EUROPEISKA KOMMISSIONEN



Relevanta dokument
EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Bryssel den 28.XII.2005 K(2005)6054

Syftet med anmälan är att förlänga den befintliga stödordningen med följande ändringar:

Statligt stöd N 203/2004 Sverige Volvo regionalstöd till transport utvidgning av stödordningen till att även omfatta färdiga förarhytter

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd/finland - Stöd nr N 315/ Återbetalning av energiskatt på vissa energiprodukter till jordbruksproducenter

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Angående : Statligt stöd N 436/2009 Sverige Förlängning av det svenska kapitaltillskottsprogrammet

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Då kommissionen fattade detta beslut togs hänsyn till följande:

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd N 40/2003 Sverige Åtgärder för att främja visst bostadsbyggande

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Bryssel den K(2009)3545 slutlig. Statligt stöd N 98/2009 Sverige Utbildningsstöd till Scania.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd nr N 42/2010 Finland Stöd för upphörande av jordbruksproduktion

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Statligt stöd / Finland - Stöd nr N 552/ Låneprogram för Finnvera för förädling och saluföring av jordbruksprodukter

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Förordning om regionalt utvecklingsbidrag. I. FÖRFARANDE DETALJERAD BESKRIVNING

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Bryssel, K(2009)4093

Nationellt finansierade utgifter uppgår till euro. Lån som beviljas av fonden för jordbrukets utveckling uppgår till euro.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd / Sverige - Stöd nr N 593/ Stöd för att främja utvecklingen av ekologiskt lantbruk

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

2.3. Varaktighet. Två år från ikraftträdandet Stödmottagare. Uppfödare i norra Sverige norr om 62:a breddgraden Syfte

Statligt stöd/finland Stödnummer N 429/00 Stöd för marknadsföring av ekologiska produkter

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd / Sverige - Stöd nr N 167/ Investeringsstöd för plantering av fleråriga energigrödor

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Ärende : Statligt stöd N 179/20 04 Finland Systemet med en garanticentral för kommunerna i Finland

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd nr N 253/2004 Sverige Fullständig befrielse från skatten på elektricitet för energiintensiva företag

OFFENTLIG VERSION Detta dokument är ett internt kommissionsdokument som bara ställs till förfogande i informationssyfte.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd SA (2015/N) Finland Ändring av regionalstödskartan användning av befolkningsreserven

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Bryssel den K(2008) Statligt stöd nr N 442/2008 Sverige Sjöfartsstöd. Herr Minister, 1.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd N 156/ Sverige Energiskatt på el som förbrukas av tillverkningsindustrin

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd nr N 370/2009 Finland Befrielse från accis på biobränsle som beviljats St1 Ab

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

1. FÖRFARANDE EUROPEISKA KOMMISSIONEN

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

BILAGA II. Information om statligt stöd som undantas enligt denna förordning DEL I

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

1. Ärende Statligt stöd N 785/00 Svenskt bidrag till fartygsförlagd utbildning.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd SA (2011/N) Sverige Nedsättning av egenavgifter för egenföretagare

Statligt stöd N 761/2006 Sverige Ändring av stödordningen för effektiv och miljöanpassad energiförsörjning

Mål C-298/00 P. Republiken Italien. Europeiska gemenskapernas kommission

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd nr. NN 139/2001 Sverige Försäkringsgarantier avseende luftfartssektorn

Statligt stöd N 359/07 Finland Förlängning och ändring av stödordning N 75/02 för energisektorn

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. N 639/99 - Regionalstödskarta (Sverige)

Statligt stöd N 310/ Sverige Åtgärder i samband med stormen i södra Sverige den 8-9 januari 2005.

Maximala stödnivåer och stödberättigande kostnader

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd nr N 211/99 - Ändring av stödordningen Finansiering genom regionala utvecklingsbolag

Begäran om slutlig utbetalning för stöd för innovativt och hållbart byggande av bostäder (SFS 2018:199)

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Bryssel den 27.VI.2007 K(2007) 2613 slutlig. Statligt stöd nr N 749/2006 Sverige Sjöfartsstöd. Herr minister, 1.

