missbruk STYRKOR I Kaskö är stadens s.k. basservice nära kommuninvånarna och kompletteras av tjänster på regional och landskapsnivå. Stadens totala personalantal per 1000 invånare (år 2011) var något större än i hela landet (obs! här syns inte de ändringar som gjorts efter år 2011). ATH-undersökningen visar att en stor del av områdets invånare ansåg att det inom K5-området finns tillräckligt med idrottstjänster (cirka 80 % av de som svarade), bibliotekstjänster (cirka 90 %), kulturtjänster (cirka 65-80 % beroende på åldersgrupp), medborgarinstituts- och arbetarinstitutstjänster (cirka 90 %), företagshälsovårdstjänster (80-85 %) och hälsovårdscentralstjänster (cirka 80-90 %). I staden finns service inom den privata sektorn samt serviceverksamhet inom tredje sektorn. SVAGHETER Begränsade ekonomiska resurser. På basen av ATH-undersökningen borde mera resurser satsas på att informera om servicen inom hela K5. Hälso- och sjukvården är specialsjukvårdsbetonad. S.k. reparerande åtgärder i stället för förutseende och förebyggande arbete. Välfärds- och hälsofrämjande tjänster betonas inte tillräckligt starkt. Servicens innehåll motsvarar inte till alla delar människornas nuvarande behov. Servicesystemet är byråkratiskt (många trappor, osmidigt, många olika luckor, osmidiga tillvägagångssätt och regler, välfärds- och hälsoteknologin samt andra elektroniska tjänster utnyttjas inte ännu tillräckligt). Det finns inte tillräckligt med rehabiliterande service för personer i olika åldrar. POSITIVT SCENARIO Klienten har tillgång till konkurrenskraftig och uppskattad basservice på det egna modersmålet. Med rätta beslut och gott samarbete bibehålls basservicen nära kommuninvånarna även i fortsättningen. Genom att radikalt förnya serviceinnehållet och verksamhetssätten och genom att rikta åtgärderna rätt kan basservicen produceras på ett kostnadseffektivt sätt även i fortsättningen nära kommuninvånarna. HOTSCENARIO Då stadens ekonomiska situation försämras flyttas basservicen allt längre bort från invånarna och serviceinnehållet inriktas allt mera på korrigerande vård i stället för uppsökande, förutseende, förebyggande och rehabiliterande åtgärder. Rekryteringsproblemen ökar. Kostnaderna ökar explosionsartat.

15 3 TYNGDPUNKTSOMRÅDEN FÖR ARBETET MED ATT FRÄMJA VÄLFÄRDEN, HÄLSAN OCH DEN PSYKISKA HÄLSAN UNDER FULLMÄKTIGEPERIODEN 2014-2016 På basen av denna välfärdsberättelse föreslås följande tyngdpunktsområden för Kaskö stads arbete med att främja välfärden, hälsan och den psykiska hälsan under fullmäktigeperioden 2014-2016 (att intas i kommunens strategi): 1. Att stöda välfärden, hälsan och den psykiska hälsan för barn och unga samt barnfamiljer (inklusive föräldraskapet) 2. Att stöda den fysiska och psykiska arbetsförmågan hos personer i arbetsför ålder samt att främja möjligheterna att kombinera arbete och familj (inklusive förebyggande missbruksarbete) 3. Att få arbetslöshetsgraden att börja minska 4. Att främja de äldres välfärd genom att förnya servicesystemet och serviceinnehållet samt genom att rikta resurser till att göra boendet lättillgängligt och ta i bruk välfärdsteknologi (att normalisera ålderdomen i stället för att medikalisera, den som lider av minnessjukdom har också rätt till ett normalt liv) 4 SEKTORERNAS KONKRETA ÅTGÄRDER FÖR ÅREN 2014-2016 Koordineringen av och stöd till