Digiala TGN Till Menyn Trädgårdsgärdesny En idning för oss boende i HSB Brf Trädgårdsgärde Årgång 17 #60 sedan sar 2 2012 Resan ill Gränna och Visingsö Sid 4 Redakionen önskar en härlig sommar! Dricksvanes väg ill din kran Sid 11 Nya syrelsesuppleaner Sid 2
Digiala TGN Meny Nyvalda suppleaner i syrelsen På Hemmaplan Innehåll TGN sommaren 2012 Försasidan 2 Nya i syrelsen 4 Resan ill Gränna och Visingsö 6 Andrée-expediionen 9 Mpululu Nuve 9 Barnävlingarna på ängen 1 juni 10 Reakion på skolans sängning 11 Dricksvanes väg ill din kran 12 Jobbig med semeser TGN Redakör: Jorge Plada Reporer: Hillevi Werring Foograf: Lennar Thorkilsson Redigerare: Lars-Gunnar Landin Ansvarig ugivare: Leif Jerkvall e-pos: Hemsida: jorge.plada@gmail.com www.hsb.se/goeborg/ radgardsgarde Du får Trädgårdsgärdesny i din brevlåda fyra gånger om åre. Upplaga: 300 ex. TGN finns på föreningens hemsida. Tryck hos Ale Tryckeam AB Redakion Expediionen sommarsängd. Öppnar 21/8 Angered 6 juli 2012 Framsidans moiv: Visingsborg Bild: Lennar Thorkilsson Baksidans moiv: Salholmen Bild: Lars-Gunnar Landin Syrelsekonak Expediionen: i källaren i TG 140 Öppeiderna: isdagar kl. 19.00-20.00 Telefonen: 031-332 06 10 e-posen: brf.radgardsgarde@elia. com Brevlådorna: i TG 66 och TG 140 På årssämman i Gunnareds kyrka 9 maj valde medlemmarna föreningsfunkionärer för innevarande verksamhesår. Föruom omval av avgående syrelseledamöer och suppleaner, revisorer och valberedning, fyllnadsvaldes vå nya syrelsesuppleaner. Valberedningens srävan har vari a Minna Toumi Minna Tuomi valdes in i syrelsen som supplean vid årssämman nu i maj. Då hade hon bo på Trädgårdsgärde 182 i snar re år. Hon har bara lämna Angered under några år i Mölndal, är uppväx i Olofsorp och bodde en kor id i Lövgärde innan hon flyade hi. - Jag har allid yck om de här husen, säger hon, har änk många gånger när jag åk förbi a här är så fin. Så när hon besämde sig för a skaffa en bra och prisvärd lägenhe var de ine så konsig a hon valde jus Brf Trädgårdsgärde. Närheen ill Välefjäll och föräldrarna som nu bor i övre Lövgärde gjorde väl också si ill. Vem är hon då, denna i särklass yngsa Brf Trädgårdsgärdes syrelse 2012 föryngra syrelsen, och sämman valde Poul Jensen 40 år och Minna Tuomi 30 år, som nya syrelsesuppleaner. Genomsnisåldern är sänk från fjolåres 64,5 år ill 61 år i år. Vi hälsar dem välkomna ill arbee i vår förening och hoppas på e go och långvarig samarbee. syrelsemedlem i en i och för sig ungdomlig men dock åldersmässig mogen syrelse? Flera ubildningar och vice VD Hon är reio år, som sag uppväx i Olofsorp och med posiiva minnen från Hjällboskolan och Angeredsgymnasie. Efer gymnasie pluggade hon Kosoch friskvård i fyra år, men arbesmarknaden inom de område var ine direk lysande, så i sälle blev hon ansälld på e försäkringsbolag, där hon sannade i fyra år. I de arbee fick hon nya av sin kunskap i finska men också sin högskoleubildning, efersom hon fick jobba med menal räning för personalen där (75 personer). Sedan i hösas läser hon ekonomi på Handels på helid och är vice VD på Handels Rekryering på halvid. Man är e reioal ansällda, alla sudener, och uppgifen är a ordna sommarjobb, exrajobb och senare ansällningar för skolans sudener. Gym och dans Jag frågar lie försikig, om hon har id för några hobbies eller anna uöver all de här och syrelsearbee, och får då vea a hon ränar på gym och går en massa danskurser. Gymräningen är en förusäning för a orka med all dansande, säger hon. Om hon ägnar sig å några speciella danser? Med e lie skra förklarar hon a hon är nybörjare i näsan all, fas magdans har hon hålli på med e ag, men de är mes för moionens skull, illägger hon snabb när jag undrar, om hon ine kan uppräda på någon av föreningens akivieer. E anna inresse är målning. Hon gick e år på Angeredsaeljén för a uveckla dea, men hennes slusas var, a de nog fick förbli en hobby. Jag är ine illräcklig annorlunda för a kunna leva på de, säger hon. Men planerna är a de redje rumme i lägenheen ska bli en aeljé. Minna Toumi om syrelsearbee Varför valde hon då a gå in i syrelsen? Hon ycker a man har sörre möjlighe a få ordenlig kännedom om all som händer i föreningen, och hon ycker f.