Geta kommuns budget 2012 och ekonomiplan GETA KOMMUN B U D G E T Fastställd i kommunfullmäktige

Transkript

1 GETA KOMMUN B U D G E T Fastställd i kommunfullmäktige

2 GETA KOMMUNS BUDGET FÖR ÅR 2012 OCH EKONOMIPLAN FÖR ÅREN EKONOMISK ÖVERSIKT 3 EKONOMISK ÖVERSIKT FÖR DEN KOMMUNALA SEKTORN 3 GETA KOMMUNS SITUATION 4 2. BUDGETERINGS- OCH BOKFÖRINGSREGLER STADGANDEN OM BUDGET BUDGETENS STRUKTUR OCH UPPGIFTER RESULTATRÄKNINGSDELEN DRIFTSEKONOMIDELEN FINANSIERINGSDELEN INVESTERINGSDELEN 7 3. BUDGETEN BUDGETENS BINDANDE NIVÅER DISPOSITIONSPLANER ÄNDRING AV BUDGETEN 8 RESULTATRÄKNINGSDELEN 9 DRIFTSEKONOMIDELEN 12 KOSTNADER FÖR UPPGIFTSOMRÅDEN SAMMANLAGT 12 UPPGIFTSOMRÅDEN 14 KOMMUNLEDNING 14 ALLMÄN SOCIAL VERKSAMHET 16 HEMSERVICE OCH ÄLDREOMSORG 22 BARNOMSORG 26 UNDERVISNINGSVERKSAMHET 29 BIBLIOTEK OCH KULTUR 32 BYGGNADSTILLSYN OCH KANSLI 34 BYGGNADER OCH ANLÄGGNINGAR 36 TRAFIKLEDER OCH ALLMÄNNA OMRÅDEN 38 VATTEN OCH AVLOPP 39 AVFALLSHANTERING 40 BRAND- OCH RÄDDNINGSNÄMNDEN 42 LANTBRUKSNÄMNDEN 44 FINANSIERINGSDELEN 46 INVESTERINGSDELEN 47 EKONOMIPLANEDELEN 48 BALANSRÄKNINGSDELEN, AVSKRIVNINGAR 50 2

3 1. EKONOMISK ÖVERSIKT EKONOMISK ÖVERSIKT FÖR DEN KOMMUNALA SEKTORN Ålands statistik- och utredningsbyrå (Åsub) gör två gånger per år en ekonomisk översikt för den kommunala sektorn på uppdrag av Ålands kommunförbund. Rapportens huvudsakliga syfte är att förse de åländska kommunerna med aktuellt ekonomiskt underlag för en bedömning av framtidsutsikterna med särskild hänsyn till de behov som framkommer i anslutning till budgetprocessen. Här följer en sammanfattning av Åsubs översikt per oktober 2011: Volymnedgången inom den åländska ekonomin efter den internationella finanskrisen beräknas ha varit i samma storleksordning som nedgången i början av 1990-talet. Enligt ÅSUBs preliminära kalkyler beräknas BNP-tillväxten ha stannat på runt 0,2 procent för 2010 och enligt våra prognosantaganden för i år stannar utvecklingen på en noll-tillväxt även Orsaken till den svaga tillväxten är, förutom den allmänna lågkonjunkturen, höga oljepriser och hög inflation som kringskär den reella tillväxten. Oljepriserna drar ner lönsamheten i den volymmässigt viktiga transportsektorn och driver därtill upp inflationen, vilket betyder att de höga bränslepriserna drabbar tillväxten inom ekonomin två vägar. Efter två år med stigande arbetslöshetsgrad började arbetslösheten sjunka i slutet av förra året. För i år beräknas den genomsnittliga arbetslösheten sjunka till 2,8 procent jämfört med 3,1 procent för De lediga platserna ökar nu åter efter att ha minskat väsentligt i spåren av finanskrisen. Förvärvsinkomstsumman, som ligger till grund för prognoserna av kommunalskatten, förväntas öka med 3,7 procent i genomsnitt både innevarande år och nästa. Sparåtgärderna inom den offentliga sektorn har bromsat tillväxten såväl för 2010 som för Nettoinflyttningen beräknas även i år vara relativt stor. Enligt kommunernas budgeter för år 2011 förväntas nettodriftskostnaderna i år öka med 4 procent och årsbidraget förväntas fortsättningsvis minska, med runt en fjärdedel. Elva av kommunerna budgeterar ett positivt resultat för räkenskapsperioden och fem ett negativt resultat. Upplåningen fortsätter enligt budgeterna att växa. Med kommunernas skattefinansiering menas kommunernas skatteinkomster och landskapsandelar sammantaget. I år bedöms skattefinansieringen öka med 2,4 procent eller cirka 3,1 miljoner euro. Skatteinkomsterna beräknas öka med knappt 2,2 miljoner euro och landskapsandelarna med cirka 0,9 miljoner euro. Förvärvsinkomstskatterna beräknas öka med 2,8 procent och fastighetsskatterna med över 4 procent, medan utvecklingen av samfundsskatterna beräknas vara svag som ett resultat av de många osäkerhetsfaktorerna inom ekonomin. Prognoserna inför nästa år visar sammantaget på en låg tillväxt på 0,8 procent eller 1,0 miljon euro i den samlade skattefinansieringen. Landskapsandelarna ökar stabilt med över 1,3 miljoner euro och där är det särskilt andelarna för den sociala sektorn som växer. Kostnaderna för bland annat barnskyddet och missbrukarvården har ökat snabbt. När det gäller förvärvsinkomstskatterna, som bara ökar med 1,7 procent, är det framför allt skattelindringarna för de lägre inkomstgrupperna i form av större grundavdrag och utökat arbetsinkomstavdrag som bromsar tillväxten trots att Åland har hög inflyttning och ett bra sysselsättningsläge. Även samfundsskatternas svaga utveckling med en prognos på -1,7 miljoner euro förklaras i sin helhet av statliga beslut. Dels sjunker kommunsektorns andel av skatterna med 5 procentenheter, dels sänks hela bolagsskatten från 26 till 25 procent, vilket innebär att kommunernas inkomster från den skattekällan minskar trots att företagens inkomster enligt prognosen kommer att öka en aning. Den egentliga återhämtningen vad gäller företagens vinstutveckling tror vi dock att inträffar först därpå följande år. 3