arbetet med att främja välfärden, hälsan och den psykiska hälsan (ledningsgruppen fungerar som mångprofessionell arbetsgrupp för främjande av välfärden). Skaffat användarlösen till den elektroniska välfärdsberättelsen åt kommunerna. Under år 2013-2014 projektet Kommunstöd som samkommunen K5 deltar i och som är gratis för K5-kommunerna, år 2013 ordnas 4 workshopar och år 2014 ordnas 1 workshop Se ekonomi- och verksamhetsplan 2014 Allmän förvaltning och ledningsgruppen: Staden deltar i sote-utredningen samt i kommunstrukturutredningen, med målet att bibehålla nuvarande servicepunkter inom social- och hälsovården, bl.a. den egna hälsovårdscentralen, i staden. Nya arbetsplatser, företagsetableringar, ökad hamntrafik och nya invånare prioriteras för att balansera stadens ekonomi 2014-2016. Skapande av förutsättningar för att bevara

16 nuvarande företag i Kaskö. Förverkligande av olika näringslivs- o.a. projekt, också i samarbete med Sydösterbotten och kommunerna i finska Suupohja. Ökad trivsel för invånarna i Kaskö. Ordnande av olika sammankomster och evenemang för invånarna för att öka interaktionen och trivseln. Ökande av personalens välmående: erbjudande av arbetshälsovårdens tjänster, uppdatering av modellen för tidigt stöd och ingripande samt ordnande av skolning, ordnande av personalmöten. Ansökan 2014 till Kevas frågetjänst angående arbetsvälfärd 2015. Balansering av stadens ekonomi 2014-16: Driftsutgifterna hålls på skälig nivå, nya verksamhetssätt. Målet är att få nya företag, 50 nya arbetsplatser, nya invånare prioriteras. Grundtrygghetsnämndens verksamhetsområde: Grundtrygghetsnämndens uppgift är att säkerställa att stadsborna klarar sig på ett så självständigt, jämlikt och socialt bra sätt som möjligt, samt att trygga deras hälsotillstånd genom att på ett kundinriktat sätt ordna högklassig basservice inom social- och hälsovårdstjänster där tyngdpunkten ligger på förebyggande vård. De grundtrygghetstjänster som stadsborna behöver ordnas flexibelt, ekonomiskt och rättidigt beaktande invånarnas servicebehov. Kundinriktad service, öppen information och mångsidig, flexibel service betonas. Man erbjuder lagstadgad, högklassig och trygg dagvård, förskoleundervisning och åt skolelever eftermiddagsverksamhet utgående från barnets och familjens behov. Utbudet på dagvård motsvarar efterfrågan dygnet runt. Småbarnsuppfostran utvecklas som en del av den grundläggande utbildningen och vikten av högklassig småbarnsfostran för de kommande läroåren betonas. Dagvårdsservicen utvecklas kvalitativt och kvantitativt med speciell satsning på barn som individer beaktande deras behov/specialbehov. Skapande av en trygg dagvård och positiv uppväxtmiljö. Grundvalen är etiskt synsätt, vänlighet och tolerans. Barnfamiljernas sociala trygghet stöds främst genom öppenvårdens stödåtgärder. Högklassig barnrådgivnings- och skolhälsovårdsservice för barn och ungdomar. Kommuninvånarnas välbefinnande, livskompetens och sociala trygghet i olika situationer i livet stöds med olika tjänster och ekonomiskt stöd. Satsningar på förebyggande av utslagning bl.a. genom aktiveringsplaner för långtidsarbetslösa och rehabiliterande sysselsättningsverksamhet. Lagstadgade regelbundna hälsokontroller både för sysselsatta och arbetslösa invånare. K5-områdets drogkoordinator har mottagning i Kaskö en gång i veckan.

