Härligt, härligt, men farligt farligt om sexuella vanor bland ungdomar i Uppsala län

Härligt, härligt, men farligt farligt om sexuella vanor bland ungdomar i Uppsala län En rapport från Liv och Hälsa ung 2005 Åsa Fichtel, Kenneth Berglund, Inna Feldman

BAKGRUND OCH SYFTE... 2 METOD... 2 URVAL... 2 VILKA FRÅGOR STÄLLDES?... 3 VAD FICK VI VETA?... 3 HAR HAFT SAMLAG... 3 SKYDDAR UNGDOMARNA SIG VID SAMLAG?... 4 RISKEN FÖR SEXUELLT ÖVERFÖRBARA SJUKDOMAR ELLER GRAVIDITET... 4 VAR SAMLAG NÅGOT MAN VERKLIGEN VILLE?... 5 SAMBAND MELLAN SKOLFRAMGÅNG RESPEKTIVE SJÄLVUPPLEVD HÄLSA OCH ANVÄNDNING AV PREVENTIVMEDEL... 5 SAMBAND MELLAN ALKOHOLKONSUMTION OCH SAMLAG... 6 ANTASTAD MOT SIN VILJA... 7 HUR KAN VI FÅ UNGDOMARNA ATT SKYDDA SIG?... 7 1) Tillgänglighet... 7 2) Sociala normer... 7 3) Skolframgång... 8 FÖRSLAG TILL ÅTGÄRD... 8 SLUTKOMMENTAR... 8 REFERENSER:... 8 1

Bakgrund och syfte Att upptäcka sin sexualitet är något som för många sker under tonåren. För personen som blir sexuellt aktiv kan det innebära nya positiva upplevelser och ett steg mot vuxenlivet. Förutom det positiva som ett sexliv kan innebära finns också en baksida vilket kan ge oönskade konsekvenser i form av till exempel sexuellt överförda sjukdomar eller risken för att bli gravid fast man inte tänkt sig det. Att förstå vikten av att skydda sig och ta ett aktivt ansvar är därför viktigt för att undvika oönskade konsekvenser. Att göra detta kan dock vara en nog så svår uppgift när man en av de första gångerna i livet skall vara i en mycket nära och intim relation med en annan människa. Något annat som är viktigt på väg in i ett aktivt sexliv är rätten att själv bestämma över sin kropp och att inte ställa upp på något som man själv inte vill. Även om alla troligtvis instämmer i att detta är en självklarhet så är inte heller det helt okomplicerat och ett antal individer ställer upp på sånt som de kanske egentligen inte har lust till. Därför är även detta en viktig sak att lyfta. Klamydia som är den vanligaste sexuellt överförbara sjukdomen innebär en ökad risk för sterilitet hos både män och kvinnor. Även ledbesvär och ögoninfektion kan bli en konsekvens av klamydia. Antalet fall av klamydia har sedan 1997 ökat och under 2004 anmäldes 1168 fall till Smittskyddsenheten i Uppsala län. Under de tre senaste åren har en utplaning av ökningen skett och fram till oktober 2005 var det en minskning totalt sett med 8 jämfört med motsvarande siffror föregående år. Detta gäller dock inte i gruppen 15-19 år. Fram till oktober 2004 rapporterades 268 fall av Klamydia in i denna åldersgrupp medan motsvarande siffra fram till oktober 2005 var 283 personer. I denna åldersgrupp är det alltså en högre rapportering än föregående år. (Personlig kommunikation, Staffan Sylvan, Smittskyddsläkare, 2 dec, 2005). Det finns alltså all anledning till att försöka förändra utvecklingen och få ungdomar att ha trygg och säker sexualitet. Detta är också ett av 11 nationella folhälsopolitiska mål (Folkhälsopolitisk rapport: 2005:5). Som ett policymål i landstinget i Uppsala län finns målområde 2: Trygga och jämlika uppväxtvillkor, där ett mål är att ungdomar skall ha en trygg och säker sexualitet. Metod Urval Som en del i en större undersökning av ungdomars hälsa, levnadsvanor och livsvillkor (Liv och Hälsa Ung 2005) i Uppsala län år 2005 ställdes ett antal frågor om sex och samliv. Undersökningen är genomförd av Samhällsmedicinska enheten vid Uppsala läns landsting. Totalt har närmare 10.000 ungdomar i årskurs 7, 9 och årskurs 2 i hela vårt län besvarat frågorna i undersökningen. Resultaten har bearbetats och kommunicerats på olika sätt. Som en del i detta rapporteras här frågorna om sex och samliv. Mer bakgrundsinformation om undersökningen finns att tillgå på vår hemsida www.lul.se/folkhalsa 2

