RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR



Relevanta dokument
RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR

4. Behov av hälso- och sjukvård

För allas rätt till rörelse

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Världens vanligaste ledsjukdom

ARTROS. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har höftledsartros

HYPERTONI FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

HELA BEN HELA LIVET - KONSTEN ATT INTE FALLA Christina Olofsson- fysioterapeut/sjukgymnast Ale Rehab

Psoriasis. En systemsjukdom som påverkar livet på många sätt

ARTROS. 5 minuters träning är bra, 30 minuter är bättre. Hänvisningar till hemsidor med mer information!

Psoriasis och samsjuklighet

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras

Att åldras med funktionsnedsättning. framtida utmaningar. Att åldras med funktionsnedsättning. Att åldras med funktionsnedsättning

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta.

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga

Smärta i olika åldrar, MS

Vårdutnyttjande i rörelseorganens sjukdomar. En rapport baserad på hälsodataregistren vid Socialstyrelsen

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning

Reumatoid artrit den vanligaste inflammatoriska reumatiska sjukdomen

Ridsport, en möjlighet till att må bättre på alla sätt.

Hälsokalkylator. Bakgrund

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Förslag till Intressepolitiskt program

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

5 minuters träning är bra, 30 minuter är bättre ARTROS. fakta och forskning. Reumatikerförbundet

OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia.

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

När din hund får artros

Varför ska jag träna som senior

Rörelseorganens sjukdomar och skador

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Vad är osteoporos? Är osteoporos vanligt?

Behandling av osteoporos (benskörhet) för att förebygga benbrott

reumatiska sjukdomar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Ledstatus Klinisk diagnostik. Christina Stranger 2013

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012

Utvecklingsstörning och åldrande. Monica Björkman

PATIENTINFORMATION. Denna information har du fått av din läkare/sjuksköterska och är till dig som behandlas med Prolia (denosumab)

INVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI?

Förstå din hunds. Ledhälsa

2


Ohälsa vad är påverkbart?

RMPG Hälsofrämjande strategier. Årsrapport 2015

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Åldrande och fysisk. aktivitet. Anna Jansson, Med dr. Statens folkhälsoinstitut. Avdelningen för barns & äldre hälsa

En ny behandlingsform inom RA

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Hälsa på lika villkor

Glucosamine ratiopharm

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Normalt åldrande vad innebär det? Marie Ernsth Bravell Docent i gerontologi/leg. SSK

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal

Fysisk aktivitet som behandling av rörelseapparatens sjukdomar. Pär Herbertsson Överläkare, MD Ortoped kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Stanna upp en stund!

Behandling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom KOL

Vård vid rörelseorganens sjukdomar 2014

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Du är gjord för att röra på dig

Strategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård

Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Ibandronat Stada 150 mg filmdragerade tabletter , Version V2.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Motion 2001:23 av Marie-Louise Sellin (s) Per-Erik Kull (s) och Janet Mackegård (s) om Osteoporos (benskörhet)

MabThera (rituximab) patientinformation

S K E L E T T R Ö N T G E N

7 Yttrande över motion - Screening för benskörhet hos äldre

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Multipel Skleros Multipel skleros

Vilken betydelse har fysisk aktivitet på hälsan? Cecilia Edström Folkhälsoenheten Region Västerbotten

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012

Sysselsättning, hälsa och dödlighet

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

Ett rörligare liv. Jag vill beställa hemövningar för: Originalet. Nacke. Rygg. Knän. Hand och tumme. Axlar. Höfter. Fot och tå. Namn.

