GETA KOMMUN B U D G E T 2 0 0 9

GETA KOMMUN B U D G E T 2 0 0 9 Fastställd i kommunfullmäktige 18.12.2008

GETA KOMMUNS BUDGET FÖR ÅR 2009 OCH EKONOMIPLAN FÖR ÅR 2010-2011 1. EKONOMISK ÖVERSIKT 3 KONJUNKTURLÄGET 3 GETA KOMMUNS SITUATION 6 2. BUDGETERINGS- OCH BOKFÖRINGSREGLER 8 2.1 STADGANDEN OM BUDGET 8 2.2 BUDGETENS STRUKTUR OCH UPPGIFTER 9 2.3 RESULTATRÄKNINGSDELEN 9 2.4 DRIFTSEKONOMIDELEN 9 2.5 FINANSIERINGSDELEN 10 2.6 INVESTERINGSDELEN 10 3. BUDGETEN 2009 11 3.1 BUDGETENS BINDANDE NIVÅER 11 3.2 DISPOSITIONSPLANER 11 3.3 ÄNDRING AV BUDGETEN 11 RESULTATRÄKNINGSDELEN 12 DRIFTSEKONOMIDELEN 15 KOSTNADER FÖR UPPGIFTSOMRÅDEN SAMMANLAGT 15 UPPGIFTSOMRÅDEN 15 KOMMUNLEDNING 15 ALLMÄN SOCIAL VERKSAMHET 18 HEMSERVICE OCH ÄLDREOMSORG 24 BARNOMSORG 28 UNDERVISNINGSVERKSAMHET 30 BIBLIOTEK OCH KULTUR 33 BYGGNADSTILLSYN OCH KANSLI 35 BYGGNADER OCH ANLÄGGNINGAR 36 TRAFIKLEDER OCH ALLMÄNNA OMRÅDEN 37 VATTEN OCH AVLOPP 38 AVFALLSHANTERING 39 BRAND- OCH RÄDDNINGSNÄMNDEN 40 LANTBRUKSNÄMNDEN 42 FINANSIERINGSDELEN 44 INVESTERINGSDELEN 45 EKONOMIPLANEDELEN 46 BALANSRÄKNINGSDELEN, AVSKRIVNINGAR 48 2

GETA KOMMUNS BUDGET FÖR ÅR 2009 OCH EKONOMIPLAN FÖR ÅR 2010-2011 1. EKONOMISK ÖVERSIKT KONJUNKTURLÄGET Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) gör två gånger per år en konjunkturbedömning för den kommunala sektorn på uppdrag av Ålands Kommunförbund. Här följer sammanfattningen av deras rapport om konjunkturläget hösten 2008. Den internationella konjunkturnedgången påverkar oundvikligen Åland. Den utdragna krisen i det internationella finanssystemet och den internationella ränteutvecklingen slår nu indirekt mot de åländska hushållens ekonomi. Ändå bedömer vi att Åland kommer att klara lågkonjunkturen relativt bra, även om utsikterna för de olika branscherna i den åländska ekonomin skiljer sig. BNP-tillväxten ser för Ålands del ut att bli 5,4 procent år 2007, för att därefter sjunka till - 0,8 i år. För 2009 och 2010 förutspår vi en tillväxt på 0,1 respektive 1,1 procent. Den åländska ekonomin är liten och synnerligen känslig för utvecklingen inom sjöfarten och de största bolagen. Den till synes dramatiska förändringen mellan 2007 och 2008, har inte enbart med de allmänna konjunktursvängningarna att göra, utan beror också på att de stora åländska bolagen gick ovanligt bra 2007, att inflationen var låg, och att vi haft en ovanligt hög inflation i år. Inflationen på Åland ser enligt vår prognos ut att bli så hög som 4,2 procent i år, för att sedan falla tillbaka till 2,8 procent nästa år och ytterligare till 1,6 procent, 2010. Höjningarna av skatterna på el- och bränsle, och i viss mån alkohol bidrog till ett högre prisläge, men det mesta av den allmänna prisökningen beror på dyrare livsmedel och olja. De korta räntorna kan under den närmaste 12-månadersperioden komma att sjunka tillbaka 0,2-0,4 procentenheter från dagens höga nivåer. Tillväxten i hushållens reella köpkraft har avstannat till följd av den accelererande inflationen och de stigande räntorna under året. Ålänningarna har förhållandevis stora bostadslån. De stigande räntekostnaderna för bolån under 2008 har minskat utrymmet för annan konsumtion. Vi får räkna med att tillväxten i de åländska hushållens konsumtion stannar av ännu mer nästa år. Vi räknar också med en lägre tillväxt i de åländska hushållens disponibla inkomst 2009-2010 jämfört med 2007-2008, mycket till följd av hushållens relativt höga skuldsättningsnivå. Arbetslöshetsnivån under den närmaste 12-månadersperioden kommer att bestämmas av flera faktorer. Antalet pensionsavgångar kommer att öka, vilket minskar arbetskraftens volym, samtidigt som antalet utexaminerade också ökar, vilket i sin tur kan komma att öka utbudet på arbetskraft. Samtidigt kommer lågkonjunkturen att begränsa antalet nyanställningar. Vi förväntar oss marginella förändringar vilket skulle innebära att arbetslösheten kommer att kunna hållas på en fortsatt relativt låg nivå under det närmaste året. Den öppna arbetslösheten ökar enligt vår prognos från 2,1 procent i år till 2,3 procent under nästa år. Den åländska offentliga ekonomin har haft en gynnsam utveckling under de senaste åren. De senaste tre åren har avräkningsbeloppet till landskapet i genomsnitt ökat med drygt 5 procent per år. För år 2008 beräknas beloppet uppgå till drygt 204,8 miljoner euro. Tillväxttakten förväntas avta från nästa år, och bli under en procent, bland annat till följd av planerade skattelättnader. För år 2009 är förskottet fastställt till 206,6 miljoner euro. För år 2008 stärks kommunernas driftsekonomi och årsbidrag genom att systemet för landskapsandelar till kommunerna förnyats från innevarande år. Sammantaget uppgår de åländska kommunernas överskott till 3,1 miljoner euro enligt budgeterna för i år. 3

