Rätten att åldras värdigt
|
|
- Agneta Andersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rätten att åldras värdigt Pensionärerna rf:s äldrepolitiska program 1. För människovärdet och den goda vardagen Pensionärerna rf är en partipolitiskt obunden medborgarorganisation. Dess verksamhet grundar sig på jämlikhet, respekt för människovärdet samt solidaritet med de svagaste. Organisationen försvarar speciellt låginkomsttagarnas och de sämre ställda pensionärernas rättigheter. Pensionärerna rf verkar i samarbete med social- och hälsovårdssektorns medborgarorganisationer. Pensionärerna rf försvarar de äldres människovärde och motsätter sig all slags diskriminering arbetar för ett tillräckligt pensionsskydd och för tjänster av hög standard kräver att pensionärerna blir hörda i det samhälleliga beslutsfattandet stöder pensionärernas och de äldres deltagande i samhällelig verksamhet skapar förutsättningar för pensionärernas och seniorernas självständiga hobby- och kulturverksamhet samt för motion som främjar hälsan och konditionen hjälper seniorer som känner sig ensamma genom att stödja vänverksamheten och erbjuda dem möjligheter till samvaro För att fullfölja sina målsättningar utarbetar Pensionärerna rf en egen äldrepolitisk policy; ett perspektiv på den samhälleliga politiken och ett sätt att föra fram de äldres behov i det samhälleliga beslutsfattandet. I Pensionärerna rf:s äldrepolitik deltar seniorerna själva i den samhälleliga verksamheten och bevakar samt driver sina egna intressen. 1
2 Det finns en och en halv miljon pensionärer i Finland. De stora årskullarna har nyss gått i pension eller kommer att pensionera sig inom kort. Pensionering är inte endast en fråga om ålder. Var sjätte pensionär har pensionerats på grund av arbetsoförmåga, och åldersgränsen för ålderdomspension är flexibel. Det finns allt fler pensionärer i olika åldrar i vårt samhälle. De är olika på många sätt, och det finns variation i kulturell bakgrund, ekonomisk ställning, hemort, hälsotillstånd, vanor, utbildningsnivå, livsstil, behov samt ställning i samhället. Pensionärerna rf värdesätter människors rätt att välja levnadssätt och betonar att olikhet inte får leda till ojämlikhet. Pensionärerna utgör en betydande resurs för samhället både som individer och som grupp. De är experter på sitt eget liv, utför frivilligarbete, hjälper de yngre generationerna, vårdar anhöriga och närstående samt är bärare av det kulturella kapitalet. 2. Mot ett mer ojämlikt Finland Allt sedan 1990-talets början har det i Finland förts en ekonomisk och samhällelig politik vars viktigaste mål varit att trygga företagens konkurrenskraft. Som en följd därav har det finländska samhället blivit mer ojämlikt. Privatiseringen av de offentliga tjänsterna har ytterligare ökat ojämlikheten. Ökande inkomst- och välfärdsskillnader Finland är rikare än någonsin förr. Trots det har fattigdomen bland pensionärer ökat liksom också risken för fattigdom. Då man jämför EU:s gamla medlemsländer är de finländska pensionärernas köpkraft femte sämst, och pensionärernas inkomster i relation till inkomsterna för personer i arbetsför ålder är fjärde lägst. Sannolikheten att en pensionär hamnar under EU:s fattigdomsgräns är tre gånger så hög som motsvarande risk för en person i arbete. Ålderstigna ensamboende pensionärer löper en speciellt hög risk för fattigdom. 2
3 Inkomstskillnaderna minskade i Finland på och 1980-talen. Från början av talet har skillnaderna i förmögenhet, löntagarnas löneskillnader samt inkomstskillnaderna mellan pensionärer och löntagare ökat snabbt. Också pensionärernas inbördes förmögenhets- och inkomstskillnader har ökat. Samhället har även i övrigt splittrats i grupper som är sinsemellan allt mer ojämlika. Det finns också ökande hälsoskillnader mellan finländarna. De finländska låginkomsttagarna får mindre läkartjänster jämfört med höginkomsttagarna än i något annat OECD-land. Skillnaderna i utbildningsnivå märks klart i IT-kompetensen De äldres utbildningsnivå har blivit bättre, men det finns fortfarande stora skillnader i fråga om utbildning. De som har en god utbildning är intresserade av att lära sig nytt. De som har en lägre utbildningsnivå har behov av att komplettera sin utbildning. Utbudet på vuxenutbildningstjänster motsvarar dock inte den ökande efterfrågan. Den snabba utvecklingen inom kommunikation och informationsförmedling har ökat de allra äldstas och de lägst utbildades utsatta position. Tjänsterna