17 Kartläggningen av servicen för de äldre och dess ledning effektiveras och tjänster som ges i hemmet utvecklas. Satsning på de äldres möjligheter att bo hemma så länge som möjligt, bl.a. genom upprätthållande av de äldres funktionsförmåga genom att införa rehabiliterande arbetssätt. Inom hemvården fästes uppmärksamhet vid tryggheten av de äldres boendemiljö och utnyttjande av hjälpmedel och må bra-teknologi. Mariehemmet fungerar som en enhet för effektiverat serviceboende där man ger individuell, stimulerande vård med ett rehabiliterande arbetssätt i trygga förhållanden. Närståendevårdare och vårdtagare ges stöd för att de skall orka. Handikappade personers hemmaboende stöds. Åldringsvården utvecklas på det sätt som lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre förutsätter. De äldres möjligheter att påverka det kommunala beslutsfattandet är bättre i och med att man tillsatt ett äldreråd. K5-områdets minnesskötare har mottagning i Kaskö. Tekniska nämndens verksamhetsområde: Avsikten har varit att genom effektivering av verksamheten inom stadens organisation upprätthålla en god servicenivå och bibehålla stadens närservice trots att stadens inkomster minskat. Stadens nya organisation togs i bruk år 2012. I och med organisationsförändringen avstod tekniska avdelningen från mellannivåns förmän och omorganiserade bl.a. jourförfarandet för stadens uppgiftsområden som kräver tekniska yrkesfärdigheter (Kaskö Energi, Fastigheter och Kaskö hamn). År 2012 måste man dock också inleda samarbetsförhandlingar med personalen för att minska stadens kostnader. Stadsfullmäktige beslöt om sparåtgärder som också ledde till nedskärningar av personalen genom uppsägningar, deltidsanställningar och permitteringar. Det mest omfattande beslutet var indragningen av s.k. högstadiet sommaren 2013. Även inom tekniska väsendet skedde det nedskärningar av personalen och en del av uppgifterna sköts nu på deltid. En kommande stor förändring gäller bolagiseringen av hamnen, som sker under år 2014. Av hamnen bildas ett skilt aktiebolag, som ägs av staden till 100 %. Genom Interreg-projektet och Midnordic Green Transport Corridor/NECL II samt stadens eget marknadsföringsprojekt har förverkligats åtgärder för att öka hamntrafiken. Tekniska väsendets verksamhetsidé är ordnande av samhällstjänster och underhåll av stadens verksamhetslokaler. Ett viktigt mål för tekniska väsendet är också att skapa

18 förutsättningar för att nuvarande företag kan bli kvar i Kaskö, likaså förverkligandet av olika näringslivs- o.a. projekt. Bildningsnämndens verksamhetsområde: Balansering av stadens ekonomi 2014-16: Driftsutgifter hålls på en skälig nivå, nya verksamhetssätt. Genom Osaava K3 och Kunnig i väst-verksamheten skolning av personalen som arbetar med elever, tillsammans med grannkommunerna. KiVa-projektet mot mobbning Senast år 2016 anpassas nya undervisningsplaner efter välfärdsberättelsens verksamheter. Omfattande och yrkesövergripande samarbete inom elevvården. Medborgarinstitutet ordnar kursverksamhet enligt invånarnas önskemål. Tidigt stöd och ingripande i användning. Biblioteks-, kultur- och fritidssektorernas verksamhetsområde: Biblioteket stöder invånarnas självständiga informationsanskaffning, hobbyverksamhet och annan fritidsverksamhet, dock i allt mindre omfattning. Biblioteket stöder utvecklingen av skolelevernas färdigheter gällande informationsanskaffning och befrämjar läskunnigheten och läsintresset. Kulturväsendet stöder invånarnas kulturproduktion och -intresse samt producerar och beställer själv kulturtjänster i mindre omfattning. Staden ordnar mångsidig ungdomsverksamhet. Man stöder ungdomarnas egen aktivitet genom att bevilja bidrag för ungdomarnas egen verksamhet. Staden stöder verksamhet som upprätthålls av ungdomarna genom underhåll av skate-parken, strandvolleybollplanen och frisbee-golfplanen. På ungdomsgården ordnas öppen verksamhet för ungdomar två dagar i veckan under 9 mån/år. För skoleleverna ordnas mångsidigt sportlovs- och höstlovsprogram. Strävan är att öka barnens och ungdomarnas påverkningsmöjligheter vid det kommunala beslutsfattandet. Kaskö stad deltar i Decibel-ungdomsinformationsportalen. Staden är med i Arbetspoolprojektet, som erbjuder arbete åt ungdomar och hjälp åt invånarna i deras vardagssysslor. Staden fortsätter ungdomssamarbetet inom Suupohja-området och med församlingen vid ordnandet av olika evenemang, tävlingar, skolning osv.