4 GETA KOMMUNS SITUATION För andra året i rad kan Geta kommun ta till behandling ett budgetförslag med överskott och ett årsresultat motsvarande behovet för att kunna finansiera verksamheten. Trots sänkta skatter täcker årsbidraget med råge avskrivningarna och ger utrymme för nyinvesteringar. År 2012 innebär enligt budget att kommunen i flertalet ekonomiska avseenden uppnår målsättningen att ligga kring genomsnittet för de åländska landskommunerna. Detta låter sig göras mycket tack vare de senaste årens positiva befolkningsutveckling och extra amorteringar som utförts det gångna året. Likviditeten är dock fortsatt svag vid budgetårets såväl ingång som utgång. Geta kommun har under år 2011 amorterat bort sin tidigare överstora skuldbörda och har en kraftigt stärkt och nu god soliditet. I budget för år 2012 är investeringarna tämligen omfattande, och gör att nya likvida medel ej kan byggas upp. Enligt budget ska inga nya långfristiga lån behöva upptas, men kortfristigt främmande kapital i form av checkkrediter kan behöva nyttjas. Utrymmet för fortsatta investeringar är därefter litet. Fokus läggs på attraktivitetshöjande och långsiktigt driftskostnadsbesparande åtgärder. Geta kommuns ekonomi är i begränsad utsträckning avhängig konjunktursvängningar och samhällsekonomisk situation i omvärlden. Kommunens ekonomiska situation kan istället kopplas till en befolkningsstruktur präglad av en under det förra seklet successivt minskande och åldrande befolkning, samt en näringsstruktur som alltjämt domineras av primärnäringar och småföretagande. Detta medför stora kostnader inom socialväsendet kombinerat med en svag skattebas och omfattande avdrag i beskattningen för kommunen. Det nya landskapandelssystemets gynnsamma effekter förtas till stor del av det omfattande skattebortfallet till följd av de av riksdagen sedan år 2009 införda nya, utökade och förändrade skatteavdragen, som kompenseras i Finland men inte på Åland. Dessa avdrag innebär kraftigt minskade skatteintäkter för kommuner med stor andel pensionärer och låginkomsttagare. Geta kommun drabbas därmed sannolikt hårdast i hela Finland. Även den senaste tidens utflaggningar av åländska fartyg samt landskapsregeringens beslut att inte indexjustera landskapsandelarna har drabbat Geta kommun oproportionerligt hårt. Ifall sedan även kompensationerna för åländska skatteavdrag slopas i enlighet med landskapets liggande budgetförslag, så drabbar även detta Geta hårdast av alla kommuner på hela Åland, då Geta har den svagaste skattekraften, de mest omfattande avdragen i beskattningen och den i särklass lägsta effektiva skattegraden efter de avdrag som görs. Sedan år 2008 har Geta kommun för första gången haft en ihållande positiv befolkningsutveckling, med en nettoökning från 443 till 483 invånare (per sep 2011) - det vill säga 40 personer (9 %). Intresset för att bo och verka i Geta ökar, och ett relativt stort antal byggnadsprojekt har färdigställts och inletts. I planen avsätts mer mark för bostadsbyggande. Även inom näringslivet rör det på sig. Egen- och småföretagandet är bland Ålands högsta per invånare och exempel finns på expansiva företag med omfattande satsningar inom kommunen. I det liggande budgetförslaget är de sammanlagda verksamhetskostnaderna en procent och verksamhetsintäkterna 1,5 procent större jämfört med budgeten för år Trots en fastställd sänkning av inkomstskatten från 17,75 till 17,50 procent (-0,25 %-enh) beräknas de totala skatteintäkterna öka med drygt fem procent, medan landskapsandelarna ökar med knappt två procent jämfört med budget för år erade skatteintäkter och landskapsandelar anges utgående från erhållna kalkyler från skattemyndigheter, Åsub med flera i november 2011, beaktat minskade intäkter till följd av sänkt inkomstskatt. Med en fortsatt ökande befolkning och stort intresse för boende och verksamhet i kommunen är förutsättningarna goda och kommunen står väl rustad för framtiden, och kan nu alltså för andra året i rad tid budgetera för ett positivt årsresultat. Kommundirektör Erik Brunström,

5 2. BUDGETERINGS- OCH BOKFÖRINGSREGLER 2.1 STADGANDEN OM BUDGET Kommunerna följer fr.o.m i tillämpliga delar den privata sektorns bokföringslag. Handels- och industriministeriets bokföringsnämnds kommunsektions anvisningar har följts vid uppgörande av budgeten. en för 2012 har uppgjorts enligt bestämmelserna i kommunallagens 10 kapitel 64 : Kommunen skall varje år upprätta en budget för nästa kalenderår. Förslaget till budget skall upprättas av styrelsen och överlämnas till fullmäktige före utgången av november månad. Fullmäktige skall anta budgeten före utgången av året. en skall innehålla målen för kommunens verksamhet och ekonomi samt föreslagna ändringar i verksamheten och skall göras upp så att förutsättningarna för skötseln av kommunens uppgifter tryggas. Av budgeten skall framgå de anslag och beräknade inkomster som verksamhetsmålen förutsätter samt hur finansieringsbehoven skall täckas. Anslag och beräknade inkomster kan tas in till brutto- eller nettobelopp. en skall bestå av en driftsekonomi- och resultaträkningsdel samt en investerings- och finansieringsdel. en skall iakttas i kommunens verksamhet och hushållning. Beslut om ändringar i budgeten fattas av fullmäktige. Viktiga bestämmelser finns även i kommunens förvaltningsstadga: 96 ens förverkligande Kommunfullmäktige godkänner i budgeten verksamhetsmål, anslag och beräknade inkomster för de enskilda organens uppgifter och projekt. Kommunstyrelsen, nämnder och direktioner godkänner dispositionsplaner som grundar sig på budgeten. Dessa organ kan överföra rätten att godkänna dispositionsplaner på underlydande tjänstemän. Kommunstyrelsen utfärdar vid behov verkställighetsdirektiv. Nämnd kan också utfärda dylika direktiv till nämnden underlydande förvaltning. 97 Ändringar i budgeten Eventuella ändringar i budgeten skall föreläggas kommunfullmäktige under budgetåret. Efter budgetåret kan ändringar i budgeten behandlas endast i undantagsfall. Efter det att bokslutet har undertecknats kan förslag till ändringar i budgeten inte föreläggas kommunfullmäktige. Vid förslag till ändringar i anslagen bör det organ som äskar om ändringar utreda vilken verkan ändringar får på målen för verksamheten och på de beräknade inkomsterna. Likaså måste man, innan ändringar görs i målen för verksamheten eller i de beräknade inkomsterna, utreda ändringarnas inverkan på anslagen. Målen styr anslagens användningsändamål, kvantiteten eller kvaliteten hos de tjänster som skall produceras eller anger den riktning i vilken verksamheten skall utvecklas. Verksamhetsmålen kan uppdelas på Kvantitet - stycketal, vikt, mått m.m. Kvalitet - förbättrande av varans och tjänstens kvalitet, helhetskvalitet Effektivitet - euro/prestation Dessa kan vara bindande eller enbart som motivering. Fullmäktige fastställer vilka mål som är bindande. 5