och informationen om dessa har flyttats till internet utan att man utvecklat alternativa tjänster. Vissa tjänster, som till exempel bankernas kassatjänster, har blivit oskäligt dyra. En stor del av seniorerna vill lära sig de färdigheter den allra nyaste informationsteknologin kräver. Det råder speciellt brist på lågtröskeltjänster inom ITutbildning och information. Utöver inkomst- och välfärdsskillnader har en tredje åtskiljande faktor uppkommit, d.v.s. skillnader i IT-kompetens. En socialpolitik som tillåter ojämlikhet Det har skett en stor förändring inom socialpolitiken då den har sammanlänkats med konkurrenskraftspolitiken. Inom socialpolitiken har man avstått från principen om heltäckande service enligt vilken man genomfört socialpolitiska reformer som omfattat 3
4 alla medborgare. Man strävar inte längre efter jämlikhet i samhälls- och socialpolitiken samt i det offentliga serviceutbudet. I socialpolitiken och samhällspolitiken i övrigt tillåts ojämlikhet, den rentav favoriseras. Till de centrala socialpolitiska åtgärderna hör numera att aktivera och sporra personer som riskerar att marginaliseras. I brist på andra lösningar överförs ansvaret för bristen på välfärd på de fattiga och dem som har det dåligt ställt själva. De grupper som inte ingår i den s.k. aktiva befolkningen riskerar att hamna i marginalen socialpolitiskt sett och till slut helt utanför, utan andra insatser än olika slags provisoriska åtgärder och fattigdomspaket. I en politik som mer än allt annat värdesätter konkurrenskraft betraktas pensionärerna som en börda och risk, den passiva befolkningsdelen. Pensionernas relativa köpkraft har försvagats genom flera åtgärder. Man bereder sig även för en åldrande befolkning och en temporärt försämrad försörjningskvot genom att öka befolkningens inkomst- och välfärdsskillnader. Ensamheten ökar Antalet ensamboende åldringar ökar ständigt på grund av förändringar i samhällsstruktur och levnadssätt. Vissa välmenande socialpolitiska insatser, som till exempel stödet för att bo i det egna hemmet, kan öka ensamheten. En tredjedel av personer som fyllt 80 år känner sig ensamma. Ensamhet hör också till de vanligaste bekymren för åriga finländare som bara närmar sig pensionsåldern. Helt oberoende av åldern kan ensamhet leda till bestående utanförskap. Åldringars ensamhet är både upplevd och social. De viktigaste faktorerna då man definierar den upplevda ensamheten är utöver depression att man blivit änka/änkling, bor ensam, uppfattar sitt hälsotillstånd som dåligt och har nedsatt funktionsförmåga. 4
5 Den sociala ensamheten tar sig uttryck som bristfälliga interaktionsrelationer. Orsakerna är bland annat få vänskapsförhållanden samt problem med humöret och dålig funktionsförmåga som försvårar förmågan att hålla kontakt. Enligt undersökningar är det främst personer med låg utbildningsnivå som verkar lida av social ensamhet. Det är individerna som lider av ensamhet, men om man ser till problemets omfattning och art är ensamheten ett problem för hela samhället. Därför kan samhället och medborgarorganisationerna påverka ensamhetens orsaker och följder. 3. Pensionärerna rf:s värdegrund Även om människovärde och jämbördighet generellt erkänns som viktiga värden styr de i detta nu inte den samhälleliga praxisen i Finland. Tvärtom har de glömts bort då individens och samhällets effektivitet och konkurrenskraft vunnit terräng. Pensionärerna rf anser att en politik som är inriktad på skillnader och olikhet är farlig både ur individens och samhällets synvinkel. Verksamheten i vår organisation styrs av respekt för människovärdet, med likvärdighet som mål samt solidaritet mellan befolkningsgrupper och generationer. Detta förutsätter en strävan efter lösningar i enlighet med principen om hållbar utveckling både i de inbördes relationerna människor emellan och i förhållandet mellan människa och natur. Människovärde Människovärdet är varje människas omistliga rätt, oberoende av ställning, kön, ålder, etnisk bakgrund eller nytta för samhället. Alla har rätt att känna sig uppskattade och bli väl behandlade. En människa får inte behandlas som ett objekt och man får inte heller utnyttja en annan människa. Människor har rätt att göra val och ansvara för dessa val. I äldrepolitiken innebär respekten för människovärdet att varje människa har rätt till ett tryggt åldrande, en god ålderdom och en värdig död. 5
