Omvärldsanalys Världsekonomin krympte 2009 Den globala konjunkturnedgången, som inleddes i slutet av 2008, fördjupades under förra året. En världsomspännande finanskris och dess effekter på den reala ekonomin bidrog till att världshandeln minskade kraftigt. BNP föll brant i flertalet OECD-länder, men även i tillväxtekonomierna, med Kina och Indien i spetsen, blev BNP-tillväxten väsentligt svagare. Uppskattningsvis föll BNP med 1 % under 2009. Det är första gången sedan andra världskriget som världens samlade produktion av varor och tjänster minskade. Den expansiva ekonomiska politiken som bedrevs i OECD-länderna och i flera tillväxtekonomier bidrog till att BNP-fallet bromsades upp under fjolårets andra halvår och en svag global återhämtning inleddes. Aktivitetsökningen var tydligast i Kina driven av en stark investeringsuppgång. Inköpschefsindex (PMI) för industrin, som bottnade i slutet av 2008, steg både i USA och i EMU-länderna och har sedan i höstas befunnit sig i tillväxtzonen. Samtidigt återvände förtroendet på de globala finansmarknaderna, inte minst till följd av centralbankernas kraftiga räntesänkningar och omfattande kapitalinjektioner. En ökad likviditet på de finansiella marknaderna och en tilltagande riskaptit bidrog till en kraftig börs- och råvaruprisuppgång under loppet av 2009. Centralbankernas uttalanden om att bibehålla de låga räntorna under en längre period för att inte äventyra den bräckliga konjunkturuppgången bidrog också till det ökade investeringsintresset för aktier och råvaror. En snabbt växande arbetslöshet och omfattande offentliga stimulanspaket ledde till att de offentliga finanserna försämrades i snabbt takt både i USA och i Europa. I USA steg budgetunderskottet till tvåsiffriga nivåer som andel av BNP och i EMU-länderna blev underskotten väsentligt större än de 3 % som Maastrichtkriteriet stipulerar. De baltiska ekonomierna krympte med i genomsnitt 15-20 % i årstakt under de tre första kvartalen 2009 jämfört med motsvarande period 2008, och är de länder i EU som drabbats hårdast av den globala konjunkturnedgången. Den inhemska efterfrågan konsumtion och investeringar som under flera år svarat för merparten av tillväxten i de baltiska länderna föll kraftigt under 2009 i spåren av den globala finanskrisen och den snabbt försämrade arbetsmarknaden. Kraftigt BNP-fall i svensk ekonomi Den djupa globala konjunkturnedgången och en svag inhemsk efterfrågan bidrog till att Sveriges BNP föll med 5 % i genomsnitt under fjolårets tre första kvartal. Det är framför allt exportindustrin som har drabbats av den svaga omvärldskonjunkturen, med kraftiga exportfall och omfattande produktionsminskningar som följd. Samtidigt missgynnades den svenska industrin av att den globala efterfrågan på investeringsvaror, som väger tungt i Sveriges export, sjönk kraftigt i spåren av den globala finanskrisen. För företag verksamma inom den privata tjänstesektorn och för många hushåll blev konjunkturnedgången betydligt måttligare delvis tack vare det låga nominella ränteläget och en expansiv finanspolitik. Produktionsneddragningarna i näringslivet pressade upp den öppna arbetslösheten till drygt 8 % under 2009 från 6,2 % 2008. De största personalnedskärningarna skedde inom industrin och sammantaget minskade den totala sysselsättningen med drygt 100 000 personer. Trots tilltagande kostnadsanpassningar i näringslivet blev produktivitetstillväxten fortsatt låg, varför arbetskostnaderna per producerad enhet fortsatte att stiga i en relativt snabb takt under förra året. 1