6 2.2 BUDGETENS STRUKTUR OCH UPPGIFTER ens struktur år 2012 är densamma som för år I kommunens budget för år 2012 anges både externa och interna utgifter och inkomster. Internt är det främst kostnaderna för fastighetsskötseln, matservicen och interna hyror som fördelats. Kommunallagen förutsätter inte någon formell balansering av inkomsterna och utgifterna på årsnivå, det vill säga att kommunerna skall sträva efter att årligen uppvisa nollresultat. Räkenskapsperiodens resultat enligt budgeten kan visa över- eller underskott. I verksamhetsberättelsen eller i samband med att den föreläggs fullmäktige skall kommunstyrelsen föreslå åtgärder som gäller disponeringen av räkenskapsperiodens resultat samt balanseringen av ekonomin. 2.3 RESULTATRÄKNINGSDELEN Resultaträkningsdelen visar hur väl inkomstfinansieringen räcker till för att täcka de utgifter, räntor och övriga finansiella utgifter som den kommunala servicen medför samt de planenliga avskrivningar som egendomens förslitning förutsätter. Mellanresultat i resultaträkningen Verksamhetsbidrag Verksamhetsbidraget anger hur mycket av driftsekonomins kostnader som skall täckas med skatteintäkter och landskapsandelar. Årsbidrag Årsbidraget, som är den viktigaste posten, är ett mellanresultat som beskriver kommunens totala inkomstfinansiering. Av årsbidraget framgår huruvida kommunens inkomstfinansiering räcker till för att täcka kostnaderna för produktionsfaktorer med lång verkningstid, dvs. avskrivningarna på anläggningstillgångar. Före årsbidraget anges intäkter och kostnader för den regelbundna verksamheten. Genom att de extraordinära posterna och avskrivningarna placerats efter årsbidraget garanteras att årsbidraget för olika år och olika kommuner är jämförbart. I en kommun där ekonomin är i balans täcker årsbidraget avskrivningarna enligt plan. Avskrivningarna enligt plan bör motsvara det genomsnittliga årliga behovet av reinvesteringar. Ett årsbidrag som täcker reinvesteringarna innebär att kommunen inte behöver skuldsätta sig, realisera anläggningstillgångar eller minska sitt rörelsekapital för att hålla produktionsmedlen funktionsdugliga. Årets resultat och överskott/underskott Årets resultat visar verksamhetens resultat när även extraordinära poster och avskrivningar beaktats och överskott/underskott när även bokslutsdispositionerna (bl.a. ändringar i reserveringar och fonder) medtagits. 2.4 DRIFTSEKONOMIDELEN Geta kommuns driftsekonomidel består av 13 uppgiftsområden enligt följande: Kommunledning Allmän social verksamhet Hemservice och äldreomsorg Barnomsorg Undervisningsverksamhet Bibliotek och kulturaktiviteter 6

7 Byggnadstillsyn (gemensam nämnd med Finström) Byggnader och anläggningar Vatten och avlopp Avfallshantering Trafikleder och allmänna områden Brand- och räddningsnämnden, gemensam för Ålands landskommuner Lantbruksnämnden, gemensam för Norra Åland Kommunens verksamhet styrs genom de planer som ingår i driftsekonomidelen. I budgetens driftsekonomidel ställer fullmäktige upp målet för verksamheten samt anvisar ifrågavarande organ de anslag och beräknade inkomster som behövs för skötseln av uppgiften eller uppgifterna. Kommunen definierar själv de uppgiftshelheter för vilka fullmäktige ställer upp verksamhetsmål och godkänner anslag och beräknade inkomster. 2.5 FINANSIERINGSDELEN Finansieringskalkylen utgör en central del av kommunernas budget och bokslut. Med hjälp av den samlas internt tillförda medel, investeringar och andra kapitalutgifter samt kapitalfinansiering i en enda kalkyl. Finansieringen av verksamheten presenteras i budgetens finansieringsdel, som skall ingå i kommunens budget vid sidan av resultaträknings-, driftsekonomi- och investeringsdelarna. 2.6 INVESTERINGSDELEN Kostnadskalkylen anger projektets totala beräknade, återstående investeringskostnad, oberoende av hur denna kostnad fördelas över olika år. Om förverkligandet av ett projekt eller en del av ett projekt försenas jämfört med den tidtabell som man har räknat med i budgeten, skall anslagen för denna investering periodiseras om. Kommunen kan reservera medel för kommande investeringar genom att göra en investeringsreservering av räkenskapsperiodens överskott. Användningen av en investeringsreservering eller -fond för finansieringen av ett projekt eller en projektgrupp skall framgå separat i en bindande motivering. Däremot kan kommunen inte reservera medel för pågående eller kommande investeringar genom att omvandla outnyttjade anslag till reservationsanslag. Gränsen mellan investeringar och driftsanskaffningar Gränsen för småanskaffningar för år 2012 är euro, vilket utgör gränsen mellan driftsekonomidelen och investeringsdelen. Här finns även undantag från regeln till exempel ifall man anskaffar en särskild grupp inventarier i vilken olika inventarier ingår, var för sig till mindre belopp, men deras sammanräknade anskaffningsvärde överstiger gränsvärdet. I dylika fall kan totalanskaffningen räknas ihop och budgeteras i klump under investeringsdelen. Att märka är att till exempel årsunderhåll inte skall aktiveras trots att beloppet klart kan överstiga gränsen för småanskaffning, medan en ombyggnads- eller grundförbättringsutgift som överstiger gränsvärdet är en investering. OBS: För år 2012 är samtliga investeringar bundna till kommunstyrelsenivå, vilket innebär att varje enskilt projekt måste få styrelsens godkännande innan det påbörjas. I projektplanen skall ingå sammanlagda kostnader och inkomster, tidsplan, inverkan på framtida drift och på personalbehov samt redogörelse för eventuell specialfinansiering i form av landskapsstöd, anslutningsavgifter, extern delfinansiering eller lån etcetera. 7