Riktlinje kring hantering av statligt stöd

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

KOMMISSIONENS TILLKÄNNAGIVANDE. om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EEG) nr 4064/89

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

Stödet kan betalas för lagrings- och transportkostnader av stormfällt virke från skog som drabbades av stormen den 8 9 januari 2005.

EG:s regler om statligt stöd

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Ansökan om stöd för innovativt och hållbart byggande av bostäder (SFS 2018:199)

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA UNIONEN Gemenskapens växtsortsmyndighet

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd nr SA (2014/NN) Sverige Sveriges energibeskattning vad gäller biodrivmedel till blandning förlängning

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd - Sverige Stöd nr SA (2011/N) Stöd för marknadsfrämjande återgärder för ekologiska produkter

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

BIDRAGSAVTAL nr PROJEKTETS TITEL [FÖRKORTNING]

Embargo VISTA illimité(*)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 11 mars 2013 (OR. en) 7141/13 ENV 174 ENT 71 FÖLJENOT. Europeiska kommissionen. mottagen den: 4 mars 2013

Översyn av riktlinjerna för statligt stöd till skydd för miljön Frågeformulär

Svensk författningssamling

Statligt stödärende N 152/2010 Finland Ersättning till Arctia Shipping Oy avseende kompletterande pensionsrättigheter för de anställda

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd N 512/ Sverige Stöd till förmån för pilotprojekt för biobränslen

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Bryssel den K (2011) 8954 slutlig

L 337/100 Europeiska unionens officiella tidning DIREKTIV

ANVISNINGAR TILL ANSÖKNINGSBLANKETTEN ANDRA RELEVANTA DOKUMENT SOM SKALL BIFOGAS ANSÖKAN OM STÖD

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Förslag till RÅDETS BESLUT. om ändring av beslut 2002/546/EG vad gäller dess tillämpningsperiod

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Vinnovas allmänna villkor för bidrag 2019 EN PROJEKTPART Dnr:

UNG OCH AKTIV I EUROPA BIDRAGSAVTAL. Diarienr: «Internal_reference_number» Ref: «Project_reference_number»

Europeiska unionens officiella tidning L 379/5

Svensk författningssamling

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

Sidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling

UTKAST MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN. om en översyn av metoden för fastställande av referensränta

Transkript:

EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.04.2004 C (2004) 1354fin Ärende: Statligt stöd nr N 301/2003 Sverige Statligt lån till Volvo Aero för FoU Fru Minister, 1. FÖRFARANDE Genom en skrivelse daterad den 27 juni 2003, som diariefördes den 1 juli 2003, anmälde de svenska myndigheterna i enlighet med artikel 88.3 i EG-fördraget ett statligt lån till Volvo Aero för forskning och utveckling (nedan kallat åtgärden ) till kommissionen. Genom en skrivelse av den 27 augusti 2003 begärde kommissionen ytterligare upplysningar. Dessa lämnades i ett brev av den 3 oktober 2003 som diariefördes av kommissionen den 7 oktober 2003. I en skrivelse av den 8 december 2003 ombads de svenska myndigheterna att lämna kompletterande upplysningar. Samtidigt informerades de om att ytterligare klargöranden kunde bli aktuella efter den tekniska utvärderingen av åtgärden som kommissionen lät utföra. Kompletterande uppgifter inkom till kommissionen i en skrivelse av den 20 januari 2004 som diariefördes den 26 januari 2004. I en skrivelse av den 7 januari 2004 ställdes frågor som uppstått i samband med den tekniska utvärderingen av projektet. Svar på dessa frågor erhölls i en skrivelse av den 25 februari 2004 som diariefördes av kommissionen den 1 mars 2004. 2. BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN 2.1 Bakgrund och syfte I oktober 1999 inledde Volvo Aero diskussioner med [ ] 1 om att eventuellt ingå ett [ ] 2 avtal om [ ] 3 för utvecklingen av Trent 900-motorn. Avtalet skulle för Volvo 1 Kommersiellt känslig information 2 Kommersiellt känslig information 3 Kommersiellt känslig information Statsrådet Laila FREIVALDS Chef för Utrikesdepartementet Arvfurstens palats Gustav Adolfs torg 1 SE 103 23 STOCKHOLM Europeiska kommission, B-1049 Bruxelles/Wetstraat 200, B-1049 Brussel - Belgien, Telefon: direktanknytning (+32-2)29.58603, växel 299.11.11. Fax: 29.61242

