SAMORDNAT STÖD TILL BARN OCH FÖRÄLRAR I FAMILJER MED MISSBRUKSPROBLEMATIK



Relevanta dokument
Intresseanmälan. till deltagande i ett nationellt utvecklingsarbete gällande samordnat stöd. till barn och föräldrar i familjer med missbruk

Tidiga och samordnade insatser för barn och unga, TSI

Utvärdering av projektet Samordnat stöd till barn och föräldrar i familjer med missbruk Karin Alexanderson och Kari Jess

Professionens medverkan i kunskapsprocessen

Att samverkan för barns bästa Främjande och hindrande faktorer

Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76

Samverkans hindrande och främjande förhållanden hur skall vi bli bättre på att samverka?

Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län Socialpsykiatri

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

INSPIRATIONSDAG FÖR ARBETET MED VÅLD I NÄRA RELATIONER

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen

Helhetssyn och tillgänglighet vid komplexa ärenden

VÄLKOMMEN! Samskapande dialog för en sammanhållen vård och omsorg

LGS Temagrupp Psykiatri

[Skriv här] [Skriv här] [Skriv här] Trisam. Metodstöd för Trisam-team

ATT UTVECKLA FAMILJEPERSPEKTIVET I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Per Jörnmyr, projektledare Karin Swensån Retzman, processledare

Samverkan ur ett ledningsperspektiv

Implementering av socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Slutrapport

Förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning

Skol-BIM Hvordan kan skolen oppdage og støtte barn i rusfamilier?

Tjänstedesigner Elina Svensson

Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län Äldreomsorg och kommunal hälsooch sjukvård

Vägar till ökad delaktighet och förbättrad samordning

Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna

Systematisk Uppföljning i Ekonomiskt bistånd

Maskrosbarn Barn och föräldrar i familjer med missbruk

Unga vuxna vet bäst själva vad de behöver! PÅBÖRJAT ARBETE MED ATT INVOLVERA UNGDOMAR I UTVECKLINGSARBETET DÄR VI TILLSAMMANS PROVAR VÄGAR FRAMÅT.

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg

Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län Våld i nära relationer

Samteamet - en förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning

SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDIVID OCH FAMILJ

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

Samverkan Om vad? Samordnade individuella planer (SIP) vid komplexa behov. Varför samverkan välfärdsstatens organisering

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr

BEDÖMNINGSINSTRUMENT

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

PRIO psykisk ohälsa. Regeringens satsning på psykiatrin - vad händer med miljarderna? Kerstin Evelius, ämnessakkunnig, PRIO. Socialdepartementet

PROJEKTPLAN GRANSKNING AV SAMVERKAN MELLAN REGION OCH KOMMUN KRING PERSONER MED SAMSJUKLIGHET

ABCDE. Dubbeldiagnosprojektet Team-ett, utvärdering och rapport. Till Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut

Skol-BIM. Shit, den här människan bryr sig om mig

Vikten av att ta fram kunskapsbaserade analyser av gruppen unga vuxna och en strategi för arbetet framåt

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö Heljä Pihkala

FFT-cannabis. FFT accommodation. Om bakgrunden till FFT cannabis. Nationell kongress. Knivsta 22 september 2017.

Jag lever mitt liv mellan stuprören. Brukarrevision av Samordnad Individuell Plan (SIP) i Västra Götaland 2018

Villkor och utmaningar i samverkansarbetet kring barn och unga i behov av särskilt stöd

Kurator. I cancersjukvården

Standardiserade bedömnings. mnings- metoder

Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län Ekonomiskt bistånd

Barnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Stöd till personer med funktionsnedsättning

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman

Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd 2018

Inledning

Delrapport 2 STR Samordnad Tidig Rehabilitering

Mottganingsteamets uppdrag

Helhetsgreppet. Att stötta ur flera perspektiv och prioritera i kaos

Mobil närvård Västra Götaland Projektplan Mobil närvård Projektnamn

VISIT i Hagfors utvärdering av verksamheten

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Ubåtsnytt nr 6 ASI och Ubåt: Förbättringar kopplade till åtgärder


Slutrapport samverkan kring skolnärvaro

Villkor och utmaningar i samverkansarbetet kring barn och unga i behov av stöd


GRs projektredovisning för

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Vård- och stödsamordning / Case Management. Kommunerna och Region Kalmar län - i samarbete

Till dig som bor i familjehem

Årsrapport CM/RACT implementeringen Gävleborg 2017 till Ledningsgrupp för överenskommelse psykisk hälsa/länsledning.