8 3. BUDGETEN BUDGETENS BINDANDE NIVÅER Driftsekonomidelen I driftsekonomidelen finns som tidigare den löpande verksamhetens kostnader, intäkter och nettobelopp angivna. Anslagen och de beräknade intäkterna (exkl. interna poster) per uppgiftsområde föreslås för år 2012 vara bindande gentemot kommunfullmäktige till nettobelopp. Givna mål anses som riktgivande om fullmäktige inte beslutat annat. Kommunfullmäktige beslutar således skilt vilka mål som är bindande. Investeringsdelen Bindningsnivån inför kommunfullmäktige gäller såväl de beräknade inkomsterna som utgifterna per projekt. Resultaträkningsdelen Följande poster är bindande till nettobelopp: Skatteintäkter Landskapsandelar för driften Ränte- och övriga finansiella intäkter och kostnader Extraordinära intäkter och kostnader Finansieringsdelen Anslaget för ökning eller minskning av långfristiga lån är bindande. 3.2 DISPOSITIONSPLANER Sedan fullmäktige godkänt budgeten, förser kommunstyrelsen den med verkställighetsdirektiv och ger den till nämnderna och övriga enheter som skall följa den. Härefter fastställer kommunstyrelsen eller ifrågavarande nämnd en dispositionsplan, genom vilken den preliminära dispositionsplanen justeras till att motsvara fullmäktigebesluten. Samtidigt fattar organet sina egna beslut om hur uppgifterna skall utföras och anslagen användas. Utgående från de mål som fullmäktige godkänt ställer organet i dispositionsplanen upp exaktare mål. 3.3 ÄNDRING AV BUDGETEN Om ändring i budgeten beslutar fullmäktige. Rätten och skyldigheten att föreslå ändringar i budgeten gäller på samma sätt både anslagen och målsättningarna. När ett anslag höjs eller en beräknad inkomst sänks skall behovet att ändra målsättningarna för verksamheten bedömas. Bestämmelser om tilläggsbudget finns inte längre. Ändringar i budgeten skall man sträva efter att göra omedelbart under budgetåret, genast när det blir klart att en ändring är nödvändig. Om överskridningen av ett bindande anslag eller underskridningen av en beräknad inkomst väsentligt inverkar på räkenskapsperiodens resultat, skall den såsom ändring föreläggas fullmäktige för godkännande innan bokslutet överlämnas till revisorerna för granskning. Delanslagen under respektive anslag omdisponeras av kommunstyrelsen vad gäller anslaget för Kommunledning och anslagen under resultaträkningsdelen. Nämnderna har rätt att inom ramen för sina anslag omdisponera medel mellan delanslag. Såvida kommunstyrelsen eller nämnden ej annorlunda förordnat omdisponerar avdelningscheferna medlen på kontoslagsnivå. Överföring av medel mellan personalutgifter och övriga utgiftsslag avgörs dock i regel av respektive nämnd eller kommunstyrelsen. 8

9 RESULTATRÄKNINGSDELEN RESULTATRÄKNING , exklusive interna poster Egentlig verksamhet Avvikelse % Bokslut Bokslut fr. budget Externa intäkter sammanlagt 2, Externa kostnader sammanlagt 0, Verksamhetsbidrag -0, Skatteintäkter 5, Landskapsandelar 1, Återkrävd moms Ränte- och övriga finansiella intäkter -83, Ränte- och övriga finansiella kostnader 77, Årsbidrag -41, Avskrivningar 2, Försäljning av anläggningstillgångar Extraordinarie poster Räkenskapsperiodens resultat -102, Ökning/minskning av fonder Räkenskapsperiodens över-/underskott -102, NYCKELTAL Verksamhetsintäkter/Verksamhetskostnader, % 1,5 11,0 10,8 12,6 9,4 Årsbidr/Driftsink. (v.int+skatter+l-andelar), % 37,2 10,6 7,7 11,1 8,6 Avskrivningar/Driftsinkomster, % -0,4 4,7 4,7 4,4 4,5 Årsbidrag/Avskrivningar, % 37,7 224,6 163,0 251,2 189,9 Årsbidrag, /invånare 36, Invånarantal ,

10 Den egentliga verksamhetens intäkter Avvikelse % Bokslut Bokslut fr. budget Försäljningsintäkter 12, Avgiftsintäkter -4, Understöd och bidrag Hyror 1, Övriga verksamhetsintäkter , Intäkter, /invånare Den egentliga verksamhetens kostnader Avvikelse % Bokslut Bokslut fr. budget Personalkostnader Löner och arvoden 8, Lönebikostnader 10, Köp av tjänster Köpta kundtjänster -15, Köp av övriga tjänster 7, Material och förnödenheter 30, Understöd 5, Övriga verksamhetskostnader -87, , Kostnader, /invånare -2, Skatter år 2012 Inkomstskatteuttag: 17,50 %. Fastighetsskattesatserna 2012: 0,50 % allmän fastighetsskatteprocentsats 0,00 % för byggnader som används för stadigvarande boende 0,90 % för övriga bostadsbyggnader 0,00 % för allmännyttiga samfund Avvikelse % Bokslut Bokslut fr. budget Inkomstskatt 5, Samfundsskatt 7, Källskatt 0, Fastighetsskatt 8, SKATT, TOTALT 5, Skatter, /invånare 1,

11 Landskapsandelar för driften uppdaterad Avvikelse % Bokslut Bokslut fr. budget Allmänna LS-andelar 5, LS-andelar för socialvården 8, LS-andelar för undervisning -8, LS-andelar för bibliotek, ungdom, kultur 5, Komplettering av skatteinkomsten -0, Kompensation f. kap. o. samf. skatt 13, Kompensation för "åländska avdrag" 3, Särskilt understöd, justeringsbelopp 0, , Landskapsandelar, /invånare -2, Finansiella intäkter och kostnader Avvikelse % Bokslut Bokslut fr. budget Räntor på depositioner -100, Övriga finansiella inkomster Räntekostnader på inhemska skulder 77, Övriga finansieringsutgifter Dröjsmålsräntor och förhöjningar Realiseringsförluster Netto 77, Fin. intäkter o. kostnader, /invånare 77, Avskrivningar och nedskrivningar Avvikelse % Bokslut Bokslut fr. budget Avskrivningar enligt plan 2, Nedskrivningar Netto 2, Avskrivningar, /invånare -1, Avser avskrivningar på anläggningstillgångar enligt plan. Anläggningstillgångarna omvärderades i bokslutet för år 1999 och avskrivningarna har skett i enlighet med av fullmäktige antagna regler. Avskrivningen på vatten och avlopp ändrades från restvärdesavskrivning till linjär avskrivning på 40 år genom fullmäktigebeslut av den 27 april