6 Jämlikhet Alla människor har lika värde som individer och som medlemmar i samhället. Jämlikheten kan bara förverkligas i ett demokratiskt samhälle. Då de sociala rättigheterna efterföljs främjas också jämlikheten. Till dessa rättigheter hör bland annat en tryggad utkomst, socialskydd samt tillräcklig vård och omsorg. I äldrepolitiken innebär jämlikhet ett krav på att seniorernas rätt och möjlighet att delta i samhällsdebatten och beslutsfattandet bör tryggas. Likvärdighet förutsätter också att åldersdiskriminering motarbetas genom lagstiftning och att planeringen och förverkligandet av samhällets grundläggande strukturer och tjänster främjar hinderfrihet och tillgänglighet. Likvärdighet förutsätter också i vissa situationer olika bemötande: bättre bemötande och starkare stöd för dem som har ett större behov av hjälp än andra. Solidaritet Solidariteten utgår från varje människas omistliga människovärde. Med solidaritet förstås att samhället tar hand om sina svagaste medlemmar. Eftersom samhällets och naturens resurser är begränsade förutsätter solidariteten en skatte- och avgiftspolitik som utjämnar inkomstskillnaderna. Enligt Pensionärerna rf bör solidariteten sträcka sig över generationsgränserna. Det är vår rättighet och skyldighet att se till att den tidigare generationen och de efterföljande generationerna har ett människovärdigt liv. Det är också vår rätt att bli bemötta så att åldrandet inte utgör ett hot mot vårt människovärde och vår likvärdighet inför samhällets övriga medlemmar. 4. Förutsättningen för en god vardag är service och en skälig pension Man bör trygga ett värdigt åldrande samt jämlikhet genom att se till att alla seniorer och pensionärer har en tillräcklig utkomst samt högklassiga och tillgängliga tjänster. 6
7 Pensionärerna har rätt att få en rättmätig andel av den nationalekonomiska tillväxten. Pensionärerna rf:s målsättning är ett social- och pensionssystem som är rättvist, transparent och föregripbart. Pensionerna måste nå upp till en sådan nivå att pensionärer inte ser sig tvungna att arbeta eftersom pensionerna inte räcker till. Seniorerna och åldringarna har rätt att välja boendeort och levnads- och boendeform. Vi har alla rätt till en god omsorg och vård som respekterar vars och ens människovärde, oberoende om vi bor hemma, i ett serviceboende eller på vårdinrättning. Samhället ska ha hand om vård och omsorg. De äldre får inte mot sin vilja användas som redskap då man reder ut vårdunderskott eller andra samhälleliga problem. Man bör alldeles särskilt se till anhörig- och närståendevårdarnas ork och utkomst. Människor kan upprätthålla och förbättra sin funktionsförmåga oberoende av åldern. Alla har dock inte möjlighet till det på grund av sitt hälsotillstånd, sin bostadsort eller av andra skäl. Samhället ska anordna servicen och kommunikationerna så att idrotts-, kultur- och aktivitetslokalerna lätt kan nås, och tjänsterna bör vara avgiftsfria eller tillräckligt förmånliga för seniorerna. Hjäpbehov får inte leda till att de hjälpbehövande skuldbeläggs. Alla har rätt att få stöd om de egna krafterna inte räcker till. Stöd i rätt tid är förebyggande och rehabiliterande. I stödet ingår också tillräcklig information om alla tjänster. 5. Pensionärerna rf levande medborgarverksamhet Pensionärerna rf främjar i alla sina uppgifter en öppen medborgardebatt. I egenskap av intressebevakare ställer organisationen upp detaljerade intressebevakningsmål i den årliga arbetsplanen och i andra handlingar. Intressebevakningsmålen har utarbetats tillsammans med våra medlemmar och samarbetsparter. 7
8 Pensionärerna rf står för levande medborgarverksamhet som skapar förutsättningar för en aktivitets- och kulturverksamhet som verkar på egna villkor samt konditions- och hälsofrämjande motion. Människor har möjlighet att lära sig hela livet ut. Man kan utveckla de egna mänskliga resurserna i flera olika miljöer: hobbyer och aktiviteter, föreningsverksamhet, konstupplevelser. Samhället bör stödja en bildning som möjliggör en självständig och ansvarsfull verksamhet på egna villkor. I enlighet med sitt uppdrag som medborgarorganisation ska Pensionärerna rf föra fram de äldres vardagliga problem och önskemål och omarbeta dessa till ett språk som det politiska systemet förstår öka det finländska samhällets kunskap om de utmaningar och möjligheter som anknyter till befolkningens åldrande stödja inlärningen av sådana färdigheter och kunskaper och skapandet av sådana sociala nätverk som främjar de äldres deltagande i den samhälleliga debatten och