I det privata näringslivet kommer de flesta företag, oberoende av bransch, nu att möta hårdare tider, bland annat för att kostnaderna för deras lån stiger och det blir svårare att låna till nya investeringar. Till det kommer en överlag sjunkande efterfrågan i ekonomin. De åländska passagerarrederierna ser ut att klara nedgången förhållandevis bra, även om man får räkna med lägre vinster i år jämfört med fjolåret. Med lägre bunkerpriser under den närmaste 12-månadersperioden jämfört med 2008, skulle rederiernas marginaler åter öka. Men vi kan komma att få en svagare utveckling av godstransportvolymerna framöver i takt med att lågkonjunkturen fördjupas, och tillväxten i handeln minskar. Vi utgår från att om den nya tonnageskattelagen och övriga åtgärder i stödpaketet till sjöfarten införs nästa år kommer det att i någon mån förbättra konkurrenssituationen för de åländska rederierna, även om vi i nuläget inte exakt vet vad den innebär. Positivt för näringen är också de långsiktiga löneavtalen, och den sammantaget goda tillväxten i passagerarvolymerna. Bland de landbaserade näringarna förväntar vi oss att bank- och försäkringssektorn kommer att få se en ytterligare krympande lönsamhet. De åländska bankernas resultat under innevarande och nästa år kommer med all sannolikhet att bli ännu sämre än man väntade sig för bara någon månad sedan. För att finansiera sin egen verksamhet måste bankerna själva låna pengar vilket under den rådande osäkerheten på finansmarknaderna blivit mycket dyrt. Detta i sin tur innebär att det även blir svårare och dyrare för kunderna de åländska företagen och hushållen att låna pengar, vilket sänker aktivitetsnivån och efterfrågan i ekonomin. Vad gäller övriga branscher kan vi notera att livsmedelsindustrin enligt vår prognos kommer att uppvisa en avmattning i omsättningens tillväxt under 2008 och första halvan av 2009. I våras var tongångarna i branschen optimistiska. Utsikterna ser fortsättningsvis rätt ljusa ut för den åländska livsmedelsindustrin, trots allmän lågkonjunktur. För den övriga industrin ser det enligt vår prognos ut som om styrkan i den uppåtgående trenden i omsättningen skulle mattas av i takt med konjunkturnergången under andra hälften av detta år och början av nästa. Också konjunkturen i byggsektorn kommer att mattas något. Nedgången på Åland kommer dock att dämpas av att några större offentliga byggprojekt pågår under perioden. Tillväxten i egnahemsbyggandet och hushållens renoveringar kommer dock att vara svag så länge låneräntorna är höga. Inom handeln förväntar vi oss att lågkonjunkturen i första hand kommer att märkas inom detaljhandeln och då särskilt inom sällanköpshandeln, även om vi där kan få se sänkta priser. Effekterna av lågkonjunkturen på tillväxten i dagligvaruhandeln kommer i någon mån att under 2009 motverkas av lättnaden på beskattningen av livsmedel som införs om ett år. Vår prognos visar en försvagad (säsongsrensad) tillväxt för hotell- och restaurangbranschen under den kommande 12-månadersperioden. För de expansiva branscherna övriga tjänster och IT (som överlappar varandra) ser den extrema tillväxttakten i omsättningen enligt de senaste siffrorna och enligt vår prognos ut att mattas av under den kommande 12-månadersperioden. Ekonomisk översikt för den kommunala sektorn Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) gör årligen en ekonomisk översikt för den kommunala sektorn på uppdrag av Ålands Kommunförbund. Den internationella ekonomiska krisen kommer att påverka de åländska kommunernas ekonomi, under resten 4

av året och under nästa år. Skatteprognosen visar på en svag tillväxt, mest tack vare att förvärvsinkomstskatten stadigt stiger uppåt. Däremot väntas samfundsskatten minska. Här följer sammanfattningen av deras översikt, upprättad hösten 2008. Den ekonomiska tillväxten mattas nu snabbt av såväl internationellt som i Ålands närområden. Detta påverkar också oundvikligen Åland. Den utdragna krisen inom de internationella finanssystemen slår nu indirekt mot de åländska hushållens och företagens ekonomi. Det blir därmed svårare och dyrare för kunderna att låna pengar. Detta i sin tur sänker aktivitetsnivån och efterfrågan i ekonomin. År 2007 var tillväxten enligt våra preliminära beräkningar så hög som 5,4 procent. Den kraftiga BNP-tillväxten berodde på börsbolagens starka resultat och på den då låga inflationen. Tillväxten i år ser ut att bli negativ och hamna kring 0,8 procent enligt vår prognos. Det är den höga inflationen, utflaggningen av färjtonnage och den avmattade konjunkturen under det andra halvåret som slår igenom på den samlade tillväxten. För 2009 förutspår vi ännu ett år med svag tillväxt (0,1 procent). Den svaga tillväxten beror på den fortsatta effekten av utflaggning av färjtonnage, lågkonjunktur och en inflation som är fortsatt relativt hög. Lågkonjunkturen kan komma att begränsa antalet nyanställningar. Det handlar ändå om relativt små förändringar och arbetslösheten på Åland kommer att kunna hållas på en fortsatt låg nivå under det närmaste året. I nuläget räknar vi med att den öppna arbetslösheten ökar till 2,3 procent under nästa år. Ungdomsarbetslösheten kan dock komma att stiga under de närmaste månaderna, ungdomarna är den grupp som drabbas först då antalet nyanställningar sjunker. Enligt preliminära beräkningar steg förvärvsinkomstsumman ifjol med ca 5,3 procent och förväntas öka med 5,8 procent i år och 4,3 procent nästa år. I år påverkas utvecklingen av hög inflyttning och relativt snabba allmänna löneökningar. Prognosen för nästa år bygger på bedömningen att sysselsättningssituationen fortsätter att vara relativt god och att vi har en fortsatt inflyttning, om än inte på samma nivå som i år. Förändringen av det åländska konsumentprisindexet beräknas i år stiga till 4,2 procent, men sjunka tillbaka till 2,8 procent år 2009. Prisindexet för den kommunala basservicen beräknas enligt preliminära uppgifter i år stiga med hela 5,4 procent huvudsakligen på grund av att kommunsektorns förtjänstnivåindex steg mycket ifjol. Enligt de preliminära uppgifterna för år 2007 ökade skatteinkomsterna sammantaget med 3,4 procent. I år beräknas den samlade tillväxten i kommunernas skatteinkomster dämpas och stanna på en tillväxt om 2,3 procent. Framför allt är det samfundsskatterna som bidrar till den svaga utvecklingen, företagsskatterna beräknas bli lägre i år än ifjol. Prognosen har reviderats starkt nedåt sedan i våras. Förvärvsinkomstskatterna växer däremot snabbt i år tack vare de stigande lönenivåerna och den betydande inflyttningen. Den samlade skatteprognosen för nästa år tyder på en fortsatt rätt svag tillväxt, i synnerhet om man beaktar inflationen. Förvärvsinkomstskatterna växer relativt långsamt nästa år på grund av de nya avdrag, arbetsinkomstavdrag och utökat pensionsinkomstavdrag, som införs i kommunalbeskattningen på Åland via blankettlagstiftning. Tillväxten i förvärvsinkomstskatterna beräknas bli ungefär 2,5 procent eller 1,7 miljoner euro 2009. Inkomstkatterna från företagssektorn kan likväl komma att återhämta sig en aning. I den kalkylen har vi dock inte beaktat ett möjligt införande av utvidgad tonnagebeskattning från år 2009. Den totala skattefinansieringen (landskapsandelarna och skatteinkomsterna sammantaget) ökade med 7,3 procent ifjol, och översteg för första gången 100 miljoner. I år beräknas ökningen vara hela 11,4 procent eller cirka 12,1 miljoner euro, främst som ett resultat av det nya landskapsandelssystemet som innebar att landskapsandelarna för driften, ökade 5

