Resor och transporter i ett fossilfritt samhälle Vilka krav ställer det på infrastrukturplaneringen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se
Transport-, tillväxt-, bostadspolitiska m fl mål Ta fram inriktningsunderlag till kommande planperiod (2018-2029) Infrastrukturproposition 12 års sikt Åtgärdsplanering Nationell plan Regionala planer 12 års sikt Verksamhetsplanering Verksamhetsplan 1-4 år Genomförande 1-xx år 2 2015-11-23
Inriktningsunderlaget ska omfatta tre analyser Hur inriktningen för transportinfrastrukturen bör se ut om trafiken utvecklas enligt Trafikverkets prognos utifrån hittills beslutad politik. Hur inriktningen för transportinfrastrukturen bör se ut om trafiken utvecklas enligt Trafikverkets prognos med hittills beslutade och aviserade åtgärder. Hur inriktningen för transportinfrastrukturen bör se ut om trafiken utvecklas enligt Trafikverkets prognos med antagande om ytterligare styrmedel och åtgärder för att kostnadseffektivt minska transportsystemets utsläpp av växthusgaser. 3 2015-11-23
Den långsiktiga inriktningen god tillgänglighet inom hänsynsmålets ramar.regeringens bedömning att tillgängligheten på sikt måste utvecklas inom ramen för att ingen ska dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor och på ett sätt som bidrar till att miljökvalitetsmålen nås och till ökad hälsa. Uppdrag om att ta fram inriktningsplanering 2015 Vatten Landskap/ biologisk mångfald Material/ kemiska produkter Klimat God tillgänglighet Luftkvalitet Buller Fysisk aktivitet Kultur Säkerhet 4 2015-11-23
Inriktning med ytterligare styrmedel och åtgärder för att minska utsläpp av växthusgaser Trafikverket har valt att i huvudrapporten redovisa möjligheter att minska växthusgasutsläppen med olika typer av styrmedel och åtgärder samt en uppskattning av kostnader för dessa. I ett nytt fristående kunskapsunderlag redovisas också en analys av åtgärder och styrmedel som krävs om man utgår från verkets Klimatscenario. Klimatscenariot visar vilka åtgärder inom utveckling av samhälle och transportsystem, fordonsutveckling och förnybar energi som krävs för att nå mål om fossiloberoende fordonsflotta* och klimatmål. Denna presentation bygger på kunskapsunderlaget. * Enligt Trafikverkets och FFF-utredningens tolkning 5 2015-11-23
Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. av Trafikverket och utredningen för fossilfri fordonstrafik tolkat som åtminstone 80 procent lägre utsläpp av växthusgaser från vägtransporter 2030 jämfört med 2010 Transportsektorn ska bidra till det nationella miljökvalitetsmålet för begränsad klimatpåverkan. visionen om att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av klimatgaser 2050 innebär även att transportsektorn utsläpp bör vara nära noll 6 2015-11-23
Fossil energianvändning (TWh) Behov av nya åtgärder och styrmedel Vägtrafikens användning av fossil energi 100 80 60 40 20 Beslutade styrmedel och åtgärder samt omsättning av fordonspark Behov av nya styrmedel och åtgärder Trafikutveckling Prognos med idag fattade beslut Målsättning 0 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 7 2015-11-23
Vi behöver ändra inriktning! För att nå klimatmål och göra transportsektorn mindre beroende av fossila bränslen krävs en ny inriktning i utvecklingen av samhället och transportsystemet, en utveckling mot ett mer transportsnålt samhälle. Planeringsunderlag för energieffektivisering och begränsad klimatpåverkan, TRV 2012:152 Målbild för ett transportsystem som uppfyller klimatmål och vägen dit, underlag till kapacitetsutredningen TRV 2012:105 Delrapport transporter - underlag till färdplan 2050 TRV 2012:224 Att tekniska åtgärder inte räcker stöds även av IPCC, IEA, EU Kommissionen, EEA, CEDR, Utredningen för fossilfri fordonstrafik m.fl.. 8 2015-11-23
