kommunikationspolitisk plattform för norrbotten

Relevanta dokument
Kommunikationspolitisk plattform för Norrbotten. För ökad tillgänglighet och en konkurrenskraftig region

Positionspapper från kommunikationspolitiska rådet i Norrbottens län infrastrukturplaneringen, perioden

SKOGSBASERADE NÄRINGAR

Yttrande över remiss på Kapacitetsutredningen (TRV 2011/17304)

Yttrande över Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden ((N2015/4305/TIF).

Kapacitetsutredningen

Infrastrukturprojekt i Norrland. Olle Tiderman

DEN BOTNISKA KORRIDOREN

BILAGA 4 SAMMANSTÄLLNING VIKTIGASTE PRIORITERADE FUNKTIONER EFTER MÅLOMRÅDE

Länsstyrelsens länsuppdrag

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad

1000 miljarder SEK RYSSLAND NORGE FINLAND SVERIGE. = omslutningen av de industriprojekt som ska genomföras i området under perioden

Yttrande över regional systemanalys för de fyra nordligaste länen

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

Gemensamma prioriteringar för Västra Götaland en region och 49 kommuner

Tågtrafik till Norrland

Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet

Varför bildas Trafikverket?

En internationell dimension i vardagspolitiken

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för

Halmstad Jörgen Preuss, Ann-Mari Bartholdsson

E12 Atlantica. Ett innovativt och hållbart samarbete för effektiva transportlösningar. Slutrapport

Regional Utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet

Tillväxtstrategi för Halland Mars och April 2014

Yttrande över förslag till Nationell plan för transportsystemet samt miljökonsekvensbeskrivning

Yttrande över slutbetänkandet av hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58)

Besöksnäringsstrategi

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

norrstyrelsen Vision och mål för infrastruktur i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för infrastruktur

Logistik som utvecklingsstrategi

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

Målbild med mätbara samt generella mål

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

Trafikförsörjningsprogram för Blekinge Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

Järnväg 15/12/ Näringslivets godstransporter

Kunskap om. Norrbotniabanan. Kunskap om Norrbotniabanan

Infrastrukturplaner i Sverige

ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum.

Trafikverket, Borlänge

Godstransportstrategi. Västra Götaland

Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg på det allmänna vägnätet

Tillväxtstrategi för Halland

RUS i korthet. Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft

RIKARE En hållbar tillväxtstrategi till BoU - Lärande för hållbar utveckling av Eva- Marie Tyberg

Kunskap om. Norrbotniabanan. Kunskap om Norrbotniabanan

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS

Skaraborgs kommunalförbund. Inspel till regional godsstrategi behov och framtidsutmaningar

Planering för samhällsutveckling och åtgärdsvalsstudier i tidig planering Annica Lindström, Planering

Diskussionsunderlag Utmaningar och förslag till samarbeten

Foto: Klas Eriksson, Thomas Harrysson, Peter Svenson beskurna bilder. Västsvenska paketet. Februari 2011

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden

OECD Territorial review

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUN

Process för Regional Utvecklingsstrategi Norrbotten 2030

Tillväxtprogram för Luleå kommun

Remissvar Reviderade långsiktiga investeringsplaner för väg och järnväg

Gatukontorsdagar Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Yttrande över Nationell plan för transportsystemet

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

För ytterligare information. Europaforum Norra Sverige Europaforum Norra Sverige

Regional infrastrukturplan Förslag till justeringar. Tillväxtutskottet, 17 oktober 2017

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod Norra Mellansverige

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

Hamnstrategi. Bakgrund

Förslag till nationell plan för transportsystemet

SKANE PAVERK AR SVERIGE. hela

Socialfondsprogrammet

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål

Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken

Näringsdepartementet STOCKHOLM

Infram ger godset en röst 27 mars 2019

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

Besöksnäringen i Kapacitetsutredningen. Hearing Alvesta 12 mars 2012 Tommy Gustavsson Turistchef Region Blekinge

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Jobb- och tillväxtsatsningar: Miljardinvesteringar i Malmbanan, Pajala- Svappavaara samt väg och järnväg

Österåkers kommuns styrdokument

Infrastruktur för effektiv och hållbar logistik

Effektiva transporter april. -Trafikverket arbete med BK4 -Analysera möjligheterna att tillåta längre lastbilar på svenska vägnätet