med över 10 miljoner euro. Enligt ÅSUBs prognoser för nästa år beräknas skattefinansieringen öka med 3,3 procent, eller 3,9 miljoner euro. Landskapsandelarna beräknas öka med 5,3 procent medan tillväxten i de egentliga skatteinkomsterna beräknas bli 2,4 procent. Landskapsandelarna för driften har blivit större på bekostnad av finansieringsandelarna för investeringar. Genom det nya landskapsandelssystemets införande har kommunernas egen andel av investeringarna ökat. Utmaningarna för kommunerna består nu dels i att klara de nödvändiga investeringar som står inför dörren utan, eller med betydligt lägre stöd än tidigare, samtidigt som skatteintäkterna från företagssektorn sviktar. Svagare skatteutveckling innebär även lägre skattekompletteringar för de kommuner som inte drabbas direkt av krympande företagsskatter. GETA KOMMUNS SITUATION De efterlängtade och från Getas sida länge efterlysta förändringarna av reglerna om landskapsandelar till kommunerna trädde i kraft år 2008. För Geta kommuns del var detta en synnerligen efterlängtad reform. Geta kommun är nu placerad i samma kommunstrukturgrupp som skärgårdskommunerna. Detta innebär att alla typer av landskapsandelar från år 2008 erhålls till högsta möjliga belopp. Reformen ger kommunen en betydande ökning av de garanterade intäkterna. Så här i efterhand kan vi nu bara konstatera att reformen borde ha genomförts för flera år sedan, vilket kommunen länge hävdat. Den ekonomiska situationen har under de senaste åren varit så negativ att kommunen nu har en oproportionerligt stor skuldbörda. Tyvärr tar den nya landskapsandelsreformen inte hänsyn till detta utan kommunen är nu tvungen att under lång tid framöver föra en fortsatt återhållsam politik för att balansera ekonomin i kommunen. Denna uppgift är ett mäkta svårt åliggande. De lagstadgade uppgifter som kommunen har tenderar hela tiden att öka, det inkommande året dessutom kraftigt. Inte ens de förhöjda landskapsandelarna räcker, varken för innevarande år eller det kommande budgetåret, för att täcka kommunens behov. Enligt liggande budget har Geta kommun ett kraftigt negativt årsbidrag och efter avskrivningar erhålls ett alarmerande negativt årsresultat med påföljande stort lånebehov för att täcka kostnaderna för de enligt lag på kommunen ålagda uppgifterna. Det nya landskapsandelssystemet förutsätter även att kommunerna själva genom eget överskott finansierar framtida nödvändiga investeringar, vilket Geta kommun enligt nu rådande situation inte kommer att kunna göra. Med återkommande negativa resultat i bokslutet och en redan stor skuldbörda per invånare kommer Geta kommun inte att kunna genomföra varken nödvändiga investeringar eller investeringar som skulle kunna leda till långsiktiga driftsbesparingar och miljöåtgärder. I dagsläget är utrymmet för kommunal utveckling ytterst begränsat, vilket riskerar att bidra till ytterligare åldrande och minskande befolkning och därmed försvagat skatteunderlag. Kommunen måste nu återigen skärskåda sina verksamheter och förutsättningslöst pröva alla möjligheter till besparingar. I det liggande bugetförslaget ökar verksamhetskostnaderna med 8,7 procent medan verksamhetsintäkterna faller med 3,5 procent jämfört med budgeten för år 2008. De totala skatteintäkterna beräknas öka med 1,4 procent jämfört med budgeten för år 2008, trots ett avskaffande av fastighetsskatten för stadigvarande boende. Årets skatteintäkt anges utgående från erhållna kalkyler från skattemyndigheterna. Landskapsandelarna beräknas öka med 5,4 procent. Enligt ÅSUBs kalkyl över förvärvsinkomstskatterna blir samfundsskatterna lägre 2008 och 2009 jämfört med 2007 års preliminära uppgifter. 6

Skatteeffekterna av arbetsinkomstavdraget drabbar särskilt kommuner med stor andel låginkomsttagare, såsom Föglö, Geta, Sottunga, Vårdö och Eckerö (för Getas del -30.000 euro), medan effekten av förändringarna i pensionsinkomstavdraget speciellt drabbar kommuner med stor andel pensionärer, såsom Geta, Kumlinge och Sottunga (för Geta - 17.000 euro). Geta drabbas alltså dubbelt negativt av dessa nya och förändrade statliga avdrag, som leder till att förvärvsinkomstskatteintäkterna för Geta kommun totalt sett minskar enligt prognos för år 2009, trots att den allmänna tillväxten i förvärvsinkomsterna gynnas av inflyttning till Åland och allmänt relativt höga lönejusteringar. Ålands landskapregering har dock beslutat att kompensera dessa förluster via landskapsandelar för social verksamhet. Befolkningen uppgick vid början av år 2008 till 443 personer. Skatteinkomsterna steg något under år 2008 men den beskattningsbara inkomsten per person är i Geta lägst för alla kommuner på Åland. En av de kostnader som ökar mycket i kommunens buget är kostnaden för åldringsvård på institutioner. För att till en del kunna sänka dessa kostnader planerar kommunen att under 2009 färdigställa tillbyggnaden av Hemgården med 3 rum/vårdplatser. Investeringen är kostnadsberäknad till 390.000 euro. Denna investering har planerats sedan länge och finns då med i Landskapets socialvårdsplan för år 2008, vilket innebär att Geta kommun kan få landskapsandelar enligt det gamla systemet upp till 197.820 euro. Ytterligare finns till kommunens disposition en donationsfond på ca. 100.000 euro som kan användas för denna investering. Kommunfullmäktige beviljade 12 november fullmakt för upptagande av lån upp till 90.000 euro för ändamålet under år 2009. En förutsättning är dock att bygget kommer igång under år 2008, vilket i skrivande stund är osäkert då det föreligger ett besvär mot det av byggnadsnämnden beviljade bygglovet. Under år 2008 har utredningarna fortsatt rörande nyttjandet av lokaler för skola och daghem. Skolan har betydande överkapacitet samtidigt som daghemslokalerna är i behov av renovering och behovsanpassning av såväl arbetsmiljö- som ändamålsenlighetsskäl. Det vore utrymmesmässigt helt möjligt att flytta daghemmets verksamhet till skolans lokaler, men en del ombyggnader krävs naturligtvis. En ny arbetsgrupp har under år 2008 utrett de pedagogiska konsekvenserna och utarbetat en detaljplan för hur utrymmena i skolan kunde disponeras, och en ytterligare arbetsgrupp har sett över alternativen till en flytt. Vid upprättandet av 2009 års budget finns ännu inga beslut kring en eventuell flytt av daghemmets verksamheter till skolans lokaler. 7