Aero innebära att företaget ensamt måste stå för alla sina utvecklings- och tillverkningskostnader samt delar av andra kostnader, risker och skulder i programmet. Den 19 april 2001 beslutade den svenska regeringen att stödja projektet och instruerade Riksgäldskontoret att inleda förhandlingar med Volvo Aero för att undersöka ett eventuellt statligt engagemang i den del av företagets forskning och utveckling som rör utvecklingen av Trent 900. Syftet med det anmälda stödet är att skapa ett visst mått av riskdelning för viss FoU-verksamhet som Volvo Aero utför i samband med Trent 900 Intermediate Compressor Case ( mellanhus, nedan kallat ICC) och att stötta Volvo Aero till en nivå där företaget kan svara fullt ut för ICC. På grundval av detta undertecknade Volvo Aero och [ ] 4 ett avtal om utveckling och tillverkning av ICC för Trent 900. Med den anmälda åtgärden är det avsett att ge Volvo Aero ett royaltybaserat lån med återbetalningsskyldighet som finansierar företagets del av projektet. 2.2 Betalningsmottagare Lånet utbetalas av Riksgäldskontoret till en enda mottagare, Volvo Aero, som har sitt huvudkontor i Trollhättan, Sverige. Volvo Aero är ett medelstort företag verksamt inom flygmotorindustrin med intäkter på 1,25 miljarder euro 2001 och cirka 4 000 anställda, av vilka 2 600 finns på fabriken i Trollhättan och de övriga 1 400 på olika platser i Sverige, Norge och ett försäljningskontor i USA. Volvo Aeros huvudsakliga verksamhet är motorunderhåll, flyg- och motordelar och finansieringslösningar, utveckling och tillverkning av militära motorsystem samt utveckling och tillverkning av delar till jetmotorer. Volvo Aero är verksamt inom fyra affärsområden: Engines, Engine services, Aviation services och Land and marine gas turbines. Den aktuella anmälan gäller endast verksamheten inom affärsområdet Engines, där man utvecklar och tillverkar delar till kommersiella flygmotorer och raketmotorer. Volvo Aero har specialiserat sig på komplexa strukturer och roterande delar i syfte att bli ledande inom en rad nyckelteknologier (optimerade fabricerade strukturer, simulering av tillverkningsprocesser, kopplade hållfasthets- och strömningsberäkningar, osv.). Det övergripande målet är att ha konstruktionsansvaret för stora strukturkomponenter som ICC och Turbine Rear Frames. 2.3 Beskrivning av projektet Volvo Aeros forsknings- och utvecklingsverksamhet som finansieras enligt denna åtgärd ingår i Airbus A380-programmet där Volvo Aero skall stå för ICCtillverkningen till [ ] 5 Trent 900. ICC:n är en viktig strukturkomponent av titan som förbinder mellantryckskompressorn med högtryckskompressorn i motorn. Komponenten hyser ett lager för de tre motoraxlarna samt främre motorfästet och drafkraftsfästen med vilka motorn fästs på vingen. Svårigheten med att konstruera denna komplexa struktur ligger enligt anmälan i att optimera belastningsfördelningen mellan främre motorfästet och drafkraftsfästen och motorhöljet och minimera komponentens vikt (främst genom att använda nytt material) utan att kompromissa med tillförlitligheten. De främsta innovationsområdena är oljedränering och oljeventilationssystemet som ökar effekten tillsammans med införandet av en kontraroterande flygmotor med tre axlar. Därutöver 4 Kommersiellt känslig information 5 Kommersiellt känslig information 2

