Konsekvensutredning 1 (5) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Arne Classon Väg- och järnvägsavdelningen Enhet trafikföretag Sektion yrkestrafik mitt Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om arbetstid vid visst vägtransportarbete 1 Vad är problemet och vad ska uppnås? Den 11 mars 2002 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/15/EG om arbetstidens förläggning för personer som utför mobilt arbete avseende vägtransporter. Direktivet var från början tillämpligt på mobila arbetstagare. Enligt artikel 2.1 andra stycket ska direktivet från och med den 23 mars 2009 även tillämpas på förare som är egenföretagare 1. Sverige har sedan tidigare genomfört direktivet i fråga om mobila arbetstagare genom införandet av lagen (2005:395) om arbetstid vid visst vägtransportarbete. 1 juni 2012 trädde den ändring i kraft som innebär att även egenföretagare omfattas av lagen om arbetstid vid visst vägtransportarbete. När nu egenföretagaren omfattas av lagstiftningen kan det innebära att han eller hon har mindre flexibla bestämmelser än arbetstagare som omfattas av kollektivavtal avseende nattperiodens förläggning, maximal arbetstid vid nattarbete och högsta tillåtna sammanlagda arbetstid per vecka. En arbetstagare kan genom kollektivavtal avtala om annat gällande ovanstående vilket en egenföretagare inte kan då han eller hon inte omfattas av något kollektivavtal. Detta kan få till följd att en snedvridning av arbets- och konkurrensförhållande mellan dessa två kategorier uppstår. För att åstadkomma konkurrensneutralitet mellan egenföretagare och kollektivavtalsanslutna arbetstagare gällande nattperiodens förläggning, maximal arbetstid vid nattarbete och högsta tillåtna arbetstid per vecka enligt 2 lagen om arbetstid vid visst vägtransportarbete föreslår Transportstyrelsen i enlighet med vad som sägs i regeringens proposition 2011/12:69 2 att medge generella undantag genom föreskrifter. 1 Med egenföretagare avses enligt 1 b lagen om arbetstid vid visst vägtransportarbete en person som innehar ett gemenskaps- eller yrkestrafiktillstånd och vars huvudsakliga yrkesverksamhet består i att utföra person- eller varutransporter på väg mot ersättning och uppfyller samtliga av kriterierna a-d, a) som har rätt att arbeta för egen räkning och inte utför arbete för en arbetsgivares räkning, b) är fri att organisera den aktuella verksamheten, c) vars inkomster är direkt beroende av den förtjänst som görs, och d) är fri att, självständigt eller i samarbete med egenföretagare, ha affärsförbindelse med flera kunder. 2 Regeringens proposition 2011/12:69 Genomförande av vägarbetstidsdirektivet för egenföretagare sid 27.
Datum Dnr/Beteckning 2 (5) 2 Vilka alternativa lösningar finns och vad blir effekterna om någon reglering inte kommer till stånd? 2.1 Alternativa lösningar För att åstadkomma konkurrensneutralitet mellan egenföretagare och arbetstagare med kollektivavtal finns två alternativa lösningar, den ena är att inte meddela föreskrifter och med ett dispensförfarande i varje enskilt fall reglera egenföretagarens situation. De andra är att reglera förhållandet är genom att meddela föreskrifter. 2.2 Effekter om reglering inte kommer till stånd 21 lagen om arbetstid vid visst vägtransportarbete ger Transportstyrelsen möjlighet att i enskilda fall medge undantag för egenföretagare från vissa bestämmelser om arbetstid vid visst vägtransportarbete. Ett sådant undantag förutsätter att det finns särskilda skäl vilket kan verka begränsande för att åstadkomma konkurrensneutralitet. Det innebär också en kostsam dispenshantering. Om reglering inte kommer till stånd får egenföretagaren i varje enskilt fall ansöka om dispens, vilket innebär kostnader för egenföretagaren och utökade arbetsuppgifter för Transportstyrelsen genom ett större antal dispensansökningar. Eftersom det krävs särskilda skäl för att få ett undantag kan det innebära att vissa egenföretagare inte får de undantag från bestämmelserna om arbetstid vid visst vägtransportarbete som behövs i deras arbete. 3 Vilka berörs av regleringen? Transportstyrelsen uppskattar att det finns ca 45 000 transportföretag som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006 vilka även omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/15/EG som implementerats genom lagen om arbetstid vid visst vägtransportarbete. Den föreslagna regleringen omfattar bara små företag där egenföretagaren själv har som sin huvudsakliga uppgift att utföra vägtransporter med fordon som omfattas av ovanstående lagstiftning och de beräknas vara ca 6 000 st. 4 Vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser medför regleringen och hur ser de olika konsekvenserna ut för de övervägda regleringsalternativen om man jämför? 4.1 Kostnadsmässiga och andra konsekvenser Föreskrifterna syftar till regelförenkling för företagarna. Om ingen reglering kommer till stånd måste egenföretagare som har behov av att arbeta mer än