det politiska beslutsfattandet även skapa förutsättningar till intressebevakning, samhälleligt deltagande och hobbyverksamhet för åldrande invandrare arbeta för att stärka det demokratiska beslutsfattandet och förutsätta att man i det samhälleliga beslutsfattandet hör medborgarorganisationerna, deras medlemmar samt andra som står utanför maktsystemen. Aktiva människor försvarar sina rättigheter effektivt och mår också bättre. Pensionärerna rf kallar alla pensionärer och seniorer att delta i vår verksamhet, att försvara sina rättigheter och trivas i glada pensionärers lag. Vi önskar också alla som nyss pensionerats eller som snart kommer att gå i pension välkomna med! 8
Gemensamma värderingar, gemensamt ansvar och det gemensamma goda
Gemensamma värderingar, gemensamt ansvar och det gemensamma goda #ep2014 TIGT. MAKE AN Ett hurdant Europa vill Du ha? Gör något. Gör det bättre. Gör skillnad. Rösta i EU-valet! EV.LUTH KYRKAN I FINLAND
Läs merÄldreomsorgspolitiskt program Ålands Framtid
Äldreomsorgspolitiskt program Ålands Framtid Vi vet att behovet av flera platser och tjänster inom äldreomsorgen kommer att öka på sikt i kommunerna. Redan nu kan man se att behoven tilltagit mer än beräkningar
Läs merVision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för
Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga
Läs merStrategi 2016 2020. Njur- och leverförbundet. www.musili.fi www.munuainen.fi www.maksa.fi
Strategi 2016 2020 12/2015 Njur- och leverförbundet stöder insjuknade, transplanterade och deras anhöriga. Förbundet delar ut tillförlitlig information om sjukdomar och behandling. I medlemsföreningarna
Läs mer12606/16 rr/ee/ss 1 DG B 1C
Europeiska unionens råd Bryssel den 27 september 2016 (OR. en) 12606/16 SOC 565 EMPL 375 ECOFIN 837 EDUC 302 FÖLJENOT från: till: Ärende: Kommittén för socialt skydd Ständiga representanternas kommitté
Läs merVärdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting
Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra
Läs merFOTO: LIISA HUIMA Boendegärningar.
FOTO: LIISA HUIMA Boendegärningar. Kvalitetskriterier för utvärdering och utveckling av boende Delegationen för boende för personer med utvecklingsstörning (KVANK) 4.12.2018 FOTO: LIISA HUIMA Kvalitetskriterierna
Läs merVision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,
Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas
Läs merEN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE.
EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE. EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDEN Vi som lever i Sverige och Blekinge blir friskare och lever allt längre. Det är en positiv utveckling och ett resultat av vårt välstånd
Läs merLÖSNINGAR FÖR FRAMTIDENS ARBETSFÖRMÅGA
LÖSNINGAR FÖR FRAMTIDENS ARBETSFÖRMÅGA Handlingsprogram för främjande av psykisk hälsa bland unga och studerande NYYTI RY:S STRATEGI FÖR PÅVERKAN Nyyti ry är en förening med expertis i psykisk hälsa och
Läs merVerksamhetsplan 2017
Vänsterpartiets förslag till Verksamhetsplan 2017 För Överförmyndarnämnden Framtiden finns i Eskilstuna kommun tillsammans utvecklar vi en socialt hållbar kommun Vänsterpartiet gör skillnad 1 Framtiden
Läs merMOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR
SV ATT BEKÄMPA ÅLDERSDISKRIMINERING INOM EU OCH PÅ NATIONELL NIVÅ Åldersdiskriminering är ett komplicerat problem som genomsyrar samhället. Det är en svår uppgift att behandla problemet på ett effektivt
Läs merKlientens ställning och
Klientens ställning och rättigheter inom socialvården Lagen om klientens ställning och rättigheter kallas kort för klientlagen. Med klient menas den som ansöker om eller använder socialvård. Lagen gäller
Läs merStrategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun
171102 Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 1. Bakgrund Folkhälsan i Sverige utvecklas överlag positivt. Medellivslängden fortsätter att öka och skillnaden mellan könen minskar. Hälsan och
Läs mer24.4.2015. Barns och elevers rättigheter. Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook
Barns och elevers rättigheter Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook 1 Barnens och elevens rättigheter Barnens rättigheter och barnens bästa Barnkonventionen grundläggande fri- och rättigheter
Läs merDel 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa
Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans
Läs meren hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.
