Handledarmaterial Säkrare Sex-ambassadörer

Transkript

1 Handledarmaterial Säkrare Sex-ambassadörer Välkommen till ditt handledarmaterial. Det här materialet vänder sig till dig som har tackat ja till att vara handledare åt en grupp Säkrare Sex-Ambassadörer (SSA) och det innehåller tips och råd om hur du på bästa sätt kan genomföra ditt uppdrag som SSA-handledare. Läs igenom materialet och ha det sedan till hands vid era handledningsträffar. Se även till att du har och har läst igenom ambassadörernas handbok. Där hittar du allt om deras uppdrag och kan på så sätt hänga med i de utmaningar och möjligheter de står inför. Du kommer att vara ett viktigt stöd för dina ambassadörer under deras arbete för att öka kunskapen om säkrare sex, som givetvis ska ske på deras villkor. 1

2 Om säkrare sex Viveca Urwitz chef för hivprevention skriver i Socialstyrelsens utgåva av Ungdomars sexuella hälsa Sedan 1980-talet har det funnits en nationell och internationell retorik och ett förebyggande arbete kring sexualitetens hälsorisker. Men de breda satsningar som skulle behövas för att nå alla unga har låtit vänta på sig. Både resurser och vilja saknas. Detta beror i stor utsträckning på att tabut kring sexualitet och kring de genusrelaterade frågorna fortfarande är starkt ; vi vill att detta ska vara något privat. Sexualitet upplevs fortfarande som pinsamt eller vulgärt.. Hon skriver vidare att arbetet för sexuell hälsa behöver nå alla unga i alla årskullar, igen och igen och igen. Varje ung människa erövrar sin egen sexualitet och behöver rätt stöd för att inte få allvarliga hälsoproblem. Vi ser att ungdomsgenerationer går mot successivt ökat risktagande i bl.a. sexuella relationer. Risktagandet ses i acceptansen för samlag utanför ett etablerat kärleksförhållande, sex första kvällen med mera. Det är viktigt för arbete att man har en öppen kommunikation om sex och en medvetenhet om hur olika budskap kommuniceras för att man ska uppnå en situation där ungdomar utifrån den egna situationer reflekterar över vad olika sätt att agera kan få för konsekvenser. 2

3 I studier har man sett att unga som får information om konsekvenser av sexuellt risktagande, tillgång till kondomer, möjlighet att öka kunskapsnivån leder till senareläggning av samlagsdebut, ökad användning av kondomer och lägre grad av risktagande. Sexual health education interventions for young people: a methodological review (Oakley et al 1995), Effectiv Health Care. Preventing and reducing the adverse effects of unintended pregnancies (NHS 1997) Man väcker inte den björn som sover, björnen har aldrig somnat. SSA i Jämtland Sex- och samlevnadsfrågorna har funnits på agendan i Jämtlands läns landsting sedan mitten av 80-talet då de första utbildningsinsatserna gavs för landstings- och skolpersonal. Arbetet har sedan fortgått mer eller mindre genom åren och på olika sätt. SSA har funnits i länet sedan Första gruppen ambassadörer var Östersund Hockey och sefter dem Wendlas dans- och fittnesstudio samt Verkstadstekniska gymnasiet anslutit sig. Ambassadörerna har verkat tillsammans med samordnaren för sexuell hälsa i landstinget i samband med olika event som Storsjöyran, WAD, NOLIA-mässa, premiär av reklamfilm på biograf m.m. I vårt län praktiserar vi mycket oskyddat sex, två personer får diagnosen klamydia dagligen, vilket innebär att vi är ett av de län som har flest personer per inv. som får diagnosen i Sverige. Vi har ca 55 personer som lever med en hiv-diagnos varav några barn. Vi ligger nationellt sett högt vad gäller ungdomsaborter. För att utveckla ambassadörskapet har detta material och en handbok tagits fram. I handboken ges tips till ambassadörerna om olika frågeställningar som de kan ta upp med sina kompisar. De får även råd om hur de kan inleda samtal och hantera olika samtalssituationer. Slutligen ges även några förslag på övningar som de kan genomföra i grupper. Vi tror att dessa insatser kan stärka ambassadörernas möjligheter till att föra samtal på olika arenor och i olika sammanhang. 3

