Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 2015-2016



Relevanta dokument
Verksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. för förskolan. Solrosen 2016/2017

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan Solrosen

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan. Solrosen 13/14

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Verksamhetsplan. för förskolan. Trollbacken 2016/2017

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

RAPPHÖNANS VERKSAMHETSPLAN

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Västra Vrams strategi för

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

2015 ARBETSPLAN & MÅL

VITSIPPANS VERKSAMHETSPLAN

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

2.1 Normer och värden

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Förskolan är byggd för två avdelningar. Vi arbetar i storarbetslag över hela förskolan, med personalrotation.

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Läroplan för förskolan

Verksamhetsplan 2017

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

Regeringen föreskriver följande. Den läroplan som framgår av bilagan till denna förordning skall gälla för förskolan.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

Handlingsplan GEM förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Karlavagnens arbetsplan 2015/2016

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Verksamhetsplan Duvans förskola

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Välkommen till Torps förskoleområde

Verksamhetsplan Matildelunds förskola Avdelning Vargavrån

En förskola på kristen grund

Kvalitetsberättelse

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården

Innehå llsfö rteckning

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Verksamhetsplan Duvans förskola

Vår vision. Vi utbildar barn för framtiden genom att se barnens unika förmågor samt tillsammans främja en hållbar utveckling.

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Orminge skolenhet Verksamhetsplan för Östbacka förskola inom Orminge skolenhet under 2014.

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Hällabrottets förskola

för Havgårdens förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Verksamhetsplan. Läsåret Förskolan Lillåsen

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Arbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Senast ändrat

Verksamhetsplan. Bla husets fo rskola Internt styrdokument

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Verksamhetsplan. Kolarängens förskola - Solängens förskola - Älta gårds förskola. Ett livslångt lärande En rättighet

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Verksamhetsbeskrivning. Väsby förskola. hösten våren 2017

Transkript:

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 2015-2016 1

Innehållsförteckning Värdegrund Örkelljunga kommun 3 Styrdokument 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra mål - Profil Tema/Projekt Lek 7 Profil 8-9 Tema/Projekt 10-11 Leken 12 Pedagogiska verksamhetsåret 13 Verksamhetsåret 2015 2016 Målbeskrivning 14-15 Samspel och kommunikation 16 Språkutveckling 17 Motorik 18 Matematik och naturvetenskap 19 2

Värdegrund Örkelljunga Kommun I Örkelljunga kommun arbetar alla medarbetare med ett professionellt bemötande präglat av kunskap, omtanke och handling. Kunskap I varje möte upplevs vi kompetenta och pålitliga. Omtanke I varje möte upplevs vi lyhörda, vänliga och respektfulla. Handling I varje möte upplevs vi handlingskraftiga och målinriktade. 3

Styrdokument Nationella styrdokument Skollagen Läroplanen Lpfö 98/10 Lokala styrdokument Verksamhetsplan 15/16 Likabehandlingsplan 15/16 4

Vision Vår vision på förskolan Rapphönan är att alla barn känner: Trygghet Lust att Leka och Lära Glädje, Nyfikenhet och Framtidstro "Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden". (Lpfö98 2010:6) 5

Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för det livslånga lärandet genom att verksamheten är lustfylld, trygg och lärorik för alla barn. Detta förutsätter att omsorg, fostran och lärande bildar en helhet där personalen på förskolan ser möjligheterna till barns lärande i vardagens alla olika aktiviteter. Verksamheten ska bygga på barns nyfikenhet och lust att lära och ge dem stöd i att utveckla en positiv uppfattning om sig själv samt känslan av att vara en tillgång i gruppen. Barngruppen ska ses som en viktig och aktiv del i utveckling och lärande. Förskolan ska ge barnen stöd i att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande och skapande individer. (Lpfö 98 2010:7) 6

