MAT OCH KLIMAT I KRONOBERGS LÄN. Maria Unell, Miljöresurs Linné 2013

MAT OCH KLIMAT I KRONOBERGS LÄN Maria Unell, Miljöresurs Linné 2013 Föreningen Miljöresurs Linné Kungsgatan 29 C 352 33 Växjö Tel: 0470-400 73 www.miljoresurslinne.se info@miljoresurslinne.se

Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Mat och klimat... 5 Kött... 6 Svenskt kött... 7 Fläsk och kyckling eller nöt och lamm?... 7 Köttkonsumtionen... 8 Köttkonsumtionens utsläpp i Kronobergs län... 8 Svinn... 9 Färskt efter säsong... 9 Ekologisk produktion... 10 Närproducerat... 11 Kriterier för klimatsmart mat... 11 Livsmedelskedjan i Kronobergs län... 13 Primärproduktion... 13 Kött... 13 Mjölk... 14 Grönsaker... 14 Minskning av primärproduktionens klimatavtryck... 15 Förädling... 17 Minskning av förädlingens klimatavtryck... 18 Försäljning... 18 Grossister... 18 Klimatmärkning... 19 Minskning av försäljningsledets klimatavtryck... 19 Inköp/upphandling... 20 Minskning av upphandlingsledets klimatavtryck... 20 Logistik... 20 Minskning av transportledets klimatavtryck... 20 Privata transporter... 20 Tillagning/kost... 21 Minskning av klimatavtrycket från tillagning/kost... 21 Minskning av svinn i hemmet... 22 Åtgärder... 23 Referenser... 25 Bilaga 1.... 28 Bilaga 2.... 29 2

Sammanfattning När växthusgasutsläpp och därpå följande klimatförändringar diskuteras nämns ofta de utsläpp som orsakas av energianvändning i form av uppvärmning av bostäder och bränsle till transporter. Att minska på utsläppen från dessa sektorer är nödvändigt och mycket viktigt, det finns stora besparingspotentialer både vad gäller ekonomi och miljö i det. När vi lyckas med att bygga allt energisnålare hus och bilar så finns det heller ingen miljömässig baksida med det. Lite annorlunda är det med livsmedelssektorn, som står för ca en fjärdedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Vi skulle effektivt kunna minska utsläppen från denna sektor om de flesta av oss blev vegetarianer eller veganer, men det skulle även innebära andra, allvarliga negativa effekter på miljön! Vad gäller just livsmedel finns det därför anledning att också avväga annan miljöpåverkan än just växthusgasutsläppen. Beaktat att Sverige har 16 olika miljömål att arbeta för där de allra flesta påverkas av vår livsmedelsproduktion så bör inte klimatfrågan bli allenarådande i livsmedelssektorn. Att befolkningen helt skulle avstå från kött skulle exempelvis orsaka dels en kraftigt minskad klimatpåverkan, men också en stor förlust av biologisk mångfald i vårt land, liksom förlust av kulturlandskapet, landsbygdsutvecklingen m.m. Det är nödvändigt att minska på köttkonsumtionen, men huvudsakligen på bekostnad av det importerade köttet. I detta projekt har livsmedelskedjan i Kronobergs län studerats, och de möjligheter som finns att minska dess klimatpåverkan har utvärderats. Åtgärder föreslås utifrån de kriterier för klimatsmart mat som vi tagit fram. Dessa kriterier och deras prioriteringsordning grundar vi på de vetenskapliga rapporter som omnämns i texten och återfinns i referenslistan. Kriterierna för mat med minskad klimatpåverkan är, i fallande prioriteringsordning: 1. Minska köttkonsumtionen 2. Minska matsvinnet 3. Ät färskt, säsongsanpassat 4/5. Ät ekologiskt 4/5. Ät närproducerat Om vi i Sverige slutade äta nötkött, som förorsakar störst utsläpp av växthusgaser, och istället åt lamm och ökade mängden kyckling- och griskött så att den totala köttkonsumtionen bestod, så skulle växthusgasutsläppen från vår konsumtion minska med 5 %. Möjligheterna att hålla betesmarker öppna skulle nästan upphöra och större delen av åkermarken skulle behövas för foderodling. Detta i sin tur skulle minska den biologiska mångfalden. Om hela Sveriges befolkning skulle sluta slänga ätbara livsmedel, och dessutom inte äta mer än man behöver, skulle växthusgasutsläppen från vår totala konsumtion minska med 6 %. [1] 3

Bakgrund Detta projekt är finansierat av Länsstyrelsen i Kronobergs län och drivs av Miljöresurs Linné. De resultat som beskrivs i denna rapport utgör del två i ett övergripande projekt, där den första delen utfördes i samarbete med Älmhults kommun och slutrapporterades till årsskiftet 2012. Syftet med den första delen var att undersöka vilka hinder som finns för ett konsumtionsskifte till mer miljövänliga (ekologiska och helst närproducerade) livsmedel i Älmhults kommun, samt hur dessa hinder kan överbryggas. Resultaten från denna första del har i del två skalats upp till länsnivå, och fokuserats på klimat i första hand. Revideringen av Handlingsplan Klimatkommission Kronoberg kommer att kunna använda sig av projektets resultat då ett avsnitt om livsmedel ska komplettera tidigare handlingsplan. Även revideringen av den regionala Klimat- och Energistrategin kommer att ha användning av resultaten i detta projekt. Detta är en övergripande studie som behandlar hur vår mat produceras och konsumeras, och även vad som sker på vägen mellan dessa två allt granskat ur ett klimatperspektiv. Det är ett mycket viktigt och allt mer uppmärksammat område, men också komplicerat och stundtals svårtolkat. Olika vetenskapliga studier som vid en första anblick tyder på olika resultat använder ofta olika statistiska underlag, olika avgränsningar o.s.v. Denna rapport skall ses som en översiktlig genomlysning av livsmedelskedjan i Kronobergs län och dess klimatpåverkan. För mer detaljerade resultat krävs djupgående studier. Projektet har haft en styrgrupp med representanter från Regionförbundet Södra Småland, LRF, Länsstyrelsen i Kronobergs län samt Älmhults kommun. 4