12 DRIFTSEKONOMIDELEN KOSTNADER FÖR UPPGIFTSOMRÅDENA SAMMANLAGT Driftsbudgeten sammanlagt Bokslut /- % Externa utgifter 1 % Externa inkomster 2 % Netto externa 1 % Interna utgifter Interna inkomster Externa + interna utg. totalt 1 % Externa + interna ink. totalt 3 % Netto totalt 1 % Netto totalt per invånare Netto externa per invånare Externa driftskostnader för år Bokslut -10 Utgift Intäkt Netto Netto Netto 1 Kommunledning Allmän social verksamhet Hemservice och äldreomsorg Undervisningsverksamhet Barnomsorg Biblioteks- och kulturverksamhet Byggnadstillsyn och kansli Byggnader och anläggningar Trafikleder och allmänna områden Vatten och avlopp Avfallshantering Brand- och räddningsnämnden Lantbruksnämnden Summa driftsbudget: Motiveringar till budgeten Enligt budget för år 2012 jämförd mot budget för år 2011 ökar de externa driftsutgifterna, den egentliga verksamhetens kostnader, ytterst marginellt (1 %), medan de externa inkomsterna ökar något mer (1,5 %). Bland kostnaderna utgör löner och köptjänster den största delen inom de flesta uppgiftsområden. 12

13 Verksamhetsområden Geta kommuns driftsekonomidel består av 13 uppgiftsområden enligt följande: Kommunledning Allmän social verksamhet Hemservice och äldreomsorg Barnomsorg Undervisningsverksamhet Bibliotek och kulturaktiviteter Byggnadstillsyn (gemensam nämnd med Finström) Byggnader och anläggningar Vatten och avlopp Avfallshantering Trafikleder och allmänna områden Brand- och räddningsnämnden, gemensam för Ålands landskommuner Lantbruksnämnden, gemensam för Norra Åland Kommunens verksamhet styrs genom de planer som ingår i driftsekonomidelen, med redogörelse för respektive uppgiftsområdes för budgetåret tänkta verksamhetsmål, åtgärder, uppföljning, investeringar samt ekonomiplan. Inga radikala förändringar föreslås. 13

14 UPPGIFTSOMRÅDEN KOMMUNLEDNING Kommunledning Bokslut /- % Externa utgifter 3 % Externa inkomster 15 % Netto externa 3 % Interna utgifter Interna inkomster Externa + interna utg. totalt 3 % Externa + interna ink. totalt 2 % Netto totalt 5 % Netto totalt per invånare Netto externa per invånare Motiveringar till budgeten Kommunledningens externa driftsnetto enligt budget 2012 hålls oförändrad i jämförelse med budget för föregående år. Verksamhetsområde Kommunledningen utgörs av kommunfullmäktige, kommunstyrelse, kommundirektör och kommunkansli. Uppgiftsområdet omfattar huvudområdena allmän förvaltning, samhällsplanering, rättsväsende och säkerhet samt näringsliv. Kommundirektören och kommunkansliet förbereder ärendena inför styrelse och fullmäktige. Kommunkansliet stöder och koordinerar övriga förvaltningsfunktioner. Till allmän förvaltning hör resultatenheterna val, revision, kommunfullmäktige, kommunstyrelse, kommunkansli, beskattning och övrig allmän förvaltning samt fritidsoch ungdomsverksamhet (fr o m år 2012, försöksperiod som utreds). Hit hänförs även försäkringsutgifter, utgifter för företagshälsovård, personalrekreation, stipendium för eftergymnasiala studier, samt understöd till samfund och representation. Till rättsväsende och säkerhet räknas resultatenheterna konsumentrådgivning och förmyndarverksamhet. Samhällsplanering utgör en egen resultatenhet, liksom näringsliv. Området fritids- och ungdomsverksamhet omfattar kommunens idrotts- och friluftsliv samt ungdomsarbete. Samarbete med befintliga föreningar i kommunen för ungdomarnas bästa. Kommunledningens huvudsakliga fokus ligger på att för en fortsatt positiv ekonomisk utveckling arbeta för att främja möjligheterna att bo och verka i Geta. En fortsatt stor inflyttning skall säkras genom en attraktiv miljö för boende och företagande. 14

15 Kommunledningen strävar efter en fortgående utveckling av kommunens organisation och verksamhetsformer för att åstadkomma en så effektiv förvaltning som möjligt, och en förvaltning som snabbt kan anpassa sig till förändrade behov och krav. Geta kommun ska i all verksamhet beakta sparsamhet med naturresurserna, kretsloppsfrågor och att en ekologiskt hållbar utveckling främjas. Kommunen avser också att främja produktion av och handel med lokala varor och tjänster. Verksamhetsmål år 2012 och framåt vidareutveckla förutsättningarna för en långsiktigt hållbar ekonomi uppdatera kommunens styrdokument skapa förbättrade förutsättningar för bostadsbyggande, inflyttning och företagande utveckla informationen och marknadsföringen utåt utveckla, effektivisera och vid behov utöka de mellankommunala samarbetena se över alternativ till somliga tjänster som idag köps från olika kommunalförbund effektivisera energiförbrukningen, främst rörande uppvärmning av byggnader Åtgärder år 2012 allmän sparsamhet och översyn av utgifterna samt av avgiftssystem och -nivåer följa upp förändringarna i landskapsandelssystemet och vid behov föreslå åtgärder som rättar till eventuella snedvridningar i systemet kommunöversikten slutbehandlas kommunen fungerar som kontaktorgan mellan säljare och köpare av markområden detalj- och byggplaneringen av Vestergeta centrum färdigställs upprätthålla dialog med på orten verkande företag och föreningar turist-/orienteringskartorna utvecklas och kompletteras förbättra arkiveringen av handlingar och se över rutinerna vid ärendehanteringen ekonomisystemet kompletteras med funktioner för digital cirkulation och rapportering se över eventuell konkurrensutsättning av kommunens centralkök kräva utökat mandat i den med Finström gemensamma byggnadsnämnden göra påstötningar för tryggad vattenförsörjning utreda medlemskapet i områdesarkitektkontoret, med målsättningen att lämna detsamma Se över verksamheten och driften av området kring småbåtshamnen i Lökholmen Utreda den fortsatta fritids- och ungdomsverksamheten i samråd med biblioteks- och kultursamt skolnämnden Investeringar år Kommunledningen budgeterar för ett kommunstyrelsens disponibla medel, om totalt maximalt euro att disponera under budgetåret. Eventuella investeringar väntas inte leda till ökade kostnader för framtida drift eller ökat personalbehov, och kan eventuellt ske med någon form av specialfinansiering såsom delvis externt finansierad projektverksamhet. Verksamhetsplan åren förbättra kommunens strukturella förutsättningar för en god helhetsekonomi utveckla samarbetet med andra kommuner fortsatt inflyttning till kommunen, mål 500 invånare år utveckla markplaneringen som helhet. genomföra eller delta i EU-projektverksamhet, såsom Leader se över, presentera förslag till och arbeta för den till kommunen anslutande och befintliga infrastrukturen i form av vägförbindelser, kollektivtrafik, farleder och bryggor. Uppföljning och intern kontroll totalbudgeten följs upp i kommunstyrelsen minst kvartalsvis minst två enhets- och ledningsgruppsmöten hålls skriftliga rapporter avläggs från arbetsgrupper och kommittéer statistik och nyckeltal upprättas och jämförs över tid och med andra kommuner Kommunkansliets bemanning år 2012 Personal Bokslut 2010 Kommundirektör 1,00 1,00 1,00 Ekonomisekreterare 0,60 0,60 0,60 Byråsekreterare 0,70 0,70 0,70 2,30 2,30 2,30 15