Det svaga efterfrågeläget och ett lågt kapacitetsutnyttjande bidrog till att investeringarna föll på bred front. Undantaget var de offentliga investeringarna som steg tack vare ökade infrastruktursatsningar. Under andra halvåret ifjol kom det flera tecken på att konjunkturbotten i svensk ekonomi hade passerats och att en svag återhämtning hade inletts. I kvartalstakt steg BNP både under andra och tredje kvartalet. Hushållens optimism om framtiden stärktes under loppet av 2009 inte minst till följd av det låga ränteläget, högre reala disponibelinkomster och stigande förmögenhetsvärden. Samtidigt ökade skuldsättningsgraden bland de svenska hushållen trots försämrade arbetsmarknadsutsikter. Ljusare tillväxtutsikter under 2010 De globala tillväxtförutsättningarna för 2010 har förbättrats jämfört med i höstas. Tecknen på en återhämtning i USA och i Europa har blivit tydligare samtidigt som tillväxten accelererar i Kina och Indien. Vi bedömer att den globala tillväxten stiger med 3,3 % under 2010. Konjunkturförstärkningen kommer främst från tillväxtekonomierna i Asien, men även i USA och Europa förutses BNP-tillväxten öka snabbare. Även om utsikterna har blivit ljusare står världsekonomin alltjämt inför stora utmaningar. Skuldavvecklingen, i såväl finanssektorn som den privata sektorn, fortsätter. Den offentliga sektorns skuld växer och många OECD-länder har tvåsiffriga budgetunderskott. Den svenska ekonomin förutses växa med kring 2 % under 2010. En starkare omvärldskonjunktur innebär förbättrade exportmöjligheter för svenska företag. En mindre negativ arbetsmarknadsutveckling och fortsatt stigande reala disponibelinkomster förutses leda till en högre konsumtionstillväxt under 2010 jämfört med 2009. Näringslivets investeringar kommer däremot att krympa ytterligare något till följd av det låga kapacitetsutnyttjandet. Ett fortsatt svagt inhemskt pristryck innebär att ränteläget i svensk ekonomi kommer att vara fortsatt lågt, även om vi bedömer att Riksbanken kommer att börja normalisera reporäntan under hösten 2010. Foto: Marie Gahnström 2
Den svenska kronan gentemot dollarn och euron 12 11 10 EUR/SEK 9 8 USD/SEK 7 6 5 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Source: Reuters EcoWin Ränteutvecklingen i Sverige 7 7 6 5 10-årig statsobligation 6 5 Procent 4 3 4 3 2 Riksbankens styrränta 2 1 0 3-månaders statsskuldsväxel 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 1 0 Source: Reuters EcoWin 3
Börsutvecklingen, 2005=100 Index 180 170 160 150 140 130 120 110 100 90 80 70 60 50 jan 2005=100 Globalt börsindex (MSCI) apr jul okt jan 2006 Nasdaq apr jul okt jan 2007 Stockholmsbörsen apr jul okt jan 2008 apr jul okt jan 2009 Source: Reuters EcoWin Kvartalsvis svensk BNP-tillväxt, årlig procentuell förändring 7.5 5.0 årlig %-förändring 2.5 0.0-2.5-5.0-7.5 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 Source: Reuters EcoWin 4
VD har ordet Sparbanken Gotland 2009 var Sparbanken Gotlands 138:e verksamhetsår. Det har varit ett tufft år på många sätt, men vi kan se att vår region, eller närmare bestämt Gotland, klarat sig ganska väl och enligt småföretagarbarometern har det varit nära högkonjunktur. Sparbanken Gotland i utveckling Sparbanken Gotland inledde diskussioner med Sparbanken Gute i den s.k. framtidsgruppen om fusion mellan de två bankerna. Framtidsgruppen bildades för några år sen i syfte att utveckla samarbetet mellan bankerna, och utreda om en fusion skulle kunna vara en väg att skapa en mer konkurrenskraftig och attraktiv bank än de två bankerna skulle kunna vara var för sig. Det arbetades fram ett fusionsavtal som huvudmännen i Sparbanken Gute enhälligt har sagt ja till på två stämmor, och fusionen beräknas vara genomförd under våren 2010. Det krävs, och kommer att krävas ett stort arbete att