Trafikverkets klimatscenario Utgår från målen och undersöker vilka åtgärder som krävs för att nå dem (backcasting) Bygger på potentialer inom områdena: 1. Transportsnålt samhälle Stimulera samhällsomställning mot minskade och effektivare transporter Infrastrukturåtgärder och byte av trafikslag 2. Effektivare fordon och framförande 3. Byte till förnybar energi Eldrivna personbilar och tunga fordon Byte från fossila drivmedel till biodrivmedel 4. Energieffektiv infrastrukturhållning 9 2015-11-23
Energianvändning (TWh) Vägtrafikens användning av fossil energi med och utan åtgärder (TWh) 140 120 100 80 60 40 20 Transportsnålt samhälle Energieffektivisering (exkl el) Energieffektivisering (genom el) Byte till el/vätgas Byte till biodrivmedel Kvarstående fossil energi Export biodrivmedel 0 2010 2020 2030 2040 2050-20 10 2015-11-23
Transportsnålt samhälle Målbild 2030 Attraktiva städer med större närhet Ökad tillgänglighet med gång, cykel och kollektivtrafik. Personbilstrafik minskar med 10-20 procent Lokal och regional kollektivtrafik +130 procent Järnväg + 120 procent Gång och cykel +240 procent Samordning av godstransporter i staden Ökat transportbehov tas i förbättrad logistik samt på järnväg och i sjöfart Lastbil ökar 0-10 procent Järnväg +40 procent Sjöfart + 80 procent 11 2015-11-23
Användning av backcasting för att identifiera åtgärder och styrmedel Vilka åtgärder behövdes för att förverkliga målbilden? Nuläge Utveckling Målbild Vilka styrmedel krävdes för att få till förändring av transportmönster enligt målbilden? 12 2015-11-23
Styrmedel för ett fossilfritt transportsystem Transportsnålt samhälle Stadsmiljömål Stadsmiljöavtal (även långsiktigt) Miljözoner för tysta och emissionsfria fordon Parkeringsskatt och krav på transportplan Förändrat reseavdraget Energieffektivare fordon EU-krav och utveckling av provmetoder Bonus-Malus (på sikt även tunga) Energimärkning av personbilar Förändrade förmånsregler Elbusspremie Förnybar energi Kvotplikt Stöd till infrastruktur och ny teknik för produktion Moratorium eller förbud mot investering i ny fossil energi Generellt Långsiktig översyn av vägtrafikens beskattning och reseavdrag Klimatråd Kontrollstationer Energimärkning Toyota Prius Laddhybrid El och Bensin Mer energieffektiv Mindre energieffektiv C Energianvändning totalt 24,1 kwh/100km Räckvidd el 25 km Koldioxidutsläpp 49 g/km Bränsle- och elförbrukning 2,1 l/100km + 5,2 kwh/100km Övrig information Supermiljöbil Förutom bränsleffektiviteten har körsättet och andra icke-tekniska faktorer betydelse för bilens energianvändning, bränsleförbrukning och mängden koldioxidutsläpp. Om bilen är avsedd för förnybart drivmedel och körs på sådant blir utsläppen av koldioxid lägre än ovan angivet. Koldioxid är den växthusgas som bidrar mest till växthuseffekten. Mer information om bilens miljöegenskaper, trafiksäkerhet och ekonomi kan fås på www.bilsvar.se 13 2015-11-23
Investeringsbehov med klimatscenariot Stadsmiljöavtal för kommuner med de 30 största tätorterna Ökad omfattning jämfört med nuvarande satsning fram till 2029 Statlig medfinansiering till kollektivtrafik, gång och cykel i övriga landet Åtgärder på statligt vägnät för kollektivtrafik, gång och cykel Ökad kapacitet i järnvägsnät, hamnar och farleder Fokus på kostnadseffektiva steg 1-3 åtgärder Norrbotniabanan, ny stambana (höghastighetsjärnväg) samt dubbelspår Gävle Härnösand ingår i inriktningen enligt direktiven. Behoven av vägprojekt för ökad kapacitet för personbil och lastbil bortom 2018 (ej låsta) bedöms som små och svåra att prioritera Pilotanläggningar för elektrifiering av vägnät kan övervägas 14 2015-11-23
