Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå



Relevanta dokument
SF 36 Dimensionerna och tolkning

Balans i Livet. Balans i Kroppen

HFS Hälsovinstmätningsprojekt

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

UNDERSÖKNING AV VÄLBEFINNANDE

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ÅNGEST. Definitioner & Fakta:

Långvarig smärta och utmattning. likheter och olikheter vid rehabilitering

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut

Frågor och svar om Internetbaserat stöd och behandling och KBT via nätet

Grön Rehabilitering på Landsbygd

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi?

Salutogen demensomsorg

Man måste vila emellanåt

Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Uppföljning efter intensivvård

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36

ACT at work in Sweden. Vad: Utvecklar korta KBT behandlingar för psykisk ohälsa, stress och riskbruk. 4 träffar á 3 timmar, totalt 12 timmar.

SET. Social Emotionell Träning.

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Samtal med den döende människan

Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå

UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD

det psykologiska perspektivet

Initialfas. IPT ÄR MULTITASKING Timing balans mellan manual & Patient

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Kroppskännedom. Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering.

Vård- och behandlingshem Behandling och rehabilitering av psykiskt sjuka och/eller psykiskt funktionshindrade vid vård- och behandlingshem

Dysfunktionell andning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Psykologisk Förstahjälpen vid pågående trauma. POS kurs 2015

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Stress, engagemang och lärande när man är ny

Rehabiliteringsgarantin

Uppstart av Lösningsfokus inom Alltjänst i Skinnskatteberg

BUP VISBY. Maria Notlind, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri Emilie Lindkvist, leg psykolog

Sömn och stress.

Välkomna! Ungas psykiska hälsa

Acceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc. med Åshild Haaheim och Ingela Lindström

Kultur för hälsa och vård

Hur blir det möjligt?

Sävsjöviks förstärkta familjehem

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

Ensamkommande men inte ensamma

Burnout in parents of chronically ill children

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen

Arbetsliv. Er partner: Anneli Jäderholm. (C)Fotograf Agneta Viklund

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014

Stress och belastning - en modell för kartläggning och behandling. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

p SF 36, RAND 36, EQ- 5D

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION

Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg.

Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

Ångest/Oro Självskada

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

SAM Samordning för arbetsåtergång. Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH

Behandlingsprogram och psykopedagogisk kurs MBT

Ätstörningar. Information om ätstörningar

Bemötande aspekter för nyanlända.

Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling

Att hantera oro. Alla oroar sig! Översikt. Vad är oro? Vad är ett orosbeteende? Att lägga märke till sin oro Praktiska tekniker Exempel

Livsstilsguide. Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Välkommen till avdelning 64

NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

HÄLSOPEDAGOGISKTFORUM

Att vägleda kring psykisk hälsa med hjälp av 1177 Vårdguiden, UMO/YOUMO, Hjälplinjen och Rådgivningsstödet webb

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Kurser föreläsningar & konferenser

Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk

Trauma och återhämtning

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Mindfulness i primärvårduppföljning

Checklista individuell behandling för stress- och utmattningsproblematik

Handledning: Nu blev det KNAS

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Salutogent förhållningssätt

Slutrapport Sollentuna psykiatriska öppenvård Mottagningsteam och behandlingsteam är modellen!

-man slutar bara att leva

??? Mål för föreläsningen. Metoder för beteendeförändring. Information räcker inte! Vad styr våra beteenden? Alternativ?

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

Transkript:

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå Psykiatriska kliniken Skellefteå

Vad är Passage? Hästunderstödd behandlingsform vid psykiatriska kliniken, Skellefteå lasarett. Namnet Passage kommer från ordlistans definition: ställe/plats som ska passeras för att man ska komma vidare. Startades 1998, drevs i olika former av projekt fram till 2003, då den permanentades som behandlingsform. Patienter rekryteras från Skellefteå sjukvårdsdistrikt Remiss och behandlande läkare på kliniken krävs Riktar sig både mot grupper och enskilda patienter, utifrån behov och förutsättningar. Kan användas som enda behandling eller som kompletterande. Personal, patienter och behandling är under Socialstyrelsens överinseende Dokumentation, vårdplanering och utvärdering i journalsystem Behandlingen omfattas av högkostnadsskyddet. Kliniken äger sina egna hästar passagepersonalen utbildar och tränar hästarna. Psykiatriska kliniken Skellefteå

Remiss Studiebesök Vanligt förekommande diagnoser: Ångest, depression, utmattning, sömnproblem ätstörning, personlighetsstörning, psykoser, självskadebeteende. Öppenvårdspatienter i huvudsak, men det förekommer även slutenvårdspatienter. Ålder / könsfördelning: 19-60 år, flest kvinnor Ca 25 pat/vecka: 3-4 grupper + individuella Vårdplanering Behandling Teori/psykoedukation varvas med praktiska övningar med hästarna, övningar är kopplade till vad som tagits upp/kommer tas upp i teorin. Ofta andra pågående behandlingar parallellt t.ex. samtal, läkemedel Inga förkunskaper om hästar behövs Uppföljning Personalen består av psykolog, sjuksköterska, skötare, med lång erf. av psykiatriskt beh.arb + hästerfarenhet