4 Din roll som handledare Ytterligare ett stöd för ambassadörerna är du som handledare. Det kommer att vara olika lätt respektive svårt för ambassadörerna att nå ut med sina budskap. De kan behöva stöd, uppmuntran och tips. De kanske har kört fast och tycker att de redan har sagt allt som går att säga. De kanske har blivit illa bemötta och behöver få nytt mod ingjutet. Utöver de tre planerade träffarna per år så räknar vi med att du som handledare så mycket som möjligt ska finnas tillgänglig och hjälpa ambassadörerna med de här olika delarna. Till din hjälp har du detta handledarmaterial. Lite fakta I RFSU Kodiskollen 2010 kan man se att: 4 av 10 inte använder något skydd vid penetrerande samlag. P-piller och kondom är de preventivmetoder som är vanligast, ett observandum här är att bara kondomen skyddat mot både oönskad graviditet och sexuellt överförbar sjukdom (STI). I åldergruppen år är det 24 % som haft oskyddat sex många gånger och 42 % några gånger, med oskyddat avses: inte använt kondom. Sex av tio i åldern år tycker att sex är viktigt för dem. Kondomen Fördelar man ser med kondomen är: att de skyddar både mot graviditet och sjukdom, att man inte vill stoppa i sig hormoner eller att man inte har trivts med andra preventivmetoder, att man känner sig trygg när man använder kondom. Nackdelarna anser man är: inte lika skönt, kan inte vara lika spontan, jobbigt avbrott i sexakten, krångligt, den finns inte tillgänglig, alkoholpåverkan. Attityden till: Det finns en liten trend att man fortsättsätter att använda kondom i ett fast förhållande. De allra flesta anser att kondomen är bådas ansvar. Reaktionerna när man föreslår kondom blir oftast positiva. Båda könen uppfattar en person som föreslår kondom som ansvarstagande, omtänksam och vuxen samt kärleksfull. Det är pinsamt att be om kondomer i kassan och det finns en rädsla för att personal ska veta vem man är. 4

5 Attityder till preventivmedel: I nya sexuella relationer tycker 49 % att det är ok att chansa utan kondom. Det finns ju alltid dagen efter piller. Hela 35 % oroar sig inte alls för hiv om de haft sex utan kondom! Endast 7 % av ungdomar anser att risken att smittas av hiv är medelmåttig till mycket stor (Ungdomsbarometern 09/10) Ungdomar som målgrupp Ungdomar är den mest centrala åldersgruppen när det gäller att förebygga spridning av STI. Marston & King (2006) har definierat sju områden som är väsentliga att ta hänsyn till: Unga människor bedömer risk när det gäller sexpartners utifrån om de uppfattas som clean eller unclean Sexpartners har stort inflytande på sexuellt agerande i allmänhet Kondomer kan vara stigmatisernade och associerade med brist på tillit Könsstereotyper är avgörande för sociala förväntningar och beteende Samhället i stort bestraffar eller belönar olika typer av sexuellt agerande Rykten och socialt synliggörande av sexuell aktivitet eller inaktivitet är viktiga Sociala förväntningar kan hämma kommunikationen om sex (Ungdomars sexuella hälsa. Socialstyrelsen 2007) Handledningsträffar Vid tre tillfällen under cirka ett år ska du som handledare genomföra handledning med dina ambassadörer. Handledningen sker gruppvis. För varje handledningstillfälle bör ungefär en timma avsättas. I mångt och mycket ska innehållet vid dessa hand- ledningstillfällen vara styrt av ambassadörernas behov men vi ger några förslag som du kan hålla dig till vid respektive handledningstillfälle. Handledning 1 (Förslagsvis i november) Den första handledningen håller ni efter att ambassadörerna har fått en inledande utbildning. Då har de kanske fått testa sina ambassadörskunskaper 5