19 Föreningarna ges bidrag för stödjande av ungdomsverksamheten. Man ordnar internationell verksamhet inom ramen för EU:s Youth in Action-program. Kaskö stad ordnar inom ramen för sina resurser egen idrottsverksamhet samt stöder föreningarnas verksamhet genom bidrag. Staden ordnar motionsevenemang för hela familjen. Staden ordnar 2-4 konditionskampanjer per år. I samarbete med andra aktörer ordnar staden idrottsklubbsverksamhet för skolelever. Idrottshallen har avgiftsfria konditionssalsturer för ungdomar och pensionärer. Välfärdsberättelsen samt nämndernas, sektorernas och sektionernas förslag behandlas i stadsstyrelsen år 2014. Efter behandlingen i stadsstyrelsen går välfärdsberättelsen samt de i nämnderna och stadsstyrelsen behandlade förslagen till åtgärder för främjande av välfärd, hälsa och psykisk hälsa i staden under fullmäktigeperioden 2013-2016 vidare till stadsfullmäktige för godkännande år 2014. 5 EFFEKTIVA ARBETSMETODER FÖR ATT GENOMFÖRA DE FASTSLAGNA ÅTGÄRDERNA FÖR ATT FRÄMJA VÄLFÄRDEN, HÄLSAN OCH DEN PSYKISKA HÄLSAN 6 MÄTNING OCH BEDÖMNING AV FRÄMJANDET AV VÄLFÄRD, HÄLSA OCH PSYKISK HÄLSA Mätning och bedömning av främjandet av välfärden, hälsan och den psykiska hälsan sker i samband med kommunens normala strategi-, ekonomi- och verksamhetsplanering och uppföljning. - Årligen i samband med budgeten och verksamhetsplanen (för hela staden, förvaltningsvis) - Årligen i samband med kvartalsuppföljningen och uppgörande av bokslut (hela staden, förvaltningsvis) - En gång per fullmäktigeperiod i samband med stadens strategiprocess (hela staden, förvaltningsvis)

20 BILAGOR Resultaten från den regionala undersökningen av hälsa och välfärd (ATH) som THL genomförde beskriver hela K5-området. Urvalet inom området var 1000, svarsprocenten var 61 % i åldersgruppen 75 år och över, 69 % i åldersgruppen 55-74 år och 39 % i åldersgruppen 20-54 år. Kaskös resultat från enkäten Hälsa i skolan som utfördes bland eleverna i årskurs 8-9 ingår delvis i statistiken för Närpes och delvis i statistiken för Östermark. BILAGA 1 Indikatorer som beskriver kommunens livskraft och befolkning (figurerna 1-19 och tabellerna 1-8) I tabell 1 presenteras folkmängdens utveckling i kommunerna inom K5 under åren 2005-2012. Folkmängden i Kaskö har under denna period minskat med 100 personer. Tabell 1: Folkmängd 31.12.2012 Folkmängd 31.12 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Kaskö 1482 1505 1485 1478 1442 1429 1404 1382 Kristinestad 7662 7514 7389 7262 7254 7157 7096 7055 Korsnäs 2208 2205 2240 2219 2239 2260 2249 2230 Malax 5542 5519 5515 5549 5614 5605 5614 5588 Närpes 9463 9432 9443 9505 9464 9435 9412 9380 Vasa sjukvårdsdistrikt 161783 162470 163255 164278 165365 166250 167489 - Hela landet 5255580 5276960 5300480 5326310 5351430 5375280 5401270 - Källa: Österbotten i siffror Tabell 2 och 3 visar folkmängden enligt ålder. I Kaskö fördelar sig folkmängden (1404) så att 1 % är i åldern 0-14 år, 63 % i åldern 15-64 år och 26 % i åldern 65 år och över. Av hela befolkningen har 139 personer fyllt 75 år. I slutet av år 2011 fanns det i kommunen inte en enda person som fyllt 95 år. Tabell 2: Befolkningen enligt ålder 31.12.2011