kommer man att använda utvecklad luft- och oljetätningsteknik samt avancerad teknik för 3D-modeller. Enligt anmälan eftersträvas med Trent 900-motorn nya mål i fråga om lågt buller, låga utsläpp och låg vikt. Samtliga dessa tre mål är avgörande för Airbus 380, som kommer att bli det första flygplanet med lägre bullernivå än sina mindre föregångare. Tidigare har bullret alltid ökat med flygplanets storlek. För att Trent 900-motorn ska leva upp till olika krav och bestämmelser (såsom säkerhetsbestämmelser, miljökrav avseende bl a utsläpp och buller samt vikt- och kostnadskrav) krävs dock omfattande FoU-verksamhet. Olika ICC-konstruktioner måste utformas och utvärderas i kombination med olika tillverkningsprocesser för att man ska kunna möta dessa krav. Dessutom måste kanske ICC:erna i sin tur utvecklas för att erhålla den mest kostnadseffektiva utformningen. Som tidigare nämnts kommer Trent 900-motorn att lanseras på Airbus A380 som när det tas i bruk under 2006 blir det största passagerarplanet någonsin. Volvo Aero förväntar sig att motorn tar en marknadsandel om minst 50 % på Airbus A380 under de följande 20 åren. 2.3.1 Programområden FoU-verksamheten som medfinansieras av denna åtgärd täcker i synnerhet fyra områden: 1. Material På grund av ökade temperaturnivåer i Trent 900-motorn måste en ny titanlegering, Ti6-2-4-2, för första gången användas i konstruktions-, modelloch tillverkningskedjan avseende ICC. Volvo Aero har för avsikt att genomföra en rad försök för att noga fastställa det nya materialets egenskaper. Även om denna forskning endast utgör en liten del av de sammanlagda programkostnaderna, är uppgifterna av största betydelse för att man skall kunna utveckla korrekta modeller för prognoser i fråga om belastning, svetsning, värmebehandling, bearbetning och livslängd. 2. ICC-konstruktioner Det blir allt viktigare att i mekanisk konstruktion integrera och optimera olika faktorer som vikt, viktfördelning, tillverkningsbarhet, kostnad, kompatibilitet med delar från andra parter, underhåll (litet antal delar, lätt montering/ nedmontering) osv. Volvo Aero föreslår att man utvecklar flera ICCkonstruktioner och utvärderar deras prestanda för vart och ett av de ovan nämnda områdena. Här kan tillämpningen av moderna, integrerade konstruktionsmiljöer bidra till att förenkla utbytet med andra analysredskap. Därigenom kan nya konstruktioner snabbare granskas, flexibiliteten öka och tvärvetenskapliga förbättringsförslag till konstruktionen möjliggöras. 3

3. Modell- och analysteknik Den integrerade konstruktionsprocessen kräver snabba och exakta belastningsanalyser, termiska modeller och verktyg för simulering av bearbetning och montering. Volvo Aero föreslår att införa fullständigt tredimensionell teknik och grunda sin belastningsanalys på en 360 graders solid modell av mellanhuset, och sin termiska analys på en förbättrad, tredimensionell, termisk modell. Genom att använda stereolitografi kan man snabbt analysera en konstruktion, och simuleringsprogram gör det möjligt att kontrollera om monteringen är genomförbar. På så sätt kan misstag på ett sent stadium när slutkomponenten monteras undvikas. Genom att kombinera dessa moderna konstruktions- och analysredskap kan man regelbundet aktualisera kunskaperna och kommunicera och samspela med övriga parter över hela motormodellen (Whole Engine Model). 4. Tillverkning Till följd av att en ny titanlegering används måste alla bearbetnings-, svetsnings och monteringssteg kontrolleras och prövas. Volvo Aero tänker granska olika tillverkningsprocesser och försöka hitta bästa möjliga skärhastighet, värmebehandling, osv. Andra viktiga aspekter är den övergripande kontrollen av tillverkningsprocessen, inbegripet tillgång till verkstäder och dessas kapacitet. På så sätt kan man dra nytta av konkurrerande konstruktionskoncept och minska framställnings- och monteringstiderna. För alla dessa områden föreslås reservlösningar, i fall de föreslagna metoderna skulle visa sig vara olämpliga. Detta skulle emellertid leda till ökade kostnader och längre tidsfrister. 2.4 Stödinstrument och stödberättigande kostnader Projektets sammanlagda stödberättigande kostnader uppgår enligt anmälan till 201 miljoner SEK (se tabell 1 nedan). Kommissionen har granskat den i anmälan inkluderade specifikationen av detaljerade kostnadsslag (se tabell 2 i avsnitt 3.2.2 nedan). 4