16 SOCIALNÄMNDEN Socialnämnden handhar uppgiftsområdena allmän social verksamhet samt hemservice och äldreomsorg. ALLMÄN SOCIAL VERKSAMHET Allmän social förvaltning 2012 Slutlig Ursprungl Bokslut /- % Externa utgifter 5 % Externa inkomster -88 % Netto externa 6 % Interna utgifter Interna inkomster Externa + interna utg. totalt 5 % Externa + interna ink. totalt -88 % Netto totalt 6 % Netto totalt per invånare Netto externa per invånare Verksamhetsområde Allmän social verksamhet omfattar resultatenheterna socialnämnden och kansliet, individ- och familjeomsorg, handikappservice, specialomsorg, missbrukarvård och övrig socialvård. Verksamhetsmål Det centrala målet är att kommuninvånarna skall ha tillgång till likvärdig och trygg socialvård. Vid givandet av socialvård bör klientens egen åsikt beaktas och självbestämmanderätt respekteras i enlighet med lagen om klientens ställning och rättigheter Att tillförsäkra god personalkompetens inom alla yrkesgrupper i den sociala förvaltningen genom fortbildning och professionell handledning. Att ta initiativ till mer samarbete med andra kommuner. Att anpassa den sociala servicen till ny lagstiftning. Åtgärder Att fortsätta samarbeta med bl anskolor och daghem, ÅHS, polis, frivilliga organisationer, kommunförbund och AMS för att skapa bästa möjliga förutsättningar till konstruktiva lösningar för klienten i enlighet med social lagstiftning. Att uppmuntra personalen till kursdeltagande, skapa möjligheter till handledning. Att fortsättningsvis vara positiva till samarbete med övriga kommuner. Att skapa förutsättning för att anpassa verksamheten till ny lagstiftning. 16

17 Socialnämnden och kansliet Ekonomi Anslaget för år 2012 utgör en ökning med drygt 300 euro från föregående års budget. Verksamhetsområde Socialnämndens förvaltning handhas av ett gemensamt socialkansli för Geta och Finström. Under år har en omorganisering av socialförvaltningen ägt rum i Finström. I april 2011 blev omorganiseringen klar. Det påverkar även Geta kommun såtillvida att ett nytt samarbetsavtal måste skrivas däri även ersättningsgrunderna eventuellt kommer att justeras. I Finströms budget har inför 2012 samarbetskostnaden beräknats med den gamla beräkningsgrunden. Dock bör beaktas att denna kan komma till att ändras. I detta anslag ingår även socialnämndens arvoden. Verksamhetsmål Målsättningen är att ge en god service till kommuninvånarna i Geta, samt att förbättra informationen om den sociala verksamheten och sociala förmåner. Åtgärder Att ge regelbunden information i kommunbladet och på kommunens hemsidor. Uppföljning Sker med stöd av statistiska uppgifter till statistikbyråerna ÅSUB och Stakes. Individ- och familjeomsorg Ekonomi Anslaget är totalt nära euro, vilket även var budgeterade medel för år Anslaget för individ- och familjeomsorg är uppdelat på två konton, nämligen socialt arbete och barnskydd, varav cirka för socialt arbete och för barnskydd. Bokslutssiffran för år 2010 var knappt euro. Verksamhetsområde Resultatenheten Individ- och familjeomsorg omfattar familjerådgivning, Tallbackens barnoch mödrahem, vård i familjehem, förebyggande arbete bland barn och ungdomar inklusive fältarverksamheten, barnskyddsjouren samt övriga öppenvårdsåtgärder inom barnskyddet. Verksamhetsmål I enlighet med barnskyddslagen bör kommunen vidta åtgärder för tryggande av barns och ungas uppväxt genom förebyggande barnskyddsåtgärder samt öppenvård i överenskommelse med familjen. Placering med boende utanför hemmet är ibland en nödvändig åtgärd och som en följd av detta finns en skyldighet att ordna eftervård som ett stöd för ung person Åtgärder För att ge stöd till familjer i förebyggande syfte bör det finnas en möjlighet att anlita stödpersoner. Lagstadgad familjerådgivning erbjuds från Folkhälsans familjerådgivning. Kommunen deltar i bekostandet av fältarverksamheten enligt befolkningsantal. För akuta placeringar på Tallbacken finns ett litet anslag. Ekonomisk beredskap för köp av juridisk experthjälp samt för barnskyddsjouren enligt lagstiftningen finns i anslaget. Uppföljning Uppföljning av barnskyddsärenden sker genom regelbunden uppdatering av individuella vårdplaner, genom till exempel hembesök och nätverksmöten samt samarbete med andra myndigheter. 17

18 Nyckeltal Barnskydd Antal vårddygn, Tallbacken Antal klienter inom barnskyddet 30.jun 7, dgr institutionsvård stödåtg i ö-vård eftervård Familjerådgivning jun Kostnad/besök 101,61 99,74 95,99 Antal besök Handikappservice Ekonomi Handikappservicen budgeteras dels som kostnader för understöd till hushåll, dels kostnader för färdtjänst som är beviljad i enlighet med Lag om service och stöd pga handikapp. Största delen av kostnaden för understöd till handikappade består av ersättning för assistentlön. Kostnaden för färdtjänst för handikap-pade har ökat då fler nyttjat färdtjänst beviljad enligt Lag om service och stöd pga handikapp, samt ökande kostnader för taxiresor. erade medel för år 2012 är euro. Verksamhetsområde Handikappservice regleras i lagen och förordningen om service och stöd på grund av handikapp. Det finns vissa serviceformer i Lag om service och stöd pga handikapp som är så kallade subjektiva rättigheter, det vill säga tjänster för gravt handikappade som under förutsättning att lagens krav uppfylls, medger rättigheter för klienterna oberoende om det finns budgeterade medel eller inte. De subjektiva rättigheterna är färdtjänst, serviceboende, ändringsarbeten i bostaden, dagverksamhet samt personlig assistans. De övriga rättigheterna utgående från lagstiftningen är anslagsbundna rättigheter och dessa beviljas om lagens krav uppfylls samt beroende på om det finns upptagna medel i budgeten för dessa. De anslagsbundna rättigheterna är rehabiliteringshandledning, anpassningsträning, delvis anskaffning av nödvändiga kläder och specialkost, delvis anskaffning av maskiner, redskap och anordningar för att klara de dagliga funktionerna. Verksamhetsmål Målsättningen är att kommunens invånare ska erhålla de stöd som man är berättigad till för att uppfylla lagens syfte. Syftet är att främja de handikappades förutsättningar att leva och vara verksamma som jämbördiga medlemmar av samhället samt att förebygga och undanröja olägenheter och hinder som handikappet medför. Enligt handikapprådet är målsättningen att engagera kommunerna i arbetet med att skapa ett samhälle med lika möjligheter för funktionshindrade samt fokusera på service till funktionshindrade. 18