Vi når målen genom att arbeta med Profil Tema/Projekt Lek 7

Profil Lek och nyfikenhet Utgångspunkten är att hitta barns motivation, intresse och nyfikenhet. Ett lekfullt arbetssätt kring sådant som väcker barns intresse ger goda möjligheter till lek samspel och kommunikation. Det är i leken barn tränas i att samspela och kommunicera. Barn leker för att göra verkligheten begriplig, förstå sig själva, förstå sin omgivning och bearbeta intryck. Leksakerna är deras verktyg och de behöver få tid att leka utan avbrott och inte bli störda i en pågående lek. På det sättet blir leken som ett växthus för lärande, språk och kommunikation. Lek och språk står i ett ömsesidigt förhållande till varandra. Språket utvecklas i leken, men för att komma in i leken och bli delaktig i lekgemenskapen behövs språket som inträdesbiljett. Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten i förskolan. (Lpfö 98 2010:6) För att leken ska fungera behövs tre grundstenarna turtagande, ömsesidighet och samförstånd. Samförstånd innebär att barnen som deltar är införstådda med leken och vet hur den går till. Ömsesidighet betyder att barnen leker på lika villkor och anpassar sig efter varandra. Turtagande innebär att barnen turas om att göra saker: ibland är det du, ibland är det jag som bestämmer och hittar på. 8

LEKEN SOM VÄXTHUS FÖR LÄRANDE SPRÅK OCH KOMMUNIKATION För att berika leken tillför vi öppet lekmaterial både ute och inne. Öppet lekmaterial talar inte tydligt om vad man ska göra med det. Materialet styr inte heller valet av aktivitet och inte heller hur många som kan vara med. Det finns även temalådor för rollek. Lådorna kan kombineras med varandra och flyttas till den plats på avdelningen där barnen vill att leken ska försiggå. BARN ÄR VÄNNER DÄRFÖR ATT DE LEKER TILLSAMMANS Vuxnas närvaro är barnens trygghet i leken, och genom delaktighet kan vi inspirera och utmana barnen i deras lek. Målet är att alla barn som lämnar förskolan Rapphönan har de viktiga lekkoderna med i bagaget. 9

Tema/Projekt Barnen ska få stimulans och vägledning av vuxna för att genom egen aktivitet öka sin kompetens och utveckla nya kunskaper och insikter. (Lpfö 98 2010:7) I förskolan ska barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och verksamheten ska anpassas efter barnens olika förmågor. Deras nyfikenhet och intressen ska tillvaratas och uppmuntras. När vi söker efter infallsvinklar i temaarbetet observerar och samtalar vi med barnen i gruppen för att få svar på t ex: Vad är det barnen leker? Vilka intressen har de? Vad rör sig deras samtal om? Vi tar utifrån våra observationer ställning till: Vad behöver den här gruppen utveckla? Vad vill vi lära barnen? Vad ska de uppleva, erfara Vilka utmaningar kan vi erbjuda? Vi introducerar sen ett tema eller projekt inom ett tema där vi växlar mellan att ta vara på barnens initiativ och att initiera själva. Under projektets gång observerar och dokumenterar vi hur arbetet fortskrider och utvärderar detta vid varje avdelningsplanering. Vi ställer oss frågan: 10

Hur leder vi dem vidare? Det finns rika möjligheter att hålla dörren öppen för intresseområden som dyker upp under terminens gång och det kan även bildas intressegrupper inom barngruppen som leder till parallella projekt. Vårt ansvar som pedagoger är att barnen får del av det som står i läroplanen och att vi knyter vårt arbete till denna. Introduktion och avslutning på temat selfies 11

Lek Barn leker för att lära sig om sin omgivning, hur saker fungerar, vad kroppen kan, förstå sina känslor och för att lära sig om livet. Lekmaterialet är deras verktyg och de behöver få tid att leka utan avbrott och bli störda i en pågående lek. Barn som hela tiden blir störda i sin lek lär sig att det är inte någon idé att överhuvudtaget börja leka. Den fria spontana leken där barnen själva bestämmer innehåll spelar en viktig roll i deras utveckling och den försiggår såväl inomhus som utomhus. Vi vuxna är ofta närvarande i leken för att inspirera och utmana, samt för att guida de barn som behöver stöd i att komma igång med turtagande och samlek. När samleken växer fram parallellt med att barnens förmåga att kommunicera utvecklas, minskar konflikterna barnen emellan och glädjen i gemenskapen som leken erbjuder ökar. Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten i förskolan. (Lpfö 98 2010:6) 12