Typ av kostnader Sammanlagda personalkostnader Teknisk personal 7 Material- och metodforskning 8 Instrument och utrustning, sammanlagt Utveckling av hårdvara 14 st Kompatibilitet hårdvara 22 st Konsulttjänster och liknande, sammanlagt Riggtest (utlagt på entreprenad) Tekniskt stöd på konsultbas Ytterligare omkostnader (11 %) Övriga driftkostnader Summa kostnader [ ] 6 Kostnader som bärs av Rolls- Royce Stödberättigande kostnader Verktygsutveckling (tooling) och armatur Verkstadsomställningar, inbegripet flytt av maskiner Maskininvesteringar 9 SAMMANLAGD KOSTNAD Tabell 1: Sammanställning av de förväntade sammanlagda kostnaderna (stödberättigande och icke-stödberättigande) Lånet kommer att betalas ut i omgångar efter att Volvo Aero har presenterat sina stödberättigande kostnader för utveckling av Trent 900. Varje ansökan skall åtföljas av ett revisionsintyg som styrker uppgifterna. Uppgifternas riktighet kommer att kontrolleras av Volvo Aeros revisor samt av Försvarets Materielverk (FMV) på uppdrag av Riksgäldskontoret. Den sista begäran om utbetalning skall senast läggas fram den 31 juli 2005. Riksgäldskontoret har rätt att säga upp lånet om Volvo Aero grovt försummar sina skyldigheter enligt avtalet, lägger fram felaktig eller missvisande information, träder i likvidation, går i konkurs eller kan anses vara insolvent. 2.5 Stödintensiteten Det maximala lånebeloppet uppgår till 80 miljoner SEK, vilket motsvarar 30 % av de sammanlagda kostnaderna och 39,6 % av de stödberättigande kostnaderna. 6 Kommersiellt känslig information 7 Personalkostnaderna för tekniskt arbete omfattar projektförvaltning, konstruktionsverksamhet, prövning, kvalitetskontroll, upphandling och stöd till tillverkning. 8 Personalkostnaderna för material- och metodforskning omfattar kostnader för materialprovning och tillverkningssimulering. 9 Endast maskininvesteringar som krävs för tillverkningen av Trent 900 ICC. 5

2.6 Återbetalning Återbetalningen är royaltybaserad och genomförs i två steg under perioden 2006 till 2040. Royaltyn baseras särskilt på antalet sålda ICC inklusive reservdelar. I det fall försäljningen uteblir, dvs. om projektet blir ett ekonomiskt misslyckande, kommer dock återbetalning inte att ske. 2.7 Varaktighet och budget Den sista begäran om utbetalning måste utfärdas senast den 31 juli 2005. Budgeten för stödordningen, dvs. det maximala lånebeloppet, uppgår till 80 miljoner SEK. Kostnaderna för programmet förväntas uppgå till 263 miljoner SEK. 3. BEDÖMNING De svenska myndigheterna har uppfyllt sin skyldighet enligt artikel 88.3 i fördraget genom att anmäla stödordningen till kommissionen. 3.1 Inslag av statligt stöd i enlighet med artikel 87.1 i EG-fördraget Kommissionen har bedömt de anmälda stödordningarna på grundval av artikel 87.1 i EG-fördraget. I enlighet med artikel 87.1 i EG-fördraget är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den gemensamma marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Lånekostnaderna bärs av Sveriges statsbudget, dvs. åtgärden finansieras med statliga medel. Stödet tillhandahålls ett enda företag, Volvo Aero, som valts ut av staten. Även om lånet förväntas återbetalas och åtgärden till och med kan resultera i en vinst för den svenska regeringen utgör lånet en fördel för mottagaren. Det befriar stödmottagaren från kostnader som normalt sett skulle ha burits av företaget själv (riskpremie och återbetalning i det fall projektet misslyckas). Bidraget kan också påverka handeln mellan medlemsstaterna eftersom stödmottagaren har konkurrenter inom Europeiska unionen. Exempelvis bygger även företag som Industria de TurboPropulsores i Spanien, MTU i Tyskland och SNECMA i Frankrike komponenter till jetmotorer. Åtgärden omfattas därför av artikel 87.1 i EG-fördraget. 3.2 Stödets förenlighet med den gemensamma marknaden enligt artikel 87.3 c i EG-fördraget Eftersom det är ett forsknings- och utvecklingsprogram som erhåller stöd har kommissionen bedömt stödet utgående från gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till forskning och utveckling 10 (nedan kallade "FoU-ramverket"). 10 EGT C 45, 17.2.1996, s. 5. 6