Psoriasis - en ärftlig folksjukdom

Karlstads Teknikcenter. Examensarbete Fysiska effekter av ett stillasittande yrke. Karlstads Teknikcenter Tel

OSTEOPOROS / BENSKÖRHET. En dold folksjukdom

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

Benskörhet hur påverkar sol, hormoner och läkemedel? Britt-Marie Nyhäll-Wåhlin Osteoporosenheten Kliniken för reumatologi Falu lasarett

Passion för livet SenioriForm. Högskolan

Juvenil Dermatomyosit

Mer sjukdom/symtom med stigande ålder. Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Transkript:

RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR Folkhälsovetenskap 1, Moment 1 Tisdag 2010/09/14.@ki.se 1 Vad är Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar? Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar är samlingsbeteckningen för ett stort antal tillstånd som i de flesta fall drabbar rörelseapparaten (men också kan påverka andra organ, t.ex. hud, slemhinnor och inre organ). 2 1

Vad är rörelseorganen? Med rörelseorganen avses en gemensam benämning på: benstommen med dess olika leder ledbanden som håller samman lederna musklerna som är fästa på benstommen, ibland via senor de nerver som utgår från ryggraden och som styr musklernas aktivitet Till rörelseapparaten räknas även skelettssystemet, förbindelser mellan benen och muskelsystemet, dess försörjande system (blodets cirkulationssystem, och dess styrande system (nervsystemet). 16 september 16 2011 3 Alla delar har specifik funktion Skelettet : - ska hålla kroppen upprätt; - har också en stödjande och skyddande funktion; - bildar hävstänger för muskulaturen; - kroppens viktigaste depå för kalcium och fosfor. Ryggraden - bär upp huvudet, och - ger stadga och stöd till bålen. Leder och fogar - Skelettbenens förbindelse delas in i fogar och leder. - Lederna har fria ledytor, - Fogarnas sammanfogade ytor förbinds av vävnadsmassa. 4 2

16 september 16 2011 5 Introduktion/Prevalens Rörelseorganens sjukdomar är en av våra stora folksjukdomar i Sverige; Drabbar cirka en fjärdedel av befolkningen (Cirka ¼ av alla patienter i primärvården söker för besvär från rörelseorganen); Sjukdomsgrupp som står för de högsta samhällskostnaderna i form av sjukvård (primär- och slutenvård), läkemedel och socialförsäkringsutgifter; Den vanligaste anledningen till smärta, nedsättning av arbetsförmågan, långtidssjukskrivning samt sjuk- och aktivitetsersättning i Sverige; 16 september 16 2011 6 3

Orsakar en tredjedel av all ohälsa och sjukfrånvaro i Sverige; Kostar därför samhället stora summor årligen; Sjukskrivning på grund av artros belastar sjukförsäkringssystemet med 1,4 miljarder kronor/år; 7 Klassifikation Grovt indelas i inflammatoriska och icke-inflammatoriska; Inflammatoriska: Förekommer hos minst 2 % av befolkningen; Inom denna grupp är reumatoid artrit (RA) den i särklass vanligaste sjukdomen; En typ - systemsjukdomarna, är sällsynta, men kräver ofta betydande behandlingsinsatser; Icke-inflammatoriska: De icke-inflammatoriska tillstånden är vanligast (Artros); Här inkluderas degenerativa ledsjukdomar (fibromyalgi, myalgi) som utreds och handläggs huvudsakligen i primärvården.; 8 4

Reumatoid artrit (ledgångsreumatism): RA är en svår, ofta livslång handikappande sjukdom som främst drabbar kvinnor och som ger sämre hälsorelaterad livskvalitet och förkortad livslängd; RA är den vanligaste av de inflammatoriska sjukdomarna; Prevalensen är ca 0,5-1%; Incidensen 25-30/100 000 invånare och år i Sverige; Sjukdomen debuterar vanligast i 55 60 års ålder, men kan debutera i alla åldrar; 2 3 gånger vanligare hos kvinnor; Orsaken(etiologin) är fortfarande okänd; 9 RA börjar som regel smygande och har ett kroniskt progressivt förlopp; Inflammationen bidrar på sikt till destruktion av brosk och underliggande ben; Sjukdomen går ofta i skov och svårighetsgraden och prognosen varierar; Ledinflammationerna och dess konsekvenser medför betydande funktionshinder och handikapp; RA-patienter utgör en förhållandevis liten grupp, men de är ofta svårt arbetshandikappade redan i ung ålder; Smärttillstånd i muskler och leder är en vanlig orsak till långtidssjukskrivning och sjukbidrag hos medelålders/äldre, kvinnor i högre utsträckning än män. 10 5