få ihop bankerna till en enhet. Ännu ett steg i att utveckla Sparbanken Gotland är att vi fick möjlighet att förvärva Swedbanks kontor i Klintehamn. Efter noga övervägande tog bankens styrelse beslut i slutet av sommaren 2009 att köpa kontoret i Klintehamn. Köpeavtalet undertecknades i september, och förberedelserna för övertagandet av kontoret satte igång omedelbart. Även här har det varit ett stort arbete att få ihop två delvis olika bankkulturer, men så här långt känns det som att vi lyckats väl. Sparbanken Gotland bygger för framtiden. Fusionen med Sparbanken Gute och köpet av bankkontoret i Klintehamn gör att vi blir en ännu starkare lokal sparbank, gotlänningarnas egen sparbank. Vi är nära kunderna och kan ge den service de vill ha, alla beslut fattas på Gotland och vinsterna blir kvar på vår ö. Försäkringsförmedling. Banken har ansökt hos Finansinspektionen om tillstånd att förmedla försäkringar. Tillståndet är klart, och det innebär att Sparbanken Gotland nu kan förmedla det flesta typer av försäkringar. Främst kommer samarbetet att bli med Tre Kronor där banken kan förmedla sakförsäkringar. Framtiden Det kommande året ser ut att kunna bli någorlunda stabilt och att räntorna kommer att stiga under den senare delen av året är nog de flesta bedömare eniga om. Finanskrisen kommer med all sannolikhet att medföra ytterligare regleringar och krav för bankerna världen över, vilket också kommer att påverka oss. 5
Personal. Personalen uppdaterar sin kompetens kontinuerligt i utbildningssystemet i Kanal 1 (IT-systemet). Banken har även beviljats EU-stöd för kompetenshöjning. GotKom stödjer företagens utveckling genom relevant kompetensutveckling av medarbetare samt skapar en ny struktur för samverkan mellan näringsliv och utbildningsanordnare. Detta kommer att bidra till ett stärkt näringsliv och förbättrad inomregional balans för tillväxt och välfärd på hela Gotland. Kunder-Personal-Styrelse Till sist vill jag tacka alla kunder som anlitar Sparbanken Gotland, bankens personal som gör ett stort arbete i den dagliga verksamheten. Ett stort tack till Sparbanken Gotlands styrelse och huvudmän. Tack För ordet Lars-Erik Winberg Verkställande direktör lars-erik.winberg@sparbankengotland.se 6
Redovisning för verksamhetsåret 2009 Styrelsen för Sparbanken Gotland, orgnr. 534000-5775, får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2009, bankens 138:e verksamhetsår. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Affärsidé Vi är den lokala banken, med personlig service för hushåll och företag med anknytning till Gotland, som erbjuder professionell service på ett lättillgängligt sätt till konkurrensmässiga villkor och priser. Vision Sparbanken Gotlands vision är att vara det självklara alternativet för alla som bor och verkar på Gotland hela eller delar av året. Verksamhet Verksamheten har sin grund i sparbanksidén, vilket innebär att vinsten stannar i banken för att trygga kundnyttan, bankens soliditet och dess framtida utveckling. Pengar och ekonomi följer människor genom hela livet och därför ska våra kunder kunna komma till oss för att ordna och utveckla sin ekonomi på bästa möjliga sätt. Verksamhetsområde Sparbankens verksamhetsområde omfattar Gotland, och bankens verksamhet skall avse främst nämnda område. Banken fortsätter den rörelse som sedan angivna årtal bedrivits av följande sparbanker: år 1868 år 1872 år 1882 Burs Pastorats Sparbank Eskelhems Sparbank Fardhems Pastorats Sparbank Bankledning Bankens ledningsgrupp har följande sammansättning: VD Kredit-/Ekonomichef Ordförande Personalrepresentant Lars-Erik Winberg Lars Pettersson Kjell Jacobsson Ing-Marie Johannesson Sparbankens