Kartläggning Psykiskt Kognitivt Fysiskt Socialt Isolering Undvikanden Inlärd hjälplöshet Depression Negativa tankar Rädsla- vad händer? Ångest, oro Minne Koncentration Helheter Struktur Tider Agera automatiskt Balans Stelhet Värk/Smärta Kroppskännedom Kroppshållning Sömn Kost Fys aktivitet Nätverk Social kompetens Social trygghet Självförtroende Utanförskap Ensamhet De som söker till Passage vill ha någon sorts förändring vill inte ha det så här Att göra förändringar som påverkar livsmönstren är en process som tar tid och kräver insatser. Kartläggning av områden som fungerar bra/mindre bra, samma diagnos/symtom påverkar flera områden. Psykoeducation = lära sig om sin situation och hur man kan hantera och göra förändringar. Teori varvas med praktiska övningar med hästarna förstärker behandlingen.

STÖDJANDE KONTAKT FÖRÄNDRANDE KONTAKT (TERAPI) Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet Livskvalitet MÅ DÅLIGT Allt känns rörigt Kaos Jag vet inte Mat. Sömn KARTLÄGGA KONSKVENSERNA AV ATT MÅ DÅLIGT Jag har slutat Jag har börjat Det blir alltid... Alla är. Typiskt mig att.. KARTLÄGGA SIN SITUATION: Känna igen beskrivningar av ex ångest Inte känna igen Kartlägga var jag är begränsad och var jag har resurser Vad är jag och vad är sjukdomen Tanke känsla eller handling som begränsar mig mest Skattningar, livslinje, energidagbok, KARTLÄGGA: Ev vad kommer det ifrån Vad har fört mig hit? Hemuppgifter, grupp, praktiska övningar Vad jag måste ändra, göra eller ge upp för att det ska bli en förändring KARTLÄGGA HUR JAG VILL HA MIN FRAMTID: Svåraste steget Vilja till att förändra Mkt att förlora Kräver mkt Måste ge upp det som hittills fungerat Bestämma sig Våga prova Tajming Acceptera Kompensera Förändra Stress Press Påfrestning Psyko-education Relationsbyggande process Lena Stenvall, psyk.kliniken Skellefteå

Varför använda hästar? Stora och påtagliga lätt att se deras reaktioner ger underlag för diskussioner Snabb info på flera områden: psykiskt, fysiskt, socialt och kognitivt. Speglar våra känslor & beteenden Hästar kan bara vara här och nu, kan inte förställa sig, värderar inte på samma sätt som människor Proffs på kroppsspråk och icke verbal kommunikation Roligt sätt att träna, utmana och lära nytt Fysisk aktivitet och utevistelse i en frisk miljö Relationsbyggande process påskyndas Motivator

Patienten Vad är det som hjälper..? Miljön Naturen Medhjälpare Medpatienter Osv, osv Hästen Behandlare

25 Utvärdering och dokumentering 20 15 10 5 HAD dep HAD ång PHQ9 0 1:a test 2:a test 100 100 90 90 80 80 PF= fysisk funktion 70 70 RP= fys. rollfunktion 60 60 BP= smärta 50 40 30 20 50 40 30 20 2009-10-29 Nr: 1 2010-05-04 Nr: 2 GH= allm. hälsa VT= vitalitet SF= Social funktion RE= emotionell rollf. MH= psyk. välbefin. 10 10 0 PF RP BP GH VT SF RE MH 0

Namn:... Datum:. Oro, nervös 0-10 Före: Efter: Ångest 0-10 Före: Efter: Nedstämdhet 0-10 Före: Efter: F: Före T/P: Teori/praktik E: Efter Hur mycket jag tagit till mig idag i %. 100 % Stress zone Så har det varit idag: Learning zone Comfort zone. 50 % 0 %

Varför ska man utvärdera? För patienten Som motivator - det syns vad som händer Något ogripbart blir konkret Måendet går att följa över tid- en känsla är ofta svår att minnas. För behandlare: Tydliggör var vi är i processen Är vi på rätt väg, behöver vi revidera något? Tydliggör behoven- dippar det på fysiska områden ta hjälp. För Verksamheten: Resultatet ger understöd till berättigande och att man är på rätt väg. Kostnader går att ställa mot något. Djur i vården är ganska nytt - ännu viktigare att visa på resultat.

Hästarnas förutsättningar för att trivas och därmed kunna göra ett bra jobb i Passage Friska och sunda, trivas med och klara av flockliv och lösdrift året runt

Intresserade av + tycka om och att interagera med människor Positiv och respektfullt bemötande

Positiv inställning till arbete / olika energinivåer

Snälla och lugna

Starka, ha förmåga att dra och bära tungt

Förmåga att koppla av

Kunna hanteras ensamma och i grupp

Tack för oss, välkomna att höra av er! marica.ljungholm@vll.se mona.viklund@vll.se tel: 070-687 06 63 tel: 070-210 04 80