DET PEDAGOGISKA VERKSAMHETSÅRET AUGUSTI-SEPTEMBER Under slutet av augusti och början av september inskolar vi nya barn i grupperna. Vi arbetar för att bygga upp en trygghet och tillit mellan barn och vuxna. I slutet av september planeras kommande verksamhetsår. DECEMBER Vi arbetar med julförberedelser OKTOBER NOVEMBER Arbete i barngrupperna med Arbetsplanens mål med de tre verktygen lek, profil och tema. En barnkonferens genomförs i oktober där varje barns utveckling i förhållande till målen diskuteras. På personalkonferensen i november utvärderar vi barngruppens utveckling i förhållande till de mål som vi arbetat med och redovisar för politikerna. Uppföljningssamtal för de som börjat under hösten. Utvecklingssamtal för 5-åringarna. JANUARI APRIL Arbete i barngrupperna med Arbetsplanens mål med de tre verktygen lek, profil och tema. I mars utvecklingssamtal med de åldersgrupper som inte haft det på hösten. Uppföljningssamtal med de som börjat sen höst eller på våren. FEBRUARI På personalkonferensen utvärderar vi barngruppens utveckling i förhållande till de mål vi arbetat med och redovisar för politikerna. En barnkonferens genomförs där varje barns utveckling i förhållande till arbetet med målen diskuteras. MAJ Samarbete med förskoleklasserna inför övergången. På personalkonferens utvärderas målen och arbetet redovisas till politikerna. Likabehandlings och Arbetsplan revideras. Avslutningssamtal för 6-åringarna. 13

Målen i verksamhetsplanen utgår från fyra övergripande områden vilka är gemensamma för alla förskolor i kommunen. Med utgångspunkt från dessa formulerar varje förskola lokala verksamhetsmål. Läsåret 2015-2016 är våra mål skrivna enligt följande: SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION Det är genom goda relationer som barn växer Leken utvecklas i samspel och kommunikation med andra. I arbetet med barn krävs därför att vuxna finns till hands för att stimulera till lek och vara barnens trygghet i leken. Det är lika nödvändigt att leka med barn för att lära dem leka, som det är att prata med barn för att lära dem prata. Inkludering Att vara den man är, det vill säga en individ, olik alla andra människor det är min rättighet som människa Verksamheten i förskolan ska anpassas till alla barns förutsättningar. I förskolan ska barn möta en lärandemiljö som ser olikheten som en tillgång, där varje barn blir synligt och ger dem nya utmaningar och utvecklingsmöjligheter. SPRÅKUTVECKLING Språket ger oss vingar Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Förskoleåldern är den allra viktigaste perioden när det gäller utvecklingen av språket. Verksamheten ska stimulera varje barns förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar och kommunicera med andra. Förskolan ska 14

också uppmuntra och ta tillvara barns nyfikenhet för bilder och symboler och intresse för skriftspråket. Läsförståelse Barn inväntar inte en speciell ålder för sin läs- och skrivutveckling. Inlärningen sker inte heller förlagd till någon särskild plats utan sker i barnets möte med sin omgivning. Förmågan att tyda och tolka saker, symboler och bilder är också vägar in i skriftspråket. MOTORIK Känslan av att lyckas och uppleva rörelseglädje ger god självkänsla Barn som växer behöver röra sig för att utvecklas motoriskt. Om barn tidigt får rika erfarenheter till rörelse så ökas deras tillförsikt att använda kroppen för att utforska världen. Förskolan ska erbjuda motoriska utmaningar på lagom nivå för barn i vardagen så att de kan utveckla positiva attityder till rörelse och känna att rörelse är roligt. NATURVETENSKAP OCH MATEMATIK Naturvetenskap Att göra det osynliga synligt Grunderna för matematik och naturvetenskap läggs när barnet undersöker sin omvärld och i samspel med andra upptäcker och utforskar matematiska begrepp och relationer i vardagen. Det är en viktig uppgift för personalen i förskolan att synliggöra naturvetenskapliga fenomen och utgå från barns perspektiv samt att utmana barnens funderingar och iakttagelser. 15

SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION Inkludering Förskolan ska uppmuntra och stärka barns medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Lpfö98/10 s.4 MÅL Under läsåret 2015/ 2016 ökas barnens förståelse för andras perspektiv. UTVÄRDERING Vi utvärderar målet genom att - kontinuerligt observera och dokumentera barnens lek, samtal och resonemang - följa upp och diskutera vid avdelningsplanering ÅTGÄRDER OCH INSATSER Vi når målet genom att - arbeta med barnen i små samtalsgrupper där olika teman där olikheter och olika sätt att tänka belyses - i samtal och handling vara trygga förebilder för barnen - vuxna finns till hands för att stimulera till lek och vara barnens trygghet i leken - arbeta med teater/ rollspel - kontinuerlig handledning för all personal KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE Målet är upp nått när - barnen visar sympati/ empati för varandra - samleken barnen emellan kommer igång och utvecklas - barnen i samtal ger uttryck för att de känner sig delaktiga PROCESS En känsla av glädje och tilltro till sin egen förmåga gror i varje barn 16

SPRÅKUTVECKLING Läsförståelse Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta tillvara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Lpfö 98-10 s. 7 MÅL Varje barn visar nyfikenhet för texter, bilder och symboler UTVÄRDERING Vi utvärderar målet genom att - kontinuerligt observera och dokumentera barnens lek, samtal och resonemang - följa upp och diskutera vid avdelningsplanering ÅTGÄRDER OCH INSATSER Vi når målet genom att - arbeta med Före Bornholmsmodellen, ett språkutvecklande material - använda sagopåsar, läsa böcker - vara närvarande i barnens samspel och lek - kommunicera genom skapande av olika slag - samtal i vardagsarbetet, benämna och bekräfta - KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE Målet är upp nått när barnen - reflekterar kring böcker/texter vi läst och arbetat med - funderar över bilder och symboler i vardagen - använder texter, bilder och symboler i leken och i andra sammanhang - skapar och använder egna berättelser - använder språk och fantasi i leken PROCESS Att en känsla av glädje och tilltro till sin egen förmåga gror i varje barn 17

MOTORIK Verksamheten ska ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus. Utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö. Lpfö 98-10 s. 7 MÅL Under läsåret 2015/ 2016 ökar mängden och variationen av motorisk aktivitet hos barnen UTVÄRDERING Vi utvärderar målet genom att - kontinuerligt observera och dokumentera barnens lek, samtal och resonemang - följa upp och diskutera vid avdelningsplanering ÅTGÄRDER OCH INSATSER Vi når målet genom att - tillsammans med barnen genomföra projekt för att förändra och utveckla förskolans utemiljö - erbjuda nytt och varierat löst material på gården - inspirera till rörelse ute och inne - motivera och stötta barnen att våga utmana sina gränser KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE Målet är upp nått när barnen - visar rörelseglädje och vågar utmana sin förmåga - har ökat sin rörelsemängd och variation i motoriska MATEMATIK aktiviteter OCH NATURVETENSKAP PROCESS Rörelseglädjen hos barnen ökar 18

Naturvetenskap Barnen ska få stimulans och vägledning av vuxna för att genom egen aktivitet öka sin kompetens och utveckla nya kunskaper och insikter Lpfö 98-10 s. 7 MÅL Under läsåret 2015/ 2016 ökas barnens förståelse för enkla naturvetenskapliga fenomen och kemiska processer UTVÄRDERING Vi utvärderar målet genom att - kontinuerligt observera och dokumentera barnens lek, samtal och resonemang - följa upp och diskutera vid avdelningsplanering ÅTGÄRDER OCH INSATSER Vi når målet genom - hjälpa barnen att utveckla de aktiviteter de sysslar med för att utmana deras funderingar och iakttagelser - uppmärksamma och hitta händelser i vardagen - följa årstider - bygg- och konstruktionslekar - vattenlek KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE Målet är upp nått när barnen - resonerar och jämför saker med varandra - upptäcker likheter och skillnader - vill veta mer om något och hämtar hjälp - i resonemang och samtal ger uttryck för ökad förståelse för enkla naturvetenskapliga fenomen och kemiska processer i vardagen PROCESS Förståelse för att materia kan förändras och att naturen är föränderlig. 19

20