kontorsnät Sparbanken Gotland har två kontor huvudkontoret beläget i Eskelhem samt kontoret i Stånga. Vid ordinarie sparbanksstämma i Sparbanken Gute 2009 beslutades om fusion med Sparbanken Gotland under 2010. Genom denna fusion kommer ytterligare ett bankkontor att ingå i Sparbanken Gotland, beläget i Roma. Vi räknar med att fusionen kommer att vara genomförd vid halvårsskiftet 2010. Under hösten 2009 erbjöds banken att förvärva Swedbanks avdelningskontor i Klintehamn. Styrelsen i Sparbanken Gotland beslöt att acceptera erbjudandet, och övertagandet beräknas ske under maj 2010, med retroaktiv verkan från 1 januari 2010. Genom ovanstående förändringar kommer vi därefter att ha fyra bankkontor. Banken fortsätter därmed i sin strävan att kombinera den stora bankens servicegrad och utbud av banktjänster med den lilla bankens närhet och gemyt. Sparbankens resultat Årets rörelseresultat uppgår till 2 991 tkr (835 tkr föregående år). Resultatförbättringen beror främst på kraftigt minskade kreditförluster, samt minskade administrationskostnader. Även provisionsintäkterna har ökat under året. Vi ser även att räntenettot minskat p g a de låga marknadsräntorna samt ökad konkurrens från andra banker. Inlåningen från allmänheten ökade under året med 735 tkr eller 0,2% och uppgick vid årsskiftet till 425, 2 mkr. Utlåningen till allmänheten ökade under året med 18 359 tkr eller 4,3% och uppgick vid årets slut till 439,5 mkr. Samtidigt har banken förmedlat hypotekskrediter till Swedbank Hypotek AB med 40 mkr, vilket genererar ökade provisionsintäkter. Marknadsvärdet på den totalt förmedlade stocken av fondsparande till Robur AB uppgick vid årsskiftet till 20,6 mkr. Banken har även tecknat avtal med Swedbank Finans om förmedling av avbetalningsköp, leasingavtal mm. Per årsskiftet uppgick den förmedlade volymen till 2,3 mkr. Aktieutdelningen i Swedbank AB slopades enligt beslut på bankens bolagsstämma 2009. 7
Swedbank AB erbjöd sina aktieägare att delta i en nyemission hösten 2009. Sparbanken Gotlands styrelse avstod från att delta i emissionen. Erhållna teckningsrätter i Swedbank AB likställs med ett derivat och derivat skall marknadsvärderas enligt IFRS. Detta har gett en resultatpåverkan med 0,8 mkr. Likviditet Bankens likviditet har under året varit god. Vi hänvisar även till kassaflödesanalysen samt not 3. Affärsvolym Banken har under året passerat 1 000 mkr i samlad affärsvolym en milstolpe i bankens historia. Det totala förmedlade värdet av kundernas sparande, placeringar och lån i sparbanken, Swedbank Hypotek, Swedbank Jordbrukskredit, Swedbank Finans samt Robur uppgick vid årsskiftet till 1 047 mkr, en ökning med 7,4%. Eget kapital Det sammanlagda beskattade och obeskattade egna kapitalet uppgår till 42,9 mkr efter föreslagen vinstdisposition. Kapitaltäckningskvoten vid utgången av 2009 uppgick till 1,82. Ytterligare information om den ekonomiska utvecklingen framgår av Fem år i sammandrag nyckeltal samt resultatoch balansräkningar 2005 till 2009. Personal Medelantal anställda har under året varit 8 st (8). Personalstyrkan kommer genom fusionen med Sparbanken Gute samt kontorsköp från Swedbank AB att öka väsentligt under 2010. Prognos för 2010 För år 2010 förväntar vi oss en kraftig volymtillväxt genom fusionen med Sparbanken Gute, där Sparbanken Gotland är övertagande bank. Även kontorsförvärvet från Swedbank AB kommer att tillföra Sparbanken Gotland ökade volymer. Ekonomiskt kommer detta att innebära väsentligt ökade kostnader, framförallt IT - och personalkostnader. Fortsatt press kommer att ske på räntemarginalerna i samband med ökad konkurrens mellan banker och finansinstitut. Vi förväntar oss att resultatet uppgår till c:a 500 1 000 tkr före kreditförluster. Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen Uppgifter om ledande befattningshavares ersättningar återfinns i not 10. Information om risker och osäkerhetsfaktorer Sparbanken är i sin verksamhet utsatt för flera olika risker som är kopplade till sparbankernas verksamhetsområde. En närmare beskrivning av dessa framgår av not.3 FÖRSLAG TILL DISPOSITION BETRÄFFANDE BANKENS VINST Årets resultat enligt balansräkningen utgör tkr. 2 488 Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: -överföring till reservfonden 2 488 Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärdering. Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 1,82 (föregående års kapitaltäckningskvot 1,61). Kapitalbasen uppgår efter förslagen vinstdisposition till 42 292 tkr (37 090 tkr) och slutligt minimikapitalkrav till 23 232 tkr (23 011 tkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning. Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på så väl kort som lång sikt. Styrelsen bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande noter. 8
Fem år i sammandrag - nyckeltal, tkr Åren 2007-2009 i enlighet med lagbegränsad IFRS Volymutveckling 2009 2008 2007 2006 2005 Inlåning från allmänheten 425 223 424 488 402 837 410 649 366 902 Förändring under året i % 0,2 5,4-1,9 11,9 7,8 Utlåning till allmänheten 439 511 421 152 413 726 431 615 411 980 Förändring under året i % 4,3 1,8-4,1 5,0 13,1 Medelomslutning (MO) 462 775 453 712 448 442 436 055 415 375 Förändring under året i % 2,0 1,2 2,8 5,0 14,5 Affärsvolym ultimo 1 046 966 974 556 914 806 900 258 794 507 Förändring under året i % 7,4 6,5 1,6 13,3 10,1 Kapital Kapitaltäckningskvot Kapitalbas/kapitalkrav 1,82 1,61 1,62 Kapitaltäckninsgrad Kapitalbas i % av riskvägda placeringar 11,27 11,15 Soliditet Beskattat eget kapital + netto av obeskattade reserver i % av balansomslutningen 9,0 8,1 9,3 7,5 7,6 Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO 1,9 2,3 2,4 2,0 2,0 Avkastning på totalt kapital Rörelseresultat i % av MO 0,6 0,2 0,9 0,7 0,7 Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital 5,9 1,6 8,5 6,4 6,9 Kostnads-/Intäktsrelation (KI) Summa kostnader efter kreditförluster i förhållande till summa intäkter 0,7 0,9 0,6 0,7 0,7 Rörelseresultat efter kreditförluster/genomsnittlig affärsvolym 0,3 0,1 0,4 0,3 0,4 Totala intäkter/genomsnittlig affärsvolym 1,1 1,2 1,3 1,1 1,1 Osäkra fordringar och kreditförluster Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl. banker) Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl. banker) samt kreditgarantier 0,7 2,0 0,1 1,0 0,1 0,6 0,1 0,1 Övriga uppgifter Medelantal anställda 8,0 8,0 7,0 6,2 7,8 Personalkostnader i % av MO 0,9 1,0 0,9 0,8 1,4 Antal kontor 2 2 4 4 4 9
Resultat- och balansräkning 2005-2009, tkr Åren 2007-2009 i enlighet med lagbegränsad IFRS Resultaträkning 2009 2008 2007 2006 2005 Räntenetto 8 956 10 486 10 762 8 683 8 295 Övriga intäkter 1 998 1 437 874 1 144 561 Summa intäkter 10 954 11 923 11 636 9 827 8 856 Allmänna adm.kostnader -6 887-7 576-6 033-6 056-5 478 Övriga rörelsekostnader -760-879 -831-417 -404 Kreditförluster, netto -316-2 633-588 -277 120 Summa kostnader -7 963-11 088-7 452-6 750-5 762 Rörelseresultat 2 991 835 4 184 3 077 3 094 Bokslutsdispositioner, netto 118 978 853 549-396 Skatter -621-455 -1 368-980 -730 Årets resultat 2 488 1 358 3 669 2 646 1 968 Balansräkning Kassa 223 321 1 205 1 597 1 107 Utlåning till kreditinstitut 24 685 27 158 29 939 18 048 3 368 Utlåning till allmänheten 439 511 421 152 413 726 431 615 411 980 Räntebärande värdepapper 0 16 000 0 0 6 Aktier 4 111 2 627 5 985 