Samverkan kring barn som far illa

Ensamkommande barn - Lokalt och regionalt utvecklingsstöd. Östersund 21 maj 2014

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Värend

Svar på remiss avseende Förslag till Göteborgs Stads plan för arbetet mot etablerat missbruk och beroende

Kvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården.

Länsgemensam strategi i samverkan för stöd till anhöriga

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Bäddat för utveckling

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden

Lokal uppföljning med stöd av UIV

BBIC i Örebroregionen slutrapport..

2014: Våld i nära relationer upptas som ett prioriterat område i kommunalplanen

När barnet är placerat. Christine Eriksson Mattsson

Genomförandeplan och uppföljning nummer 3 avseende Staffanstorps kommuns samarbete med SIKTA.

Ett helhetsperspektiv på brukare uppföljning och överenskommelser. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys berättar om två rapporter

Föräldrastödsprojektet 16-25

Erfarenhet från ett år av Västermodellen

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter

Frågar man inget får man inget veta. Jessika Arvik Lisa Dahlgren Oskarshamn

Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län 2018 LSS

Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen

Yttrande avseende revisionsrapport nr 1 granskning av kommunen arbete med barnkonventionen

ALMA och ALHVA- samverkan mellan Malmö stad och Hälso och sjukvården kring föräldrar med psykisk ohälsa och deras späda och små barn

Socialstyrelsen Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg

Följeforskning av En ingång Slutrapport. Lena Strindlund och Christian Ståhl Institutionen för Medicin och Hälsa

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Transkript:

SAMORDNAT STÖD TILL BARN OCH FÖRÄLRAR I FAMILJER MED MISSBRUKSPROBLEMATIK AVSLUTNINGSKONFERENS 16 OKTOBER 2014 OM FEM KOMMUNERS UTVECKLINGSARBETE HUR HAR DET GÅTT OCH HUR GÅ VIDARE?

Vad är en programteori En programteori är beskrivning av hur en verksamhet/metod/arbetssätt logiskt hänger ihop

Kommunernas programteorier för hur samordningen ska gå till Vad Hur När ska olika aktiviteter ske? (Upptäckt, utredning, insats, uppföljning?) Varför/på vilka grunder vill vi göra det? Vilka personer/nivåer är involverade/berörda? Vad ska arbetssätt/metoder/aktiviteter leda till i) på kort sikt? ii) på längre sikt? Implementeringsplaner och plan för uppföljning, vem/vilka ansvarar för genomförandet?

Övergripande utvärderingsfrågor (med programteorin som utgångspunkt) Har kommunen gjort det man tänkt? Har de nått de resultat de tänkt sig på kort och lång sikt? Hinder och framgångsfaktorer

Presentationen idag Inledning Kommunvis redovisning Kort om vad man tänkte Vad har man gjort i stora drag Har de gjort vad de tänkte och (har de nått sina mål) Klienterna, besvarade formulär och intervjuer i två kommuner Ärenderäkning september 2013 och 2014 Några lärdomar i form av hinder och framgångsfaktorer - sammantaget för alla kommuner Några synpunkter på socialstyrelsens projekt Hur kan detta förstås upp i helikoptern, lyfta blicken

TYRESÖ

Familjeklimat, före efter Tyresö, n=19 Faktor Normalvärden Före insats Efter insats Signifikans Närhet 2,20 2,4 1,9 Distans 0,27 1,2 1,4 Spontanitet 0,87 1,4 0,9 Kaos 0,25 2,4 3,6

SDQ Tyresö Familjemedlem Faktor Före insats Efter insats Barn Emotionell 5 5 Uppförande 4 7 Hyperaktivitet 6 9 Kamratrelationer 3 8 Prosocial 7,8 9 Totalskattning 18 29 symtom Mamma om barn Emotionell 2 5 Uppförande 2 1 Hyperaktivitet 3 2 Kamratrelationer 1 3 Prosocial 7 6 Totalskattning 8 11 symtom Pappa om barn Emotionell 3 3 Uppförande 2 2 Hyperaktivitet 3 5 Kamratrelationer 2 5 Prosocial 9 9 Totalskattning symtom 10 15

Utdrag ur ASI - Tyresö Före insats Alkproblem ant dagar 10 10 Nark problem ant dagar 5 10 Relationsproblem ant 13 10 dagar Efter insats Oroad/besvärad alk problem Oroad/bevärad nark problem Oroad/besvärad familjerelationer Hur viktigt få hjälp med familjerelationer Måttligt Inget problem Måttligt problem Litet behov Litet problem Inget problem Litet problem Inget behov

SANDVIKEN

Familjeklimat Sandviken Faktor Normalvärden Före insats Efter insats Signifikans Närhet 2,20 2,0 3,6 0.009 Distans 0,27 1,5 0,3 Spontanitet 0,87 0,7 1,0 Kaos 0,25 2,7 1,2