en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker
Läs merPERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009
Social- och hälsovårdsväsendet i Vasa/Socialarbete och familjeservice/ Handikappservice PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 ALLMÄNT OM PERSONLIG
Läs merGRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram
En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/
Läs merHär kan du ta del av. enkätens resultat
Här kan du ta del av enkätens resultat Bakgrund till enkäten Utvecklingsplanen för äldreomsorgen år 2013-2018 i Kungsör utgår. I september 2018 påbörjades ett projekt med syfte att färdigställa ett nytt
Läs merEUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 3 juni 2014 (OR. en) 10406/14 SOC 403 ECOFIN 525
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 3 juni 2014 (OR. en) 10406/14 SOC 403 ECOFIN 525 FÖLJENOT från: till: Ärende: Kommittén för socialt skydd Ständiga representanternas kommitté (Coreper I)/rådet (sysselsättning,
Läs merUNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS. strategi
UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS strategi 2030 BILDNING med kunskap, färdighet och känsla Undervisnings- och kulturministeriets strategi som sträcker sig till år 2030 har färdigställts. Bildning betyder
Läs merSocialarbete och familjeservice/handikappservice. GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m. 1.11.2009
Socialarbete och familjeservice/handikappservice GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m. 1.11.2009 Långtidssjuka eller handikappade barn och unga under 18 år, samt utvecklingsstörda personer
Läs merLidingö stad hälsans ö för alla
1 (5) DATUM DNR 2016-10-10 KS/2016:126 Lidingö stad hälsans ö för alla Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Antagen av kommunfullmäktige den 19 december 2016 och gällande från och
Läs merÖverenskommelsen Värmland
Överenskommelsen Värmland för samverkan inom det sociala området mellan Region Värmland och den idéburna sektorn i Värmland 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Vision... 4 Syfte och Mål... 4 Värdegrund...
Läs mer5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen
5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt
Läs merPolicy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31
Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av
Läs merProgram för ett integrerat samhälle
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för
Läs merVåra liv. som gamla OUR LIFE AS ELDERLY 2004 2006
Våra liv OUR LIFE AS ELDERLY 2004 2006 som gamla Att bli gammal alla har vi både farhågor och förhoppningar för vår egen del när vi tänker på oss själva som pensionärer. Finns det något skyddsnät när jag
Läs merJämlikhet. Alla är lika inför lagen.
6 Jämlikhet Alla är lika inför lagen. Ingen får utan godtagbart skäl särbehandlas på grund av kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd eller handikapp eller av någon annan
Läs merSplittrad marknad och lågt risktagande
Splittrad marknad och lågt risktagande Svenskarnas sparande och pension 2019 Inledning Vikten av privat sparande för att trygga sin egen framtid och sitt liv som pensionär ökar. Trots politiska initiativ
Läs merKULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER
KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER Dikt av Bengt Bratt för att illustrera hur vi definierar kultur när vi arbetar med kultur och hälsa. Kultur är att arbeta, bo och bygga. Kultur är skrattet och gråten tillsammans.
Läs merLOs politiska plattform valet 2018
LOs politiska plattform valet 2018 Landsorganisationen i Sverige 2018 Grafisk form: LO Produktion och tryck: Bantorget Grafiska AB, Stockholm 2018 isbn 978-91-566-3298-3 lo 18.03 2 000 Trygghet för vanligt
Läs merStatlig utredning och ny rapport om vårdförsäkringen
NFT 2/2000 Statlig utredning och ny rapport om vårdförsäkringen av Vesa Rantahalvari, Finska Försäkringsbolagens Centralförbund Social- och hälsovårdsministeriet tillsatte i mars 2000 en arbetsgrupp som
Läs merTänk på! Presentationen är skyddad av upphovsrättslagen. Kontakta om du vill veta mer.
Tänk på! Presentationen är skyddad av upphovsrättslagen. Kontakta emma@barnrattskonsulterna.se om du vill veta mer. www.barnrattskonsulterna.se/ Det handlar om rättigheter 9 oktober 2018 emma@barnrattskonsulterna.se
Läs merVi gör din röst hörd!