ö. a syrelsearbee är inressan i sig. I syrelsen har hon få ansvar för hemsidan sam föga förvånande för föreningens försäkringar Hillevi Werring Poul Jensen Poul Jensen är ny i syrelsen. Han är svensk och göeborgare med danska föräldrar. Enlig usago har han dubbel medborgarskap. Valberedningen föreslog hans namn inför föreningens senase sämma och han valdes enhällig. Poul är 40 år och bor med sin sambo och sonen Simon sedan sex år illbaka i radhus på Trädgårdsgärde 192. Han har också vå dörar från e idigare äkenskap, Amanda och Mailda. Egenföreagare Poul är egen föreagare och jobbar med meallåervinning. Firman hämar och köper mealler av alla sorer. Han har vari meallare en längre id och vari engagerad i IF Meall där han har haf en ansällning. Till Trädgårdsgärde flyade familjen från Frölunda. Idag är de fasbosaa på Trädgårdsgärde. Poul beräar a familjen för en id sedan planerade a köpa e hus och flya från Trädgårdsgärde. Men under iden började de bygga e näverk av vänner och bekana och idag känner de sig fas här. Han rivs av den enkla anledningen a han har folk run omkring sig som han uppskaar och som uppskaar honom. Färdigapesera och klar Han beräar a han räffade några grannar här på område och påalade för dem a huse behövde apeseras. Grannens fru kommenerade a manen var en dukig apeserare. Familjen Jensen åke på semeser och lämnade nyckeln ill grannarna. Under några veckors id änke de ine en enda gång på all som skulle uräas hemma på Trädgårdsgärde. När de kom illbaka efer en välförjän semeser uppäcke de ill sin förvåning a övervåningen hade få nya apeer. Var hiar man sådana grannar? ubriser Poul. Grannsämjan är en anledning a bo kvar i Trädgårdsgärde. En annan anledning kan vara närheen ill nauren, men framförall för a de är lugn och rivsam här och för a familjen rivs bra här. Poul Jensen om syrelsearbee När jag som medlem i valberedningen frågade honom för en id sedan, om han kunde änka sig a uppa en plas i syrelsen blev jag förvånad över a han ackade ja meddesamma. Han hade ydligen änk på dea och överväg uppdrage. Han ycker a de finns en del a uräa i område, men han anser också a de försa månaderna ska ägnas å a lära sig hur saker och ing funkar. Han ve a han har någo a illföra. Han är van vid a samarbea med andra människor och hans erfarenhe som facklig förroendevald gör honom lämplig för syrelsearbee. I syrelen ingår han i en arbesgrupp som har ansvar för ungdoms- och friidsakivieer. Han är konakman genemo HSB i miljöfrågor och han har ansvar för föreningens flaggning i norra delen av område. Vi praar om mycke medan vi dricker kaffe och iar på de grannar som promenerar förbi. Hunden närmar sig nyfike och sirrar på oss för a sedan vända illbaka och lämna oss med våra funderingar Jorge Plada 2 TGN nr 2/2012 TGN nr 2/2012 3
Resan ill Gränna och Visingsö Åres krisihimmelsfärdsresa gick ill i föreningssammanhang aldrig idigare besöka nejder. Gränna på Väerns ösra srand, sam Visingsö mi i sjön. Visingsö och Gränna ligger i nordligase Småland på gränsen mo Ösergöland. På åres resa delog också boende i Brf Keillers Damm, HSB:s bosadsräsförening i Gårdsen. Som vanlig sarade resan idig på morgonen Krisi Himmelsfärdsdag. Men den här gången og bussen allså en sväng upp i Gårdsen, innan själva resan og vid. Under resan från Angered mo frukosmåle Gyllene Uern inill E4:an alldeles innan Gränna, hann hungern illa ordenlig. Som ur var var frukosen så väl illagen, a de skrikande magarna fick vad de behövde. Gyllene Uern har i sin nuvarande form som hoell, anor sedan 1948 då Rolf Gyllensvaan von Oer öppnade porarna för försa gången. Se där! Där Brahegaan i Gränna kan kanske namne Gyllene Uern få en förklaring. Och vädre då? Vi är ju ine särskil borskämda med bra väder på de här resorna. Småkylig med både regn och sol är nog den korreka beskrivningen. Men vädre var bäre än hemma. Om dea skvallrade elefonrapporer om ihållande regn på hemoren. Gränna I de pioreska Gränna med sina urisarakioner (Gränna har ine mycke anna än jus urisarakioner a erbjuda besökarna), illdrog sig naurligvis, föruom besöke på Grenna Museum, som rapporeras om separa på näsa uppslag, orens polkagrisfabriker inresse bland delar av ressällskape. En och annan polkagris, precis som andra urisairaljer, inhandlades också. Sköna damer köpe designkläder i en rendig affär. I en knäckebrödsbuik köpes Rymmarknäcke. Föruom polkagrisar och päron är Gränna också kän för si knäckebröd. En arakion för gommen är självklar också rök röding och sik. Följakligen gav sig underecknad och TGN:s foograf, per aposlahäsarna, sig iväg i duggregne nerför backen mo hamnen. Dock fann vi ingen fisk på sälle där den såldes för några år sedan. Den 6 km långa överfaren med bilfärjan Ebba Brahe ill Visingsö går a läsa om på högersidan. Lunch på Visingsö Alldeles i början av den knapp re immar långa viselsen på ön, efer ankomsen ill Visingsös hamn, ser man på höger hand Visingsborgs slosruin. Sloe var de Braheska