Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Transkript

1 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Verksamhetsåret 2014/15 enligt Nya skollagen (2010:800) 6 kap., Diskrimineringslagen (2008:567) samt Förordningen Kunskapsskolan Krokslätt I enlighet med skolverkets föreskrifter har skolkurator, lärare, elever hjälpts åt att ta fram en Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för att skapa en trygg skolmiljö. Fastställd av: Rektor, elevhälsoteamet, skolpersonal, elevkåren Upprättad: november 2013 Senast reviderad: oktober 2014 Gäller t.o.m. augusti

2 Inledning Kunskapsskolan Krokslätt skall vara en frizon mot diskriminering/trakasserier och kränkande behandling. Skolan arbetar målinriktat för att främja elevernas lika rättigheter och förebygga trakasserier och kränkande behandlingar. Alla elever och medarbetare ska varje dag känna trygghet, glädje och arbetslust när de kommer till vår skola. Kunskapsskolan Krokslätt skall vara en skola där alla elever är respekterade och har samma möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Skolorna arbetar aktivt för att förhindra och förebygga att någon trakasseras eller utsätts för kränkande behandling. Samtliga på Kunskapsskolan Krokslätt, såväl vuxna som elever verkar tillsammans för ett arbetsklimat där alla respekterar varandra. Skolans Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling har som syfte att främja alla elevers, och all personals, lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell identitet, könsöverskridande identitet, funktionshinder eller ålder. Syftet är också att klargöra skolans arbete med att främja likabehandling och att förebygga mot diskriminering och kränkningar, enligt Diskrimineringslagen (3 kap. 16 ) och Skollagen (14a kap.). Planen finns med i skolans dagliga arbete och är känd av alla som verkar där, medarbetare, elever och föräldrar. Vision Kunskapsskolan Krokslätt ska vara en trygg plats att studera och utvecklas på, fri från alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Genom att reagera snabbt på varje form av kränkande behandling, visar vi på skolan att detta inte tolereras. Alla elever ska känna att de har en vuxen på skolan att vända sig till vid behov. Elever som har blivit utsatta för någon form av kränkande behandling ska känna att de tas på allvar och att de får det stöd som de behöver av elevhälsoteam och av andra i personalen. Inflytande och delaktighet Kunskap, delaktighet och engagemang ger mening och kraft i arbetet att skapa en trygg miljö fri från kränkningar, trakasserier och diskriminering. För att närma oss vår vision och nå våra mål krävs att all personal och alla elever görs delaktiga i arbetet. Alla elever, vårdnadshavare och anställda på skolan ska ha möjlighet att påverka och ta del av likabehandlingsplanen och likabehandlingsarbetet på skolan. Alla elever och all personal ska känna till Kunskapsskolans vision, policy och mål. Alla elever och all personal ska ha god kännedom om vad diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är och om de lagar och regler som gäller (Skollagen och Diskrimineringslagen). 2

3 Kunskapsskolans värderingar Alla människor är olika Alla människor är olika och lär på olika sätt och i olika takt. Det är vår uppgift att möta detta. Hos oss ska varje elev oberoende av förutsättningar ha rätt till personliga utmaningar, varje dag. Vi ser inte någon konflikt mellan elevernas självklara rätt att få en undervisning anpassad efter deras behov och förutsättningar, och de vuxnas auktoritet och lika självklara rätt och skyldighet att vägleda eleverna. - Likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandling stärker denna värdering genom att förtydliga vikten av allas rätt till lika behandling och av tydliga gränser. Utmanande mål och tydliga krav Varje elev ska med stöd från engagerade, kunniga och pådrivande lärare, och genom egen hård vilja, hårt arbete och målmedvetenhet kunna tänja sina gränser och lära sig mer än vad han eller hon trodde var möjligt. Vi lyfter fram goda prestationer som föredömen. Vi ser ingen konflikt mellan lust och krav, hårt arbete och glädje, självständigt lärande och ordning och reda. Vi är inte en kravlös skola som väntar på att eleven ska få lust att lära. Denna värdering hjälper eleverna att ta ansvar för sig själv, sina handlingar, sina studier och sitt sociala liv på skolan. - Därmed minskar risken för mobbing. Bildning Vi ska ge eleven kompetensen att leva och verka i det moderna samhället med ständigt nya utmaningar och fler och svårare val. En viktig del av denna kompetens utgörs av bildning. Bildning ger förmågan att se sammanhang och mönster, förstå och tolka skeenden, fatta beslut och välja, och en drivkraft att hela tiden fördjupa och bredda sin kompetens. - Detta befäster likabehandlingsplanens förbud mot alla former av kränkningar och trakasserier. Livet blir vad jag gör det till En annan viktig del av kompetensen är personlig utveckling. Vi ska ge eleven en grund för personlig utveckling där självdisciplin, självkännedom, ansvarskänsla och tillit till den egna förmågan lägger grunden för ett konstruktivt förhållningssätt vars kärna är att livet blir vad jag gör det till. - Elever som känner trygghet och tar ansvar för sina handlingar och sin omgivning mobbar mindre. Främjande och förebyggande åtgärder Det främjande arbetet handlar främst om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Det förebyggande arbetet inriktas på att minimera riskerna för kränkningar, utifrån identifierade riskfaktorer i enkäter och kartläggningsarbetet. 3