1 056 812 Materiella tillgångar 850 1 012 1 044 1 097 998 Övriga tillgångar 1 356 2 515 2 466 1 568 2 223 Summa tillgångar 470 736 470 785 454 365 454 981 420 494 Skulder till kreditinstitut 1 008 2 534 4 631 6 182 18 432 Inlåning från allmänheten 425 223 424 488 402 837 410 649 366 902 Övriga skulder 1 589 4 702 3 617 2 615 1 722 Summa skulder 427 820 431 724 411 085 419 446 387 056 Obeskattade reserver 2 374 2 492 3 470 4 323 4 872 Fond för verkl. Värde 1) 1 814 329 4 929 Eget kapital 1) 38 728 36 240 34 881 31 212 28 566 Summa skulder och 470 736 470 785 454 365 454 981 420 494 eget kapital 1) Effekterna på eget kapital vid byte av redovisningsprinciper Beräkningar på eget kapital har med avseende på övergång till redovisning enlig lagbegränsad IFRS förändrats mellan åren 2006/2007. Detta har närmare beskrivits i årsredovisningen för 2007. 10
Resultaträkning 1 januari 31 december, tkr Not 2009 2008 Ränteintäkter 13 136 24 579 Räntekostnader 4 180 14 093 Räntenetto 4 8 956 10 486 Erhållna utdelningar 5 751 293 Provisionsintäkter 6 1 733 1 512 Provisionskostnader 7 576 416 Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 49 0 Övriga rörelseintäkter 9 41 48 Summa rörelseintäkter 10 954 11 923 Allmänna administrationskostnader 10 6 887 7 576 Avskrivning på materiella tillgångar 18 162 162 Övriga rörelsekostnader 11 598 717 Summa kostnader före kreditförluster 7 647 8 455 Resultat före kreditförluster 3 307 3 468 Kreditförluster netto 12 316 2 633 Rörelseresultat 2 991 835 Bokslutsdispositioner 13 118 978 Skatt på årets resultat 14 621 455 Årets resultat 2 488 1 358 11
Balansräkning per den 31 december, tkr TILLGÅNGAR Not 2009 2008 Kassa 223 321 Utlåning till kreditinstitut 15 24 685 27 158 Utlåning till allmänheten 16 439 511 421 152 Obligationer och räntebärande värdepapper 0 16 000 Aktier 17 4 111 2 627 Materiella tillgångar 18 850 1 012 Övriga tillgångar 19 90 522 Förutbetalada kostnader och upplupna intäker 20 1 266 1 993 Summa tillgångar 470 736 470 785 SKULDER OCH EGET KAPITAL Skulder till kreditinstitut 21 1 008 2 534 Inlåning från allmänheten 22 425 223 424 488 Övriga skulder 23 1 099 3 546 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 24 490 1 156 Summa skulder 427 820 431 724 Obeskattade reserver 25 2 374 2 492 Eget kapital Reservfond 36 240 34 882 Fond för verkligt värde 1 814 329 Årets resultat 2 488 1 358 Summa eget kapital 26 40 542 36 569 Summa skulder och eget kapital 470 736 470 785 POSTER INOM LINJEN Ställda panter Inga Inga Ansvarsförbindelser Garantier, krediter 1 070 852 Garantier, övrigt 5 000 0 Åtaganden Lånelöften 12 970 9 701 Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter 12 764 10 727 12
Kassaflödesanalys 1 januari 31 december, tkr 2009 2008 Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) 2 991 835 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Erhållna utdelning av teckningsrätter 751 Förlust vid avyttring av materiella tillgångar (+) 0 37 Avskrivningar (+) 162 162 Årets skattekostnad ( ) 621 455 Kreditförluster (+) 316 2 633 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i den den löpande verksamhetens tillgångar och skulder 2 097 3 212 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten ( /+) 18 675 10 059 Ökning/minskning av värdepapper ( /+) 16 000 16 000 Ökning/minskning övriga tillgångar ( /+) 1 910 49 Ökning/minskning av inlåning från allmänheten (+/ ) 735 21 651 Ökning/minskning av övriga skulder (+/ ) 3 112 1 085 Kassaflöde från den löpande verksamheten 1 045 160 Investeringsverksamheten Förvärv av finansiella tillgångar ( ) 0 1 241 Förvärv av materiella tillgångar ( ) 0 167 Kassaflöde från investeringsverksamheten 0 1 408 Finansieringsverksamheten Upplåning kreditinstitut 578 2 381 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 578 2 381 Årets kassaflöde 1 623 3 949 Likvida medel vid periodens början 26 056 30 005 Likvida medel vid periodens slut 24 433 26 056 Specifikation av likvida medel Kassa 223 321 Utlåning till kreditinstitut 24 685 27 158 Clearingskulder 475 1 423 Summa likvida medel 24 433 26 056 13