grevskapes medelpunk under sorhesiden på 1600-ale. Sloe brann ned 1718. Men efersom ressällskape på ny var hungrig, lämnades ruinen å si öde. Bussen svängde isälle in ill Resaurang Solbacken där lunchen, besående av sek, passande illugg och dryck inmundigades. Inmundigande og sådan id a den kommande uren med bussen run ön fick koras av för a hinna med rä färja illbaka. Hisorisk mark Visingsö är Väerns sörsa ö, ön är 14 Del av Visingsborgs slosruin med Väern i fonden km lång och som bredas 3 km. Ön har cirka 800 invånare och 70 procen av yan besår av åkermark. Men där finns också sora ekskogar, planerade på 1830-ale. Tanken med ekplaneringarna var då a vår ids skeppsindusri skulle vara försörjd med prima virke. Men Visingsö har fler hisoriska anor. Under 1100- och 1200-alen var ön kungamakens ö. På södra sidan uppfördes då Sveriges försa kungaborg, Visingsöborgen i Näs. Magnus Ladulås är en av de många kungar som residera där. Och under 1600-ale var ön allså cenrum för landes sörsa och mäkigase grevskap, Brahes. Här uppförde, som sag, grevarna Brahe e sålig slo, och därill illhörande sloskyrka - Brahekyrkan med sin säregna och vackra usmyckning. Många i ressällskape var enusiasiska över vad de såg i kyrkan. Vår guide på ön Inga, en framå 95-årig dam som hade få elegram från kungen när hon fyllde år, sa själv a hon änke hålla på ill 100. Inga har bo på ön hela si liv. För övrig körde hon en SAAB från anno dazumal,. Hon visade oss bl.a. kyrkan. Under den forsaa bussrunduren på ön, hade hon mycke mer a beräa. Bussen og oss söderu mo Näs med Visingsöborgen och Borblås men ändå kvar Sjöresan med bilfärjan Ebba Brahe från Gränna hamn ill Visingsö bjuder oss resenärer ine bara lie gunggung i blåsen. För TGN:s foograf (illika gamle sjöbusen) Lennar Thorkilsson, visar sig resan med bilfärjan vara så ill den grad inspirerande, a han med kameran i högsa hugg, beger sig u från fordone vi säker färdades i där på bådäcke (den bekväma urisbussen). Thorkilsson segar sig van u på däck och vidare upp för en lejdare för a von oben skaffa sig perspekiv på Väerns böljor. Ine on anande sår Thorkilsson där i blåsen och låer kameran smara in den ena fanasiska bilden efer den andra på minneskore. Plöslig ser vi som finns kvar inne i bussen hur vinden ar ag i foografens lika älskade som kamouflagespäckade miliärkeps och befordrar den u över Väerns vågor - med konsaera nedåfallande rend. Skön a slippa se den kepsen mer, är åskådarnas direka reakion. Såg kanske kepsen sin chans ill e bäre öde än de diillsvarande - uppe på den hårfagre foografen hjässa? Hursomhels går de naurligvis bara a spekulera i kepsens vidare öden och ävenyr i Väerns djup. Huruvida de öde är bäre än öde a befinna ovanpå herr Thorkilssons hårsvall, lär de lärde få anledning a visa om länge. Klar är dock a den ivägflugna kepsen har spä på föroreningarna i den redan rejäl miljöskadade sjön. Men kanhända har en sik få ag i den förlorade huvudbonaden, så a ingesen ros all forfarande är ill gagn och glädje. Vem ve! Kanske kommer en firre med kepsen käck på svaj, a fiskas upp en vacker dag. Och plöslig har en unik kulinarisk läckerhe, rök sik med lika rök miliärkeps, se dagens ljus. Men säg den glädje som varar för evig! Foografen har illkännagivi a han har en villingkeps i sin ägo Sverkerseken, där enlig legenden Karl Sverkersson dödades 1167. Jan Guillou har i böckerna om empelriddaren Arn, beskrivi de blodiga maksriderna som pågick på Visingsö på den iden. Resan illbaka norru gjordes på öns väsra sida. Efer en id nådde vi Tunnersad, en by som är någo i sil med öns cenrum, där de nödvändigase samhällsfacilieerna finns samlade. Upp ill öns nordspes hann vi allså ine, då den idigare måliden agi längre id än förväna. Således vände vi illbaka mo hamnen där remmalage vänder i Kumlaby. Remmalage är f.ö. en kvarleva från iden då ön hade ryska krigsfångar. På ryska vagnar sa bönder som jagade vända rygg mo rygg. Mycke äa och dricka Lars-Gunnar Landin Lennar Thorkilsson Sluligen var de dags för kaffe med kaka på Visingsö Värdshus. För a få ag i den åråvärda röka fisken, sme några i sällskape iväg ifrån kaffe i förid, mo öns hamn för a försöka ordna fiskinköpen där. Och de gick alldeles umärk. E gla gäng rädgårdsgärdare såg vid fiskeboden, efer bäsa förmåga, ill a köpslående med de kvinnliga biräde skulle bli ill e så oförglömlig minne för henne som de bara gick. Och så blev de nog 4 TGN nr 2/2012 Visingsöborgens ruin vid Näs på södra Visingsö med usik över Väern TGN nr 2/2012 5