Vi gör din röst hörd! SPF bevakar dina intressen! - Har du tänkt på hur du vill du bo när du blir äldre? - Tycker du att det är rättvist att arbete och pension beskattas olika? - Vet du att i genomsnitt
Läs merPå en rullande sten växer ingen mossa
På en rullande sten växer ingen mossa Jag värdesätter PCF som pensionstagarnas egen intresseorganisation och för att den försvarar pensionstagare Det bästa med PCF är att där finns många aktiviteter och
Läs merPRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013
PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES
Läs merGemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun
Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Ks/2018:353 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga
Läs merVärdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11
Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott
Läs merDialogduk utskriftsanvisningar
Folkhälsans dialogduk för skolpersonal erbjuder skolans kollegium en möjlighet att föra ett bra samtal om värderingarna i skolan. Att arbeta med dialogduken är en metod som skapar stora möjligheter till
Läs merHandikappolitisk plan
Handikappolitisk plan Norbergs kommun Antagen av KF 2010-10-04, 102 HANDIKAPPOLITISK PLAN FÖR NORBERGS KOMMUN Grunden för den svenska jämlikhetssynen är alla människors lika värde. Den ovillkorliga rätten
Läs merOhälsa vad är påverkbart?
Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 128/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i socialvårdslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att socialvårdslagen ändras
Läs merVardagens ålderism och konsekvenser för människors tillvaro
Vardagens ålderism och konsekvenser för människors tillvaro Material från två olika studier: 1) GERDA-enkäten (2005) 2) Fokusgruppintervjustudie (2007-2008) Vad är ålderism? 1 Iversen, Larsen & Solem (
Läs merExtremism och lägesbilder
Extremism och lägesbilder Kongressbeslut 2015 Inriktningsmål nummer fem för kongressperioden 2016-2019 anger att: SKL ska verka för att medlemmarna har tillgång till goda exempel på lokala och regionala
Läs merVärdegrundsforum 14 september
Värdegrundsforum 14 september Mänskliga rättigheter en del i det statliga uppdraget Medverkande: Patrik Åkesson verksamhetsutvecklare, Uppsala universitet Iain Cameron professor i folkrätt, Uppsala universitet
Läs merNÄRA DIG SFP:S KOMMUNALVALSPROGRAM 2017
NÄRA DIG SFP:S KOMMUNALVALSPROGRAM 2017 NÄRA DIG SFP:S KOMMUNALVALSPROGRAM 2017 Svenska folkpartiet är din röst för ett tvåspråkigt Finland. Vi jobbar genomgående och på alla plan: i kommunen, i din region
Läs meroch budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen
och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen Strategier för ett jämlikt folkhälsoarbete Arbetet ska utgå från hela befolkningen i Karlskoga och Degerfors och
Läs merFull delaktighet för alla oavsett funktionsförmåga
Full delaktighet för alla oavsett funktionsförmåga 10 december 2018 i Helsingfors Åsa Nordström Myndigheten för delaktighets verksamhetsidé Vi är ett kunskapsnav som bidrar till genomförandet av funktionshinderspolitiken.
Läs merStatens skolverks författningssamling
Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall; SKOLFS
Läs merDet handlar om jämlik hälsa
Det handlar om jämlik hälsa SNS 21 oktober 2016 Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala bestämningsfaktorer
Läs mer2 (6) Måste det vara så?
2 (6) Vi vill att Karlskrona ska vara den kommun där vi kan förverkliga våra drömmar, en kommun där man känner att man har möjligheter. Vi vill att barnen och ungdomarna ska få en bra start i livet och
Läs merKvalitetskriterier för individuellt stöd
Kvalitetskriterier för individuellt stöd Kehitysvamma-alan asumisen neuvottelukunta, toukokuu 2011 1 Syftet med kvalitetskriterierna: Kvalitetskriterierna är avsedda för funktionshindrade människor, deras
Läs merPolicy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning
Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla
Läs merLidingö stad hälsans ö för alla
1 (7) DATUM DNR 2016-10-10 KS/2016:126 Lidingö stad hälsans ö för alla Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Antagen av kommunfullmäktige den 19 december 2016 och gällande från och
Läs merMariestad. Välkomnar politiker för samtal. om pensionärsfrågor
Mariestad Välkomnar politiker för samtal om pensionärsfrågor 1. Ca 1040 medlemmar SPF Seniorerna Mariestad SPF Seniorerna Mariestad 1. Ca 1040 medlemmar 2. Nio månadsmöten per år SPF Seniorerna Mariestad
Läs merSocial hållbarhet i ledning och styrning
Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark
Läs merTidigare folkhälsoarbete i kommunen
Tidigare folkhälsoarbete i kommunen Några exempel Blomman pengar Urbanprojekt Storstadssatsningar Välfärd för alla Områdesprogrammet Förståelsen för Malmö Migration Antal 310 000 300 000 290 000
Läs merKommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.