SDQ Sandviken

Utdrag ur ASI Sandviken Alk. problem antal dgr 5,3 0 Nark. problem antal dgr 0 0 Relationsproblem antal dagar 3,3 0 Oroad/besvärad alk problem Oroad/bevärad nark problem Oroad/besvärad familjerelationer Hur viktigt få hjälp med familjerelationer Måttligt Inget problem Litet problem Måttligt behov Inget problem Inget problem Inget problem Inget behov

UMEÅ

MAJORNA-LINNÉ Göteborg

BORLÄNGE

Rapporterad aktiv samverkan mellan enheter för vuxna och barn i pågående ärenden i sept. 2013 och 2014 (%)

Hinder Personalomsättning, arbetsbelastning Förändringströtthet bland personalen Stora omorganisationer Flera internutbildningar, förändringar är aktuella samtidigt Kort projekttid Svårt hitta gemensamma tider för samverkan Bristande aktivt stöd från ledningen/mellanchefer De lokala projektledarna saknar tillräckligt mandat Ingen organiserad mottagningsfunktion inom vuxenenheten Bristande intern information om projektet Utvecklingsarbetet har i praktiken prioriterats olika mellan enheten för vuxna respektive barn och unga Enheterna för barn, ungdom och vuxna är lokaliserade på olika ställen Svårt att lära om och lära nytt man är van att jobba i stuprör Ingen systematisk användning av screeninginstrument utvärdering på individ/verksamhetsnivå Kort tid för förhandbedömning på utredningsenheten barn och unga försvårar Vill inte äventyra kontakten med föräldern genom att ställa frågor om missbruk Klientens arbetsgivare står för behandling och rehabilitering Utredningen barn avslutas med den vuxne fortsätter Socialtjänstens dåliga rykte Motstånd mot programteorin, följs inte alltid t.ex. kolla om klienten är aktuell på annan enhet Finns brister vad gäller kunskap kring missbruk och psykisk sjukdom Anhörigperspektivet i utredningen barn och unga dokumentationssvårighet Olika uppfattningar om vad som ska göras i projektet mellan projektägare och deltagande kommun

Framgångsfaktorer Positiva upplevelser av handläggare av att samverka i konkreta ärenden, ökar lusten, bäddar för fortsatt samverkan Man lär sig om varandras verksamheter, vad finns att tillgå Testande av modellen i pilotärenden En genomtänkt programteori Förankring på alla nivåer i organisationen, ledningsgruppen lyssnar och lär och tar aktiv del Fasta tider för gemensam planering och uppföljning på tjänstemannanivå Optimistiska, erfarna, kunniga och uthålliga projektledare med tydligt mandat Representativ projektgrupp Att få driva utvecklingsarbete/projekt utifrån sina egna utgångspunkter som kommun Låg personalomsättning på vuxenenheten Förstärkning av förste arbetsledarnivån Utbildning i Audit och Dudit och systematisk användning Använda ASI-intervjuer i alla nya ärenden på vuxenenheten Psykoterapeut anställd i socialtjänsten Inte gapa över för mycket Våga prova nytt Utvecklat samarbete med föreningen Maskrosbarn Inga konkurrerande projekt tvärtom de har berikad varandra Att skolan upptäcker och anmäler Människor i samhället bryr sig och agerar Utbyte med andra kommuner FAMILJERNA SJÄLVA Att man blir hjälpt - ett par familjer uttrycker att de fått hjälp och stöd som familj Ett bra arbete och gott bemötande från socialtjänstens sida Bidrar till gott rykte

S O C I A Managmentdomän L T omgivning Service eller socialarbetardomän Utförare A R B E T E Kouzes och Mico (1979)

Organisationsprinciper som kontinuum specialisering koordination kollaboration integrering Grell, Ahmadi & Blom 2013

För- och nackdelar med olika organisatoriska lösningar Specialisering Integrering Fördelar Nackdelar Fördelar Nackdelar Fragmentisering, Möjliggör Svårt att hantera bristande helhetssyn samt unika problem helhetssyn, att komplexa Komplexa behov kan problem riskerar synliggöras osynliggöras Specifika kunskaper kring målgrupp och metod Fördelaktig vid väl avgränsade problem Utredningar med bra kvalitet Fler socialarbetare involveras Hinder för bärande relationer Färre socialarbetare involveras Gynnsam grund för bärande relationer Vissa problem riskerar komma i skymundan, t.ex. barnperspektivet Vagare utredningar

Fridolf, Marie 1996