3.2.1 Överensstämmelse med FoU-ramverkets definitioner av forskningsstadier Genomförbarhetsstudie För att utvärdera olika konstruktionskoncept, bedöma olika tillverkningsprocesser och införa Ti6-2-4-2 i stället för Ti6-4 genomfördes en genomförbarhetsstudie innan tillverkningen av Trent 900 ICC inleddes. Denna undersökning hjälpte Volvo Aero att fatta beslut inför senare stadier i den industriella forskningen och verksamheten före introduktion på marknaden. Kommissionen noterar att denna verksamhet inte är direkt inriktad på ICCprototypen och anser att den kan betraktas som "Definitionsfas eller genomförbarhetsstudier enligt bilaga I i FoU-ramverket. Industriell forskning Enligt Volvo Aero kan följande forskningsverksamheter ses som industriell forskning: Materialprövning för att undersöka den nya Ti6-2-4-legeringens egenskaper. Sådan prövning genomförs för att få tillförlitliga och exakta uppgifter för den senare fasen av mekanisk analys, bearbetningsmodeller, osv. Det krävs undersökningar för att förbättra den mekaniska konstruktionen och samtidigt ta hänsyn till olika aspekter som materialurval, styvhetsberäkning, viktoptimering, tillverkningsbarhet, underhåll, etc. Sådana förfaranden finns inte att tillgå på marknaden och måste utvecklas från fall till fall inom varje företag. Olika analyser kommer att genomföras (modal analys, global styvhet, simulering av massfördelning, detaljerad termisk modellering, digital montering, tillämpning av stereolitografi). Även om verksamheten främst bygger på kommersiellt tillgänglig programvara syftar den ändå till att skapa en integrerad utvecklingsmiljö som kan bidra till snabbare provning och utveckling och samtidigt minska risken för misstag på ett sent stadium. Med andra ord syftar den till att ta fram kunskap för utveckling av en ny process och en ny produkt. Utvecklingen av ett koncept grundat på ett brett spektrum av olika konstruktioner och tillverkningsmetoder. En undersökning i efterhand genomförs också. Dessa verksamheter skall göra det möjligt att välja den strategi som senare skall utnyttjas för prototypen. 7

Kommissionen anser att dessa verksamheter, vilka i anmälan beskrivs i detalj, omfattas av definitionen av industriell forskning i bilaga I till FoUramverket. ICC-prototypen användes emellertid som försöksobjekt vid utvecklingen av en allmän metod, dvs. den delen bidrog till att främja utvecklingen av prototypen, även om det inte var dess främsta syfte. Det är givetvis naturligt att göra så, och det skulle vara slöseri med tid att förfara på annat sätt. Men det vore då rimligt om en del av verksamheten (cirka 25 % enligt den tekniska expert som kommissionen rådfrågat) skulle anses vara verksamhet före introduktion på marknaden. Därigenom skulle den sammanlagda andelen av de stödberättigande kostnaderna för industriell forskning som Volvo Aero anfört minska till 26 %. Verksamhet före introduktion på marknaden Enligt de uppgifter som Volvo Aero tillhandahållit konstrueras, tillverkas och testas 36 ICC-prototyper under denna fas, vilket förklarar varför den motsvarar 67 % av de sammanlagda stödberättigande kostnaderna. Kommissionen har kontrollerat att dessa aktiviteter, som beskrivs i detalj i anmälan, verkligen utgör verksamhet före introduktion på marknaden. I enlighet med vad som anges ovan för industriell forskning användes delar av ICC-prototypen som testobjekt för utvecklingen av den övergripande metoden, och bidrog på så sätt till utvecklingen av prototypen. Därför vore det rättvist att öka den andel på 67 % av de sammanlagda stödberättigande kostnaderna som enligt Volvo Aero går till verksamhet före introduktion på marknaden till 73 %. 3.2.2 Överensstämmelse med FoU-ramverkets stödberättigande kostnader och stödnivåer De stödberättigade kostnaderna för åtgärden är följande (i miljoner SEK): Typ av kostnader Sammanlagda personalkostnader Instrument och utrustning, totalt Konsulttjänster och liknande, totalt Ytterligare omkostnader (11 %) Övriga driftkostnader SAMMANLAGD KOSTNAD Tabell 2: Stödberättigande kostnader Stödberättigande kostnader enligt Volvo Aero [ ] 11 Justerade stödberättigande kostnader 11 Kommersiellt känslig information 8