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod Övre Norrland

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/ Jon Resmark

DEN BOTNISKA KORRIDOREN

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö

4 Mälarstäder

Regional tillväxt 2015

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket

Europeiska socialfonden

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

BILAGA 2 SAMMANSTÄLLNING BRISTER OCH UTMANINGAR

Transkript:

kommunikationspolitisk plattform för norrbotten För ökad tillgänglighet och en konkurrenskraftig region

globalt perspektiv Transportkorridorer har stor betydelse i ett globalt perspektiv. De korridorer som används idag är markerade med blått. Fältens bredd visar hur mycket som transporteras på de olika sträckorna enligt följande: Miljoner nettoton per bankilometer < 1 1 5 De röda pilarna visar planerade transportsträckor. Narvik Murmansk Kiruna Gällivare Kirovsk Salla Rovaniemi Haparanda Tornio Luleå Trondheim Umeå Karleby Uleåborg Kajaani Belomorsk Archangelsk Sundsvall Petrozavodsk Oslo Kotka Stockholm Helsingfors Göteborg St Petersburg 2 Malmö

INLEDNING Det kommunikationspolitiska rådet, som består av politiker från regionen, är ett forum för strategiska diskussioner för ökad samsyn och agerande rörande transporter och infrastruktur i Norrbotten. Syftet är att länet mer kraftfullt ska driva kommunikationsfrågor i dialog med andra regioner, nationellt samt på EU-nivå. Väl fungerande gods- och persontransporter, med förbättringar både inom väg- och järnvägsnätet likväl som bra sjöfart och flygförbindelser, är avgörande för vår regions konkurrenskraft såväl nationellt som internationellt. Genom ett gemensamt åtagande för länets infrastruktur i ett större sammanhang ger det resultat och nyttoaspekter över region- och nationsgränser. Vår ambition är att den politiska kommunikationsplattformen blir utgångspunkt i länets långsiktiga arbete för en hållbar och effektiv infrastruktur. Dokumentet är framtaget i samverkan och fastlagd i Kommunikationspolitiska rådet 07-09-27 Karl Petersen Kommunförbundet Norrbotten Kent Ögren Norrbottens läns landsting 3

bakgrund Norrbotten är för närvarande inne i ett expansivt skede och näringslivet går på högvarv. En av de mest avgörande faktorerna för en fortsatt expansion och tillväxt är tillgången av en bra infrastruktur. Historiskt visar utvecklingen att tillgängligheten till fungerande kommunikationer har varit avgörande för en regions utveckling och tillväxt. En viktig grund för regional utveckling är en väl fungerande infrastruktur där sjöfart, flyg, vägar och järnvägar tillsammans bildar ett samverkande hållbart transportsystem. De långa avstånden inom länet och avstånden till viktiga marknader både inom och utanför Sverige, ställer höga krav på sam-modalitet av transportslag för såväl personer som varor. På en allt mer globaliserad marknad är bra transporter av avgörande betydelse för näringslivets konkurrenskraft. Detta gäller i synnerhet regioner som Norrbotten där höga förädlingsvärden exporteras till avlägsna marknader. Bottenvikskusten och Malmfälten har i ett europeiskt perspektiv flera viktiga industrianläggningar. Tyngdpunkten ligger på gruvor, metall- och smältverk, massa- och pappersindustri, sågverk samt tyngre verkstadsindustri. Biltestverksamheten, kunskapsintensiva tjänstenäringar växer samt inom elektronikbranschen sker en utveckling till specialisering med högt kunskapsinnehåll. Övre Norrlands inland har betydelsefulla industrianläggningar i form av gruvor med tillhörande anrikningsverk och pelletsverk. Alla dessa verksamheter genererar stora mängder godstransporter i förädlingskedjornas många steg från råvara till konsument. Behovet av större arbetsmarknadsregioner som bidrar till en rörligare arbetskraft och en stärkt kompetensförsörjning för näringslivets långsiktiga konkurrenskraft kräver en förbättrad infrastruktur. Även Luleå tekniska universitets viktiga roll som förmedlare av kunskap, kompetens och forskningsresultat stärks påtagligt genom ökad tillgänglighet. En väl fungerande infrastruktur är en förutsättning för att näringslivet i Norrbotten fortsättningsvis ska tillskapa nya arbetstillfällen, generera exportintäkter och bidra till det gemensamma välståndet. Detta är till stor nytta för hela Sverige och bidrar till det europeiska mervärdet. 4