Andrée-expediionen ill Nordpolen Salomon Augus Andrée ville bli en kändis. På hans id fanns varken Big Broherhuse eller möjligheen a skaffa sig ära, pengar och berömmelse genom a vara en hejare på a spela foboll. Månlandningar fanns knappas ens i fanasin, men a vara förs på Nordpolen var de många drömde om - och även många som försöke uppnå på olika sä. Norrmannen Frijof Nansen försöke sjövägen med sin bå Fram, blev infrusen i isen och valde a ge sig illbaka med hjälp av skidor, slädar och draghundar. Men han kom närmare Nordpolen än någon människa idigare gjor, nämligen ända ill 86:e breddgraden. Salomon Augus Andrée hade e mål i live, och de var a som försa man lyckas a a sig ill Nordpolen. Till Nordpolen på ny sä Men de sod klar för honom a de måse ske på e anna sä, än de idigare expediionerna hade gjor, varken land- eller sjövägen verkade erbjuda e säker sä a a sig de 400 milen från Spesbergen ill polen. Andrée hade kommi på e anna sä - med lufballong. Han var visserligen veenskapsman och ingenjör, men han hade från början ine de minsa hum om ballonger eller ballongflygning. Men de skulle han komma a skaffa sig. 1895 höll han e föredrag om ballongflygning vid Kungliga veenskapsakademien, och de blev början ill de sora ävenyre. Han lyckades överyga såväl den regerande kungen Oscar II som Alfred Nobel a de skulle vara e möjlig projek, och de bidrog med såväl enusiasm som penningmässig sponsring. 1896 gjorde så Andrée e försök med lufballongen Svea, men den resan fick e snöplig slu efer bara re och en halv immars flygning. Men Andrée gav ine upp för de, han fick sina sponsorer inklusive friherre Oscar Dickson från Göeborg a beala för en sörre lufballong. Ballongen illverkades i Paris. Den besod av 360 lappar av kinesisk siden, som syddes samman i flera lager med hjälp av 14 kilomeer långa sömmar. Med mellan sju och åa miljoner hål blev ballongen begriplig nog ine ä. Därför fernissades hela yan. Fylld hade ballongen en diameer på 20 meer. Gondolen var rund och hade en diameer av vå meer. Den hade e ak, som man sod på under färd, och under ake fanns e urymme där en person å gången kunde vila. Den redje expediionsmedlemmen från 1896 hoppade av efer a ha anklaga Andrée för a sakna illräckliga kunskaper, medan den unge foografen Nils Srindberg sällde upp ännu en gång och den unge ingenjören Knu Fraenkel blev Andrées val av en yerligare expediionsmedlem. Resan mo Nordpolen börjar Den 18 maj 1897 lämnade man Göeborg på kanonbåen Svensksund för färden ill Spesbergen, varifrån expediionen skulle sara. Expediionens maerial inklusive ballongen, var lasade på frakfaryge Virgo. Massor av båar följde seglasen ända u ill Vinga. 30 maj angjorde man så Danskön, varifrån expediionen skulle sara. Alla var ine lika enusiasiska som Andrée över föreage. Augus Srindberg försöke förmå sin släking Nils a avså från vågspele, speciell som han var ämligen nyförlovad med Anna Charlier, som säker också hade föredragi a få behålla honom hemma. Ballongen skulle fyllas med vägas i e s.k. ballonghus som man bygg föregående hös. Ballonghuse skulle sedan rivas när de var dags för sar. Andrée gav sin ballong namne Örnen. Den 11 juli på förmiddagen efer en lång vänan var de änligen rä vindrikning för sar. Man klev ombord, väggarna ill huse revs och farkosen lyfe. Men redan från början blev de problem. De s.k. släplinorna, som man skulle kunna syra ballongen med fasnade i underlage och lossnade från sina säkerhesfäsen. Skulle man avbrya färden redan innan den hade börja? Naurligvis ine. De hade vari en allför sor presigeförlus. Så man gav sig av på vins och förlus, hel beroende av väder och vind. De blev heller ine hel lä a få ballongen a siga ill den höjd man änk sig, 250 meer. Långa sunder rörde den sig knapp över isen och vane, och de re männen fick kasa åskilliga hundra kilo förnödenheer överbord för a gondolen ine skulle sjunka ända ner ill havsyan och slå mo isen. Nödlandningen Men ros alla ansrängningar kom de e ögonblick då man ine längre kunde få korgen a lyfa illräcklig. Man besämde sig för a öppna venilerna, och efer 65 immar och 33 minuer og färden slu. De var givevis snöplig, man var ine i närheen av den där åiosjäe breddgraden som Nansen hade passera och ännu mindre Nordpolen, men sällskape var ros dea vid go mod. De hade rejäl urusning med sig för a klara en längre åerfärd över vaen och is, vå slädar och en bå, som efer a man sa samman dem kunde fraka all de behövde för si uppehälle under månader. Man besämde sig för a försöka a sig ill Franz Josefs land. Men när man rörde sig framå i den rikningen rörde sig samidig isen i mosa rikning, och