2. BUDGETERINGS- OCH BOKFÖRINGSREGLER 2.1 STADGANDEN OM BUDGET Kommunerna följer fr.o.m. 1999 i tillämpliga delar den privata sektorns bokföringslag. Handels- och industriministeriets bokföringsnämnds kommunsektions anvisningar har följts vid uppgörande av budgeten. en för 2009 har uppgjorts enligt bestämmelserna i kommunallagens 10 kapitel 64 : Kommunen skall varje år upprätta en budget för nästa kalenderår. Förslaget till budget skall upprättas av styrelsen och överlämnas till fullmäktige före utgången av november månad. Fullmäktige skall anta budgeten före utgången av året. en skall innehålla målen för kommunens verksamhet och ekonomi samt föreslagna ändringar i verksamheten och skall göras upp så att förutsättningarna för skötseln av kommunens uppgifter tryggas. Av budgeten skall framgå de anslag och beräknade inkomster som verksamhetsmålen förutsätter samt hur finansieringsbehoven skall täckas. Anslag och beräknade inkomster kan tas in till brutto- eller nettobelopp. en skall bestå av en driftsekonomi- och resultaträkningsdel samt en investerings- och finansieringsdel. en skall iakttas i kommunens verksamhet och hushållning. Beslut om ändringar i budgeten fattas av fullmäktige. Viktiga bestämmelser finns även i kommunens förvaltningsstadga: 81 Verkställighet av budgeten Kommunfullmäktige antar i budgeten verksamhetsmål, anslag och beräknade inkomster för de enskilda organens uppgifter och projekt. Kommunstyrelsen, nämnder eller direktioner antar dispositionsplaner som grundar sig på budgeten. Kommunstyrelsen utfärdar vid behov verkställighetsdirektiv till budgeten förutom de direktiv och anvisningar som finns i budgeten. Nämnd kan också utfärda sådana direktiv. 82 Ändringar i budgeten Ändringar i budgeten skall föreläggas kommunfullmäktige under budgetåret. Efter budgetåret kan ändringar i budgeten behandlas endast i vissa undantagsfall. Efter det att bokslutet har undertecknats kan förslag till ändringar i budgeten inte föreläggas fullmäktige. Vid förslag till ändringar i anslagen bör också utredas vilken verkan ändringarna får på målen för verksamheten och på de beräknade inkomsterna. Likaså måste man, innan ändringar görs i målen för verksamheten eller i de beräknade inkomsterna, utreda ändringarnas inverkan på anslagen. Målen styr anslagens användningsändamål, kvantiteten eller kvaliteten hos de tjänster som skall produceras eller anger den riktning i vilken verksamheten skall utvecklas. Verksamhetsmålen kan uppdelas på Kvantitet - stycketal, vikt, mått m.m. Kvalitet - varans och tjänstens kvalitet, helhetskvalitet Effektivitet - /prestation Dessa kan vara bindande eller enbart som motivering. Fullmäktige fastställer vilka mål som är bindande. 8

2.2 BUDGETENS STRUKTUR OCH UPPGIFTER ens struktur år 2009 är densamma som under 2008. I kommunens budget för år 2009 anges både externa och interna utgifter och inkomster. Internt är det främst kostnaderna för fastighetsskötseln, matservicen och interna hyror som fördelats. Kommunallagen förutsätter inte någon formell balansering av inkomsterna och utgifterna på årsnivå, dvs. att kommunerna skall sträva efter att årligen uppvisa nollresultat. Räkenskapsperiodens resultat enligt budgeten kan visa över- eller underskott. I verksamhetsberättelsen eller i samband med att den föreläggs fullmäktige skall kommunstyrelsen föreslå åtgärder som gäller disponeringen av räkenskapsperiodens resultat samt balanseringen av ekonomin. 2.3 RESULTATRÄKNINGSDELEN Resultaträkningsdelen visar hur väl inkomstfinansieringen räcker till för att täcka de utgifter, räntor och övriga finansiella utgifter som den kommunala servicen medför samt de planenliga avskrivningar som egendomens förslitning förutsätter. Mellanresultat i resultaträkningen Verksamhetsbidrag Verksamhetsbidraget anger hur mycket av driftsekonomins kostnader som skall täckas med skatteintäkter och landskapsandelar. Årsbidrag Årsbidraget, som är den viktigaste posten, är ett mellanresultat som beskriver kommunens totala inkomstfinansiering. Av årsbidraget framgår huruvida kommunens inkomstfinansiering räcker till för att täcka kostnaderna för produktionsfaktorer med lång verkningstid, dvs. avskrivningarna på anläggningstillgångar. Före årsbidraget anges intäkter och kostnader för den regelbundna verksamheten. Genom att de extraordinära posterna och avskrivningarna placerats efter årsbidraget garanteras att årsbidraget för olika år och olika kommuner är jämförbart. I en kommun där ekonomin är i balans täcker årsbidraget avskrivningarna enligt plan. Avskrivningarna enligt plan bör motsvara det genomsnittliga årliga behovet av reinvesteringar. Ett årsbidrag som täcker reinvesteringarna innebär att kommunen inte behöver skuldsätta sig, realisera anläggningstillgångar eller minska sitt rörelsekapital för att hålla produktionsmedlen funktionsdugliga. Årets resultat och överskott/underskott Årets resultat visar verksamhetens resultat när även extraordinära poster och avskrivningar beaktats och överskott/underskott när även bokslutsdispositionerna (bl.a. ändringar i reserveringar och fonder) medtagits. 2.4 DRIFTSEKONOMIDELEN Geta kommuns driftsekonomidel består av 13 uppgiftsområden enligt följande: Kommunledning Allmän social verksamhet Hemservice och äldreomsorg Barnomsorg Undervisningsverksamhet Bibliotek och kulturaktiviteter 9

Byggnadstillsyn (gemensam nämnd med Finström) Byggnader och anläggningar Vatten och avlopp Avfallshantering Trafikleder och allmänna områden Brand- och räddningsnämnden, gemensam för norra Åland Lantbruksnämnden, gemensam för norra Åland Kommunens verksamhet styrs genom de planer som ingår i driftsekonomidelen. I budgetens driftsekonomidel ställer fullmäktige upp målet för verksamheten samt anvisar ifrågavarande organ de anslag och beräknade inkomster som behövs för skötseln av uppgiften eller uppgifterna. Kommunen definierar själv de uppgiftshelheter för vilka fullmäktige ställer upp verksamhetsmål och godkänner anslag och beräknade inkomster. 2.5 FINANSIERINGSDELEN Finansieringskalkylen utgör en central del av kommunernas budget och bokslut. Med hjälp av den samlas internt tillförda medel, investeringar och andra kapitalutgifter samt kapitalfinansiering i en enda kalkyl. Finansieringen av verksamheten presenteras i budgetens finansieringsdel, som skall ingå i kommunens budget vid sidan av resultaträknings-, driftsekonomi- och investeringsdelarna. 2.6 INVESTERINGSDELEN Kostnadskalkylen anger projektets totala beräknade, återstående investeringskostnad, oberoende av hur denna kostnad fördelas över olika år. Om förverkligandet av ett projekt eller en del av ett projekt försenas jämfört med den tidtabell som man har räknat med i budgeten, skall anslagen för denna investering periodiseras om. Kommunen kan reservera medel för kommande investeringar genom att göra en investeringsreservering av räkenskapsperiodens överskott. Användningen av en investeringsreservering eller -fond för finansieringen av ett projekt eller en projektgrupp skall framgå separat i en bindande motivering. Däremot kan kommunen inte reservera medel för pågående eller kommande investeringar genom att omvandla outnyttjade anslag till reservationsanslag. Gränsen mellan investeringar och driftsanskaffningar Kommunstyrelsen godkände 25.5/1.6.2004/123 att anskaffningar under 5.000 påförs driften. Kommunfullmäktige beslöt 12.11.2008/82 att gränsen mellan investeringar och driftsanskaffningar sänks till 3.500 euro. Förändringen införs till 2010 års budget. Då gränsen för småanskaffningar för år 2009 är 5.000 utgör detta belopp år 2009 gränsen mellan driftsekonomidelen och investeringsdelen. Här finns även undantag från regeln t.ex. om man anskaffar en särskild grupp inventarier i vilken olika inventarier ingår, var för sig till mindre belopp, men deras sammanräknade anskaffningsvärde överstiger gränsvärdet. I dylika fall kan totalanskaffningen räknas ihop och budgeteras i klump under investeringsdelen. Att märka är att t.ex. årsunderhåll inte skall aktiveras trots att beloppet klart kan överstiga gränsen för småanskaffning, medan en ombyggnads- eller grundförbättringsutgift som överstiger gränsvärdet är en investering. 10