4 Personalens viktiga roll Alla elever har en personlig handledare som de träffar i enskilda samtal varje vecka. Handledarsamtalen ger möjlighet för elev och handledare att lära känna varandra på ett förtroendefullt sätt och ska bidra till att eleven känner sig trygg i sin skolmiljö. Handledaren ska också utgöra ett stöd för eleven under dennes tid på Kunskapsskolan. Handledaren och undervisande lärare har en viktig roll när det gäller att uppmärksamma om elever far illa och informera elevhälsoteam och ansvarig rektor vid behov. Handledaren ska vid handledarsamtalen vara särskilt uppmärksam på om eleven kan vara utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. På Kunskapsskolan tillbringar lärarna mer tid med eleverna än i en traditionell skola. Det bidrar till en trygg miljö med ett naturligt umgänge mellan personal och elever. Skolan har en ljus miljö som ger inblick i de verksamheter som pågår i salar/klassrum. Det är mycket glas och öppna ytor, som oftast är bemannade av personal. Eftersom personalen rör sig mycket i skolans lokaler och lokalerna är utformade för att främja möten, får de vuxna på skolan god överblick över alla utrymmen där elever befinner sig. Alla vuxna ska föregå med gott exempel och visa hur man bör bete sig mot andra. Personalen bör aldrig tala illa om andra anställda, andra elever eller föräldrar. En viktig del i det främjande och förebyggande arbetet är att all personal tydligt tar avstånd från alla former av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Skolan måste reagera snabbt på varje form av kränkande behandling och trakasserier och visa att detta inte tolereras, samt göra allt för att det inte ska upprepas. Undervisning Handledarna träffar sin basgrupp två gånger per dag vilket gör att man då har möjlighet att prata med eleverna samt läsa deras dagsutvärderingar. I ordinarie undervisning diskuteras värdegrundsfrågor, frågor kring etik och moral samt sådant som rör livet i skolan och samhället i stort. Eleverna får på så vis återkommande möjligheter att reflektera kring normer, värderingar och relationer. Detta är en viktig del i skolans demokratiska uppdrag, som främjar förståelse för olikheter och respekt för enskilda individer, såväl som socialt ansvar, medmänsklighet och solidaritet. Alla elever och all personal ska agera utifrån alla människors lika värde, i enskilda möten och i undervisningssituationen. Ämnesgrupperna ansvarar, tillsammans med speciallärare och pedagogikavdelningen för att litteraturen inte innehåller kränkande eller diskriminerande texter. Det ska ges möjlighet för elever att få sina arbeten bedömda av ny lärare om de anser sig orättvist bedömda. Alla elever diskuterar diskrimineringsgrunderna och vad som menas med kränkande behandling. Detta sker i samband med den årliga kartläggningen av situationen på skolan då enkäten genomförs. Vid det här tillfället får eleverna också kunskap om vilka rättigheter de har samt vart de kan vända sig om de skulle bli utsatta för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Lägerverksamhet En gång per läsår sker en veckoresa till Kunskapsgården i Gamleby med syfte att främja kamratskap mellan såväl elever som medarbetare. Lägerveckan ger möjlighet att träffas 4