21 Totalt 2011 0-14 år (n och 15-64 år (n och 65- år (n och %) %) %) Kaskö 1404 155 = 11 % 884 = 63 % 365 = 26 % Kristinestad 7096 841 = 11,9 % 4310 = 60,7 % 1945 = 27, 4 % Korsnäs 2249 324 = 14,4 % 1358 = 60,4 % 567 = 25,2 % Malax 5614 853 = 15,2 % 3390 = 60,4 % 1371 = 24,4 % Närpes 9412 1286 = 13,7 % 5633 = 59,8 % 2493 = 26,5 % Österbotten 179106 30 955 = 17,3 % 112 874 = 63 % 35 277 = 19,7 % Hela landet 5401267 16, 5 % 65, 4 % 18, 1 % Källa: Österbotten i siffror Tabell 3: Antalet personer som fyllt 75 år i fem års åldersintervaller 31.12.2011 31.12.2011 75-79 år (n) 80-84 år (n) 85-89 år (n) 90-94 år (n) 95-99 år (n) 100-104 år (n) Kaskö 57 44 25 13 0 0 0 Kristinestad 362 295 228 76 20 1 0 Korsnäs 84 80 90 35 9 0 0 Malax 234 210 154 81 25 3 0 Närpes 483 405 289 111 35 3 0 Vasa sjukvårdsdistrikt 5984 4824 3317 1276 330 33 2 Källa: Sotkanet 105-109 år (n) Enligt statistikcentralens befolkningsprognos (se tabeller 4 och 5) kommer folkmängden i Kaskö att minska fram till år 2030 med 2,7 % och fram till år 2040 med totalt 3,7 %. Enligt prognosen för år 2030 för Kaskös del kommer andelen personer i åldern 0-14 år att vara 7,9 %, andelen personer i åldern 15-64 år 40 % och andelen personer som fyllt 65 år 52,1 %. Tabell 4: Statistikcentralens befolkningsprognos (2012) Folkmängd 2011 2020 2030 2040 Ändring % 2011-2030 Ändring % 2011-2040 Kaskö 1404 1342 1366 1352-2,7-3,7 Kristinestad 7096 6472 6160 5868-13,2-17,3 Korsnäs 2249 2368 2537 2640 12,8 17,4 Malax 5614 5827 6093 6246 8,5 11,3 Närpes 9412 9425 9618 9732 2,2 3,4 Österbotten 179106 188 253 197 064 202 706 10,0 13,2 Hela landet 5401267 5631017 5847678 5984898 10,8 Källa: Österbotten i siffror/statistikcentralen Tabell 5: Statistikcentralens befolkningsprognos (2012) enligt ålder år 2030

22 Väestön osuus 2030 % 0-14 år (%) 15-64 (%) 65- (%) Kaskö 7,9 % 40 % 52,1 % Kristinestad 13,2 % 46,7 % 40, 1 % Korsnäs 16,0 % 56,1 % 27,8 % Malax 15,8 % 56,4 % 27,8 % Närpes 15,5 % 54,9 % 29,6 % Österbotten 17,6 % 57,8 % 24,6 % Hela landet 16,0 % 58,4 % 25,6 % Källa: Österbotten i siffror/statistikcentralen I tabell 6 granskas befolkningen enligt språk. Av invånarna i Kaskö talar 66,2 % finska, 27,6 % svenska och 6,3 % något annat språk som modersmål. Enligt statistikcentralens uppgifter var andelen utländska medborgare i Kaskö 31.12.2011 5,6 % (hela landet 3,4 %). Tabell 6: Befolkningen enligt språk 31.12.2011 Totalt Finska (n, %) Svenska (n %) Andra språk 2011 (n, %) Kaskö 1404 929 = 66, 2 % 387 = 27,6 % 88 = 6,3 % Kristinestad 7096 2963 = 41,8 % 3976 = 56 % 157 = 2,2 % Korsnäs 2249 70 = 3,1 % 1994 = 88,7 % 185 = 8,2 % Malax 5614 537 = 9,6 % 4871 = 86,8 % 206 = 3,7 % Närpes 9412 548 = 5,8 % 8123 = 86,3 % 741 = 7,9 % Österbotten 179106 45 % 50,5 % 4,5 % Hela landet 5401267 90,0 % 5,4 % 4,6 % Källa: Österbotten i siffror/statistikcentralen I figur 2 presenteras den demografiska försörjningskvoten. Den visar hur många personer under 15 år och personer i åldern 65 år och över som det finns per 100 personer i arbetsför ålder. Ju större antal barn och/eller pensionärer desto högre är försörjningskvoten. I Kaskö har försörjningskvoten stigit långsamt från och med år 2005 då den var 44,4 och år 2011 hade den redan stigit till 58,8. I Kaskö ska alltså 58,8 personer försörjas per 100 personer i arbetsför ålder. På basen av tidigare beskrivna befolkningsprognoser kan konstateras att försörjningskvoten kommer att stiga ytterligare. Figur 2: Demografisk försörjningskvot