6 och kanske stött på både framgångar och motgångar. Handledningen går till så att du som handledare ställer ett antal frågor (se förslag nedan). Låt var och en av ambassadörerna svara så att alla får möjlighet att ta upp sina framgångar och svårigheter. Försök i första hand att få gruppen av ambassadörer att diskutera och själva komma med förslag på lösningar på svårigheterna innan du kommer med tips och råd om hur de kan gå tillväga. Ett sätt kan vara att hänvisa till deras handbok, vad står det där om de problem som har uppstått? Eller står det något om andra infallsvinklar/ frågeställningar att ta upp med kompisarna? Om du har det förhållningssättet så kommer det att stärka ambassadörernas lösningsfokus och de blir mer benägna till att lita till sin egen förmåga att ta sig förbi eventuella svårigheter. Men, naturligtvis, om ambassadörerna helt har kört fast och inte ser någon lösning får du mer handgripligen komma med konkreta råd på hur de kan lösa situationen. Frågor att diskutera: Vad har hänt och vad har ni ev gjort er första tid som SSA? Vilka svårigheter har ni stött på? Vilka framgångar har ni haft? När har samtalen känts som allra bäst? Vad har hänt då? Har ni fått några reaktioner? Hur kan man övervinna eventuella svårigheter? Ge exempel på svårigheter som ambassadörerna har tagit upp. Fråga om det är någon av ambassadörerna som har varit med om samma svårighet men kanske fann eller har förslag på en lösning. Vilka har de varit i kontakt med på event, skolan, annat? Vilka frågeställningar har de använt sig av? Vad har fungerat bäst respektive sämst? Behöver någon idéer om nya infallsvinklar? Hur kan ambassadörerna stötta varandra? Om de skulle ge sig själva en utmaning, ett uppdrag, som ska vara genomfört till nästa handledningsträff, vad skulle det i så fall vara? Exempel Att till nästa gång ha samarbetat några stycken och gått och pratat med en grupp kompisar under exempelvis en filmkväll/förfest. Eller kanske genomföra någon kreativ kampanjidé på skolan, kanske tillsammans med skolsköterskan. Försök alltid att avsluta samtalen i en positiv och optimistisk anda och att ambassadörerna ger sig själva ett uppdrag som de ska genomföra till nästa gång. 6

7 Handledning 2 (Förslagsvis i februari eller eventuellt i samband med Alla hjärtans dag eller en Kärleksvecka ) När ambassadörerna har varit igång ett tag så är det dags för handledningsträff 2. I princip kan ni använda er av samma frågeställningar som vid handledningsträff 1 men med vissa tillägg. Dels bör du följa upp och fråga hur det uppdrag som de gav sig själva har gått. Ge feedback och stöd samt hjälp ambassadörerna att planera eventuella framtida insatser: bl.a. vem som ska göra vad när de genomför övningarna och de kanske även behöver hjälp med att få träna på varandra vid handledningsträffen. Diskutera om de ska ta fram en ny utmaning, ett nytt uppdrag, som ska vara genomfört till nästa gång. Låt ambassadörerna känna efter och bestämma själva. Vid tidpunkten för träff nr 2 har troligtvis några av ambassadörerna börjat tackla av lite. Då kan det vara viktigt att peppa dem och inspirera till att ta nya tag och hitta nya vägar. Bra då NOLIA infaller i senare delen av februari. Har de fått några reaktioner och vilka etc. Avsluta handledningen med att diskutera nya utmaningar/uppdrag som ambassadörerna kan göra, exempelvis något i samband med en eventuell Kärleksvecka/dag på den egna skolan. Handledning 3 (Förslagsvis i april/maj) Nu närmar sig ambassadörerna sig slutet på sitt uppdrag för den här säsongen. Använd denna handledningsgång till att summera året som ambassadör. Följ som vanligt upp det som har hänt sedan förra handledningsträffen gällande genomförande av samtal och hur det gick med utmaningen. Gå därefter igenom från utbildningen fram till nu vad de har varit med om, gjort och kanske inte gjort. Vad har varit bra och vad har varit dåligt, den roligaste upplevelsen som ambassadör och den tråkigaste. Fråga även vad skulle ge för råd till någon som nyss börjat som ambassadör. Avsluta med en diskussion om hur de ser på sitt uppdrag. De som avslutar sitt uppdrag, kommer de ändå att vara ambassadörer privat? En sista utmaning för terminen kan vara ett mindre arrangemang inför exempelvis skolavslutningarna. Hur och vad ska vi göra i så fall? 7

8 Dokumentation Det är jättebra om du som handledare dokumenterar lite kortfattat vad som kommer fram på handledningsmötena. Dels för din egen skull så du kommer ihåg vad ni har pratat om och kan följa upp vid nästa möte men även för projektet och dess utvärderings skull. Vi i projektgruppen tar gärna del av dina anteckningar efter att projektet avslutats för året. Har du frågor under arbetets gång Om det uppstår frågor under projektets gång ta kontakt med projektledare Karin Wåhlén-Götzmann på: Telefon: eller E-post: karin.wahlen.gotzmann@jll.se Lycka till med ditt handledningsuppdrag! Folkhälsocentrum Foto: Bilderna kommer från Bildarkivet.se Sid 1 Niklas Almesjö, sid 2 Fabian Fogelberg, sid 8 Gert Olsson. Produktion: JLL Folkhälsocentrum med inspiration av A non smoking generation. 8