3. BUDGETEN 2009 3.1 BUDGETENS BINDANDE NIVÅER Driftsekonomidelen I driftsekonomidelen finns som tidigare den löpande verksamhetens kostnader, intäkter och nettobelopp angivna. Anslagen och de beräknade intäkterna (exkl. interna poster) per uppgiftsområde föreslås för år 2009 vara bindande gentemot kommunfullmäktige till nettobelopp. Givna mål anses som riktgivande om fullmäktige inte beslutat annat. Kommunfullmäktige beslutar således skilt vilka mål som är bindande. Investeringsdelen Bindningsnivån inför kommunfullmäktige gäller såväl de beräknade inkomsterna som utgifterna per projekt. Resultaträkningsdelen Följande poster är bindande till nettobelopp: Skatteintäkter Landskapsandelar för driften Ränte- och övriga finansiella intäkter och kostnader Extraordinära intäkter och kostnader Finansieringsdelen Anslaget för ökning eller minskning av långfristiga lån är bindande. 3.2 DISPOSITIONSPLANER Sedan fullmäktige godkänt budgeten, förser kommunstyrelsen den med verkställighetsdirektiv och ger den till nämnderna och övriga enheter som skall följa den. Härefter fastställer kommunstyrelsen eller ifrågavarande nämnd en dispositionsplan, genom vilken den preliminära dispositionsplanen justeras till att motsvara fullmäktigebesluten. Samtidigt fattar organet sina egna beslut om hur uppgifterna skall utföras och anslagen användas. Utgående från de mål som fullmäktige godkänt ställer organet i dispositionsplanen upp exaktare mål. 3.3 ÄNDRING AV BUDGETEN Om ändring i budgeten beslutar fullmäktige. Rätten och skyldigheten att föreslå ändringar i budgeten gäller på samma sätt både anslagen och målsättningarna. När ett anslag höjs eller en beräknad inkomst sänks skall behovet att ändra målsättningarna för verksamheten bedömas. Bestämmelser om tilläggsbudget finns inte längre. Ändringar i budgeten skall man sträva efter att göra omedelbart under budgetåret, genast när det blir klart att en ändring är nödvändig. Om överskridningen av ett bindande anslag eller underskridningen av en beräknad inkomst väsentligt inverkar på räkenskapsperiodens resultat, skall den såsom ändring föreläggas fullmäktige för godkännande innan bokslutet överlämnas till revisorerna för granskning. Delanslagen under respektive anslag omdisponeras av kommunstyrelsen vad gäller anslaget för Kommunledning och anslagen under resultaträkningsdelen. Nämnderna har rätt att inom ramen för sina anslag omdisponera medel mellan delanslag. Såvida kommunstyrelsen eller nämnden ej annorlunda förordnat omdisponerar avdelningscheferna medlen på kontoslagsnivå. Överföring av medel mellan personalutgifter och övriga utgiftsslag avgörs dock i regel av respektive nämnd eller kommunstyrelsen. 11

RESULTATRÄKNINGSDELEN RESULTATRÄKNING 1.1.-31.12.2009, exklusive interna poster exklusive interna poster Egentlig verksamhet Avvikelse % Bokslut Bokslut fr. budget 2008 2009 2008 2007 2006 Externa intäkter sammanlagt -3,5 207 302 214 887 235 372 222 526 Externa kostnader sammanlagt * 8,7 2 582 212 2 374 792 2 181 772 2 091 454 Verksamhetsbidrag -10,0-2 374 910-2 159 905-1 946 400-1 868 928 Skatteintäkter 1,4 862 850 851 078 810 595 809 238 Landskapsandelar 5,4 1 534 928 1 455 920 1 418 260 1 230 306 Återkrävd moms 0 0 0 0 Ränte- och övriga finansiella intäkter 0,0 650 650 6 781 1 789 Ränte- och övriga finansiella kostnader -7,4-60 800-56 600-61 054-40 210 Årsbidrag 140,9-37 282 91 143 228 182 132 194 Avskrivningar 2,5-102 009-104 627-116 391-141 512 Försäljning av anläggningstillgångar Extraordinarie poster 37 342 Räkenskapsperiodens resultat -933,0-139 291-13 484 111 791 28 025 Ökning/minskning av fonder Räkenskapsperiodens över-/underskott -933,0-139 291-13 484 111 791 28 025 NYCKELTAL Verksamhetsintäkter/Verksamhetskostnader, % 8,0 9,0 10,8 10,6 Årsbidr/Driftsink. (v.int+skatter+l-andelar), % -1,4 3,6 9,3 5,8 Avskrivningar/Driftsinkomster, % 3,9 4,1 4,7 6,3 Årsbidrag/Avskrivningar, % -36,5 87,1 196,0 93,4 Årsbidrag, /invånare -84 203 515 295 Invånarantal 31.12. 443 448 443 448 Kommunfullmäktige beviljade ( 91/18.12.2008) tilläggsanslag för socialnämnden om 89.900,00 euro för år 2008, vilket gör den relativa kostnadsökningen från 2008 till 2009 års budget till 4,7 % istället för 8,7 % (externa kostnader för egentlig verksamhet totalt 2.464.692 istället för 2.374.792 euro). Tilläggsanslagen fördelas enligt 73.415,00 euro för allmän social förvaltning och 16.485,00 euro för hemservice och äldreomsorg. Därutöver har socialnämnden ( 70/23.10.2008) utöver uppgifter som framgår i detta dokument själva godkänt interna överföringar om 28.000,00 euro för att tillgodose behovet av service inom specialomsorgen. 12