19 Åtgärder Att bistå med olika stödformer, t ex personliga hjälpare, ändringsarbeten i bostaden, färdtjänst och serviceboende. Uppföljning Uppföljning av stöd som beviljas följs upp av socialarbetaren i kontakt med stödtagare. Specialomsorgen Ekonomi erade medel för specialomsorgen inför år 2012 är drygt euro. Specialomsorgens budgetförslag görs utgående från Ålands Omsorgsförbunds budgetförslag till kommunen. Kostnaden för specialomsorg som köps via Ålands Omsorgsförbund har ökat med drygt euro i budgetförslaget inför år 2012 i relation till budgeten för år Anslaget för lägerverksamheten inom DUV kvarstår med euro i budgetförslaget för år Verksamhetsområde Specialomsorgen regleras i lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda och är i kommunen inrättad som en köptjänst från Ålands Omsorgsförbund, De Utvecklingsstördas Väl (DUV) och Fixtjänst. Specialomsorgen omfattar Ålands Omsorgsförbunds boendeservice, stödboende, korttidsvård, daglig verksamhet, fritidsverksamhet samt DUV:s fritidsverksamhet och sysselsättningsverksamhet inom Fixtjänst. Verksamhetsmål Socialnämndens målsättning är att kunna bevilja efterfrågad service samt vid behov ge utökad service. Anslaget utgår från specialomsorgens uppskattning av behovet av tjänster, men det är socialnämnden som beviljar service inom omsorgens verksamhet. Åtgärder Att i samråd med familjen och omsorgsförbundet tillgodose behovet av stöd utgående från lagen om specialomsorger om utvecklingsstörda. Uppföljning Uppföljning sker kontinuerligt i samråd med klienterna och deras anhöriga samt samarbetspartners. Uppskattade kostnader för service från Ålands Omsorgsförbund, utgående från budgetförslag från omsorgsförbundet: År/kostnad Dagl.verks/timme Boende/dygn ,48 207, ,76 215, ,58 212, ,51 213,54 Missbrukarvård Ekonomi Anslaget föreslås öka till nära euro jämfört med knappt euro under år Totalt en ökning på 937,50 euro. Bokslutet för år 2010 uppvisade drygt euro. 19

20 Verksamhetsområde Resultatenheten omfattar missbrukarvård och förebyggande nykterhetsarbete. Verksamhetsmål Att ge lagstadgade öppenvårdstjänster till personer med alkoholproblematik, samt deras anhöriga. Att bevilja vård på behandlingshem vid behov samt att ombesörja en god eftervård. Att utveckla förebyggande åtgärder bland ungdomar. Åtgärder För att tillgodose öppenvård köps tjänster från Alkohol- och Drogmottagningen i Mariehamn. Uppskattat antal klienter fem och antal besök 20 med en avgift på 145 euro per besök ger en summa om euro för öppenvården. Föreslås ett fortsatt avtal med Pixne-kliniken, vilket innebär att kommunen betalar en årsavgift på 2,70 euro per kommuninvånare. I år budgeterat till knappt euro efter att invånarantalet uppskattats till 475 för år Avtalet medför fri vård enligt avtal. Dygnskostnaden utan årsavgift är i medeltal 190 euro medan medelpriset för de kommuner som medverkar i årsavgiftssystemet är 136 euro. Som en förebyggande åtgärd för ungdomar, ersätts en del av kostnaden för Eos-tidningen till mellanstadieelever, kostnad 200 euro. Uppföljning Uppföljning av åtgärder sker genom regelbunden kontakt mellan berörda myndigheter, klienter och socialkansliet. Nyckeltal Alkohol- och drogmottagning budget 30.jun budget bokslut bokslut antal klienter antal besök 20 12,5 15 7,5 13,5 Vård på behandl.hem För ungdomar Pixnekliniken Avgift/besök Alkohol- och drogmottagning budget 30.jun budget bokslut bokslut Pixne budget 30.jun budget bokslut bokslut Avgift/dygn 2,7 2,7-2,6 2,6 Kostnad 1.282, , ,

21 Övrig socialvård Ekonomi Föreslås en ökning av anslaget till drygt euro, jämfört med år euro år Totalt en ökning på drygt euro. Ökningen motiveras av en höjning av utkomststödets grunddel. Bokslutet för år 2010 uppvisade knappt euro. Verksamhetsområde Resultatenheten omfattar utkomststöd och förebyggande utkomststöd. Verksamhetsmål Att bevilja utkomststöd i enlighet med lagstadgade grunder. Utkomststödet är ett ekonomiskt stöd inom socialvården i syfte att trygga en persons eller familjs utkomst i sista hand i situationer där personens eller familjen inkomster inte räcker till för att täcka de nödvändiga dagliga utgifterna. Syftet med det förebyggande utkomststödet är att på ett mer flexibelt sätt och med en mindre engångshjälp förebygga utslagning och långvarigt beroende av utkomststöd. Åtgärder Att med hjälp av rådgivning till klienter i fråga om deras livssituation sträva till att minimera behovet av utkomststöd under längre perioder. Behov av utkomststöd föranleds oftast av att övriga bidrag såsom arbetslöshetsersättning, sjukdagpenning och pension inte är tillräckliga för hushållets försörjning. Utmaningen är att stöda, i synnerhet arbetslösa klienter, i nära samarbete med AMS till ett eget arbete. Anslaget för förebyggande utkomststöd kvarstår som förut, om 800 euro. Anslag för inkomster har upptagits till 200 euro, då förväntade förmåner såsom arbetslöshetsersättning, bostadsbidrag etcetera kan återkrävas. Den största enskilda orsaken till behov av utkomststöd är arbetslöshet. Ett par alternativa scenarion är att vänta under ingången av år Utkomststödets grunddel justeras i januari i samma proportion som den del av konsumentprisindex för Åland som motsvarar de varor och tjänster som täcks av grunddelen. Konsumentprisindex låg i januari 2010 på 1,4 och i december 3,3. I juli 2011 är siffran 4,0. Det är rimligt att anta att höjningen under 2011 blir ytterligare några procentenheter. En ökning av anslaget för utkomststöd med sex procent uppskattas bli nödvändigt i det här fallet. Ett lagförslag är under beredning och väntas träda i kraft vid årsskiftet, enligt socialminister Katrin Sjögren. Detta skulle, vid ikraftträdande, komma att innebära att utkomststödets grunddel höjs till finländsk nivå samt att en engångsförhöjning med tio procent görs i grunddelens livsmedelskostnader för att kompensera för högre livsmedelskostnader i landskapet. Enligt social- och hälsovårdsministeriets budgetförslag för år 2012 höjs grunddelen i Finland med sex procent från ingången av 2012 varmed grunddelen är 444,26 euro per månad. Därtill kommer 24 euro förhöjning av grunddelens livsmedelskostnader för Åland. Totalt en grunddel på 468,26 euro per månad. Förslaget innebär även att den andel av ensamförsörjartillägget som inte beaktas som inkomst vid fastställande av utkomststöd ändras från 50 till 100 procent. Med största sannolikhet kommer lagförslaget att träda i kraft i början av år I detta fall kommer en ökning av anslaget med 15 procent att behövas för att verksamhetsmålen ska kunna uppfyllas. Uppföljning Statistik inlämnas årligen till STAKES. 21