Mat och klimat Allt fler studier och rapporter reder ut begreppen om den miljövänliga maten. Att den stora köttkonsumtionen är ett hot mot klimatet har de flesta hört. Men hur stort klimatavtryck ger maten egentligen? Ungefär en fjärdedel av de totala svenska utsläppen av växthusgaser kommer från matproduktionen, och den allra största delen av detta är från djuruppfödning [2]. Utsläppen från Sveriges befolknings konsumtion av livsmedel utgör ca 20 % av den totala konsumtionens utsläpp (se Fig.1) [3]. Äta Bo Resa Shoppa Fig. 1. Utsläppen av växthusgaser från den privata konsumtionen år 2003, uppdelad på de utsläpp som härrörs från när vi äter, reser, shoppar och bor. Till aktiviteten äta hör alla utsläpp som orsakats fram till att maten kommer till butiken, d.v.s. utsläpp inom jordbruk, industri och godstransporter. Även restaurangbesök ingår, men inte hushållens inköpsresor eller el för förvaring och tillagning. Kategorin bo domineras av uppvärmning och hushållsel för alla ändamål inom bostaden. Resa innefattar personresor. Kategorin shoppa är en restpost som inkluderar en rad olika varor och tjänster, t.ex. inköp av kläder, IT-tjänster och husdjur. Även utsläppen som sker i andra länder för vår svenska konsumtion är inkluderade i kategorierna i Fig. 1. Aktiviteterna äta och shoppa har högst andel av utsläppen i andra länder, men andra länders utsläpp utgör också en del i bo och resa. [3] Kött står för den största delen av utsläppen från livsmedel. Utsläppen från köttet är dessutom underskattade p.g.a. att beräkningen inte innefattar utsläppen från förändrad global markanvändning, exempelvis skogsskövling, och sojaodlingar utomlands. [3]. Nästan all klimatpåverkan av kött- och mejerivaror kommer från djurhållningen, d.v.s. det som sker på gården och inte så mycket från transporter m.m. [4]. 5

Kött Kött, ägg och mejerivaror har en betydligt större klimatpåverkan än vegetarisk mat. En vegetarisk måltid kan innebära en halvering av klimatpåverkan jämfört med en måltid med kött, ägg eller mjölk. Det beror på att produktionen av animalieprodukter kräver mer energi jämfört med att odla vegetabilier med samma energiinnehåll. För att producera kött krävs mer markyta, mer vatten, mer fossilt bränsle, och mer kemikalier om odlingen av djurens foder såsom spannmål och sojabönor sker konventionellt. [5]. Användningen av konstgödsel vid konventionell odling av djurfoder bidrar dessutom både till växthuseffekten och till övergödningen av haven. När det gäller nötkreatur och får bidrar de ännu mer till växthuseffekten eftersom växthusgasen metan frigörs under deras matsmältning. Exempel: Kartläggning av klimatpåverkan från Örebro kommuns inköp av livsmedel visar att kött, chark och ägg står för nästan hälften av klimatpåverkan från kommunens inköp trots att varugruppen endast utgör ca 10 % av den inköpta mängden på totalt 4 500 ton livsmedel. [51] Hjälpmedel har tagits fram för att göra rätt val: Grön lista för de ekologiska produkter som ger största miljö-nytta till lägsta merkostnad Klimatberäkningar för typmåltider Checklista för livsmedel (röd, gul och grön flagg) [52] Idag används 70 % av Sveriges åkerareal till odling av foder till djur, då räknas även grov-foder in (hö, ensilage, bete). Hälften av svensk spannmål går åt till djurfoder. Att använda så mycket mark för att odla djurfoder innebär att det finns mindre mark för att odla för human konsumtion ett problem som är större globalt sett och som kommer att bli ett allt större problem i takt med klimatförändringar och befolkningstillväxt. För att producera kött behövs upp till 10 gånger större areal än om vi odlar spannmål, bönor, ärtor eller grönsaker för direkt egen konsumtion. I energi räknat går det åt ca 50 MJoule för att producera 1 kg nötkött, men bara 2,85 MJoule för att producera 1 kg potatis [6]. Inte bara gris och kyckling föds upp på spannmål utan även nötkreatur och får. De är egentligen anpassade för att äta klöver, gräs och örter, men får mycket spannmål för att öka tillväxten och produktionen. Det är en större miljömässig fördel att äta kött från djur som får lite eller ingen spannmål, och som betar på hagmarker och andra permanenta beten (betesmarker som aldrig plöjs) som vi människor inte kan utnyttja till mat. Ett exempel är de många steniga hagarna i Småland. De går inte att plöja med moderna maskiner. Dessa betesmarker härbärgerar en mångfald av arter om de fortsätter betas, och en hög biologisk mångfald gör naturen mindre sårbar och bättre rustad för klimatförändringar. Permanenta betesmarker binder också upp mer koldioxid än vallar som plöjs med jämna mellanrum. Alvarsmarker, betade strandängar, ljunghedar och hagmarker är olika typer av naturbetesmarker som varken gödslas eller bearbetas, men där betande djur ger förutsättning för en enorm biologisk mångfald [7]. Det är också marker som dessa som bär andra värden än enbart biologiska turismen är t.ex. en näring som är beroende av det vackra svenska haglandskapet. Det delbetänkande av Miljömålsberedningen som kom ut i juni 2013 anger också att skötsel och restaurering av exempelvis ängs- och hagmarker är en av de prioriterade insatser som behövs bl.a. för att minska de negativa konsekvenserna av klimatförändringarna [8]. 6

Svenskt kött Att importerat kött ofta är klimatmässigt något sämre beror på att köttet oftast kommer från ren köttproduktion och att djuren har en hög slaktålder, d.v.s. de har hunnit släppa ut mycket växthusgaser genom sin matsmältning. Därtill kommer miljöpåverkan på grund av avskogning, när det gäller importerat kött från t.ex. Brasilien [9]. I Brasiliens regnskog är sojaodling och boskapsuppfödning de två viktigaste orsakerna till avskogningen. Tre fjärdedelar av den avskogade arealen används idag till boskapsuppfödning. För varje ny hektar savann som odlas med soja uppskattas drygt en ny hektar boskapsmark röjas, oftast i regnskogen eller i övergången mellan savann och regnskog. [10]. I Sverige kommer ca 65 % av nötköttet från mjölkkor, och då delas klimatbelastningen mellan mjölken och köttet [11]. Fläsk och kyckling eller nöt och lamm? Eftersom produktion av kött innebär så stora utsläpp av växthusgaser bör vi minska vår köttkonsumtion. Ur ett rent klimatperspektiv är det kött från nötkreatur som har störst negativ påverkan. Kött från gris och höns är betydligt bättre ur klimatsynpunkt, men de bidrar inte till den biologiska mångfalden och kulturlandskapet så som de betande nötkreaturen och fåren gör. Eftersom vi har fler miljömål förutom klimatmålet att ta hänsyn till (t.ex. målen om biologisk mångfald) kan nötkött därför ändå vara rätt ur miljösynpunkt. Klimatgasutsläppen från nöt- och lammkött beror också mycket på hur djuren föds upp. Om de äter mycket spannmål (som vi ju själva skulle kunna leva på istället) blir utsläppen per kg högre, men om de äter mycket gräs, hö eller ensilage (som vi inte kan äta och som tar upp en hel del koldioxid, om betesmarken är flerårig) blir utsläppen betydligt lägre. Därför är t.ex. svenskt, ekologiskt naturbeteskött ett mycket bra val ur miljösynpunkt. Kronobergs kommuner och köttet Många kommuner i Kronobergs län arbetar för att minska köttkonsumtionen i de offentliga köken. I flera kommuner har man infört ett vegetariskt alternativ för alla barn/elever, eller en vegetarisk dag i veckan. En kommun som infört en sådan köttfri dag per vecka har dock upplevt protester från elever och föräldrar, och resultatet är att man under de köttfria dagarna oftast serverar Quorn. Det är ett livsmedel med liknande klimatavtryck som fläskkött, och dessutom med flera tillsatser. Ett par kommuner arbetar medvetet med att införa t.ex. mer grönsaker i köttfärssåsen, eller dryga ut köttet med bönmassa (Beat, se [53]). En kostchef understryker att det är moraliskt viktigt att tydligt informera om sådan utblandning av köttet. Djur i dagens lantbruk har också olika förutsättningar att leva ett bra liv, vilket även det kan vara en aspekt när vi väljer kött. Nötoch lammkött kommer oftast från djur som fått beta utomhus åtminstone delar av sitt liv, medan det omvända gäller gris och kyckling. Om vi i Sverige slutade äta nötkött, som förorsakar störst utsläpp av växthusgaser, och istället åt lamm och ökade mängden kycklingoch griskött så att den totala köttkonsumtionen bestod, så skulle växthusgasutsläppen från vår totala konsumtion minska med 5 %. Möjligheterna att hålla betesmarker öppna skulle nästan upphöra och större delen av åkermarken skulle behövas för foderodling. Detta i sin tur skulle minska den biologiska mångfalden. [1] 7