Kön och ålders indelning Insjuknandefrekvensen når sitt maximum vid 75 år (60 procent) 11 Vårdkonsumtion i Artrit och födelseland (Män) * Män födda i övriga världen, övriga norden och Finland har flest besök i de äldsta åldersgrupper. * Bland män födda i övriga världen domineras av personer födda i Irak och f.d. Jugoslavien. 12 6

Vårdkonsumtion i Artrit och Utbildningsnivå (kvinnor och män) * Bland både män och kvinnor i åldersgruppen 45-59 år finns ett negativt samband mellan utbildningsnivå och antal patienter: ju högre utbildning desto färre patienter som har besökt vården för artrit. * I åldersgruppen 60 74 år är sambandet det motsatta: ju högre utbildning desto fler patienter som har besökt vården för artrit och särskilt för kvinnor. Sambandet är inte lika starkt för män. 13 Vårdkonsumtion i jämförelse mellan olika socioekonomiska grupper Artrit - Vårdkonsumtionen i artrit varierar med utbildningsnivå och ålder i öppen och slutenvården; - Skilda kvinnor i alla åldersgrupper över 30 år har en högre vårdkonsumtion i slutenvård ur ett civilståndsperspektiv; - Generellt har kvinnor födda i övriga Norden en högre konsumtion av öppenvård jämfört med kvinnor födda i Sverige. Artros - Högutbildade kvinnor i åldersgruppen 60 74 år dominerar konsumtionen av vård för artros; - Skilda kvinnor och män har generellt en högre konsumtion av slutenvård; - Kvinnor födda i övriga Norden har en högre konsumtion av öppenvården än andra grupper i åldersgrupperna 60 74 år samt 75 år och äldre. 14 7

Risk faktorer Naturliga Biologiska åldrandeprocessen (kroppens ålder påverkar rörelseapparatens funktionsförmåga, dess hållfasthet, elasticitet och styrka); Kön - fler kvinnor än män (könsskillnader till stor del beror på förhållande i arbetslivet dvs. krav, tempo, kontroll över arbetssituationen + betydande arbetsuppgifter i hem och hushåll, med ökade krav och mindre beslututrymme), dvs. fysiska belastningar i arbetslivet +/- psykologisk och social (stress); Ärftliga faktorer med medfödda defekter (speciellt vid den inflammatoriska ryggsjukdomen Bechterew); 15 Patologiska Levnadsvanor Fysisk aktivitet (människan är byggd för fysisk aktivitet). Kroppen är inte konstruerad för att vara: - Stillasittande; - Inaktivitet. Rökning (tobaksrökning är en riskfaktor för benskörhet [osteoporos] och även höftfrakturer och ryggbesvär); Kost såsom kalciumintag när det gäller benskörhet (osteoporos);? Större kroppslängd än mormalt samt betydande övervikt;? Alkoholmissbruk (det sannolikt har en negativ effekt på muskelstyrka samt skelettet blir skörare); 16 8

Diskutera Du jobbar i landstinget och har för uppdrag att lämna förslag för möjliga förebyggande åtgärder mot rörelseorganens sjukdomar som är riktade mot: - Barn och ungdom - Yngre och medelålders vuxna - Äldre vuxna 16 september 2011 17 Förebyggande åtgärder Riktade mor barn och ungdom: påverkan på: 1. Kost 2. ergonomiutbildning 3. Hälsofrämjande lek och idrott under skoltiden 16 september 2011 18 9

Riktade mot yngre och medelålders vuxna: satsning på att minska: 1. Tunga belastningar och monotona moment i arbetslivet 2. Förbättrad arbetsorganisation med uppmärksamhet på - arbetstempo; - arbetsplatsanknutna aktiviteter för att morverka ensidig muskelspänning; - ergonomisk anpassning av maskiner - ökad möjlighet till god fritidsmiljö; - begränsa rökning, alkoholbruk samt ge stöd till bättre kost 16 september 2011 19 Riktade mot äldre vuxna: genom stimulans av: 1. Fysisk och psykisk aktivitet, samt 2. Att skapa stödjande miljöer både för trafik, boende och fritid. 3. Att sluta röka! (rökare löper sannolikt större risk att insjukna i RA och de kan utveckla en svårare sjukdom); 4. P-piller kan möjligen skydda mot insjuknande, alternativt uppskjuta insjuknandet (??? biverkningar); 5. Postmenopausal hormonterapi kan ha inflammationsreducerande effekter. 16 september 2011 10