bakgrund omvärldsförändringar Den ekonomiska utvecklingen kännetecknas alltmer av ökad flexibilitet och datoriserad teknologi. Allt fler strategiska allianser bildas såväl inom sektorer och branscher som mellan producenter och konsumenter. Förändringarna inom ekonomin innebär successiv övergång från volymproduktion till kvalitetsproduktion. Parallellt med denna utveckling har ekonomins globala drag förstärkts som en följd av att strömmarna för varor, tjänster, människor, kapital och information över nationsgränserna har liberaliserats. Genom högre grad av marknadsintegration har företagens marknader i många fall vuxit, men så har även konkurrensen. Utrymmet för makroekonomiska ingrepp som inverkar på de fria marknadskrafterna har minskat. Betydelsen av nationell och regional konkurrenskraft som medel för att nå välstånd och ekonomisk utveckling har därför ökat i betydelse. Vinnarna i den globala ekonomin är de länder och regioner som lyckats anpassa sig till de nya förutsättningarna genom att skapa tillväxt baserat på egna omfattande reinvesteringar i produktionskapital, humankapital, FoU och infrastruktur. 5

norrbotten en konkurrenskraftig region Tillväxten inom den svenska gruv- och mineralindustrin med närliggande sektorer är för närvarande mycket stark. De omfattande investeringar som sker i Norrbotten och inom hela Barentsområdet ger betydande tillväxtmöjligheter, för framtiden och för Norrbotten att utvecklas till en framgångsrik region i Sverige och Europa. Det är av avgörande betydelse att den så kallade Botniska korridoren blir en prioriterad strategisk länk i det europeiska transportsystemet TEN-T och därmed får en gränsöverskridande koppling till den Pan-Europeiska transportkorridoren Northern Axis. Gruvnäringen och anknytande näringar har stor betydelse för landets totala produktionsvärde. I en beräkning utförd av SCB och ÅF-infraplan 2007, är produktionsvärdet för gruvor, utvinningsindustri, stål- och metallindustri samt maskinindustri ca 400 miljarder kr per år. En stor del av råvaruproduktionen går på export inom EU, drygt 90 procent. Därmed bidrar länets råvarutillgångar till uppfyllandet av den gemensamma Lissabonstrategin. Marknaden för skogs- och timmerindustrin från Norrbotten och Västerbotten omfattar i princip bygghandel och träindustri i hela världen. Kraven på en fungerande transportlogistik är mycket höga, eftersom 99 procent av kunderna befinner sig söderut och dessutom ofta på stora avstånd. Ökad global konkurrens gör att företag idag för sin lönsamhet inte längre har någon egentlig egen lagerhållning. Detta gör dem mycket beroende av leveranssäkerhet, flexibilitet och korta ledtider för att kunna upprätthålla sin egen produktion. I vissa fall kan logistiken väga lika tungt vid bedömningen av en ny affär som uppgifter om kund och pris tillsammans. De logistiska problemen med transporter från övre Norrland kan alltså verka direkt hämmande på de berörda företagens möjligheter att utveckla och utvidga sina marknader. Prioriterade satsningar på järnvägsnät, sjöfart och vägnät med strategiska placeringar av kombiterminaler förbättrar godstransporternas effektivitet och företagens marknadsandelar stärkts samtidigt som miljöbelastningen minskar. En förbättrad infrastruktur innebär vanligtvis också en bättre regional funktion och en bättre balanserad befolkningsutveckling. Detta innebär att befintliga samhällsinvesteringar kan nyttjas bättre, vilket också innebär minskat tryck på storstadsregionerna. Norrbottens geografiska förutsättningar och avstånden till viktiga marknader ställer höga krav på sam-modalitet där flygförbindelser har en avgörande betydelse. Genom att förbättra möjligheterna till pendling kan människor lättare hitta intressanta arbeten, samtidigt som företagen får tillgång till ett större utbud av utbildad arbetskraft. Inflöde av ny kunskap och nya människor är en avgörande faktor till utveckling och förnyelse för att skapa en bärkraftig och attraktiv region. Investeringar i en väl utbyggd infrastruktur möjliggör förutsättningar för regionförstoring vilket inte bara medför en större och differentierad arbetsmarknadsregion utan även en ökad specialisering av näringsliv och utbildning samt stärkt kompetensförsörjning, vilket har stor betydelse för näringslivets långsiktiga konkurrenskraft. 6