Köttkonsumtionen EU:s medborgare utgör mindre än 10 % av världens befolkning, men äter hälften av allt kött som produceras i världen [12]. Köttkonsumtionen i Sverige följer trenden i resten av världen: ökat ekonomiskt välstånd innebär högre köttkonsumtion. I Sverige konsumerade vi år 2010 85 kg kött/person och år (slaktvikt d.v.s. inklusive ben och svinn) och det är en ökning med 20 kg sedan 1990. [13]. En orsak till den kraftiga ökningen i köttkonsumtion är ökat välstånd samt att livsmedel har ett lågt pris i dagens samhälle. Idag lägger hushållen ca 12 % av sin disponibla inkomst på mat, jämfört med närmare 20 % år 1992 [14]. Det är en av orsakerna till att vi köper och äter onödigt mycket, och att en hel del slängs. Billigt kött medför också att risken för sämre djurvälfärd och större miljöpåverkan ökar, eftersom intäkterna för köttet helt enkelt inte räcker till att göra insatser inom dessa områden. En annan anledning till att köttkonsumtionen ökar i världen är att kött associeras med hög status och fest eller högtid. Konsumtionsökningen de senaste åren utgörs till största delen av importerat gris-, nöt- och kycklingkött [15]. Det innebär att Sveriges köttkonsumtions utsläpp ofta underskattas, eftersom många statistiska undersökningar beräknar ett lands bidrag till växthuseffekten utifrån produktionen, inte konsumtionen. Utsläppen från det importerade köttet inkluderas därmed inte i det svenska bidraget till växthuseffekten. Det leder till betydande dolda klimatutsläpp i Sverige som andra länder belastas för. Som land tar vi alltså inte fullt ut ansvar för vår matkonsumtion. (I Fig. 1 är dock konsumtionen av utländska varor medräknat i utsläppen, dock ej utsläpp p.g.a. förändrad markanvändning, exempelvis regnskogsskövling). Köttkonsumtionens utsläpp i Kronobergs län Eftersom köttet utgör den största källan till utsläpp av växthusgaser från livsmedelssektorn kan det vara intressant att se på dess utsläpp ur det regionala perspektivet. 2010 var utsläppen av växthusgaser i Kronobergs län totalt 1,2 miljoner ton, eller 6,3 ton per invånare. Motsvarande siffra för riket är 6,9 ton per invånare [16] samt [17]. Orsaken till de något lägre genomsnittliga utsläppen i Kronobergs län jämfört med landet som helhet beror sannolikt på länets höga andel förnybar energi, relativt lite fossilenergiintensiva industrier och något färre lantbruk än genomsnittligt. Att Kronoberg är ett glesbygdslän genererar dock många transporter, vilket drar upp utsläppen något. Om Kronobergs läns invånare skulle minska sitt intag av fläskkött med 10 % (2 kg mindre per invånare och år) och intaget av nötkött med 10 % (1,4 kg mindre per invånare och år) skulle länets växthusgasutsläpp minska med ca 9 000 ton per år eller 50 kg per invånare och år. Uträkningar redovisas i Bilaga 1. 8

Svinn 674 000 ton mat slängs i Sverige per år. 65 % av detta är oundvikligt matavfall, t.ex. kaffesump, potatisskal, fruktskal m.m. Onödigt svinn utgör 35 % av det som slängs, till exempel bröd, hela frukter och grönsaker samt matrester. Det betyder att det varje år slängs ca 25 kilo fullt ätbar mat per person, eller knappt 300 g ätlig mat per dag för en familj på fyra personer. [18]. I genomsnitt per person och år slänger vi därmed fullt ätlig mat som motsvarar kostnaden för en hel månads mat. Det betyder också nästan 2 miljoner ton växthusgaser som släpps ut i onödan, vilket är cirka 3 procent av de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige. För att göra en liknelse är det lika mycket som utsläppen under ett år från 700 000 bilar [19]. Det innebär också att det med bättre planering och hushållning med vår mat skulle vara möjligt att ge råvaruproducenterna bättre betalt för högre kvalitet, minska transporterna, växthusgasutsläppen och få mark över för att odla annat. Kronobergs kommuner och svinnet De flesta kommuner i Kronobergs län har arbetat eller planerar att arbeta för att minska skolornas och förskolornas svinn. I Alvesta kommun har man ett mål om att minska svinnet med 30 % från år 2012 till 2017. I flera kommuner anordnas tävlingar för eleverna för att de ska vänja sig vid att slänga mindre. I en kommun undviker man dock numer detta eftersom barnen triggade varandra för mycket. Grupptrycket gjorde att många barn knappt vågade ta någon mat av rädsla för att behöva slänga något. Vi lever i en värld där nära 1 miljard människor svälter, trots att det finns mat så det räcker till alla [20]. 1,4 miljarder människor över 20 år är överviktiga och löper på grund av det risk för ohälsa [21]. 1,3 miljarder ton mat slängs eller förloras varje år [22], vilket innebär ca 190 kg per person. Mycket av detta svinn sker dock tidigt i produktionskedjan. Vi bedriver ett ohållbart sätt att producera och hantera vår mat. Om hela Sveriges befolkning skulle sluta slänga livsmedel, och dessutom inte äta mer än man behöver, skulle växthusgasutsläppen från vår konsumtion minska med 6 %. [1] Färskt efter säsong Att äta säsongsanpassad mat innebär att äta mer svenska/närproducerade grönsaker, frukter och bär under den säsong de är tillgängliga i Sverige, och äta mindre av dessa typer av produkter då de närproducerade/svenska är ur säsong här. Orsaken till detta är att när vi efterfrågar dessa produkter utanför dess egentliga säsong ökar klimatbelastningen avsevärt. Klimatpåverkan ökar antingen i form av längre transporter (produkterna odlas då i andra länder, inte sällan på andra sidan jorden, och flygtransporteras hit i värsta fall) eller odling i energikrävande växthus för att förlänga säsongen. I butikerna är vi vana vid att alla produkter finns tillgängliga i stort sett året runt. Eftersom vi inte är självförsörjande på grönsaker och frukt skulle en konsekvent övergång till ett säsongsätande leda till att frukt- och grönsakshyllorna skulle gapa tomma under vinterhalvåret. Ett första steg kan vara att välja äta mindre av grönsaker som t.ex. sparris och sockerärtor som har flugits hit från andra sidan jorden. Det finns också en bortglömd tillfredsställelse i att ha fått längta och sen äntligen få smaka t.ex. de första svenska tomaterna eller gurkan, efter att ha valt bort dem som importeras under vintern. Enligt en studie från IVL som nyligen publicerades är det allra bästa för klimatet att äta en vegetarisk, säsongsanpassad diet. Med tanke på att vi äter mycket kött i Sverige och därmed får ett stort 9