5 under andra former än i skolan genom övernattning och fritidsaktiviteter som t.ex. bowling, disco och sällskapsspel. Diskussion i arbetslagen Personalen diskuterar förändringar som har skett sedan förra läsåret. Det finns fortfarande ett språkbruk bland elever som inte kan accepteras. Nolltolerans behövs. Det finns tendenser till främlingsfientlighet mellan olika etniska grupper. Det märks genom elevernas sätt att tala om och till varandra. Elevrådet Eleverna i elevrådet består av en elev ifrån varje basgrupp. Elevrådet träffas varje vecka och har stort engagemang i skolans förebyggande arbete med olika aktiviteter under läsåret. Kartläggning och nulägesbeskrivning Vårt arbete utgår från förutsättningarna och behovet på skolan och underlaget för att få fram dessa är: De årliga enkätundersökningarna om klimatet i skolan där det bl.a. ställs frågor ifall trakasserier eller kränkande behandlingar förekommer Uppföljning kring hur personalen jobbar kring normer, värden, ansvar och delaktighet Personliga handledarsamtalen där den personliga handledaren särskilt skall uppmärksamma om eleven kan vara utsatt för trakasserier eller kränkande behandlingar Upprättande av rapporter till huvudman Genomgång av skolans rutiner och regler Arbetsmiljöombud Elevkåren Hälsoenkäter 5

6 Uppföljning Likabehandlingsplanen läsåret 13/14 Utvärdering av föregående års arbete Enligt den företagsgemensamma enkäten som skolan gör under vårterminen såg det ut så här på KS Krokslätt (se tabellen nedan). Här går det också att se förändringar som skett jämfört med tidigare läsår. 13/14 12/13 Jag känner mig trygg i skolan 85 % 82 % Har du under detta läsår blivit trakasserad, slagen eller illa behandlad på andra sätt i skolan. Nej Aldrig 74 % 57 % Har du under detta läsår blivit trakasserad, slagen eller illa behandlad på andra sätt i skolan. Ja, några gånger 22 % 15 % Har du under detta läsår blivit trakasserad, slagen eller illa behandlad på andra sätt i skolan. Ja, många gånger 3 % 2 % De vuxna på min skola tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt 66% 67 % På min skola behandlar eleverna varandra med respekt 47% 50 % Jag är nöjd med elevrådet på min skola 58 % 55 % Det är bra stämning på min skola 64 % 68 % Jag trivs på min skola 83 % 80 % Mål och planerade åtgärder I samband med kartläggningsarbetet formuleras mål för arbetet. Personal och eleverna i elevrådet har möjlighet att ge förslag på aktiva åtgärder för arbetet mot diskriminering och för likabehandling. Utifrån analysen formuleras fokusområden med konkreta mål och åtgärder. Fokusområde Att behandla varandra med respekt Kunskapsskolan Krokslätt vill erbjuda en verksamhet som genomsyras av trygghet, empati, öppenhet, glädje och engagemang där alla elever har möjlighet att utvecklas såväl socialt som kunskapsmässigt. Klimatet skall vara öppet och det ska finnas en samsyn mellan elever, lärare och föräldrar. Vi anser att vi måste fokusera på området att respektera varandra då den siffran är alltför låg i enkäten. På min skola behandlar eleverna varandra med respekt? Eleverna svarar att 47 % anser detta, gränsvärde för hela företaget i denna fråga är 70 %. 6

7 Mål Alla som finns på skolan, såväl vuxna som elever, har tillsammans ansvar för att verka för ett tillåtande och respektfullt arbetsklimat. Alla elever och medarbetare ska varje dag känna trygghet, glädje och arbetslust när de kommer till vår skola. En trygg skolvardag är en förutsättning för att lära och utvecklas! Aktiviteter för att nå målet PH informerar sin basgrupp om likabehandlingsarbetet på skolan och ser till att alla elever är medvetna om att skolan har en handlingsplan för hur personal ska agera. PH planerar och genomför trygghetsskapande övningar under basgruppspass. Elevhälsan tillsammans med några elever ska sprida kunskap, diskussion och aktiva insatser inom området etnicitet för att bemöta främlingsfientlighet och rasism. Diskussioner kring allas rätt till respekt och trygghet, samt allas lika värde och rätt till likabehandling skall finnas med som ett naturligt inslag i den dagliga undervisningen och under basgruppssamlingarna. Fokusområde Kränkande språkbruk Det har varit extra stor satsning under föregående läsår på området hur vi använder vårt språk. Resultat visar i denna enkät att en ökning från % som inte anser sig har blivit trakasserade eller kränkta. Det är viktigt att fortsätta med detta förebyggande arbete. Det är inte acceptabelt att kränkande ord förekommer i en sådan stor omfattning, även om orden i många fall inte är menade att vara kränkande. Språkbruket är en del i ungdomskulturen som kan vara ett sätt att signalera gruppens tillhörighet. Det är oroväckande att det verkar finnas eleverna som tar in kränkande ord i det dagliga språket och inte reflekterar hur orden kan påverka dem själva och andra på skolan. Mål Ingen, varken personal eller elever, på skolan ska använda sig av kränkande språkbruk. Skolan ska ha nolltolerans mot kränkande språkbruk. Målet är också att alla ska följa skolans trivsel- och ordningsregler, där det bland annat står: Vi har rätt att uttrycka våra åsikter så länge vi inte kränker varandra. Vi visar respekt och hänsyn mot varandra genom att ge varandra arbetsro och lyssna på varandra. Åtgärder PH planerar och genomför övningar under basgruppspass som tar upp språkbruk och kränkningar. Nolltoleransstrategi. PH planerar plan och aktiviteter som sträcker sig över hela läsåret för sin basgrupp vid läsårsstart. Planeras för extern föreläsning kring mobbning och integritet på nätet. 7