2010 Inledning Föreliggande plan ger uttryck för Nybro kommuns mål för verksamheten inom Barn- och utbildningsnämnden. Planen kompletterar de rikspolitiska målen. Verksamheternas kvalitetsredovisningar
Läs merFYSIOTERAPEUTERNAS ETISKA DIREKTIV
FYSIOTERAPEUTERNAS ETISKA DIREKTIV FYSIOTERAPEUTERNAS ETISKA DIREKTIV En fysioterapeut är en legitimerad fackman inom hälsovården som har till uppgift att främja och upprätthålla individens hälsa, rörlighet,
Läs merInledning. Sverigedemokraterna Strängnäs ledord är PRIORITERINGAR & TRYGGHET!
Inledning Sverigedemokraterna Strängnäs årsplan innehåller först en vision som beskriver hur kommunen i stort ska bedrivas och i vilken riktning vi vill att kommunen ska sträva åt. Sedan följer en rad
Läs merSammanfattning av det idrottspolitiska programmet för Karleby stad för åren I Karleby som bäst Karleby staden i naturen
KOKKOLA KARLEBY Sammanfattning av det idrottspolitiska programmet för Karleby stad för åren 2003-2013 I Karleby som bäst Karleby staden i naturen Innehåll 1 Syftet med det idrottspolitiska programmet...2
Läs merSyftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund
2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker
Läs merSamverkan mellan kommun och landsting
Äldre medborgare Antalet äldre invånare i Värmdö kommer att öka framöver och det är viktigt att politiken arbetar målinriktat för att skapa de bästa förutsättningarna för att våra medborgare ska få ett
Läs merMot rasism! Diskussionsmodell för högstadier NEJ TILL RASISM!
Mot rasism! Diskussionsmodell för högstadier NEJ TILL RASISM! Den internationella rödakorsrörelsen Den internationella rödakors- och rödahalvmånerörelsens uppgift är att skydda människors liv och hälsa,
Läs merRÖSTA FINLAND TILLBAKA
SANNFINLÄNDARNAS RIKSDAGSVALPROGRAM 2019 RÖSTA FINLAND TILLBAKA Den offentliga maktens uppgift är försvara Finlands och finländarnas intressen. Något annat rimligt skäl för en existerande finländsk stat
Läs merFINLAND I EUROPA 2006 UNDERSÖKNING
A FINLAND I EUROPA 2006 UNDERSÖKNING GS1. Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper. Läs varje beskrivning och ringa in det alternativ på varje rad som visar hur mycket varje person liknar eller
Läs merArbetspension för arbete
Arbetspension för arbete! Om pensioner i ett nötskal Åk 9 i grundskolan Illustrationer: Anssi Keränen Socialförsäkringen i Finland Arbetspensionen är en viktig del av den sociala tryggheten i Finland.
Läs merÄldreomsorgsplan för Sandvikens Kommun
Äldreomsorgsplan för Sandvikens Kommun Förslag från äldreomsorgsnämnden 2005-07-06 122 Dnr KS2006/50 1.1 Vision Framtidens äldreomsorg skall utvecklas mot att det ska finnas små marknära enheter i varje
Läs merSÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE
SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE Varför blir äldre ensamma? Ensamhet kan komma plötsligt eller långsamt. Att råka ut för en förlust på äldre dagar som att förlora vänner, make/maka, husdjur eller
Läs merStyrelsens förslag till ändringar i policydokumentet
SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr xx Sida 1 / 5 Styrelsens förslag till ändringar i policydokumentet 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30
Läs merVärdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden
Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra
Läs merStrategi för ett mångfaldssamhälle i Lilla Edets kommun. Framtagen av: Kommunledningsförvaltningen Datum: Antaget av KF
Strategi för ett mångfaldssamhälle i Lilla Edets kommun Framtagen av: Kommunledningsförvaltningen Datum:2017-03-06 Antaget av KF 2017-04-12 Strategi för mångfaldssamhälle Det övergripande nationella målet
Läs merNÄRVÅRDARENS ETISKA PRINCIPER
NÄRVÅRDARENS ETISKA PRINCIPER F Ö R O R D Arbetet inom social- och hälsovården skapar en grund för ett fungerande samhälle. Närvårdarna arbetar nära klienter och patienter och deras arbete syns i och påverkar
Läs merObunden Samling för Åland r.f.