klimatavtryck från vår diet så spelar anpassningen efter säsong en liten roll. Den minskning i utsläpp säsongsanpassningen ger blir marginell eftersom vår köttkonsumtion orsakar så stora utsläpp av växthusgaser. Ju mindre kött vi äter desto mer syns den effekt som anpassningen efter säsong ger på klimatavtrycket. [4] Ekologisk produktion Ekologisk odling har mindre utsläpp av växthusgaser per arealenhet, bl.a. eftersom det går åt så mycket energi att tillverka konstgödsel i den konventionella odlingen. Det är en myt att den ökade traktorkörning som krävs vid den mekaniska ogräsbekämpning som ekologiska bönder utför skulle överstiga den energi som går åt till att tillverka och transportera konstgödsel. Ekologiskt brukade jordar binder också mer kol än konventionellt brukade jordar [23], och ekologiskt grovfoder har genomgående lägre koldioxidutsläpp än konventionellt odlat grovfoder [24]. Studien har inte tagit med kolinlagringen i fleråriga vallar och betesmarker, vilket skulle kunnat ge ännu bättre utfall för ekoproduktion. Jämfört med samhället i stort, där användningen av fossil energi är central för att minska klimatpåverkan, är det helt annorlunda för lantbruket. Där har energianvändningen en mycket begränsad betydelse för klimatpåverkan. De största faktorerna är istället metanet från idisslarna, koldioxiden från mulljordarna och lustgasen från åkermarken. [25]. Djurens metanproduktion och mulljordarnas utsläpp är svåra att göra något åt. Det finns inte heller något automatiskt samband mellan kväveöverskott och lustgasbildning: Hur mycket av kväveföreningarna i marken som omvandlas till lustgas (N 2 O) istället för att denitrifieras till ofarlig kvävgas (N 2 ) varierar kraftigt mellan åren och styrs av många olika miljöfaktorer. Minskade kvävemängder minskar dock risken. Ekologiska gårdar har ett mindre kväveöverskott än konventionella gårdar [26]. Kronobergs kommuner och ekologiskt Många kommuner i länet har mål för den ekologiska konsumtionen, och de flesta målen ligger mellan 15-25%, med varierande målår och ofta redan passerade målår. Endast en kommun har anammat det nya regionala målet på 75 %, men säger samtidigt att det känns svårt att uppnå till 2020. En KRAV-certifierad kommun anser att ca 60 % är rimligt att nå till detta år, eftersom KRAV-certifieringen innebär en årlig ökning av andelen ekologisk mat. Trots mindre växthusgasutsläpp per hektar hos ekologiska bönder blir skillnaden i klimatpåverkan mellan ekologisk och konventionell produktion liten eller försumbar när man räknar per kg produkt, eftersom skördarna vanligtvis är mindre och djuruppfödningen mindre intensiv i ekologisk produktion. Att välja ekologisk mat framför konventionell har därför mindre betydelse ur ett klimatperspektiv. Däremot gynnas andra mycket viktiga miljömål av ekologisk odling, såsom Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet och målen om Biologisk mångfald. [1]. Allt fler forskningsrapporter och studier visar på hälso- och miljöriskerna med bekämpningsmedel och konstgödselanvändning i jordbruket, vilket gör att ekologisk produktion spelar en stor och nödvändig roll i det framtida jordbruket. Ekologisk uppfödning av djur innebär också en högre djurvälfärd än den konventionella, och till viss del minskad antibiotikaanvändning. 10

Närproducerat Gång efter annan publiceras studier som visar på hur litet klimatavtrycket är från transporter av livsmedel jämfört med de utsläpp som sker under produktionen av samma livsmedel i ett livscykelperspektiv [2], [27], [4]. Särskilt vad gäller kött är klimatpåverkan av transporten marginell jämfört med de utsläpp av växthusgaser som sker på produktionsplatsen, eftersom köttproduktionens utsläpp är så stora. När det gäller grönsaker utgör utsläppen vid transporten av varan en större andel eftersom totalutsläppen är mindre. Trots att det inte finns starka klimatargument för att hävda att vi bör köpa närproducerat kött istället för exempelvis irländskt eller tyskt kött (svenskt köttproduktion har dock ofta mindre klimatpåverkan än köttproduktion i flera andra länder som t.ex. Brasilien, se kapitlet Kött), så finns det andra viktiga aspekter att ta hänsyn till. Sverige är ett land med förhållandevis mycket skog, vilket gör det viktigt att behålla den svenska jordbruksmark som finns, inte minst för den biologiska mångfaldens skull. Därtill blir risken mindre för övergödning, då antalet djurenheter per hektar i Sverige är jämförelsevis låg. Dessutom används det mycket lite antibiotika inom svensk produktion av kött, ägg och mjölk, vilket är en mycket stor fördel. Antibiotika är ett av våra viktigaste läkemedel, men genom felaktig och generös användning har problemen med antibiotikaresistenta bakterier blivit ett av världens allvarligaste hot mot folkhälsan. [28] Att köpa närproducerad mat från så många varugrupper som möjligt innebär också att regionens jordbruk kan bli mer omväxlande, med både varierad växtodling och djurproduktion. Detta ökar möjligheten att sluta det biologiska kretsloppet på ett bättre sätt. Ytterligare ett argument till att maten ska vara svensk är att Sverige har gott om vatten med god kvalitet. Det krävs enorma mängder vatten för odling och köttproduktion, där mycket av vattnet till köttproduktion är vatten som behövs till fodret som djuren äter. Den närproducerade maten är viktig även ur många andra aspekter den svenska biologiska mångfalden, djurvälfärden, kulturlandskapet, landsbygdsutvecklingen, Sveriges självhushållningsgrad etc. Sist men inte minst är djurvälfärden i Sverige mycket hög i jämförelse med andra länder, och det innebär en merkostnad som våra mjölk- och köttproducenter måste få betalt för. Kriterier för klimatsmart mat Klimatavtrycket för en viss sorts livsmedel, d.v.s. hur mycket växthusgaser produkten ger upphov till från produktion till konsumtion (hela livscykeln) mäts i koldioxidekvivalenter (CO 2 e), se Tabell 1 nedan. Enheten CO 2 e får man fram när man räknar om alla andra växthusgaser till den växthuseffekt som koldioxid (CO 2 ) har. Exempelvis ger metan 25 gånger större växthuseffekt än samma mängd CO 2 och 1 ton metan är alltså 25 ton CO 2 e. Ett ton lustgas (N 2 O) är 300 ton CO 2 e, eftersom lustgas är en 300 gånger mer potent växthusgas än koldioxid. På nästa sida ses ett utdrag ur Mat-klimat-listan, där livscykelanalyser gjorts på livsmedel för att jämföra deras klimatavtryck. [29] 11