vissa dagar hade man ros a man gå hela dagen enlig kompassen bara rör sig e par hundraal meer framå. Då försöke man i sälle gå mo Svalbard. Under hela iden skrev man dagboksaneckningar och veenskapliga observaioner, och Srindberg foograferade fliig. Expediionen hias Treiore år senare landseg några norska fiskare på Viön nordos om Svalbard och fann reserna av expediionen. Man fann dagboksaneckningarna, och de gamla foografierna blev möjliga a framkalla. Andrées sisa aneckning var från okober 1897. Forfarande är man ine säker på varför de dog. Man har spekulera i rikinförgifning, blyförgifning, umaning och väskebris. Srindberg var i alla fall den som dog förs. Hans viloplas har förses med e senröse. Och eferspele? Ja, Andrée och de andra fick sin önskan uppfylld, de blev kändisar. Man arrangerade en magnifik begravningskorege genom Sockholm för de hemvändande hjälarna, som nu vilar på Norra kyrkogården. Ingen infrusen kärlek Och hisorien har också en romanisk Vad är klockan på Nordpolen? På nordpolen (och på sydpolen) srålar ine bara alla jordens meridianer (longiuder) samman i en och samma punk. De gör också idszonerna (de zoner som besämmer vad klockan är på olika plaser på jorden) och daumgränsen. De är lie fanasieggande a fundera över vad klockan är och vilke daum de är på e sälle som Nordpolen. Men yvärr finns inge klar svar på den frågan. A där är e av vå möjliga daum, kan man självklar ugå ifrån. Men vilke av dem kan ingen vea. De går heller ine a säga vad klockan är, ens i närheen av polerna. Avsånde mellan idszonerna är ju ine knorr. Anna Charlier hade väna på sin Nils i många år i förhoppningen a han skulle komma illbaka, men ill slu hade hon ändå gif sig. Och när nu hennes ungdoms älskade kom illbaka överalade hon sin man om a när hon själv en dag skulle dö, skulle man a u hennes hjära, lägga de i en silverask och begrava de illsammans med Nils. Maken gick med på dea. Hisorien här ovan bygger på beräelsen som vår umärka guide Jenny gav oss vid vår besök på Grenna museum, på min läsning av P.O. Sundmans bok från 1967 Ingenjör Andrées luffärd sam uppgifer från Wikipedia och Naionalencyklopedin. Ve du förresen a Jan Troell gjorde en film uifrån boken 1982? Huvudrollen spelades av Max von Sydow, som också vann e pris i Venedig samma år för sin rollgesalning. Filmen nominerades ill en Oscar 1983. Och om du undrar varför dagböcker, foon och viss annan maeriel finns på Grenna museum beror de på a Andrée föddes i Gränna På hp://www.webkameraerinorge. com/webcams.php kan du se hur de ser u på Svalbard (Spesbergen) jus nu. I søk fylke väljer du Svalbard. Hillevi Werring Grenna Museum Polarcener särskil lång ens några mil söder om nordpolen, jämför med på våra breddgrader - eller för den delen på ekvaorn. Ine heller någon konvenion reglerar a exempelvis nollmeridianen - Greenwichmeridianen, besämmer daume och klockslage på polerna. Orsaken kan förmodas vara a de är fullkomlig egal vad klockan är på en plas där ingen normal människa visas. Men lie spännande är de all a de finns plaser på jorden, där man själv får besämma vad klockan är. Vore de ine så infernalisk omöjlig a bo på Nordpolen, skulle jag definiiv ha flya di. Lars-Gunnar Landin 6 TGN nr 2/2012 TGN nr 2/2012 7
20-årsjubileum fredag 17 augusi och lördag 18 augusi Preliminär program Fredag 17/8 Pub-kväll 18.00 Öppnar vi porarna ill äle 19.00 Musikgrupp börjar spela Diverse överraskninger Lördag 18/8 ca 12.00 Invigningsal ca 13.00 Ma från olika kulurer Efermiddag: Loerier Fiskdamm Poängpromenader för barn och vuxna 19.00 Täle öppnas igen Musikunderhållning Dansuppvisning Frågespor Mpululu Nuve Mpululu Nuve är född på Trädgårdsgärde. Hon går i Svenska Baleskolan på Hisingen i årskurs åa. Där dansar eleverna bale och modern jazz men skolan är annars som en vanlig svensk skola. De vill säga a där läser man alla ämnen som man får läsa i alla andra skolor i Göeborg. Hon börjar klockan 8 på morgonen och sluar halv sex på efermiddagen. De är liksom en hel dags sysselsäning. Mpulu är 14 år nu och hon har dansa i prakisk age hela si liv. Hon besämde sig för a ägna sig å dans när hon var elva. Hon kan ine leva uan a dansa. Mpululu har gå i Svenska Baleskolan i fyra år. Nu är de väldig mycke dans, beräar Mpululu, men när jag gick fyran, femman och sexan var de ine lika mycke. I högsadie har de blivi mycke roligare. Hon ycker a bale är rolig men gillar bäre modern dans för a de är väldig mycke innehåll, olika delar och varianer. Ändå anser hon a hon måse sasa på bale för de är jus balle som ugör grunden för all