Den egentliga verksamhetens intäkter Avvikelse % Bokslut Bokslut fr. budget 2008 2009 2008 2007 2006 Försäljningsintäkter 13,5 38 292 33 745 35 984 23 916 Avgiftsintäkter 9,0 81 000 74 300 76 841 77 990 Understöd och bidrag -96,8 500 15 500 14 802 12 998 Hyror -0,9 86 310 87 092 81 111 86 181 Övriga verksamhetsintäkter 1 200 4 250 26 634 21 441-3,5 207 302 214 887 235 372 222 526 Intäkter, /invånare 468 480 531 497 Den egentliga verksamhetens kostnader Personalkostnader Avvikelse % Bokslut Bokslut fr. budget 2008 2009 2008 2007 2006 Löner och arvoden 3,7 822 531 793 171 797 616 773 349 Lönebikostnader 1,9 224 758 220 551 212 958 200 366 Köp av tjänster Köpta kundtjänster 21,0 865 087 714 901 658 481 591 860 Köp av övriga tjänster 0,6 369 243 367 195 270 067 281 556 Material och förnödenheter 14,5 161 214 140 839 123 483 122 366 Understöd 2,7 119 208 116 108 106 937 107 450 Övriga verksamhetskostnader -8,4 20 171 22 027 12 230 14 508 8,7 2 582 212 2 374 792 2 181 772 2 091 454 Kostnader, /invånare 10,0 5 829 5 301 4 925 4 668 Skatter år 2009 Inkomstskatteuttag: 18,50 %. Fastighetsskattesatserna 2009: 0,50 % allmän fastighetsskatteprocentsats 0,00 % för byggnader som används för stadigvarande boende 0,90 % för övriga bostadsbyggnader 0,00 % för allmännyttiga samfund (avskaffad inför 2009 års budget, 2008: 0,30 %) Avvikelse % Bokslut Bokslut fr. budget 2008 2009 2008 2007 2006 Inkomstskatt 4,4 777 000 744 113 721 198 705 375 Samfundsskatt 1,8 5 250 5 155 4 960 5 168 Källskatt -49,0 10 000 19 604 3 641 19 604 Fastighetsskatt -14,1 70 600 82 206 80 796 79 091 SKATT, TOTALT 1,4 862 850 851 078 810 595 809 238 Skatter, /invånare 2,5 1 948 1 900 1 830 1 806 Kommunfullmäktige beviljade ( 91/18.12.2008) tilläggsanslag för socialnämnden om 89.900,00 euro för år 2008, vilket gör den relativa kostnadsökningen från 2008 till 2009 års budget till 4,7 % istället för 8,7 % (externa kostnader för egentlig verksamhet totalt 2.464.692 istället för 2.374.792 euro). Tilläggsanslagen fördelas enligt 73.415,00 euro för allmän social förvaltning och 16.485,00 euro för hemservice och äldreomsorg. Därutöver har socialnämnden ( 70/23.10.2008) utöver uppgifter som framgår i detta dokument själva godkänt interna överföringar om 28.000,00 euro för att tillgodose behovet av service inom specialomsorgen. 13

Landskapsandelar för driften Avvikelse % Bokslut Bokslut fr. budget 2008 2009 2008 2007 2006 Allmänna LS-andelar 8,3 187 557 173 192 559 055 519 256 LS-andelar för socialvården 9,3 505 034 461 981 203 033 210 872 LS-andelar för undervisning 7,4 380 368 354 003 206 172 204 745 LS-andelar för bibliotek, ungdom, kultur 4,2 23 175 22 231 0 Komplettering av skatteinkomsten 3,4 349 513 338 180 0 0 Kompensation f. kap. o. samf. skatt -57,4 12 768 29 989 0 0 Kompensation för utökat förv.ink. avd. 0,2 76 513 76 344 0 Finansieringsstöd enligt prövning 0,0 0 0 450 000 295 434 Justeringsbelopp 0,0 0 0 0 0 5,4 1 534 928 1 455 920 1 418 260 1 230 306 Landskapsandelar, /invånare 6,6 3 465 3 250 3 201 2 746 Finansiella intäkter och kostnader Avvikelse % Bokslut Bokslut fr. budget 2008 2009 2008 2007 2006 Räntor på depositioner 0,0 650 650 6 781 1 059 Övriga finansiella inkomster 0 0 870 730 Räntekostnader på inhemska skulder -7,4-60 800-56 600-61 227-40 181 Övriga finansieringsutgifter 0 0-697 -29 Dröjsmålsräntor och förhöjningar 0 0 0 0 Realiseringsförluster 0 0 0 0 Netto -7,5-60 150-55 950-54 273-38 421 Fin. intäkter o. kostnader, /invånare -8,7-136 -125-123 -86 Avskrivningar och nedskrivningar Avvikelse % Bokslut Bokslut fr. budget 2008 2009 2008 2007 2006 Avskrivningar enligt plan -2,5 102 009 104 627 116 391 120 636 Nedskrivningar 0 0 0 20 875 Netto -2,5 102 009 104 627 116 391 141 512 Avskrivningar, /invånare -1,4 230 234 263 316 Avser avskrivningar på anläggningstillgångar enligt plan. Anläggningstillgångarna omvärderades i bokslutet för år 1999 och avskrivningarna har skett i enlighet med av fullmäktige 21.3.2000 antagna regler. Avskrivningen på vatten och avlopp ändrades från restvärdesavskrivning till linjär avskrivning på 40 år genom fullmäktigebeslut av den 27 april 2005. 14

DRIFTSEKONOMIDELEN KOSTNADER FÖR UPPGIFTSOMRÅDENA SAMMANLAGT Driftsbudgeten sammanlagt 2009 2008 Bokslut 2007 +/- % Externa utgifter 9 % 2 582 212 2 374 792 2 188 241 Externa inkomster -4 % 207 302 214 887 237 460 Netto externa 10 % 2 374 910 2 159 905 1 950 780 Interna utgifter 660 129 465 303 535 864 Interna inkomster 558 116 360 676 416 603 Externa + interna utg. totalt 14 % 3 242 341 2 840 095 2 724 105 Externa + interna ink. totalt 33 % 765 418 575 563 654 063 Netto totalt 9 % 2 476 923 2 264 532 2 070 041 Netto totalt per invånare 5 591 5 112 4 673 Netto externa per invånare 5 361 4 876 4 404 Kommunfullmäktige beviljade ( 91/18.12.2008) tilläggsanslag för socialnämnden om 89.900,00 euro för år 2008, vilket gör den relativa kostnadsökningen från 2008 till 2009 års budget till 4,7 % istället för 8,7 % (externa kostnader för egentlig verksamhet totalt 2.464.692 istället för 2.374.792 euro). Tilläggsanslagen fördelas enligt 73.415,00 euro för allmän social förvaltning och 16.485,00 euro för hemservice och äldreomsorg. Därutöver har socialnämnden ( 70/23.10.2008) utöver uppgifter som framgår i detta dokument själva godkänt interna överföringar om 28.000,00 euro för att tillgodose behovet av service inom specialomsorgen. UPPGIFTSOMRÅDEN KOMMUNLEDNING 1 001 Kommunledning 2009 2008 Bokslut 2007 +/- % Externa utgifter 8 % 208 948 193 080 191 410 Externa inkomster 4000 % 4 100 100 7 128 Netto externa 6 % 204 848 192 980 184 282 Interna utgifter 12 235 12 592 11 241 Interna inkomster 171 870 0 132 490 Externa + interna utg. totalt 8 % 221 183 205 672 202 651 Externa + interna ink. totalt 175870 % 175 970 100 139 618 Netto totalt -78 % 45 213 205 572 63 033 Netto totalt per invånare 102 464 142 Netto externa per invånare 462 436 416 15