Kategori Klimatavtryck (Kg CO 2 e/kg produkt) Kommentar Medelvärde Variation PROTEINKÄLLOR nötkött 26 17-40 Per kg benfritt kött lammkött 21 15-33 Per kg benfritt kött viltkött 0,5 - Per kg benfritt kött fläskkött 6 4,0-8 Per kg benfritt kött fågelkött 3 1,7-4 Per kg benfritt kött köttfärs 16 9,0-24 50 % nöt och 50 % fläsk chark 7 4,0-10 Falukorv 40 % kötthalt fisk 3 1,5-7 Per kg filé ägg 1,5 1,4-4,6 Per kg ägg quorn 4 2,5-5 Per kg quorn nötter 1,5 1-2,8 Per kg nötter baljväxter 0,7 0,2-1,4 Per kg torkad vara MEJERIPRODUKTER mjölk, fil, yoghurt 1 0,8-2,5 Per liter/kg vara ost 8 6,0-11 Per kg ost smör 8 6,0-10 Per kg smör Mejeri övrigt 2 1-5 Per kg vara KOLHYDRATKÄLLOR Ris 2 1,5-3 Per kg torrt ris Potatis 0,1 0,1-1 Per kg oskalad potatis Pasta 0,8 - Per kg torr pasta Bröd 0,8 0,5-1,2 Per kg bröd Mjöl, socker, gryn 0,6 0,4-0,9 Per kg mjöl/socker/torra gryn FRUKT OCH GRÖNT Frukt Norden 0,2 0,1-0,3 Per kg frukt med skal Frukt import 0,6 0,2-1,2 Per kg frukt med skal Salladsgrönsaker Norden 1 0,2-6 Per kg grönsak med skal Salladsgrönsaker import 1,4 0,6-6,5 Per kg grönsak med skal Rotfrukter, lök och kål 0,2 0,1-0,9 Per kg vara med skal Grönt/frukt flyg 11 - Per kg vara med skal Juice och sylt 3 2-7 Per liter oblandad juice (för spädning 1 till 4) FETTER, SÅSER OCH KRYDDOR Margarin 1,5 1-1,6 Per kg margarin Olja 1,5 0,5-2,5 Per kg/liter olja Sås, kryddor 1 - Per kg vara FÄRDIGRÄTTER Rätt med kött 2 1-5 Per färdigrätt Rätt med fisk 1 0,5-1,5 Per färdigrätt Rätt vegetarisk 0,5 0,4-0,8 Per färdigrätt Tabell 1. Klimatavtryck från olika livsmedelsgrupper (Klimatavtrycken innehåller utsläpp från primärproduktionen inklusive insatsvaror, förädling, förpackning och transport till Sverige). [29] 12

Att enligt tabell 1 jämföra klimatavtrycken från olika livsmedel per kg ger en god uppfattning om deras klimatpåverkan, men eftersom man inte tar lika stor mängd av de olika livsmedelsgrupperna är det också intressant att beräkna klimatavtrycket på några olika hela måltider. Enligt en studie från SIK (Institutet för livsmedel och bioteknik) rapporteras t.ex. att köttfärssås med spaghetti och ketchup har ett klimatavtryck på ca 2,3 kg CO 2 e/portion medan den alternativa rätten linssås med spaghetti och ketchup har ett klimatavtryck på 0,4 kg CO 2 e/portion. En hamburgare med dressing, bröd och klyftpotatis innebär 3 kg CO 2 e/portion medan en fiskburgare med samma tillbehör ger 0,6 kg CO 2 e/portion. En kebabgryta på fläskkött med ris släpper ut 0,9 kg CO 2 e/portion medan den alternativa rätten Het böngryta med ris släpper ut 0,6 kg CO 2 e/portion. [30]. Tydligt är att Matklimat-listan (tabell 1) ger en god fingervisning om vilka livsmedel som ger lägst utsläpp av växthusgaser. De vetenskapliga studier som ligger till grund för denna rapport (se referenslistan) utkristalliserar enskilda kriterier för att minska utsläppen av växthusgaser från livsmedel. För att minska klimatpåverkan gäller kriterierna nedan för livsmedelskonsumtion, i fallande prioriteringsordning: 1. Minska köttkonsumtionen 2. Minska matsvinnet 3. Ät färskt, säsongsanpassat 4/5. Ät ekologiskt 4/5. Ät närproducerat Livsmedelskedjan i Kronobergs län I detta avsnitt beskrivs livsmedelskedjan i Kronobergs län, och vad som krävs för att minska klimatpåverkan från respektive led i kedjan. Primärproduktion Kött Kronobergs län har många små köttproducenter. Antalet lantbrukare med fler än 30 nötdjur är 532 stycken. Antalet fårbesättningar med över 30 djur är 103 stycken, och antalet grisbesättningar i länet med över 30 djur är 22 stycken [31]. Många av småproducenterna har en annan huvudsaklig inkomstkälla än lantbruket, och det finns många som har färre djur än det antal som anges ovan. Sammanslaget är Kronobergs, Blekinge, Kalmar, Hallands och Jönköpings län självförsörjande på nötoch griskött, dock ej på lammkött. Tabell 2 visar köttproduktion av nöt, gris och lamm samt konsumtion av detsamma i de olika länen. 13

Djurslag Kronoberg Blekinge Kalmar Halland Jönköping Total produktion Total konsumtion Nöt 5 000 2 200 12 000 7 500 9 600 37 000 31 000 Gris 1 700 7 600 11 000 27 000 1 200 48 000 45 000 Lamm 130 110 330 180 230 980 1 700 Tabell 2. Köttproduktion och konsumtion, ton inkl ben 2012. Källa produktion: [32]. Köttkonsumtionen i länen beräknat på 25,7 kg nöt, 37 kg gris och 1,4 kg lamm per person och år [13], samt folkmängden i respektive län 2013-03-31 (Se bilaga 1). Mjölk Kronobergs län ensamt, såväl som de fem länen sammantagna, är gott och väl själv-försörjande på mjölk samtidigt som en stor del kan exporteras, se Tabell 3 nedan. De flesta mjölkbönder levererar till Arla Foods eller Skånemejerier. Mjölkproduktion (ton) Direktkonsumtion av mjölk och syrade produkter (ton) Jönköpings län 240 000 44 000 Kronobergs län 100 000 24 000 Kalmar län 350 000 30 000 Blekinge län 36 000 20 000 Hallands län 230 000 40 000 summa 960 000 160 000 Tabell 3. Mjölkproduktion samt direktkonsumtion av mjölk och syrade produkter under 2012. Källa produktionen: [33]. Konsumtionen beräknat från [13] och folkmängd i respektive län. OBS! Konsumtionen av grädde, ost och smör är inte medräknat i konsumtionen, trots att det utgör en väsentlig del. Grönsaker Enligt Tabell 4 nedan är länen Kronoberg, Jönköping, Kalmar, Blekinge och Halland som helhet självförsörjande på gurka, blomkål och övriga rotfrukter under den svenska säsongen. Vad gäller lök och morot finns det möjlighet att nå självförsörjning. Om vi ska gå över till en mer vegetarisk, säsongsanpassad kost måste därmed våra kostvanor ändras. Det är också tydligt att Kronobergs län inte är någon grönsaksodlande region, vilket gör att vi är beroende av våra grannlän som har bättre odlingsförutsättningar och även andra traditioner av växtodling. 14