23 Demografisk försörjningskvot 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Kaskö 44,4 46,8 47,9 49 52,6 55 58,8 - Kristinestad 59,8 60,2 59,7 59,1 59,9 61,6 64,6 - Korsnäs 64,5 64,7 63 62,9 60,5 61,7 65,6 - Malax 61,8 61,9 61,8 62 63,1 63,3 65,6 - Närpes 63,4 64,5 65,1 63,9 63,4 64,5 67,1 - Vasa sjukvårdsdistrikt 55,2 55,9 55,6 55,6 55,8 56,9 58,3 - Hela landet 49,8 50,5 50,1 50,3 50,6 51,6 52,9 - (www.hyvinvointikertomus.fi) Figur 3 beskriver kommunernas nettoflyttning / 1000 invånare, dvs. skillnaden mellan antalet personer som flyttat till regionen och antalet personer som flyttat från regionen. Nettoflyttningen är positiv om fler personer har flyttat till regionen än från regionen. I Kaskö har nettoflyttningen varierat under granskningsperioden (2005-2011). År 2009 var den som högst, -25. År 2011 var nettoflyttningen -8,5. Figur 3: Nettoflyttning / 1000 invånare Nettoflyttning / 1000 invånare 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Kaskö -20,9 17,3-8,1 5,4-25 3,5-8,5 - Kristinestad -7,4-13 -9,3-9,8 2,1-8,8-3,4 - Korsnäs 12,7 2,7 25-0,9 8,9 6,2-2,7 -

24 Malax 2,5 2,5 2,9 9,9 5,7 3,2 3 - Närpes 0,4 2,4 6 12,7 1,7-0,5 1,2 - Vasa sjukvårdsdistrikt -0,3 1,8 2,2 4,1 3,7 1,8 5,3 - Hela landet 1,7 2 2,6 2,9 2,7 2,6 3,1 - Måttet på utbildningsnivån uttrycker befolkningens utbildningsnivå som mätts genom att räkna den genomsnittliga längden av avlagd högre utbildning efter grundnivån per person. Utbildningsnivåtalet 246 visar exempelvis att den teoretiska utbildningstiden per person är 2,5 år efter avlagd grundskola. Då befolkningens utbildningsnivå beräknas används som population den befolkning som fyllt 20 år som avlagt examen vid gymnasier, yrkesläroinrättningar, yrkeshögskolor, universitet och högskolor, samt de som avlagt en yrkesinriktad grundexamen, en yrkesexamen eller en specialyrkesexamen som fristående examen. Figur 4 visar att i Kaskö har måttet på utbildningsnivån stigit jämnt under de två föregående fullmäktigeperioderna. År 2011 var talet 266 (hela landet 340), dvs. i Kaskö är den teoretiska utbildningstiden per person cirka 2,6 år. Figur 4: Mått på utbildningsnivån Mått på utbildningsnivån 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Kaskö 255 259 260 263 261 265 266 - Kristinestad 227 235 237 241 246 249 253 - Korsnäs 241 244 246 250 256 260 264 - Malax 254 261 269 275 278 284 290 - Närpes 229 234 238 244 250 256 258 - Vasa sjukvårdsdistrikt 294 300 306 313 318 324 329 - Hela landet 308 313 319 325 330 335 340 - Enligt statistikcentralens uppgifter har 60,8 % av alla som fyllt 15 år i Kaskö avlagt examen på minst mellanstadienivå och 20,8 % examen på högre nivå (Statistikcentralen 31.12.2011). Siffrorna ligger något under landets medeltal (67,7 % resp. 28,2 %). Arbetsplatserna i Kaskö fördelar sig enligt följande: arbetsplatser inom primärproduktion 3,8 %, förädling 49 %, service 46,1 % och okänd bransch 1,1 %. Antalet arbetsplatser i kommunen var 612. Antalet företagsarbetsställen var 95. (Statistikcentralen, uppgifter per 31.12.2010) De sysselsattas andel av befolkningen (personer i åldern 15-74 år som förvärvsarbetade under räkningsveckan 25-31.12) i Kaskö år 2011 var 37,7 % (hela landet 43,3 %). Andelen sysselsatta av befolkningen har minskat under granskningsperioden med 8,2 %. Under åren 2008-2009 skedde en tydlig försämring.