8 Utreda, dokumentera och följa upp åtgärder Information inom skolan Vid misstanke om att någon eller några utsätts eller utsätter andra för trakasserier eller annan kränkande behandling ska elevens handledare/lärare genast informeras. Lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling är skyldiga att anmäla detta till rektorn. Rektorn är i sin tur skyldig att föra informationen vidare till huvudmannen. Ansvarsfördelning Om ärendet handlar om kränkande behandling eller trakasserier mellan elever görs en bedömning om vem i personalen som är mest lämplig att ansvara för utredningen. Det är vanligast att elevens/elevernas handledare håller i utredningen, men det kan också vara någon annan lärare eller någon i elevhälsoteamet. Vid allvarligare tillbud, trakasserier eller kränkningar leder rektor utredningen. Om personal utsätter elev/elever för kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering ska det omgående rapporteras till rektor. Rektor håller i utredningen i de fall då personal kränker elever eller då personal kränker annan personal. Om elev/elever kränker eller trakasserar personal ska det omgående anmälas till rektor som ansvarar för utredning och åtgärder. Om rektor kränker eller trakasserar elev/elever ska eleven rapportera det till sin handledare som i sin tur kontaktar regionchefen. Regionchefen ansvarar för utredning då rektor misstänks ha trakasserat eller kränkt personal eller elever. Utredning och dokumentation Utredningens omfattning och metod måste anpassas till varje enskilt fall. Ibland kan det vara tillräckligt att genom några frågor få händelsen klarlagd. En sådan enkel utredning är lämplig om händelsen varit bagatellartad och situationen därefter är uppklarad. I andra fall krävs mer omfattande utredning med fler elever, personal och eventuellt elevens/elevernas vårdnadshavare. Det är viktigt att vara uppmärksam på om en kränkning är en enstaka händelse eller om den är en del av systematiska och återkommande kränkningar. Utredningen ska alltid börja med ett samtal med den som varit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Därefter förs samtal med den eller de som misstänks ha utsatt andra för trakasserier eller kränkande behandling. Först när alla inblandade har fått möjlighet att yttra sig och ge sin bild av vad som har hänt kan skolan objektivt bedöma situationen. Handledaren eller den i personalen som ansvarar för utredningen informerar vårdnadshavare så fort som möjligt. Inblandade elever informeras om att detta kommer att ske. Vid allvarligare tillbud måste vårdnadshavare kontaktas omgående. Utredning av diskriminering, trakasserier och kränkningar ska alltid dokumenteras enligt Bilaga 3: Mall för utredning och dokumentation. 8