Produktion / konsumtion Grönsak Kronoberg Jönköping Kalmar Blekinge Halland Summa Produktion Morot 0 800 410 700 5600 7600 Konsumtion Morot 1400 2600 1800 1200 2300 9400 Produktion Gurka friland 0 0 2800 4000 0 6700 Produktion Gurka växthus 0 1,1 5,7 1500 590 2000 Konsumtion Gurka 1000 1900 1300 850 1700 6800 Produktion Tomat växthus 18 15 500 2800 480 3800 Konsumtion Tomat 1800 3300 2300 1500 3000 12000 Produktion Lök 43 5,5 5000 1400 770 7200 Konsumtion Lök 1400 2500 1700 1100 2300 9000 Produktion Purjolök 0 0 5,5 360 0 370 Konsumtion Purjolök 220 410 280 180 370 1500 Produktion Blomkål 0 2,6 27 84 1200 1300 Konsumtion Blomkål 200 370 260 170 330 1300 Produktion Vitkål, broccoli, annan kål 7 17 110 0 390 520 Konsumtion Vitkål, broccoli, annan kål 1000 1800 1300 820 1600 6600 Produktion Övr rotfrukter 0 0,5 76 730 1300 2100 Konsumtion Övr rotfrukter 280 510 350 230 460 1800 Produktion Sallad 0 0,3 0 0 0 0,3 Konsumtion Sallad 1100 1900 1300 870 1700 6900 Tabell 4. Produktion och konsumtion av grönsaker på friland och i växthus. Ton producerat per år under 2011 (Källa produktion: Jordbruksverkets statistikenhet) och konsumerat under 2010 (konsumtion baserat på [13]). Minskning av primärproduktionens klimatavtryck Det största enskilda bidraget till växthuseffekten för livsmedelsprodukter kommer från råvaruproduktionen i jordbruket. I genomsnitt står jordbruket för ca 80 % av klimatbelastningen i livsmedelskedjan [34]. Det är utsläpp av metan från djurhållningen, utsläpp av lustgas från produktion av konstgödsel och från mark samt användning av stallgödsel som ger upphov till största delen av bidraget, se Fig.2. 15

Lustgas från mark 35 % Metan från djurens ämnesomsättning 20 % Koldioxid från åkermark (mulljordar) 19 % Koldioxid från fossila bränslen 7 % Metan och lustgas från stallgödselhantering 7 % Koldioxid och lustgas från konstgödseltillverkning utomlands 9 % Utsläpp vid produktion av importerat foder (exklusive avskogning) 3 % Fig. 2. Källor till klimatpåverkan från svenskt lantbruk. [35] Det finns många sätt att minska utsläppen av växthusgaser från primärproduktionen, och flera projekt, rådgivningsprogram o.s.v. är igång i frågan, t.ex. Greppa Näringen. Det viktigaste bonden kan göra för klimatet är hålla produktionen hög och stabil med mindre kväveinsatser [36]. En översikt över vad olika slags producenter kan göra på sin gård finns på Mat och Klimats hemsida [37]. Ett exempel från denna översikt som är aktuellt i Småland är råden till nötköttsproducenter: Använd naturbeten rätt Med bra beten växer djuren snabbare och samma mängd kött kan produceras på kortare tid. Detta gäller alla sorters beten. Naturbeten har oftast ett bra fodervärde om gräs och örter inte får bli för höga. Bra åkermarks- och naturbetesmarker binder stora mängder kol och är därför en viktig källa till sänkning av koldioxidhalten i luften. Närproducerat proteinfoder Genom att öka andelen proteinfoder som produceras nära gården minskar klimatbelastningen på flera sätt. Dels blir det mindre transporter av foder och dels minskar trycket på känsliga områden i andra delar av världen. I Sydamerika skövlas till exempel regnskogar för att ge plats åt en ökad sojaodling. Tio procent av sojan som såldes från Brasilien efter skörden 2008/09 hade odlats på nyskövlad mark i Amazonas [10]. Bra hantering av stallgödseln Med en välplanerad spridning av stallgödsel kan en större andel av kväveinnehållet komma grödan till godo och användningen av mineralgödsel minska alternativt skörden öka. I båda fallen minskar belastningen på klimatet. För att klara detta måste stallgödseln spridas vid rätt 16

tidpunkt, med rätt teknik och i rätt gröda. Konstgödsel innebär stora utsläpp av växthusgaser vid produktionen, men klimatavtrycket minskas något om konstgödseln är producerad med lustgasrening. Gör biogas av gödseln Genom att röta stallgödseln i en biogasanläggning samlas metangasen upp och kan återanvändas som högvärdig energi. Den kan då ersätta fossil energi vilket minskar utsläppen av koldioxid. Rötresterna från biogasanläggningen är också lättare att sprida jämnt vilket leder till ett bättre utnyttjande av näringsinnehållet. För att möjliggöra exempelvis ökad andel naturbeteskött på bekostnad av importerat kött krävs att konsumenterna efterfrågar just naturbetesköttet vilket i sin tur kräver informerade konsumenter. Att öka andelen närproducerat proteinfoder på bekostnad av sojaodling på kalhuggen regnskogsmark är ett område på stark frammarsch, eftersom allt fler av Sveriges bönder får god lönsamhet i att odla sitt eget proteinfoder. Ett tecken på detta är skriften 101 proteintips Böndernas tips för mer svenskt proteinfoder [38], en satsning som snart också finns som ett forum för lantbrukare på nätet. Sannolikt kommer inhemsk proteinodling att bli allt mer lönsam, då energipriserna i världen kommer att stiga. Förädling I Kronobergs län finns 5 anläggningar godkända av Livsmedelsverket för slakt och styckning av tama hov- och klövdjur, varav 3 även är godkända för vilthantering och styckning av frilevande vilt. Ytterligare en anläggning är godkänd för enbart frilevande vilt. En av anläggningarna är även godkänd som produktionsanläggning för köttprodukter. För en komplett lista över anläggningar i Kronobergs, Kalmar, Jönköpings, Blekinge och Hallands län som är godkända för slakt och styckning av frilevande vilt, hägnat vilt samt tama hov- och klövdjur och produktionsanläggningar för köttprodukter se Bilaga 2. Omarbetat från Växjöbladet Kronobergaren 12 nov 2012 (Edgar Weibull) Viltslakteriet Ekovilt i Lönashult har bråda dagar just nu. Vildsvin tas in på löpande band till slakteriet söder om Alvesta från uppsamlings-platserna runt om i hela Småland. Under de mest hektiska perioderna går transportbilarna i skytteltrafik dygnet runt i Ekovilts stora distrikt för omhändertagande av vilt, som sträcker sig från Lönsboda i norra Skåne till Kisa i södra Östergötland. När tidningen besöker slakteriet i Lönashult rullar en bil in med en 400 kilo tung älgko, som blivit skjuten i utkanten av Vislanda. Det blir flera hundra mils transporter så här års, säger vilttransportchauffören Lars Carlsén, som får rycka ut från sin hemmastation i Sävsjö för att transportera den fallna bjässen till Ekovilts jourslakteri. Vi styckar mellan 100 och 110 vildsvin varje vecka, säger Peter Jonasson, som har drivit slakteriet i fyra år och numera även börjat ta in lamm för slakt. Peter har 38 års erfarenhet från slakteribranschen bakom sig. Vi har fått in tusen lamm för levandedjursbesiktning och slakt i höst, men totalt räknar vi med att ta in 4000 slaktlamm före årets slut, säger Peter. Det stora tillskottet av lamm blev verklighet sedan Ekovilt i Lönashult kravcertifierades på lamm, vilket innebar en markant utökning av verksamheten. 17