Det är viktigt att tänka på att det sammanlagt kommer att behövas 36 ICCprototyper. Detta tyder på att den nya komponenten inte direkt kan härledas från tidigare utvecklade komponenter. För att kunna bedöma projektet och dess kostnader ur teknisk synvinkel lät kommissionen en teknisk expert granska projektet. I den granskningsrapport som lades fram den 10 mars 2004 föreslås det att de stödberättigande kostnaderna för andra utgifter bör minskas med 6,3 miljoner SEK av följande skäl. För det första bör endast en del av verkstadsomställningen ses som FoUverksamhet, eftersom verkstaden senare kommer att användas för tillverkning av ICC. För det andra bör en del av maskinkostnaderna undantas från de stödberättigande kostnaderna eftersom en del av maskinerna kommer att återanvändas, och det därför endast är avskrivningskostnaderna under FoUfasen som bör beräknas för maskinerna. Kommissionen anser att de justerade beloppen och de skäl som framförs är acceptabla. Det maximala lånebeloppet är förenligt med kommissionens gällande praxis 12 för lån/förskott som återbetalas om projektet är framgångsrikt: i sådana fall accepteras lån på upp till 60 % av de stödberättigande kostnaderna för industriell forskning och 40 % för verksamhet före introduktion på marknaden. Forskningsaktivitet Justerade stödberättigande kostnader Högsta tillåtna stödnivå Maximala stödbelopp Genomförbarhetsstudie [ ] 13 75/50 % [ ] 14 Industriell forskning 60 % Verksamhet före introduktion på marknaden 40 % TOTAL KOSTNAD Tabell 3: Maximal stödnivå enligt kommissionens praxis Således är, även med beaktande av det justerade stödbelopp som enligt kommissionen kvalificerar för stöd, det maximala stödbeloppet om 80 miljoner SEK förenligt med de stödnivåer som kommissionen normalt sett godtar i sin praxis. 3.2.3 Stödets stimulanseffekt Volvo Aero är inte ett litet eller medelstort företag enligt gemenskapens definition av begreppet. Enligt 6.5 i FoU-ramverket måste det därmed undersökas om det statliga stödet får den stimulerande effekt som omtalas i 6.2 12 T.ex. N 120/01 Stöd till Rolls-Royce för utveckling av Trent 600- och Trent 900-motorer, EGT C 67, 16.3.2002, s. 33, N 17/98 Rolls-Royces program för stora motorer, EGT C228, 21.7.1998, s. 7, N 584/97 Stöd till Sextant Avionique, EGT C 50, 17.2.1998, s. 7 och N 53/96 Luftfartsprogram för luftfartssektorn, EGT C 291, 4.10.1996, s. 4. 13 Kommersiellt känslig information 14 Kommersiellt känslig information 9