Statlig stöd för hållbara stadsmiljöer stadsmiljöavtal Med syfte att bidra till ökad andel kollektivtrafik, hållbara transporter, god bebyggd miljö, ökat bostadsbyggande m.m. Medfinansierade åtgärder Motprestationer Övriga åtgärder Uppföljning 15 2015-11-23
Stora behov av kapacitet på järnväg Det är inte möjligt att bedriva trafiken i klimatscenariot 2030 med nuvarande järnvägssystem och sätt att trafikera Ej trafikerbart framförallt kring storstäderna och på västra stambanan Situationen förbättras med ny stambana, Norrbotniabana och dubbelspår Gävle- Härnösand 16 2015-11-23
Underhållsbehov med klimatscenariot Järnväg Kraftigt ökat underhållsanslag till järnvägen oavsett inriktning Klimatscenariot innebär ytterligare svårigheter att få tid i spår för underhåll vilket ger större behov av investeringar för ökad kapacitet Väg Vissa delar av vägunderhållet minskar genom minskad trafik t.ex. beläggningsunderhåll p.g.a. dubbdäcksslitage Möjlighet till nedskalning av vägnät på sikt 17 2015-11-23
Trimningsåtgärder i klimatscenariot Miljöåtgärder Bullerskyddsåtgärder järnväg Tystare och mindre emissioner i staden genom elektrifierade fordon och minskad biltrafik samtidigt som exponering ökar med förtätning Totalt minskade viltolyckor Minskade risker för förorening av vatten Kapacitet Stora behov kapacitetsåtgärder järnväg Stora behov förbättra och finansiera lokal och regional kollektivtrafik. Staten behöver ta större ansvar! Åtgärder för längre och tyngre lastbilar främst 74 ton 34 m Trafiksäkerhetsåtgärder oskyddade trafikanter 18 2015-11-23
Klimatneutral infrastrukturhållning 2050 Trafikverket kommer under 2016 införa krav på minskad klimatpåverkan från infrastrukturhållningen. En vision om en klimatneutral infrastrukturhållning 2050 Ett indikativt mål om 30 procent minskad klimatpåverkan från infrastrukturhållningen 2025 jämfört med 2015. Ett mål om 15 procent minskad klimatpåverkan från infrastrukturhållningen 2020 jämfört med 2015. Kraven ska ställas på reduktioner av klimatpåverkan utan att gå in på hur det ska göras. På så sätt får branschen frihetsgrader att välja det mest kostnadseffektiva sättet att göra det på. 19 2015-11-23
Kostnadseffektivitet Kostnadseffektiviteten i energieffektivisering särskilt från höga nivåer på energianvändning är generellt hög. Energieffektivisering för att nå lägre nivåer kan idag innebära högre kostnader än dagens koldioxidskatt men kostnaderna bedöms sjunka med tiden. Kostnaderna för biodrivmedel ligger idag ofta över dagens koldioxidskatt. Gör det viktigt att minska behovet. Kostnadseffektiviteten för åtgärder som leder till mer transportsnålt samhälle är varierande. Åtgärder som är samhällsekonomiskt lönsamma i övrigt (genom andra nyttor) och minskar utsläppen av växthusgaser är kostnadseffektiva klimatåtgärder. 20 2015-11-23
Bidrag till andra mål av klimatscenariot Tryggare energiförsörjning Förbättrad tillgänglighet Ökat underlag för kollektivtrafiken Mindre emissioner av luftföroreningar och buller Ökad fysisk aktivitet och förbättrad hälsa Minskat markanspråk Ökad social integration och jämställdhet Högre trafiksäkerhet Långsiktigt lägre kostnader Ökad konkurrenskraft och långsiktig möjlighet för Sverige som biodrivmedelsexportör Men det finns utmaningar också! 21 2015-11-23
Slutsatser Genom en kombination av tekniska åtgärder och ett mer transportsnålt samhälle går det nå en fossiloberoende fordonsflotta till 2030 och nollutsläpp av växthusgaser före 2050. Klimatscenariot innebär stora behov av investeringar i kollektivtrafik, gång, cykel och järnväg, kraftigt ökat underhåll av järnvägen samt trafiksäkerhetsåtgärder för oskyddade trafikanter. Samtidigt minskar behoven för kapacitetshöjande åtgärder inom vägtrafiken. Stor nytta även för många andra samhällsmål. Behov av ytterligare utredning av styrmedel och effekter av åtgärder. 22 2015-11-23