Minskning av förädlingens klimatavtryck Strategier för hur förädlingsledets klimatpåverkan i Kronobergs län kan minskas skiljer sig inte åt från resten av landet. Värt att nämnas är dock att Kronobergs förädlingsindustri är blygsam och dess klimatpåverkan följaktligen inte så stor, i jämförelse med län med stor förädlingsindustri. Åtgärder för att minska klimatpåverkan bör dock ändå göras i samtliga led. Energianvändning och svinn är två viktiga parametrar för livsmedelsindustrin. En energieffektivare produktion samt användning av biobränslen för processer och uppvärmning är att sträva efter. Svinnet bör också hållas så litet som möjligt. Förpackningar bör väljas av förnyelsebara och återvinningsbara material men utan att försämra livsmedlets hållbarhet samt designas så att allt livsmedel helt kan tömmas ur förpackningen (minskar svinnet hos konsument). Försäljning Både utbudet och efterfrågan vad gäller ekologiska livsmedel ökar. Det är naturligtvis det som efterfrågas av kunderna som köps in av livsmedelsbutikerna andelen ekologiskt och närproducerat inom dessa sektorer styrs därmed främst av efterfrågan. I många butikskedjor bestäms också varuutbudet centralt, vilket även gäller antalet ekologiska varor det är i synnerhet fallet för de miljöcertifierade butiker som genom sin certifiering binder sig att ha ett visst antal ekologiska varor i butiken [39]. Vissa butiker väljer att nischa sig mot närproducerat och miljövänligt; för att locka en ny kundkrets, ge mervärde för kunden, öka vinsten och/eller av personligt miljöengagemang. Grossister Grossisterna har möjlighet att ta en större del i arbetet för minskad miljöpåverkan än vad som görs idag. Det gäller i synnerhet de stora grossister som har avtal med storkök och restauranger, exempelvis Martin & Servera, Mårdskog & Lindkvist, RP Frukt och Menigo. Det finns många kommuner som inte har samlastningscentral och som därmed inte kan ge småproducenter möjlighet att leverera sina varor till en enda plats. Där skulle grossisterna kunna vara en motsvarighet till samlastningscentralen, och möjliggöra för småproducenterna att konkurrera med mer långväga storproducenter. En utredning eller pilotstudie behövs för att utreda hur grossister, förädlare och producenter skulle kunna samverka på bästa sätt för att åstadkomma synergieffekter. Grossisterna har också en viktig roll i att effektivisera transporter, investera i fordon för förnybara bränslen, öka fyllnadsgraden i sina fordon, samköra med konkurrenter för att undvika tomma returtransporter o.s.v. Det kräver dock att kunderna ställer dessa krav i upphandlingar. Mårdskog & Lindkvist, Lars-Göran Hall, Marknadsansvarig Vår nisch är närproducerad mat vi har ett stort utbud av producenter, men vi vill ännu mer! Svårigheten är dock att små producenter har för liten volym. Idag hämtar vi visserligen varor med våra lastbilar hos småproducenter, men de måste upp i en viss volym särskilt när det gäller mitt-på-tallriken-produkterna (t.ex. kött). Det allra bästa vore om småproducenterna kan gå ihop! Det är viktigt att komma från ord till handling. Vi har tagit fram en egen stämpel för närproducerat, vi är med i Östgötamat, Blekinges satsning för närproducerat, vi träffar LRF, är med och syns Men därifrån till att det händer något, däri ligger kärnan. Producenterna känner säkert ofta att grossisten är ett krångligt led, med artikelnummer hit och dit och all administration, men vi söker med ljus och lykta efter att vi ska kunna göra något aktivt får vi ett initiativ från småproducenterna så är vi de första att nappa! 18

Klimatmärkning Klimatcertifieringen av livsmedel och blommor har utvecklats av Svenskt Sigill och KRAV på uppdrag av Sveriges regering. Certifieringen bygger på att den som producerar livsmedel har genomfört åtgärder för att minska klimatpåverkan, och att ett certifieringsbolag kontrollerar att alla regler är uppfyllda. De viktigaste reglerna inom klimatcertifieringen handlar om val av foder, kvävegödselmedel, djurvälfärd och energieffektivisering. [40]. Svenskt Sigill har tagit fram en frivillig tilläggsmärkning med en speciell variant av Svenskt Sigill-märket för produkter som är klimatcertifierade, se Fig 3. Fig. 3. Svenskt Sigills märkning av klimatcertifierad mat, respektive KRAV-märket med klimatkrav som ingående komponent. KRAV utgår från de ekologiska kriterierna. Vartefter nya regler införs kommer krav ställas som ytterligare minskar matens klimatpåverkan. Under 2010 har reglerna för växthus och fiske förstärkts med regler som minskar klimatpåverkan, och regler för effektiviserad energianvändning kommer också successivt att införas. En enskild märkning för klimat orsakar enligt många bedömare en förvirring bland konsumenterna. En miljögiftsmärkning, en biologisk mångfaldsmärkning, en övergödningsmärkning etc. innebär svårigheter att välja. Miljömärken som Krav, Svanen och Bra Miljöval har kriterier som är resultatet av en samlad bedömning av alla de olika miljöproblemen och strävar efter ett enklare val för konsumenterna. Det är också viktigt att ha i åtanke att klimatcertifiering innebär att man redovisar produktens klimatpåverkan, men det innebär inte per automatik att denna produkt är klimatbäst på marknaden. Det kan jämföras med företag som är ISO-certifierade men inte per automatik de mest miljöanpassade. Minskning av försäljningsledets klimatavtryck Strategier för hur förädlingsledets klimatpåverkan i Kronobergs län kan minskas skiljer sig inte åt från resten av landet. Att effektivisera kyl- och frysdiskar samt välja bioenergi och grön el som energikälla ger klimatförbättringar. Utbudet av varor i butikerna, och presentationen av produkterna, påverkar konsumentens val och således även konsumentens koldioxidpåverkan. För frukt och grönsaker bör utbudet vara mer säsongsbetonat med mer närodlade varor. Alla transporter som sker från odling till industri och vidare ut till butik bör optimeras, och flygtransporter undvikas. Särskilt viktigt är att sträva efter effektiv logistik och framför allt hög lastgrad av transporterna. Även svinnet i butik bör minimeras. [34]. 19