Motiveringar till budgeten Kommunledningens budget ökar en del i jämförelse med föregående år. Detta beror delvis på att det hålls Europaparlamentsval och att det ges utrymme för ett mindre näringslivsprojekt i form av försäljning av annonsplats på kommunens orienteringstavlor. Vidare ökar lönekostnaderna något, liksom kostnaden för ADB-tjänster och nödvändiga inköp av nya datorer till kommunkansliet samt höjd kommunandel till Ålands kommunförbund (från 5.500 år 2008 till 7.000 euro 2009) etcetera. Att lönekostnaderna ökar mer än vad budgetdirektiven för år 2009 tillåter, i förhållande till de för år 2008 budgeterade lönerna, beror på att lönejusteringarna under år 2008 blev högre än vad som budgeterats för. Den ökade kostnaden för ADB-tjänster härrör till det IT-avtal som ingicks med JustIT vid ingången av år 2008, och som inte budgeterats tillräckligt för under år 2008. Upptagandet av budgetmedel för inköp av någon eller ett par nya datorer härrör i det upplevda behovet av ny maskinvara. Kommunledningen utgörs av kommunfullmäktige, kommunstyrelse, kommundirektör och kommunkansli. Uppgiftsområdet omfattar huvudområdena allmän förvaltning, samhällsplanering, rättsväsende och säkerhet samt näringsliv. Kommundirektören och kommunkansliet förbereder ärendena inför styrelse och fullmäktige. Kommunkansliet stöder och koordinerar övriga förvaltningsfunktioner. Till allmän förvaltning hör resultatenheterna val, revision, kommunfullmäktige, kommunstyrelse, kommunkansli, beskattning och övrig allmän förvaltning. Hit hänförs även försäkringsutgifter, utgifter för företagshälsovård, personalrekreation, stipendium för eftergymnasiala studier, samt understöd till samfund och representation. Till rättsväsende och säkerhet räknas resultatenheterna konsumentrådgivning och förmyndarverksamhet. Samhällsplanering utgör en resultatenhet, liksom näringsliv. Kommunledningens huvudsakliga fokus ligger på att få ekonomin i balans. För att detta ska vara möjligt arbetar man aktivt för att främja möjligheterna att bo och verka i Geta. En ökad inflyttning skall nås genom en attraktiv miljö för bosättning och företagande. Kommunledningen strävar efter en fortgående utveckling av kommunens organisation och verksamhetsformer för att åstadkomma en så effektiv förvaltning som möjligt, och en förvaltning som snabbt kan anpassa sig till förändrade behov och krav. Geta kommun ska i all verksamhet beakta sparsamhet med naturresurserna, kretsloppsfrågor och att en ekologiskt hållbar utveckling främjas. Kommunen avser också att främja lokal produktion och handel med varor och tjänster. Verksamhetsmål år 2009 och framåt skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar ekonomi uppdatera kommunens styrdokument skapa förbättrade förutsättningar för bostadsbyggande, inflyttning och företagande uppmuntra till och stimulera det lokala företagandet tillförsäkra en tillfredsställande vattenförsörjning i det kommunala vattennätet och fortsätta utbyggnaden av detsamma utveckla informationen och marknadsföringen utåt utveckla, effektivisera och vid behov utöka de mellankommunala samarbetena utveckla alternativ till somliga tjänster som idag köps från olika kommunalförbund mer effektivt nyttja kommunens befintliga fastigheter och lokaler minska energiförbrukningen, främst rörande uppvärmning 16

Åtgärder år 2009 upprätta en omfattande finansiell och organisatorisk åtgärdsplan allmän sparsamhet och översyn av utgifterna samt av avgiftssystem och -nivåer upprättande av upphandlingsdirektiv följa upp förändringarna i landskapsandelssystemet och vid behov föreslå åtgärder som rättar till eventuella snedvridningar i systemet. uppdatera och fastställa behövliga styrdokument kommunöversikten slutbehandlas kommunen understöder privata initiativ till byggnadsplanering för fast bosättning kommunen fungerar som kontaktorgan mellan säljare och köpare av markområden planeringen av Vestergeta centrum färdigställs upprätthålla dialog med på orten verkande företag och föreningar turist-/orienteringskartorna uppdateras, annonsplatser säljs/hyrs ut ansluta kommunen till Ålands vatten Ab synlighet och engagemang i samband med Getadagen och andra evenemang kursverksamhet (Medis -> annat?) avfallshantering (MISE -> annat?) renovering och behovsanpassning av daghemmet Kotten arbete för försäljning av elevplatser vid Geta skola utbyggnad av äldreboendet Hemgården färdigställs se över i kommunen befintliga bryggor och badplatser utreda möjligheterna att få stöd för konkreta investeringar som leder till driftsinbesparingar, såsom byte av värmesystem förbättra arkiveringen av handlingar och se över rutinerna vid ärendehanteringen Uppföljning totalbudgeten följas upp i kommunstyrelsen minst kvartalsvis minst två ledningsgruppsmöten hållas enkätundersökning riktad till sommar- och permanentboende i Geta (publiceras i Getabladets sommarnummer) skriftliga rapporter avläggas från arbetsgrupper och kommittéer statistik och nyckeltal upprättas och jämförs över tid och med andra kommuner Ekonomiplan åren 2010-2011 förbättra kommunens strukturella förutsättningar för en god helhetsekonomi utveckla samarbetet med andra kommuner öka inflyttningen till kommunen, mål 450 invånare år 2011. utveckla markplaneringen som helhet. utvärdera och uppdatera eller byta ut det nuvarande ekonomisystemet (Abilita). kommunkansliets bemanning och personalstruktur ses över genomföra eller delta i EU-projektverksamhet se över, presentera förslag till och arbeta för den till kommunen anslutande infrastrukturen i form av vägförbindelser, kollektivtrafik, farleder och bryggor. Kommunkansliets bemanning år 2009 Personal 2009 2008 Bokslut 2007 Kommundirektör 1,00 1,00 1,00 Ekonomisekreterare 0,60 0,60 1,00 Byråsekreterare 0,60 0,60 0,60 2,20 2,20 2,60 Kommunaltekniken, som tom år 2008 köpts in genom samarbete med Finströms kommun, har i slutet av år 2008 lagts ut på tidsbegränsat entreprenadavtal tom 31.12.2009. Lösningen följs upp och utvärderas. En större städdimensionering genomförs under år 2009 och den allmänna personalstrukturen ses över. 17