1. Uppgifter om Sparbanken Styrelsen för Sparbanken Gotland, org. nr 534000-5775, med säte i Eskelhem får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet per 31 december 2009, bankens 138:e verksamhetsår. 2. Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.2 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2.2 och FFFS 2008:25. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och beskattning skall tillämpas. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 29 mars 2010. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställande på sparbanksstämman den 25 maj 2010. Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 27). Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Noter 14 Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Ändrade redovisningsprinciper Ändringar i IFRS 7 Finansiella instrument. Upplysningar med tillämpning från 1 januari 2009 påverkar företagets finansiella rapportering från och med årsredovisningen för 2009. Ändringarna medför huvudsakligen att nya upplysningskrav om finansiella instrument värderade till verkligt värde i balansräkningen. Instrumenten delas in i tre nivåer beroende på kvaliteten på indata i värderingen. Indelningen i nivåer avgör hur och vilka upplysningar som ska lämnas om instrumenten där nivå 3 med lägst kvalitet på indata omfattas av mer upplysningskrav än de andra nivåerna. Dessa upplysningskrav har främst påverkat not 27. Enligt övergångsbestämmelserna i IFRS 7 behöver under första tillämpningsåret jämförande upplysningar inte lämnas för de upplysningar som krävs av ändringarna. Sparbanken har valt att frivilligt ändå lämna jämförande information för 2008 även avseende de upplysningar som tillkommit i och med ändringarna. Eftersom ändringarna inte påverkar hur redovisade belopp ska fastställas, har inga justeringar gjorts av belopp i de finansiella rapporterna. Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning - Räntekostnader inkluderar premien för insättningsgarantin samt avgift för stabilitetsgaranti.
Utdelning från aktier redovisas i posten Erhållna utdelningar när rätten att erhålla betalning fastställts. Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla sparbanken, färdigställandeandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen. Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. De har dock inte periodiserats över lånets löptid. Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (förlustrisken är begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterade till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. 15 Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som värderats till verkligt värde via resultaträkningen - Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder - Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas - Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också fastighetskostnader, lokalkostnader, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser. Pensionering genom försäkring Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd plan en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under Innevarande period och tidigare. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10. Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver.
Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och obligationsfordringar. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller banken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som banken initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehavet av aktier redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde och ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Sparbanken placerar i aktieindexobligationer, som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Sparbanken har valt att klassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Andra finansiella skulder Inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte. 16
Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången. Om det finns objektiva belägg som tyder på att ett nedskrivningsbehov kan finnas så betraktar sparbanken dessa fordringar som osäkra. Objektiva belägg utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån som är väsentliga. En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt i anspråkstagande av pant, även när i anspråkstagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen. För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningtillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning. För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är väsentligt försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Det redovisade värdet efter nedskrivningar på lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Egetkapitalinstrument som klassificeras som en finansiell tillgång som kan säljas skrivs ner mot resultaträkningen, om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Annars sker nedskrivningen direkt mot eget kapital. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas omföres tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital till resultaträkningen. Återföring av nedskrivningar En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. Nedskrivningar av lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes. Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto. Materiella tillgångar Materiella tillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. 17
Materiella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar. Det redovisade värdet för en materiell tillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. Avskrivningsprinciper Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Sparbanken tillämpar inte komponentavskrivning på rörelsefastigheter, eftersom effekten av övergången blir marginell. Främst beror detta på att rörelsefastigheternas andel av sparbankens totala tillgångar är relativt liten (0,1 %). Beräknade nyttjandeperioder är för byggnader 50 år samt för inventarier 5-10 år. Ansvarsförbindelser En ansvarsförbindelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. 3. Finansiella risker I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. 18 Kreditrisk och motpartsrisk Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek AB. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning är låntagarens återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av Sparbanken Gotlands krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Organisationen för kredithandläggning är så uppbyggd att under VD är kreditchefen ansvarig för utveckling och uppföljning av kredithantering i banken. Nivåerna under huvudstyrelsen är kontorsstyrelse, där två styrelseledamöter från huvudstyrelsen och kontorschef ingår, tjänstemannadelegation, där kreditchef/ VD, enskild tjänsteman och kontorschef ingår, samt lägsta nivån som utgörs av en enskild tjänsteman (VD, kreditchef, kontorschef eller enskild tjänsteman). Kredithanteringen sker enligt dualitetsprincipen (=två i förening), där kredithandläggaren handlägger krediter med stöd av ASK-systemet och ansvarar för varje kreditärende och formalia i samband med detta. Valvsansvarig ansvarar för systematisk uppföljning och rapportering av rutiner för att säkerställa att kreditakten är korrekt upprättad. Dessutom gör internrevisionen stickprovsvisa kontroller av krediterna. Kravverksamheten är så uppbyggd att betalningsstörningar uppmärksammas och hanteras på ett tidigt stadium. Större engagemang omprövas årligen. Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabeller nedan.
Kreditriskexponering brutto och netto, tkr Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, t ex derivatinstrument, garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering. Blancokrediter och krediter med borgen som säkerhet har här fått ett säkerhetsvärde = 0. Total kreditriskexponering 2009 2008 Total Total kreditriskexponering Totalt värde kreditriskexponering av säkerheter netto Totalt värde av säkerheter Total kreditriskexponering netto Kredit mot säkerhet av Statlig o kommunal borgen 165 165 0 1 371 1 371 0 Kreditinstitut 1 710 1 710 0 1 688 1 688 0 Villa, fritidsfast. o bo rätter 241 445 238 265 3 180 229 802 224 492 5 310 Flerfamilsfast 30 229 24 359 5 870 27 425 21 425 6 000 Jordbruksfast. 58 067 56 463 1 604 58 903 55 449 3 454 Andra näringsfast. 74 330 73 587 743 63 127 60 873 2 254 Företagshypotek 15 317 14 867 450 16 530 15 741 789 Övriga krediter 19 318 69 19 249 23 158 93 23 065 Summa 440 581 409 485 31 096 422 004 381 132 40 872 Räntebärande värdepapper 16 000 16 000 Summa 438 004 381 132 56 872 Oreglerade och osäkra fordringar Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna lånefordringar 2009 2008 Fordringar förfallna > 60 dgr 90 dgr 2 30 Fordringar förfallna > 90 dgr 180 dgr 300 Fordringar förfallna > 180 dgr 360 dgr 6 Fordringar förfallna > 360 dgr 14 Summa 16 336 Lånefordringar per kategori av låntagare Lånefordringar, brutto företagssektor 134 995 130 272 hushållssektor 300 860 289 624 varav personliga företagare 128 141 119 296 övriga 3 972 3 889 Summa 439 827 423 785 varav: Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar företagssektor 2 960 5 423 hushållssektor 177 3 189 Osäkra lånefordringar företagssektor 2 960 5 423 hushållssektor 177 3 189 Avgår Specifika reserveringar för individuellt värderade fordringar företagssektor 316 2 633 hushållssektor Lånefordringar, nettoredovisat värde företagssektor 134 679 127 666 hushållssektor 300 860 289 597 varav personliga företagare 128 141 119 296 övriga 3 972 3 889 Summa 439 511 421 152 19