Inköp/upphandling I dagsläget upphandlar Växjö kommun livsmedel åt hela Kronobergs län. En kompetent upphandlingsenhet i Växjö har blivit uppmärksammad för sitt arbete med att försöka få in småproducenterna i upphandlingen. Man arbetar mycket med miljökrav och uppdelad upphandling, och kommer att i ännu högre grad arbeta med stöd, råd och uppsökande verksamhet till småproducenter i nästa upphandlingsomgång. Det ökar chansen att fler småproducenter väljer att svara på upphandlingen. Att försöka få in fler småproducenter från regionen i de offentliga upphandlingarna är ett gott initiativ, särskilt om det handlar om frukt- och grönsaksodlare. Detta eftersom utsläppen från transporter utgör en större del av de totala utsläppen för denna varugrupp än för köttprodukter. Att öka inköpen från lokala köttproducenter minskar inte klimatpåverkan i nämnvärd grad, eftersom den huvudsakliga delen av klimatavtrycket för kött sker på produktionsplatsen. Det handlar instället om att förbättra förutsättningarna för en levande landsbygd och kulturlandskap, den regionala utvecklingen, samhällsekonomin, en rik biologisk mångfald och att gynna den djurvälfärd som Sveriges lantbrukare ger sina djur. Minskning av upphandlingsledets klimatavtryck Möjligheten att ställa tydliga krav på klimatanpassningar i livsmedelsupphandlingen gör att just upphandlingssteget spelar en viktig roll. Miljöstyrningsrådet har kriterier för att göra en energieffektiv upphandling och underlätta framtagning av krav i livsmedelsupphandlingar, se www.msr.se. Exempel på krav som kan ställas i livsmedelsupphandlingar för att minska klimatpåverkan är att ställa krav angående energihushållning i växthus, klimatpåverkan från mineralgödsel, returemballage, klimatpåverkan ur livscykelperspektiv o.s.v. Det bör också finnas en upphandlingspolicy med ett avsnitt om de mål och strategier som finns för att minska miljöpåverkan. Logistik Mat måste transporteras, men på vilket sätt och hur långt gör stor skillnad på hur mycket växthusgaser som släpps ut. Flygtransporter ger upphov till störst koldioxidbidrag, helt i en klass för sig jämfört med andra transportmedel; en transport med flyg ger i storleksordningen 200 gånger mer koldioxid än samma transport med båt. Utsläppen från lastbilstransporter är beroende dels av storleken på lastbil men också på fyllnadsgraden. Större lastbilar ger ett lägre bidrag per transporterat ton jämfört med mindre lastbilar, detta oberoende av lastgrad. En mindre lastbil med låg lastgrad ger högt koldioxidbidrag per ton produkt och det kan vara just den typen av transport som används vid regionala distributionstransporter. [34]. Minskning av transportledets klimatavtryck Privata transporter Den största direkta klimatpåverkan per produkt från konsument kommer från biltransporten mellan butik och bostad [2]. Att köra en mellanstor bensindriven bil till affären två mil tur och retur en gång i 20

veckan ger utsläpp på ca 200 kg CO 2 per år [41]. Att handla på vägen, till eller från något annat, är att föredra. Bäst är naturligtvis att inte ta bilen alls. Det behövs en grundlig studie över hur transporterna mellan hem och butik kan minska, exempelvis bör möjligheter till samordnad hemtransport av varor via Internethandel utredas ytterligare. Bilåkandet enkom för att handla kan dock komma att minska över tid då energipriserna ökar. Publika transporter Tredjepartslogistik (TPL) eller samordnad varudistribution, är ett begrepp som omfattar hela leveranskedjan från leverantör/producent till slutkonsument. Grundidén är att låta en fristående part (tredje part) utföra transporter och eventuell lagring för högsta möjliga effektivitet. Grossister och andra leverantörer levererar till samlastningscentralen istället för att leverera till de olika enheterna, och från samlastningscentralen går samordnade transporter till de olika enheter som ska ha leveranser. För att detta ska lyckas krävs ett effektivare varuflöde än vad som idag är normalt i kommuner och landsting. Egna lager, många leverantörer på samma sortiment, många mellanhänder och avtal med fri leverans ger en besparingspotential i transport- och leveransledet på uppemot 50 %. Flera parter i samverkan ger ännu större positiva effekter [42]. Införande av elektroniskt fakturasystem med fakturamatchning ger ytterligare förenkling och minskar administrationen [43]. För mer information om samordnad varudistribution, se slutrapporten för första delen av detta projekt: [44] samt [43]. Växjö kommuns livsmedelstransporter har skett genom samordnad varudistribution sedan april 2011. Antalet transporter har minskat med 80 %, och växthusgasutsläppen minskat med 71-76 %. Fyllnadsgraden i lastbilarna låg på 80-90% jämfört med som tidigare 40-50%. Att fyllnadsgraden inte blev 100 % beror på att man måste spara ett visst utrymme om returer/returemballage behöver tas emot redan på första avlämningsstället. [45]. Samtliga kommuner i Kronobergs län har skrivit under en avsiktsförklaring för att undersöka möjligheten att införa samordnad varudistribution i sin kommun, som ett samarbete inom länet. Mätning av leveranser sker under två veckor under våren, och resultaten kommer sedan att utvärderas för att se hur en möjlig fortsättning skulle kunna se ut. Tillagning/kost Kronobergs läns invånare har förhållandevis goda förutsättningar att göra miljösmarta val vad gäller livsmedel. Det är nära till grannlänens grönsaks- och fruktodlingar, det är enkelt att få tag på ekologiskt och närproducerat kött genom t.ex. Bonnakött, och det matsvinn som uppstår kan i Växjö kommun samlas in för framställning av biogas. I resterande kommuner i länet planeras också insamling av det organiska avfallet för framställning av biogas [46]. Minskning av klimatavtrycket från tillagning/kost Den ojämförligt största möjligheten för den enskilde att minska sin klimatpåverkan från livsmedel ligger i hur man väljer sin kost, d.v.s. valet av olika livsmedelsprodukter, enligt kapitlet Kriterier för klimatsmart mat i denna rapport. Olika matvaror ger olika växthusgasutsläpp. Att minska sin köttkonsumtion är den åtgärd som minskar växthusgasutsläppen allra mest. Att minimera svinnet och äta upp det som handlas hem är också viktigt, liksom att handla mat efter vilken säsong maten växer i vårt land eller närliggande länder. När det gäller livsmedel är dock inte klimatpåverkan den 21