Vilka frågor ställdes? Endast i årskurs 9 och årskurs 2 ställdes specifika frågor om typ av preventivmedel varför bearbetningen av dessa baseras på de två äldsta grupperna. I övrigt ingick frågor som handlade om huruvida eleverna haft samlag, om man haft samlag av egen fri vilja och frågor som handlade om sexuella trakasserier i form av att man blev tafsad på eller tvingad att ta på någon på ett sexuellt sätt fast man inte ville. Uppdelning i huruvida ungdomarna skyddat sig vid samlag genomfördes i flera steg. En mängd olika varianter på hur eller om ungdomarna skyddat sig vid samlag eller ej erhölls. I ett första steg gjordes därför en uppdelning på så kallade rena grupper vilka delades in i 7 grupper: Inget preventivmedel, kondom, p-piller, kondom + p-piller, dagen efter piller, annat, samt andra kombinationer. Utifrån dessa 7 grupper delades därefter gruppen in i två grupper: Använt preventivmedel och ej använt preventivmedel. Alla grupper som använt någon typ av preventivmedel slogs då samman till en grupp medan de som ej använt något preventivmedel eller använt annan metod slogs samman till en grupp utifrån ett antagande om att dessa individer inte använder någon säker preventivmetod. Totalt exkluderades 5 personers svar eftersom dessa alternativ inte bedömdes som sanningsenliga då de fyllt i princip samtliga svarsalternativ. Vad fick vi veta? Har haft samlag Ungefär 3 av 10 av alla ungdomar i undersökningen har haft samlag, något fler flickor än pojkar, 33 jämfört med 29. I årskurs 7 har knappt 8 av ungdomarna sexdebuterat. I årskurs 9 har drygt 1 av 3 flickor sexdebuterat och knappt 1 av 3 pojkar. I gymnasiet har 2 av 3 debuterat, även här något fler flickor än pojkar. Se tabell 1. Tabell 1. Andel som uppger att de haft samlag uppdelat på olika årskurser. Nej Ja Kön Flickor Pojkar Årskurs 7 Årskurs 9 Årskurs 2 Totalt Årskurs 7 Årskurs 9 Årskurs 2 Totalt (1684) 92,6 (1059) 63,9 (436) 33,9 (3179) 66,8 (1686) 92,1 (1133) 70,1 (484) 39,7 (3303) 66,8 (134) 7,4 (598) 36,1 (851) 66,1 (1583) 33,2 (144) 7,9 (484) 29,9 (736) 60,3 (1364) 33,2 Total (1818) (1657) (1287) (4762) (1830) (1617) (1220) (4667) 3

Skyddar ungdomarna sig vid samlag? Av de närmare 3000 ungdomar i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 som besvarat frågor om de skyddar sig vid samlag så uppger runt en femtedel att de inte alls skyddade sig vid senaste samlaget. Det vanligaste sättet att skydda sig som flickor uppger är med hjälp av p-piller vilket närmare 4 av 10 flickor uppger. Vanligaste alternativet för pojkar är kondom, vilket drygt 4 av 10 använder. Se tabell 2. eller figur 1. Tabell 2. Olika sätt som ungdomarna uppger att de skyddar sig vid samlag med. Dagen Inget preventivmedel efter piller p- piller Kondom Kondom+ p-piller Annat Andra kombinationer Flickor (291) (63) (563) (375) (75) (77) (16) 19,9 4,3 38,6 25,7 5,1 5,3 1,1 Pojkar (282) (36)2,9 (307) (510) (39) (35) (43) 22,5 Total (573) 21,1 2,9 (99) 3,7 24,5 (870) 32,1 40,7 (885) 32,6 3,1 (114) 4,2 2,8 (112) 4,1 3,4 (59) 2,2 Total (1460) (1252) (2712) 50 40 30 20 10 0 Inget preventivmedel 38,6 40,7 24,5 25,7 19,922,5 4,32,9 5,1 3,1 5,3 2,8 3,4 1,1 Dagen efter piller P-piller Kondom Kondom+p-piller Annat Andra kombinationer flickor pojkar Figur 1. Andel procent som uppger olika alternativ att skydda sig vid senaste samlag Risken för sexuellt överförbara sjukdomar eller graviditet Om man skyddar sig med p-piller utan att använda kondom är risken för sexuellt överförbara sjukdomar högre även om risken för graviditet är mindre. För att se hur många som utsätter sig för risken att smittas av sexuellt överförbara sjukdomar slogs gruppen som använt p-piller, dagen efter piller, eller inget preventivmedel samman. 68 av flickorna uppgav att de använde någon metod som ökar risken för sexuellt överförbara sjukdomar medan motsvarande siffra för pojkarna är 52,7. Det var alltså fler flickor än pojkar som uppger att de utsatte sig för risken att smittas av sexuellt överförbara sjukdomar vid senaste samlaget. För att se hur många som utsätter sig för risken att bli gravid undersöktes hur många totalt som inte alls använt någon preventivmetod eller använt sig av annat vilket sannolikt är en osäker metod så som avbrutet samlag. 1 av 4 svarade de använt detta vid senaste samlag, lika vanligt hos pojkar som flickor. 4