anna. Pris i Spoleo I mars i år åke hon ill ialienska Spoleo för a ävla i den årliga inernaionella dansävlingen. Hon kom ill final i modern dans och fick silvermedaljen vilke innebar a hon fick inbjudan a resa ill Spoleo igen för a gå sommarkursen i modern dans mellan den 28 augusi och den 2 sepember. Föruom de fick hon prise för bäsa uförande i Barnävlingarna på ängen 1 juni Under klarblå himmel ävlade nio barn i olika åldersklasser i fem grenar på efermiddagen den 1 juni. Några av alla vuxna som bevisade evenemange som åskådare, kunde dock ine låa bli a sponan sara en egen vuxenävling i samma grenar som barnen ävlade i. soloävlingen. Hon beräar sol a de bara var några få som fick möjlighe a åka illbaka ill Spoleo för a gå sommarkursen. Du änker forsäa med dans? frågar jag ill slu. Dans är min passion, säger Mpululu. Jag kan näsan ine leva uan dans. När jag hade skada mi knä fick sia i vå månader uan a röra mig, forsäer hon. Jag kunde knappas praa, jag ville bara dansa. Dans är så himla rolig, exploderar hon och skraar länge. När man har börja kan man ine slua, reflekerar hon. De är bra för själen också. Mpululu försöker a in så mycke danssilar som möjlig för a uveckla sig som dansare. De händer ofa nu a koreograferna vill ha en mix av danssilar och akrobaik, capoeira, volning och spli hop, lie poppning och rockning, modern bale. All möjlig informerar hon. De vill ha alldansare Grenarna var i år: bollplank, där de gällde a kasa varsina fem ennisbollar genom re olika sora hål i planke. Ju mindre hål i plankan barnen lyckades kasa bollarna, deso fler poäng inbringade kasen. Sående längdhopp där var och ens längsa hopp av re försök, räknades. I kubben var uppgifen a med fem savar räffa fem olika pjäser som var som kan blanda olika danssilar. Och så illägger hon: När jag blir äldre vill jag skapa e ege kompani för a a in alldansare, för a ge ungdomar en möjlighe a lära sig dans. Jag vill ine kasa bor min id. Jag jobbar och ansränger mig varje dag för a kunna bli bäre och då uvecklar jag mig som en bäre dansare. Men live är ine bara dans, reflekerar hon. Mpululu inser a hon måse sasa lika mycke på de andra ämnen när de gäller skolan. Hon är beredd a kämpa för a komma någonsans. hp://www.seimanainernazionaledelladanza.i/index-eng.php Spoleo ligger i Perugia, 97 kilomeer norr om Rom, i mien av Ialien. Dansävlingen anordnas årligen sedan 22 år illbaka Jorge Plada uplacerade på en av boulebanorna. Balansävlingen gick u på a på id balansera på e snisla snöre som späns upp på den andra boulebanan. Till sis gällde de a vinna längdlöpningen på ängen. Vinnare: Yngsa: Leon, Elio / Nellie Mellan: Jennie Äldsa: Mahilda, Wilma / Ali, Mirna / Sara 8 TGN nr 2/2012 TGN nr 2/2012 9
Trädgårdsgärdesskolan sängd TGN har ala med Pia Turunen - förälder Trädgårdsgärdesskolan har lags ned. Den var en bra skola, en av de bäsa i si slag. Någon gång under 2013, kommer skolan a förvandlas ill enbar förskola med sex avdelningar, isälle för som idigare re förskoleavdelningar och skola åk F-3. TGN har räffa Pia Turunen, en av de föräldrar vars barn har gå i förskola och skola här. Hon är en av dem som ine ville a skolan skulle sängas och lade därför ner mycke arbee för a försöka förhindra sängningen. Föräldrarna fick besked om sängningen via GP och Mero. För Pia Turunen var de någo av en kaasrof. En bra skola för barnen hade vari en förusäning för a familjen skulle bosäa sig i Angered. De handlade om en lien skola där barnen kände sig rygga och där de pågick e bra pedagogisk arbee. Skolavsluningen Jag får ine informera sade rekorn Pia säger, a de og konak med rekorn Karin Lundgren, sedan de via pressen få informaion om sängningen. Pia och hennes man fick då de förbluffande svare a rekorn ine fick informera föräldrarna. Då kallade Pia ill e föräldramöe, där rekorn närvarade. Ine mindre än femio föräldrar dök upp. Så många hade man aldrig idigare vari på e föräldramöe. Pia och en annan förälder hade förbere e brev ill jänsemännen, vari de argumenerade mo sängningen. De uppäcke då a föräldrar i Rösered var organiserade och a de i Hammarkullen redan fanns e föräldranäverk. Föräldrarna här söke konak med dem, och så började alla inresserade a näverka med varandra. Pia beräar, a de demonsrerade den 30 november, när SDN Angered skulle beslua om den nya skolorganisaionen. De ägnade också mycke id å a sprida informaion ill föräldrar, och man konakade prakisk age alla poliiker i nämnden. Några föräldrar förfaade en Vision, e alernaiv förslag ill vad jänsemännen hade åsadkommi. Pia läse igenom förslage ill