22 HEMSERVICE OCH ÄLDREOMSORG Hemservice och äldreomsorg 2012 Slutlig Ursprungl Bokslut /- % Externa utgifter -10 % Externa inkomster -2 % Netto externa -12 % Interna utgifter Interna inkomster Externa + interna utg. totalt -8 % Externa + interna ink. totalt -1 % Netto totalt -9 % Netto totalt per invånare Netto externa per invånare Ekonomi erade verksamhetskostnader för hemservice och äldreomsorg är drygt euro, medan intäkterna beräknas till euro. Kvarstår netto nära euro. De anslag som förorsakar ökning inom verksamhetsområdet är de lagstadgade förhöjningarna inom löner för hemservicens personal. Arvoden för närståendestöd indexjusteras årligen utgående från en koefficient som årligen fastställs för tillämpningen av 7 b i Lagen om pension för arbetstagare. Utöver de lagstadgade förhöjningarna finns det behov av att förnya inventarier till Hemgården. Den största kostnaden inom hemservicen är löner och bikostnader, om drygt euro. Kostnaden för vård på institution har för år 2012 budgeterats med euro för vård på Gullåsen. Inför år 2012 vårdas inte någon från Geta på De Gamlas Hem och därför föreslås inte någon kostnad i budgeten. Om ett vårdbehov uppstår under året medför det sådana kostnader att det föranleder tilläggsbudget för detta behov. Den uppskattade kostnaden för stöd för närståendevård är drygt euro år Verksamhetsområde Hemservice och äldreomsorg omfattar resultatenheterna hemservice, boendeservice på Hemgården, fastigheten Hemgården, annan service för äldre och handikappade, närståendestöd samt institutionsvård på Gullåsen och De Gamlas Hem k.f. Verksamhetsområde Hemservice och äldreomsorg omfattar resultatenheterna hemservice, boendeservice på Hemgården, fastigheten Hemgården, annan service för äldre och handikappade, närståendestödet samt institutionsvård på Gullåsen och De Gamlas Hem. 22

23 Hemservice och Hemgården Verksamhetsmål Målsättningen för kommunens äldreomsorg är att så långt som möjligt och utgående från individuell behovsprövning kunna erbjuda kommunens äldre och vårdbehövande omsorg och vård i den egna kommunen. Detta möjliggörs genom att Hemgården i Geta kan erbjuda hemservice dygnet runt, med personal även nattetid. Som ett resultat av detta kan kostnaderna för vård på institution minskas. Målsättningen är att fortsättningsvis ge kvalitativt god vård och omsorg dygnet runt till boende i Hemgården och att fortsätta utveckla hemservicen och stödåtgärder för att garantera ett tryggt boende och ett gott omhändertagande. Målet med avgiftssystemet som tillämpas för hemservice och för boende på Hemgården är att det ska vara förenligt med lag och förordning om klientavgifter inom social- och hälsovård samtidigt som det är kostnadseffektivt. Under år 2012 finns det behov av budgetmedel för inventarier till hemgårdens periodrum, för porslin och dukar samt en kopiator med telefax. Kostnaden för livsmedel för hemgården har budgeterats utgående från en kostnad som innebär att frukost, mellanmål och kvällsmål kostar 0,40 cent per person samt lunch och middag till en kostnad av 1,30 euro per person (för lunch budgeteras enbart juli månad då centralköket är stängt). Verksamhetsområde Hemgården omfattar nio omsorgsboenderum samt elva pensionärslägenheter, varav åtta är enrumslägenheter och tre tvårumslägenheter. En av tvårumslägenheterna är ombyggd till handikappbostad. Därtill finns ekonomibyggnad samt samlings- och serviceutrymmen. I servicehuset finns förutom omsorgsboenderum även kök, matsal, personalrum, ett allrum med uteplats samt duschrum som möjliggör tvättmöjlighet för sängliggande. Fastigheten Hemgården lyder direkt under och budgeteras av kommunstyrelsen. Till hemvårdsverksamheten hör hemservice och stödtjänster i form av bad-, städ-, och måltidsservice samt färdtjänst som kan beviljas enligt socialvårdslagen. För alla hemservicens klienter uppgörs individuella vård- och serviceplaner för att garantera att vård- och omsorgsinsatser upprättas utgående från klienternas egna önskemål och behov och med beaktande av de resurser kommunen kan erbjuda. Personal Personalgruppen består av sammanlagt av åtta närvårdare i heltids- och deltidsanställningar. Av dessa är en befattning delad som ansvarig föreståndare och närvårdare i heltidsanställning, och främst i dagarbete. Fyra närvårdare arbetar heltid i dag- och kvällsarbete och tre närvårdare arbetar deltid i nattjänstgöring, för att täcka upp samtliga nätter under året. I anslaget ingår ersättningar för kvälls-, natt-, lördags-, och söndagsarbete samt semester- och sjukvikarier. En socialarbetare har det övergripande ansvaret över äldreomsorgen såväl i Geta som i Finström. Åtgärder Åtgärder som bidrar till att stöda målen är - att utveckla hemvårdsarbetet på fältet samt att bevilja närståendestöd och avlastning till anhöriga enligt behov. - att utveckla Hemgårdens boendeservice med betoning på vård- och hjälpinsatser samt social aktivitet - att upprätthålla personalresurser och lägenheter enligt vårdbehov vid Hemgården för att kunna minska kostnaderna för institutionsvård. Uppföljning Uppföljning sker kontinuerligt av föreståndaren för Hemgården och socialarbetaren tillsammans med övrig personal samt klienter och deras anhöriga samt övriga samarbetspartner. 23