9 Dokumentationen förvaras i låsbart skåp hos rektor. Frågor som ska tas med i utredningen är: Vem eller vilka som blivit utsatta. Vad diskrimineringen, trakasserierna eller kränkningarna består av. Vem eller vilka som utsatt andra för diskriminering, trakasserier eller kränkningar När kränkningarna har ägt rum Datum för anmälan Dokumentering om när vårdnadshavare kontaktas Dokumentering om när rektor informerats Vem eller vilka som ansvarat för utredningen och när den gjorts Vilka åtgärder som vidtagits för att trakasserierna eller kränkningarna ska upphöra eller förhindra att de upprepas När och hur uppföljning av åtgärderna ska ske Exempel på åtgärder Åtgärderna bör grundas på utredningen i det enskilda fallet och riktas till såväl den som blivit utsatt, såväl som den eller de som har utsatt. Konflikthanteringssamtal/medlingssamtal där de inblandade möts för att samtala om sina upplevelser av situationen. I samtalet finns möjlighet att be om ursäkt och att få en förståelse för den andres upplevelse. Elev/Elever som blivit utsatta för trakasserier eller kränkningar ska erbjudas stöd av elevhälsoteamet. De elever som kränkt eller trakasserat andra elever ska erbjudas stöd från elevhälsoteamet. Vid behov ska åtgärdsprogram upprättas. En elev som trakasserar eller kränker andra kan vara en elev i behov av särskilt stöd. Ibland fordras åtgärder på grupp- och verksamhetsnivå. Rektor eller ställföreträdande fattar beslut om akuta åtgärder för att särskilja elever och garantera elev/elever säkerhet. Rektor fattar beslut om eventuella disciplinära åtgärder så som t.ex. skriftlig varning. Enskilda fall såväl som utvärderingar och enkäter kan aktualisera behov av generella åtgärder såsom utbildning eller information för elever och medarbetare. Då personal kränker elev/elever kan även arbetsrättsliga åtgärder aktualiseras. Uppföljning Samtliga överenskommelser som har träffats i utredning av enskilda fall ska följas upp. Exempel på uppföljande åtgärd kan vara samtal med utsatt elev för att säkerställa att trakasserierna eller kränkningarna har upphört. Uppföljningen dokumenteras på samma mall som övriga utredningen (Bilaga 3). Om den kränkande behandlingen eller trakasserierna inte har upphört sätts fortsatta åtgärder in enligt handlingsplan (Bilaga 4). Utvärdering av likabehandlingsarbetet sker genom kartläggning under höstterminen. Den årliga kartläggningen fungerar som en uppföljning av föregående års arbete. En uppföljning sker också under slutet av vårterminen genom möte med personal och med elevråd. 9

10 Resultatet av samtliga utvärderingar ska ligga till grund för eventuella nya åtgärder och målsättningar som tas med i nästa års Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Anmälan Om skolan inte agerar enligt sina skyldigheter kan elev anmäla till Barn- och elevombudsmannen (BEO) och Diskrimineringsombudsmannen (DO), som driver skadeståndsärenden. Personal som misstänker att ett barn far illa eller på annat sätt behöver stöd, hjälp och skydd är skyldiga att anmäla detta till socialtjänsten i den kommun som barnet är folkbokfört. Samma skyldighet gäller också för huvudmannen. Kränkande behandlingar kan utgöra brott. Bedömning om huruvida en polisanmälan ska göras utgår ifrån varje enskilt fall. Bedömningen görs av rektor. Vid händelser som innebär allvarlig fara för liv och hälsa gör rektor en anmälan till Arbetsmiljöverket. Kontaktuppgifter: Rektor Niklas Dahlström Tel / niklas.dahlstrom@adm.kunskapsskolan.se Kurator Kerstin Cederloo Tel / kerstin.cederloo@adm.kunskapsskolan.se 10

11 Bilaga 1: Vad är diskriminering, trakasserier och kränkande behandling? Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, könsidentitet eller köns uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Trakasserier är när någon kränker en elevs värdighet och det har samband med kön, könsidentitet eller köns uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Det kan handla om att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas med mera. Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsande, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. DO kan utreda anmälningar om diskriminering och trakasserier. Kränkande behandling är när någon kränker en elevs värdighet men när det inte har samband med någon diskrimineringsgrund, exempelvis mobbning. Det är Barn- och elevombudet (BEO) vid Skolinspektionen som utreder anmälningar om kränkande behandling. Källa: Exempel på diskriminering, trakasserier och kränkande behandling: En annan elev kallar dig för hora på skolgården (trakasserier). En lärare står ofta alldeles för nära dig, och snuddar ibland lätt vid dina bröst på lektioner (sexuella trakasserier). Att du som kille blir utfryst för att du sminkar dig (trakasserier). Någon har klottrat fetto på ditt skåp (kränkande behandling). Du är bäst i klassen på svenska, men får inte A av läraren eftersom svenska inte är ditt modersmål (diskriminering). Andra elever i din skola skriver ditt cp-mongo på din Facebook-sida (kränkande behandling). De flesta i din klass skickar sms, men det är bara du som får skulden av din lärare som säger att du är ouppfostrad för att du är zigenare (diskriminering och trakasserier). Källa: 11