förändring, som förvalningen lag. Jag ville förså hur de änke och hur de kommi fram ill si förslag, säger Pia, men efer a ha läs de, änke jag a de mes handlade om a jämna u anale elever mellan skolorna. Om en skola appar många elever får den mindre pengar, och då försvinner lärare. Logisisk är de smar, men pedagogisk finns de ingening som gör a de blir e vinnande koncep. De verkar ine ha handla om pedagogik uan om a all skall göras for, så a ombyggnaderna kan komma igång. Pia ror a man kommer a misslyckas. På Trädgårdsgärdesskolan kommer de ine a hända någo under hösen. Ombyggnaden ill en förskola Torsdagen den 14 juni hölls en känslosam och minnesvärd sisa skolavsluning på Trädgårdsgärdesskolan. Fasän de regnade när alla hade samlas på skolgården, sjöng alla barn illsammans fina sommarsånger. Karin Lundgren, den gamla rekorn på skolan, och nuvarande rekor Ali Niknejadpour höll al. All skolpersonal blev avackad med blomserbukeer och applåder. Sen forsae upprädanden i respekive klassrum med jordgubbsåra och kaffe/ saf. De var årar i ögonen på föräldrar kommer a börja förs i januari 2013 och de kommer a så om ill dess, säger hon. Elever flyar från Angereds skolor Många elever i Angered väljer andra skolor. De kan vara så många som 1500 elever som har lämna Angereds skolor på några år. Enlig en sudie som kom förra åre har man slagi fas a av de elever som lämnar, går en redjedel ill andra kommunala skolor och vå redjedelar ill friskolor. Pia anser ine a man har analysera probleme illräcklig. Dea påverkar framidens skola i Angered. Den kommer a vara en skola bara för dem som ine kan eller orkar välja. Skenbar demokrai Vi praar också om de io dialogmöen som anordnades av SDF Angered och om de många synpunker som kom fram på dem. Vad gjorde man med de synpunkerna? Man verkar ine ha lyssna, eller bara lyssna på de man har vela höra. Många, både föräldrar och personal, bär på en känsla av a ha blivi unyjade. Efer a beslue om skolorganisaionen faades i januari har man överklaga nämndens beslu. De ligger ine mindre än io olika överklaganden hos Förvalningsräen. Sadsdelsförvalningen har få e föreläggande a svara på de här överklagandena, vilke man nu också gjor. Men man måse änka posiiv för barnens skull, säger Pia, Skolan måse fungera, för skolan är nave i samhälle. De måse bli bra nu, annars måse man änka ny Fono: TGN har försök få en inervju med rekorn Karin Lundgren, men ine lyckas. Jorge Plada och personal för a de var sisa dagen för Trädgårdsgärdesskolan. De fanns björkris och ballonger som prydde skolgården. Barnen kommer a få nya kompisar ill hösen på nya skolor och en del kompisar följer ju med ill de nya skolorna också, liksom fröknar i en del fall. K a e g a Dricksvanes väg genom Göeborg Vrid på kranen i di kök - och dricksvane forsar fram. De är självklar a de är så de ska vara. Förs om vane ine kommer så reagerar vi. Men varifrån kommer egenligen all dricksvaen? Dricksvaenförsörjning är en självklar del i svensk urban infrasrukur. De ska bara vara a vrida på kranen i köke och fylla si glas. Dricksvaen är en färskvara! Så bekväm har de dock ine allid vari för göeborgarna. Förs 1968 ogs nuvarande vaenförsörjningsmodell i bruk. Och så lä som de är för oss svenskar a få ag i dricksvaen, är de ine för alla här i världen. Många går forfarande kilomeer efer kilomeer för a häma hyfsa drickbar vaen ur en brunn. Vaen som måse bäras hem i runkar av skilda slag. Sinnrik vaenförsörjning med Göa Älv som yvaenäk Göeborgarnas dricksvaen är i huvudsak älvvaen. Med andra ord vaen från Vänern. Vänerns vaen i sin ur, är i mång och mycke vaen från Klarälven (Trysilelva) med fjällen i Trysilområde i Norge som huvudsaklig upprinningsområde. Så på sä och vis har vi norsk vaen i våra kranar. Göeborg har vå vaenverk: e i Lackarebäck i Mölndals kommun och Råvaen Vaenreningsverk Dricksvaen Bosäder, indusrier ec. Förorena avloppsvaen Avloppsreningsverk Principskiss vaenverke i Alelyckan nedanför Hjällbo. Råvane som renas ill dricksvaen i Alelyckan as direk från de närbelägna vaeninage i Göa Älvs srandkan, medan vane som renas i Lackarebäck appas från Sora Delsjön. Råvaen är i sammanhange vanlig vaen som ine har genomgå en reningsprocess. Men vane som vaenverke ar ur Sora Delsjön är också älvvaen. Från vaeninage i Alelyckan ransporeras råvaen i kulver ill Lilla Delsjön. En pumpsaion pumpar upp vane 90 meer ill Delsjöarnas nivå. Delsjöarna besår m.a.o. av älvvaen. Tillsammans med reservvaenäken Rådåsjön i Parille, ugör Delsjöarna Göeborgs dricksvaenreservoar. Vaeninage i Alelyckan skulle kunna