Obunden Samling för Åland r.f. För det moderna, dynamiska och gröna Åland Åländskt hållbart rättvist Partiprogram 2014 Reviderat 16.10.2014 1. OBUNDEN SAMLING R.F. 1.1 INLEDNING Obunden Samling på Åland
Läs merNordiska samarbetskommittén
Nordiska samarbetskommittén Nyhetsbrev # 7, november 2017 Innehåll Fattigdom bland pensionärer i de nordiska länderna. Regeringarna bör agera! Den nordiska modellen måste försvaras och bevaras! Kvinnor
Läs merTillsammans för en god och jämlik hälsa
Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband
Läs merPlan för Överenskommelsen i Borås
Plan för Överenskommelsen i Borås Den lokala Överenskommelsen i Borås handlar om hur Borås Stad och de idéburna organisationerna ska utveckla och fördjupa sitt samarbete för att gemensamt upprätthålla
Läs mer1 Varför behöver vi hållbar utveckling?
Hållbar utveckling vid FPA 2012 Innehåll 1 Varför behöver vi hållbar utveckling? 3 Fokus på hållbarhet 3 Grunden för och målet med programmet 3 En gemensam global utmaning 3 Hållbarhet är summan av många
Läs merFINLAND I EUROPA 2010
Intervju- och undersökningstjänster Urvalsnummer: FINLAND I EUROPA 2010 BLANKETT ATT FYLLA I SJÄLV A H1. Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper. Läs varje beskrivning och ringa in det alternativ
Läs merLIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna
Läs merHälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen
Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1
Läs merÄldreplan för Härjedalens kommun. år
Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Fastställd av kommunfullmäktige 2010-11-24 Dnr 709-189-10 Sn 2 (7) Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Syfte och användning Enligt 3 kap 1 i socialtjänstlagen
Läs merKyrkans uppgift är att i ord och handling gestalta Jesus budskap om kärlek, försoning, frihet och rättfärdighet.
Socialdemokraterna Umeå AK Valprogram Kyrkovalet 2017 Kyrkans uppgift är att i ord och handling gestalta Jesus budskap om kärlek, försoning, frihet och rättfärdighet. Kyrkans grundvärderingar om alla människors
Läs merSammanfattande introduktion av Allmän kommentar nr 4 om rätten till inkluderande utbildning
Sammanfattning Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar nr 4 om rätten till inkluderande utbildning Myndigheten för delaktighet
Läs mer1. Miljöfostran in Ingå
Innehåll 1. Miljöfostran in Ingå... 2 1.1. Ett positivt förhållningssätt till naturen och miljön... 2 2. Hållbar utveckling... 4 2.1. Agenda 2030... 4 2.2. Hållbar utveckling i planer som styr fostran
Läs merSKL:s kongressmål och prioritering
SKL:s kongressmål och prioritering SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande arbete för att utjämna hälsoskillnader och långsiktigt säkerställa en effektiv resursanvändning i den
Läs merLandstingets program om integration LÄTT LÄST
Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa
Läs merFörslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun
Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och
Läs merSkolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.
Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns
Läs merOm pensionssänkningar 2011 och annat. Berthel Nordström Vid möte den 24/1 2011 i SPF-Nackaringen
Om pensionssänkningar 2011 och annat Berthel Nordström Vid möte den 24/1 2011 i SPF-Nackaringen 1 Pensionsmyndigheten har meddelat att pensionen ändras så att: Garantipensionärerna får en ökning med +0,9%
Läs merRapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO
Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag
Läs merIULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner
IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november
Läs merIntegrationsutskottet
Integrationsutskottet Motion gällande: Hur kan Stockholms stad öka integrationen mellan olika stadsdelar och därmed minska känslan av utanförskap? Problemformulering Det finns extrema skillnader mellan
Läs merAtt sluta hälsoklyftorna i Sverige
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala
Läs merFör en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 2 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Läs merLikabehandlingsplan Plan för kränkande behandling
Likabehandlingsplan Plan för kränkande behandling Föräldrakooperativet Olympia ekonomisk förening 2014/2015 BAKGRUND Från den 1 april 2006 gäller en ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande
Läs merBarnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:
Barnets rättigheter Till läraren: FN:s Konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling år 1989 och har ratificerats av 193 länder. Grunderna för konventionen ligger i en önskan om att
Läs merProgram för social hållbarhet
Dnr: KS-2016/01180 Program för social hållbarhet Ej antagen UTKAST NOVEMBER 2017 program policy handlingsplan riktlinje Program för social hållbarhet är ett av Västerås stads stadsövergripande styrdokument
Läs mer