i FoU-ramverket, dvs. om stödet medför att företagen utför mer forskning än de annars skulle ha gjort eller forskning kan genomföras som utan stödet skulle ha haft en lägre ambitionsnivå eller inte kunnat slutföras inom samma tid. I 6.2 anges vidare att kommissionen vid denna bedömning skall fästa särskild vikt vid kvantifierbara faktorer, marknadsmisslyckande, ökade kostnader i samband med samarbete över nationsgränserna och andra relevanta faktorer. Enligt punkt 6.4 och punkt 6.5, andra strecksatsen, av ramverket skall kommissionen också kontrollera att projektet inte inleddes innan företaget lämnade sin ansökan om stöd till medlemsstaten. Kommissionen anser av följande skäl att det statliga stödet har en klar stimulerande effekt på Trent 900 ICC-projektet: - För det första: Den tekniska bedömningen av programmet visar att målsättningarna är mycket högt satta. Enligt vad kommissionen erfar är det första gången Volvo Aero utvecklar och tillverkar ett mellantryckskompressorhus för en treaxlig motor. Storleken på Airbus A380 och drivmomentet hos Trent 900 betyder också att det är den största ICC som Volvo Aero har tillverkat. De höga temperaturer det blir fråga om innebär att man måste använda sig av nya titanlegeringar, vars egenskaper (fysiska och bearbetningsmässiga) måste undersökas. Man har dessutom väldigt lite tid på sig för att utveckla komponenten och testa dess mekaniska egenskaper och värmetålighet, så den senaste tekniken måste användas på bästa sätt. Vidare har den globala nedgången i efterfrågan för flygindustrin inneburit att Volvo Aero planerar att minska sin personal med 5 %. Detta kommer dock inte att beröra arbetet med Trent 900 ICC. Tvärtom ämnar Volvo Aero öka sina FoU-anslag från 380 miljoner SEK (2002) till 420 miljoner SEK för 2004 (en ökning med 10 %). Ökningen är relaterad till Trent 900 ICC. Det faktum att detta projekt kommer att genomföras trots de planerade kostnadsminskningarna visar på att projektet inte skulle ha genomförts inom Volvo Aero s normala FoU-budget. - För det andra: Den ekonomiska avkastningen från flygmotortillverkning följer ett egenartat mönster. Motorerna säljs till flygplanstillverkarna med stora rabatter. Investeringen förräntar sig genom försäljning av reservdelar och underhålls- och servicetjänster. Ett motorprogram blir därför ofta inte lönsamt förrän uppåt 15 efter det att utvecklingsprogrammet startade. Investerarna kan få vänta över 20 år innan avkastningen når upp till normala nivåer. Dröjsmålet gör att sedvanliga projektfinansieringsmekanismer inte kan användas, då finansieringsinstituten förväntar sig snabbare avkastning. - För det tredje: Motorprogrammen är nära kopplade till tillverkningsplanerna för flygplanen. Motorerna måste levereras enligt det strikta tidsschema som fastställts för tillverkningen av flygplanet. Inga dröjsmål får förekomma, eftersom det skulle kunna äventyra även flygplansprojektet. Detta ökar risken för ett ekonomiskt misslyckande av projektet. - Slutligen: Kommissionen noterar att projekt inte hade påbörjats när avtalet undertecknades av svenska staten, Volvo Aero och Rolls-Royce. Av anmälan framgår klart att Volvo Aero ingick avtalet med förväntningen att man skulle få statligt stöd i enlighet med EG:s regler. Det är därför inte troligt att 10

Volvo Aero skulle ha deltagit i programmet utan det statliga stöd ärendet gäller. Av ovanstående skäl drar kommissionen slutsatsen att Volvo Aero inte skulle ha deltagit i ett program med så många tekniska osäkerhetsfaktorer och en sådan ekonomisk risk utan det statliga stöd som ärendet rör. Åtgärden anses därför förenlig med den gemensamma marknaden enligt artikel 87.3 c i EGfördraget eftersom den uppfyller villkoren i FoU-ramverket. 4. SLUTSATS Kommissionen har därför beslutat att åtgärden utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget. Dessutom anser kommissionen att det stöd som beviljats inom ramen för åtgärden är förenligt med den gemensamma marknaden enligt artikel 87.3 c i EG-fördraget och artikel 61.3 c i EES-avtalet, eftersom det uppfyller villkoren i FoUramverket. De svenska myndigheter anmodas att årligen förse kommissionen med en rapport om genomförandet av stödet. Eventuella ändringar av villkoren för beviljande av stödet måste anmälas på förhand. Om denna skrivelse innehåller konfidentiella uppgifter som inte bör spridas till tredje part uppmanas Ni att informera kommissionen om detta inom femton arbetsdagar räknat från dagen för mottagandet av denna skrivelse. Om kommissionen inte har mottagit en motiverad begäran inom den föreskrivna fristen, kommer den att anse att Ni lämnat Ert samtycke till att denna skrivelse kommuniceras i sin helhet till tredje part och offentliggörs på det språk som är giltigt på följande webbadress: http://europa.eu.int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids Er begäran skall sändas med rekommenderat brev eller fax till: Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för konkurrens, Registreringsenheten för statligt stöd B-1049 Bryssel (Fax (32-2) 296 12 42) Högaktningsfullt På kommissionens vägnar Mario MONTI Ledamot av kommissionen 11