Var samlag något man verkligen ville? En viktig del i att ha sina första sexuella upplevelser är att det bygger på egen fri vilja. Därför ställdes frågor om det första samlaget var något personen ville eller om det fanns något mått av tvång i situationen. Ungefär 7 av 10 svarade att det antingen var något man verkligen ville eller ville ganska mycket, lika vanligt hos pojkar som flickor. Runt 2 av 10 svarade att det bara blev så. Två procent svarade att de blivit tvingade till att ha samlag, lika vanligt hos pojkar och flickor. Fyra procent av flickorna medan knappt en procent av pojkarna svarade att de inte ville men gjorde ändå. Det var alltså fler flickor än pojkar som kände att de ställde upp fast de inte ville. Runt fem procent totalt har alltså antingen blivit tvingade till att ha sex eller ställde upp fast de inte ville. Se figur 2. 80 69,9 69,7 60 40 20 0 Verkligen ville eller ganska mycket 20,9 19 Blev bara så 4,2 8,2 0,8 2,4 2,3 2,9 Ville inte men gjorde ändå Blev tvingad Vet ej Flickor Pojkar Figur 2. Anledning eleverna rapporterar om varför de hade sitt första samlag. Samband mellan skolframgång respektive självupplevd hälsa och användning av preventivmedel Huruvida ungdomar använder preventivmedel eller inte antas ha ett visst samband med om det går bra i skolan eller ej. Därför undersöktes om det var skillnad om man haft samlag och preventivmedelsanvändning mellan gruppen elever som var underkända i något ämne jämfört med gruppen som var godkända i alla ämnen. Även skillnad mellan gruppen med god eller mycket god allmänhälsa jämfört med de som uppgav sämre allmänhälsa undersöktes. Det var skillnad mellan gruppen godkända och icke godkända och huruvida de haft samlag eller ej för både pojkar och flickor. Det var vanligare att gruppen som var underkända hade haft samlag än gruppen som var godkända i alla ämnen. Det var även skillnad mellan de som uppgav att de hade ett bra hälsotillstånd jämfört med de som uppgav att de inte hade det. Gruppen med sämre hälsotillstånd hade i större utsträckning haft samlag än de som rapporterade att de mådde bra. Se figur 3 och 4. 5

50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 30 24,4 godkänd 45,3 40,3 icke godkänd 29,9 27,9 mår bra el. mkt bra 43,3 37,2 mår inte så bra Flickor Pojkar Figur 3. Andel procent som rapporterar att de haft samlag uppdelat i godkända och icke-godkända och de som mår bra jämfört med de som inte mår så bra. 80 78,377,4 72 66,9 77,675,8 69,270,5 60 40 Flickor Pojkar 20 0 godkänd icke godkänd mår bra el. mkt bra mår inte så bra Figur 4. Andel procent som rapporterar att de använt preventivmedel uppdelat i godkända och icke-godkända och de som mår bra jämfört med de som inte mår så bra. Samband mellan alkoholkonsumtion och samlag Det finns ett starkt samband mellan de ungdomar som säger att de berusar sig minst en gång i månaden och andelen som har haft samlag. Även om man delar upp ungdomarna utifrån ålder så kvarstår detta och skillnaderna är stora. Se figur 5. 80 60 40 66,4 59,8 Flickor Pojkar 20 11,7 10,5 0 Berusar sig minst en gång i månaden Berusar sig inte Figur 5. Andel procent som säger att de haft samlag uppdelat utifrån en grupp som berusar sig minst en gång i månaden jämfört med en grupp som inte berusar sig. 6