vara säng en hel månad uan a Göeborgs vaenförsörjning skulle bli lidande. Göa Älv är vaenskyddsområde. Men vaeninage måse sängas i de fall som hårda vindar pressar upp salvaen i älven sam när älvvane är förorena. För a salvaen ine ska kunna ränga in i Göa Älv bakvägen, via Nordre Älv, finns en salvaenfälla i närheen av Kornhall. I de fall vaeninage är säng använder även vaenverke i Alelyckan delsjövaen. I och med a Delsjöarna är så opografisk hög belägna ransporeras vane därifrån med självryck. Sadens alla vaenorn fungerar som lokala vaenreservoarer. Tornen fylls på naeid då Göa älv Delsjöarna Rådasjön vaenförbrukningen är som lägs. Vaenledningsnäe var för vå år sedan 173,8 mil lång. Enorm dricksvaenprodukion Varje imme producerar de båda vaenverken illsammans 9 miljoner lier prima dricksvaen. Kapacieen är 270.000.000 lier per dygn. Innan råvaen kan klassas som dricksvaen måse de av hälsoskäl undergå flera noggran uesade biologiska och kemiska processer. Processiden är i Göeborgs vaenverk fem immar. All vaen som vi använder är prima dricksvaen, även de vi spolar i oaleerna med och de vi duschar i och de vi väar kläder och bilar med ec. Göeborgs Vaen som sköer vaenförsörjningen i Göeborg finansierar hel och hålle sin verksamhe via vaenaxan (knapp 1 öre per lier). Göeborgs Vaen inveserar 700 Mkr i filer för a förhindra a Göeborgs dricksvaenkvalie ska försämras ill följd av parasien Cryposporidium. För ine så länge sedan blev ju förs Ösersunds och sedan Skellefeås dricksvaen ojänlig p.g.a. den parasien. Göeborg har mjuk vaen vilke innebär a man ska hålla nere vämedelsdoserna. Avloppsvaen I sadens vaeninfrasrukur ingår också a a hand om de förbrukade vane. De är ju ine särskil länge vi använder färskvaran dricksvaen, innan vane försvinner ner någonsans i de 243,6 mil långa avloppsrörsnäe. Innan all göeborgsvaen, inkl. dagvaen och vaen som används i indusriella processer, släpps u i have måse de av hälso- och miljöskäl undergå rigorösa reningsprocesser i Ryaverke på Hisingen. Göeborg är i färd med de mycke idsödande projeke a separera näen för avloppsvaen och dagvaen. Dagvaen är regnvaen som rinner ner i gaubrunnar ec. 2010 og Ryaverke en ny och avancerad reningsprocess i bruk. Bl.a. bomullspinnar, amponger och srumpbyxor i avloppsvane säller ill problem i Ryaverke Lars-Gunnar Landin...även principskiss & Bild 10 TGN nr 2/2012 TGN nr 2/2012 11
Semeserider av Hillevi Werring Så är de då dags igen. Dags för åres absolu mes överskaade period, nämligen semesern. Människor illbringar hela vinern, och som bekan är den svenska vinern både lång och mörk, med a drömma och planera för de där kora sommarveckorna. Man fördjupar sig i färgglada resekaaloger, införskaffar minimala baddräker ill hulösa priser, räknar på vad de skulle kosa a skaffa en groggveranda ill orpe eller planerar sorarade odlingar på den lilla koloniloen. Och ändå är de ine många förunna a verkligen kunna omsäa sina drömmar i verkligheen. Hindren är många. De ospecificerade hoelle visar sig kunna erbjuda ine bara rinnande vaen från kranarna, uan också från e läckande ak. De växer ine bara palmer uanför fönsre uan också mögel i badrumme. Man är verkliga djurvänner och har skapa en frisad för kackerlackor och andra smådjur. För a kunna njua av den aviserade havsusiken måse man gå u på balkongen, klära upp på en ranglig pall och vrida nacken ur led. Men sprien är billig. Om man i sälle väljer a sanna hemma i Sverige, mös man av andra umaningar, myggor och kno, geingar och mördarsniglar. Och om man börjar bygga på den där verandan kan man vara ganska säker på a de gamla virke visar sig vara genomrue och de nyinköpa ger sickor i fingrarna och f.ö. är de av fel längd och jocklek. Vidare är segen rangligare än man rodde när man klev upp reon seg för a måla om gaveln med Falu rödfärg. Fas de gör egenligen ine så mycke. Man kan i alla fall illbringa konvalescensen inomhus med regnes revna smarande uanför. Och när de gäller orp och sommarsugor finns de ju också andra umaningar i semeserider, alla släkingar och mer eller mindre kära vänner som kommer i horder för a förgylla ens ensliga illvaro där lång ue på lande. Och ine nog med de. När semesern sedan är slu och man änligen får åervända ill en normal illvaro på arbesplasen, förvänas man beräa en fanasisk hisoria om de här decennies mes lyckade semeser. Så gör som så många andra kloka människor nu för iden, sanna hemma i san och bara slappa och änk u en spännande hisoria om all du upplev under din semeser. Den som skryer mes har vunni! 12 Trädgårdsgärdesny nr 2/2012 TGN