7

vision Visionen är ett politiskt ställningstagande för hur vi vill arbeta för att åstadkomma en konkurrenskraftig region. Utveckla ett långsiktigt samhällsekonomiskt hållbart transportsystem och skapa förutsättningar för säkra och effektiva gods- och persontransporter till lands, luft och sjöss. Det innebär väl fungerande trafiklösningar där sjöfart, flyg, vägar och järnvägar tillsammans bildar ett funktionellt transportsystem som en förutsättning för Norrbottens tillväxt och konkurrenskraft. Det geografiska läget och de långa avstånden till viktiga marknader både inom och utanför Sverige, ställer höga krav på resurssnåla transporter för en minskad energi- och miljöbelastning. En kostnadseffektiv utveckling av flygplatser och flygtrafik samt kollektivtrafik är av avgörande betydelse för att kunna bo och verka i Norrbotten. Den pågående samhällsutvecklingen mot större regionindelningar förutsätter även kraftfulla satsningar på infrastruktur ur ett demokratiskt perspektiv. 8

prioriteringar Vi politiker ska arbeta med att utveckla länets infrastruktur för en ökad tillgänglighet och konkurrenskraft, vilket ska uppnås genom följande strategiska vägval. Agera för att Norrbotniabanan ges högsta prioritet. Säkerställa goda flygförbindelser som en viktig förutsättning för dagpendling till, från och inom Norrbotten. Satsa på moderna tåg och fler mötesstationer Kiruna Luleå. Verka för att North Sweden Seaport ges status som prioriterad nationell hamn. Verka för interregionala förbindelser samt regionförstoring för ökad tillgänglighet och attraktivitet för alla grupper i samhället. Stödja Pan-Europeiska transportkorridorer (t ex Northern Axis) för ökad global konkurrenskraft. Säkerställa infrastrukturella satsningar vid utvinning av råvaror i hela länet. Satsa på ökad bärighet på vägnätet anpassat efter näringslivets behov. Vi politiker ska arbeta med att utveckla länets infrastruktur för en ökad tillgänglighet och konkurrenskraft... 9

strategier Vi politiker ska kraftfullt agera för att resurser tillförs nationellt och internationellt samt att prioriterade insatser görs för bättre och effektivare nyttoanvändning. Arbeta politiskt för att hitta alternativa finansieringsmöjligheter (OPS) för Norrbotniabanans förverkligande. Agera för dessa politiska prioriteringar som utpekade huvudstråk; Norrbotniabanan Flygplatser (Luleå, Arvidsjaur, Kiruna, Gällivare, Pajala) North Sweden Seaport Europavägar E 4 och E 10 Påverka att investeringar i den Botniska korridoren prioriteras i den nationella infrastrukturplanen. Fastställa prioriteringar för effektiva sam-modalitetsinsatser av transportsystemet för att främja en konkurrenskraftig region. Undersöka möjligheter till bolagsbildning som en möjlighet att tidigarelägga investeringar i länets vägnät. Påverka den nationella nivån för ökade anslag till infrastrukturinvesteringar. Säkerställa medel till ökad bärighet på vägnätet. Verka i strategiska allianser/nätverk för att den Botniska korridoren blir prioriterad i EU kommissionens revidering av TEN-T. Vi politiker ska kraftfullt agera för att resurser tillförs nationellt och internationellt... 10

visste du att... 60 procent av landets godstransporter på järnväg går på norra stambanan. Norrbotniabanan ger tillbaka upp till 1,45 på varje satsad krona och medför en minskad miljöpåverkan med 80-90 000 ton koldioxid/år enligt Banverkets beräkning. Kostnaden för Norrbotniabanan motsvarar endast 16 veckors produktionsvärde för den närmast berörda regionen. Norrland har över 99 procent av den svenska mineralproduktionen. Norrbotten och Västerbotten står för mer än 90 procent av EU:s järnmalmsproduktion. Från Luleå är det närmare till Murmansk än till Stockholm. I regionen Murmansk finns tolv städer, 20 mindre orter, 1,6 miljoner människor, varav 64 procent i arbetsför ålder. Luleå Hamn är Sveriges största för torrbulk och en av de fem största totalt. Piteå Hamn är Sveriges näst största hamn för skogsindustrivaror. Industriella produktionsvärdet i Norrbotten och Västerbotten motsvarar 80 miljarder kr/år. Dessa är i sin tur förutsättning för produktionsvärden i efterföljande förädlingssteg i sydligare delar av landet vilket motsvarar 600 miljarder kr/år. Norrbotten har fem flygplatser med reguljära förbindelser utanför länet. Norrbotten har hög flygbenägenhet per 1 000 invånare Kiruna 7 000, Luleå 4 850 och Arvidsjaur 3 400. Malmbrytningen i Sverige ger ett sammanlagt värde årligen av drygt 22 miljarder kr varav järnmalmsbrytningen i Kiruna och Gällivare står för 12,6 miljarder kr. Massa och pappersindustrierna Billerud Karlsborg, SCA Packages två anläggningar samt Smurfit Kappa omsätter årligen närmare 9,3 miljarder kr. 11

För ökad tillgänglighet och en konkurrenskraftig region