SOCIALNÄMNDEN Socialnämnden handhar uppgiftsområdena allmän social verksamhet samt hemservice och äldreomsorg. ALLMÄN SOCIAL VERKSAMHET 1 002 Allmän social förvaltning 2009 2008 Bokslut 2007 +/- % Externa utgifter 36 % 485 146 355 696 320 806 Externa inkomster -86 % 2 200 15 700 14 203 Netto externa 42 % 482 946 339 996 306 603 Interna utgifter 11 564 0 8 978 Interna inkomster 0 0 0 Externa + interna utg. totalt 40 % 496 710 355 696 329 784 Externa + interna ink. totalt -86 % 2 200 15 700 14 203 Netto totalt 45 % 494 510 339 996 315 581 Netto totalt per invånare 1 116 767 712 Netto externa per invånare 1 090 767 692 Kommunfullmäktige beviljade ( 91/18.12.2008) tilläggsanslag för socialnämnden om 89.900,00 euro för år 2008, vilket gör den relativa kostnadsökningen från 2008 till 2009 års budget till 4,7 % istället för 8,7 % (externa kostnader för egentlig verksamhet totalt 2.464.692 istället för 2.374.792 euro). Tilläggsanslagen fördelas enligt 73.415,00 euro för allmän social förvaltning och 16.485,00 euro för hemservice och äldreomsorg. Därutöver har socialnämnden ( 70/23.10.2008) utöver uppgifter som framgår i detta dokument själva godkänt interna överföringar om 28.000,00 euro för att tillgodose behovet av service inom specialomsorgen. Allmän social verksamhet omfattar resultatenheterna socialnämnden och kansliet, individ- och familjeomsorg, handikappservice, specialomsorgen, missbrukarvård och övrig socialvård. Verksamhetsmål Det centrala målet är att kommuninvånarna skall ha tillgång till likvärdig och trygg socialvård. Vid givande av socialvård bör klientens egen åsikt beaktas och självbestämmanderätt respekteras i enlighet med lagen om klientens ställning och rättigheter Att tillförsäkra god personalkompetens inom alla yrkesgrupper i den sociala förvaltningen. Att utveckla samarbetet med andra kommuner. Att beakta konsekvenserna av en ny barnskyddslagstiftning och barnskyddsjouren. Att anpassa närståendestödet efter ny lagstiftning inom området. Åtgärder Att fortsätta samarbeta med skolor och daghem, ÅHS, polis, frivilliga organisationer och kommunalförbund Att uppmuntra personalen till kursdeltagande och skapa möjligheter till handledning. Att fortsätta samarbete mellan kommunerna, t.ex i form av tjänstemannaträffar. Att skapa förutsättning för att anpassa verksamheten till ny lagstiftning. 18

Socialnämnden och kansliet Ekonomi Anslaget är 59.797,60, vilket utgör en ökning med 8.254,81 från 2007 års bokslut. en för år 2008 utgör 57.056,00. Orsaken till ökningen är att samarbetsersättningen beräknas öka något till följd av avtalsenliga lönejusteringar. Socialnämndens förvaltning handhas av det gemensamma socialkansliets personal, som består av en socialchef och två socialarbetare, av vilka en är anställd på 85 %. Alla tre arbetar med uppgifter inom socialvården i Geta enligt sitt ansvarsområde. Kommunen erlägger en samarbetsersättning, som baseras på fördelningsprincipen i samarbetsavtalet. I anslaget ingår även socialnämndens arvoden. Verksamhetsmål Målsättningen är att ge en god service till kommuninvånarna i Geta. Målsättningen är att även förbättra informationen om den sociala verksamheten och sociala förmåner. Åtgärder Att ge regelbunden information i kommunbladet och på kommunens hemsidor. Uppföljning Utvärdering sker med stöd av statistiska uppgifter till ÅSUB och Stakes. Individ- och familjeomsorg Ekonomi Anslaget är totalt 49.530,00 i kostnader. Anslaget för socialt arbete är från och med år 2008 uppdelat på två konton, socialt arbete och barnskydd. Dessutom ingår underhållsstödet. Bokslutet för år 2007 är 62.872,00 och budgeten för år 2008 är 52.084,00. Minskningen av kostnader består i minskat behov av barnskyddstjänster. anslaget beaktar konsekvenserna av en ny barnskyddslagstiftning samt ger beredskap att delta i barnskyddsjouren. Resultatenheten Individ- och familjeomsorg omfattar familjerådgivning, Tallbackens barnoch mödrahem, vård i familjehem, förebyggande arbete bland barn och ungdomar inklusive fältarverksamheten samt övriga öppenvårdsåtgärder inom barnskyddet. Dessutom ingår underhållsstödet. Verksamhetsmål I enlighet med barnskyddslagen bör kommunen vidta åtgärder för tryggande av barns och ungas uppväxt genom förebyggande barnskyddsåtgärder samt öppenvård i överenskommelse med familjen. Ibland kan placering utanför hemmet vara en nödvändig åtgärd. Åtgärder För att ge stöd till familjer i förebyggande syfte anlitas stödpersoner. För att kunna erbjuda lagstadgad familjerådgivning köps tjänster från Folkhälsans familjerådgivning. Kommunen deltar i bekostandet av fältarverksamheten enligt befolkningsantal. För akuta placeringar på Tallbacken finns ett litet anslag. Ekonomisk beredskap finns för att kunna köpa t.ex. juridisk experthjälp för skötsel av barnskyddsärenden. 19

Underhållsstöd Underhållsstödet har indexjusterats den 01.01.2007 och utgör nu 129,91 euro/månad. Under hösten 2009 kommer, genom en blankettlag, denna serviceform att överföras till Folkpensionsanstalten (FPA). Underhållsstödet har dock budgeterats för hela året, då man i dagsläget inte vet när ny lagstiftning träder i kraft. Två barn beräknas ha rätt till underhållsstöd tillsvidare. Uppföljning Uppföljning av barnskyddsärenden sker genom regelbunden uppdatering av individuella vårdplaner, genom t.ex hembesök och nätverksmöten och samarbete med andra myndigheter. Nyckeltal Barnskydd 2009 2008-2007 30.06 Antal vårddygn, Tallbacken 0 0 0 Antal klienter inom barnskyddet - familjevård 2 3 3 - institutionsvård 0 0 0 - stödåtgärder inom 3 2 1 öppenvården - eftervård 1 0 0 Familjerådgivning 2009 2008 2007 Kostnad/besök ( ) 91,88 86,27 77,85 Antal besök 26 26 26 Handikappservice Ekonomi Anslaget är 49.880,00, vilket utgör en minskning från 2008 års budget på 58.380,00. Bokslutet för år 2007 är 47.888,56. Orsaken till minskningen är huvudsakligen att anslaget för köp av tjänster på Fixtjänst har minskats med 9.000,00 euro. Handikappservice regleras i lagen och förordningen om service och stöd på grund av handikapp. Klienterna har subjektiv rätt till vissa stödformer, andra stöd är behovsprövade. Verksamhetsmål Målsättningen är att kommunens invånare ska erhålla de stöd som man är berättigad till för att uppfylla lagens syfte. Syftet är att främja de handikappades förutsättningar att leva och vara verksamma som jämbördiga medlemmar av samhället samt att förebygga och undanröja olägenheter och hinder som handikappet medför. Enligt handikapprådet är målsättningen att engagera kommunerna i arbetet med att skapa ett samhälle med lika möjligheter för funktionshindrade samt fokusera på service till funktionshindrade. Åtgärder Att bistå med olika stödformer, t ex personliga hjälpare, tolktjänst, ändringsarbeten i bostaden, färdtjänst och serviceboende. Uppföljning Uppföljning görs genom regelbunden budgetuppföljning och kontakt med klienterna. 20