Datum Dnr/Beteckning 3 (5) 10 timmar (där arbetstiden går in i nattfönstret 3 dvs. nattperiodens förläggning) och har behov av att flytta perioden för nattfönstret, eller utsträcka maximal veckoarbetstid ansöka om dispens hos Transportstyrelsen. En dispensansökan för egenföretagaren kan innebära en arbetsinsats av ca en timme vilket motsvaras av ungefär 800 kronor 4. Dessutom tillkommer en ansökningsavgift på 1 200 5 kronor för dispens hos Transportstyrelsen. Det uppskattas att cirka 75 % av kollektivet egenföretagare kan vara i behov av undantag från en eller flera av bestämmelserna i lagen, alltså ungefär 4 500 st. Det innebär en kostnad för detta kollektiv på ca 9 000 000 kronor. Kan inte det beskrivna problemet regleras genom föreskrifter innebär dispensförfarandet ytterligare en arbetsuppgift för Transportstyrelsen som måste handlägga dessa dispenser. Föreskrifterna medför inga andra konsekvenser för egenföretagare utan är Transportstyrelsens möjlighet att regelförenkla för egenföretagare. Föreslagna föreskrifter innebär inga konsekvenser för säkerhet, miljö och hälsa. 4.2 Jämförelse av konsekvenser av de olika regleringsalternativen Se punkt 2.1 och 2.2 5 Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler Sverige ska följa? Ja, den överensstämmer med den EU-rättsliga regleringen. Ingen annan internationell lagstiftning berörs av denna reglering. 6 Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? Det är lämpligt att föreskrifterna träder i kraft så snart som möjligt för att underlätta för egenföretagaren som då inte längre kommer att behöva ansöka om dispens. Intresset är stort i transportbranschen. Information och ny broschyr kommer att finnas på Transportstyrelsens hemsida. Eventuellt kommer branschträffar att hållas då information om reglerna ges. 3 En sammanhängande 4-timmarsperiod mellan klockan 01.00 och 05.00, kan förskjutas mellan 00.00 och 07.00. 4 Proposition 2011/12:69 sid 35. 5 1 200 kr är ett förslag som tas med i remissen till årets avgiftsföreskrifter.
Datum Dnr/Beteckning 4 (5) 7 Kan regleringen få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt? Inga andra effekter av betydelse än de som anges under punkt 1, 2.2 och 4.1 7.1 Hur många företag berörs, i vilka branscher är företagen verksamma samt hur stora är företagen? Det uppskattas att ca 45 000 transportföretag är berörda av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006 och därmed också av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/15/EG som är implementerat genom lagen om arbetstid vid visst vägtransportarbete. Den föreslagna regleringen omfattar bara den egenföretagare som själv har som sin huvudsakliga uppgift att utföra vägtransporter med fordon som omfattas av ovanstående lagstiftning. Det är i första hand ca 6 000 små företag där egenföretagaren huvudsakligen själv utför person- eller varutransporter som berörs av lättnaderna som föreskriften medger. Övervägande delen av företagen som berörs av regleringen har i huvudsak under 5 anställda personer. 7.2 Vilken tidsåtgång kan regleringen föra med sig för företagen och vad innebär regleringen för företagens administrativa kostnader? Regleringen innebär en regelförenkling som eliminerar företagens administrativa kostnader för dispensansökan. Se vidare punkt 4.1 7.3 Vilka andra kostnader medför den föreslagna regleringen för företagen och vilka följdändringar av verksamheten kan företagen behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen? Inga. 7.4 I vilken utsträckning kan regleringen komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen? Regleringen avser att likställa konkurrensförhållandena mellan egenföretagare och anställda med kollektivavtal. 7.5 Hur kan regleringen i andra avseenden komma att påverka företagen? Regleringen bedöms inte ha någon påverkan i andra avseenden. 7.6 Behöver särskild hänsyn tas till små företag vid reglernas utformning? Nej, regleringen riktar sig särskilt till små företag.
Datum Dnr/Beteckning 5 (5) Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta oss: Arne Classon arne.classon@transportstyrelsen.se Maria Hed maria.hed@transportstyrelsen.se