Antastad mot sin vilja Att själv få bestämma över sin kropp och vad man vill ställa upp på är en rättighet för alla människor. Trots detta så uppger många ungdomar att de blivit sexuellt kränkta eller antastade mot sin vilja. Av flickorna uppger 17 att de blivit antastade sexuellt mot sin vilja minst några gånger (2-4 gånger eller fler). Av dessa uppger 4,2 att de blivit utsatt för detta fem gånger eller fler. Det är betydligt mindre vanligt att pojkar upplever sig sexuellt antastade totalt sett (2-4 gånger eller fler) där motsvarande siffra är 6. Vad det gäller upprepade kränkningar är det däremot inte några större skillnader och 3,5 av pojkarna uppger att de blivit kränkta fem gånger eller fler. Hur kan vi få ungdomarna att skydda sig? Utifrån aktuellt forskningsläge har man teorier om att det som styr ungdomars sexvanor framförallt består av tre faktorer: 1) tillgång till preventivmedel, 2) sociala normer och 3) skolframgång (Folkhälsoinstitutet, 2005). Mycket arbete görs redan idag på området, men arbetet behöver utvecklas ytterligare. Det är dock ett mycket komplext problem och insatser på bred front behövs troligtvis. Värdet av skolundervisning för att påverka ungdomarnas beteende till att använda preventivmedel är i dagsläget starkt begränsad (Di Censo, 2002). Det verkar alltså som att nya metoder behövs för att minska risken för smittspridning och oönskade graviditeter, men i dagsläget är det svårt att säga om någon metod är överlägsen någon annan. Diskussionen kring vad som är verksamt fokuserar idag mycket på hur man skall kunna förändra sociala normer. Ett annat fokusområde är hur man skall få fler elever att klara skolan på ett bra sätt eftersom ungdomar med lägre skolframgång i högre utsträckning har mera sexuella riskbeteenden än ungdomar som klarar skolan bra. 1) Tillgänglighet Preventivmedel skall vara lätta att få tag på och inte dyra. Kraftiga subventioner av tex p-piller och kondomer till ungdomar förekommer redan idag. 2) Sociala normer I dagsläget kan man inte säga att det finns någon metod som visat sig överlägsen effektiv för att komma åt sociala normer. Viss evidens finns för att preventiva program som syftar till att förändra sociala normer bör komma in tidigare. Även idéer har lyfts där ungdomar själva får vara med och utveckla hälsointerventioner. Förslag som tagits upp är tex att utbildningen skall vara mer positiv, fokusera mindre på anatomi och istället fokusera på att kunna uttrycka sin vilja i sexuella relationer. Något nytt som också har testats i liten skala är så kallad edutainment vilket innebär att ett budskap framställs i form av ett underhållande budskap via film, teater eller Internet. I ett projekt som folkhälsoinstitutet (Folkhälsoinstituet, Rapport: 2003:29) bedrivit med syftet att få unga män som har sex med män att skydda sig användes denna typ av information. Information i form av humoristiska, lättsamma budskap lade ut via söksidor som unga män använder för att få kontakt med varanda. Under 2002 hade dessa platser 744 000 besökare som i snitt stannade kvar 5 minuter. Utvärderingen av projektet visade att det finns potential för att utveckla denna typ av information vidare. 7

3) Skolframgång Åtgärder som syftar till att höja skolframgången är också en åtgärd som diskuteras kan påverka ungdomarnas sex och samlevnadsvanor. Förslag till åtgärd En mängd av de politikförslag som lyfts i folkhälsopolitisk rapport kan vara värt att fundera kring som en förstärkning kring en trygg och säker sexualitet bland ungdomar. Några av dessa är *Utvärdera och kvalitetssäkra ungdomsmottagningarnas verksamhet *Intensifiera arbetet för ökad kondomanvändning vid tillfälliga kontakter, även frågan om kompetensförstärkning lyfts som viktig i detta. * Att samtalsmetoder och andra pedagogiska metoder vidareutvecklas *Att mer kunskap utvecklas om tonåringars sexuella risktagande, om vilka insatser som är effektiva och vilka målgrupper man bör rikta sig till. Metoder som används bör vara antingen evidensbaserade eller systematiskt upplagda så att de är möjliga att utvärdera. Slutkommentar Resultaten från Liv och Hälsa Ung 2005 ligger väl i linje med liknande undersökningar inom området. Att många ungdomar har osäker sex och därmed riskerar sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter är ett problem som måste hanteras. Det är därför viktigt att kontinuerligt aktualisera problemet samt fokusera kring vilka metoder som kan tänkas ha effekt på ungdomars sexuella vanor. Referenser: DiCenso, A., Guyatt, G., Willan A., Griffith, L. Interventions to reduce unintended pregnancies among adolescents: systematic review of randomised controlled trials BMJ 2002;324:1426 Falkheimer, J., Palm, L. Utvärdering av sentry.nu en webbaserad informationskampanj riktad till män som har sex med män. Statens folkhälsoinstitut, Rapport: 2003:29 Folkhälsopolitisk rapport 2005. Statens folkhälsoinstitut, Rapport: 2005:5. 8

Landstinget i Uppsala län Slottsgränd 2a Box 602 751 25 Uppsala tel 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 www.lul.se/folkhalsa Akademiska sjukhuset Primärvården Folktandvården Lasarettet i Enköping Habilitering och Hjälpmedel Landstingsservice Kultur i länet Varuförsörjningen Landstingsdirektörens stab Hälso- och sjukvårdsstaben