Artros (Icke-inflammatoriska tillstånd) Artros är ett samlingsbegrepp för ledsjukdomar som karaktäriseras av en sviktande ledfunktion med varierande destruktion av ledbrosk och ombyggnad av lednära ben; Den vanligaste ledsjukdomen (en folksjukdom); Artros drabbar större delen av befolkningen från 50 års ålder och uppåt; Mer än hälften av personer över 70 år har artros; Artros är den näst vanligaste sjukdomen hos kvinnor äldre än 60 år; Atros är den 4:e vanligaste hos män i samma åldersgrupp; Sjukdomen kan även drabba yngre med kraftig övervikt; 16 september 2011 21 Artros är vanligare hos kvinnor (framför allt i fingrar) än hos män; Artrosutvecklingen ökar med stigande ålder (framför allt knäledsartros korrelerar med övervikt); Artros är primärt en ledbrosksjukdom; Broskförstörelsen går i regel långsamt (smygande debut under månader - år) och visar sig först som belastningssmärta, sedan tillkommer rörelseinskränkning, vilovärk och funktionsförlust); 16 september 2011 22 11

Kön och ålders indelning Män utgör en svag majoritet (53 procent) i åldersgruppen 30 44 år, Kvinnor utgör en mer påtaglig majoritet i åldrarna 45-59 år (56 procent), 60-74 år (57 procent), och 75 år och äldre (75 procent). 23 Vårdkonsumtion i Artros och födelseland (Kvinnor) * Kvinnor födda i Finland och i övriga Norden har flest patienter per 100 000 invånare med artros, förutom i åldersgruppen 30-44 år där flest patienter är födda i Sverige. 16 september 2011 24 12

Vårdkonsumtion i Artros och födelseland (kvinnor och män) * Bland både män och kvinnor i åldersgruppen 45-59 år finns ett negativt samband mellan utbildningsnivå och antal patienter; * I åldersgruppen 60 74 år är sambandet det motsatta. 16 september 2011 25 Riskfaktorer Orsaken inte är helt känd, men ett antal riskfaktorer har definierats: Ålder, Övervikt, Ärftlighet, Tidigare ledskada, Ledbelastande arbete, Elitidrott, Muskelsvaghet. Artros kännetecknas av sviktande funktion i leden; Kostnaderna för sjukskrivningar till följd av artros är stora, främst på grund av de långa sjukskrivningsperioderna och att sjukdomen årligen drabbar så många. 16 september 2011 26 13

Folkhälsoprogram Ingen säkerställd sjukdomsmodifierande behandling vid artros; Rekommendationer och åtgärder inriktas på att lindra symtom och förbättra funktion; Information, Viktnedgång, Träningsråd (individuellt eller i grupp) och Uppföljning, Farmakologisk smärtlindring; Hjälpmedel; Operativa åtgärder vid grava symtom och röntgenologiska förändringar. 16 september 2011 27 Appendix Rörelseapparaten kräver regelbunden stimulans i form av fysisk aktivitet för att fungera väl. Saknad av denna stimulans medför inaktivitet nedsatt funktion i rörelseapparaten. Regelbunden fysisk aktivitet, belastning eller träning gör att skelettet blir kraftigare och starkare. Obelastad benvävnad blir urkalkad, försvagad och mindre hållfast. Vid ensidig träning kan obelastade eller mindre belastade skelettdelar försvagas. Ökad muskelstyrka, bättre koordinationsförmåga och ökad rörlighet medför ett skydd mot skador i rörelseapparaten. Regelbunden fysisk träning gör det lättare att behålla en normal kroppsvikt. 16 september 2011 28 14