12 Bilaga 2: Vad säger lagen? Det är nolltolerans mot alla former av kränkningar i skolan. Det finns två lagar som ska skydda elever från kränkningar, diskriminering och trakasserier i skolan: Skollagen och Diskrimineringslagen. Skolan har handlingsplikt. Om en elev har blivit utsatt för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier och berättat det för någon vuxen på skolan, måste de göra allt för att ta reda på vad som hänt och förhindra att det händer igen. Om skolan inte gör det kan den som äger skolan i yttersta fall bli skyldig att betala skadestånd. Skadeståndet ska vara en kompensation till den som utsatts, men ska också göra så att skolorna arbetar mer aktivt förebyggande mot kränkande behandling. Skollagen kap 6 Skolan ska ha ett målmedvetet arbetar mot kränkande behandling av elever och göra allt vi kan för att förebygga och förhindra att elever utsätts för kränkande behandling. Varje år ska en plan mot kränkande behandling utformas. Den ska till exempel innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Elever ska engageras i arbetet med att ta fram planen. I skollagens 6 kapitel finns också ett förbud för vuxna i skolan att kränka ett barn eller en elev till exempel säga taskiga saker, hota eller använda våld. Lärarna har också en skyldighet att skapa en trygg miljö i skolan. Det kan ibland innebära att de måste använda sig av vissa disciplinära åtgärder, till exempel visa ut en elev från resten av en lektion. Även om det kan upplevas kränkande behöver det inte vara det i lagens mening. Lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling är nu skyldiga att anmäla detta till rektorn. Rektorn är i sin tur skyldig att föra informationen vidare till huvudmannen. Källa: Diskrimineringslagen kap Skolan ska bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för elever oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Skolan ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra någon elev utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning eller för sexuella trakasserier. Skolan ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för elever oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. Källa: Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Diskrimineringslag _sfs / 12

13 Bilaga 3: Utredning och dokumentation av elevärende Vid misstanke om att någon eller några utsätts eller utsätter andra för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling ska PH/personal starta en utredning. Först när alla inblandade har fått möjlighet att yttra sig och ge sin bild av vad som har hänt kan skolan objektivt bedöma situationen. Vid allvarligare tillbud leder rektor utredningen. Elevens namn: Datum: Elevens PH: Personal som ansvarar för utredningen: Rektor är informerad, när? Vårdnadshavare är informerade, när? Uppgifter om det som har skett: Vad hände? Vem/Vilka har blivit utsatta? Vem/Vilka har kränkt/diskriminerat/trakasserat? Var? När? Hur ofta? Åtgärder och överenskommelser 1. Ansvarig: 13

14 2. Ansvarig: 3. Ansvarig: 4. Ansvarig: Uppföljning sker, datum: Uppföljning Datum: Närvarande: Har kränkningen/kränkningarna upphört? Om inte: Nya åtgärder och överenskommelser (steg 2 i Handlingsplan) 14

15 Bilaga 4: Handlingsplan Vad händer när kränkande behandling eller trakasserier upptäcks på skolan? 1) Den som misstänker att någon på skolan blir utsatt kontaktar elevens PH eller annan i personalen som han eller hon känner tillit till. I de flesta fall är det PH som startar en utredning och dokumenterar händelsen enligt mall: Utredning och dokumentation av elevärende. Uppföljning genomförs vid senare tillfälle för att försäkra sig om att kränkningen har upphört. Vid allvarligare tillbud eller om de inblandade är personal leder rektor utredningen. 2) Återupprepas kränkningen sker möte mellan PH, någon i elevhälsoteamet, rektor, vårdnadshavare och elev. Rektor beslutar om skriftlig varning eller andra disciplinära åtgärder. 3) Återupprepas kränkningen igen sker uppföljning och rektor beslutar om nya åtgärder. 15

16 Bilaga 5: Ordningsregler Reviderade Ordningsregler för Kunskapsskolan Krokslätt Inledning Huvudregeln inom Kunskapsskolan är att vi alla, elever, lärare och övrig personal, tar ansvar för oss själva, varandra och lokalerna och behandlar alla med hänsyn och respekt. Grundläggande värderingar Alla har lika värde. Alla har rättigheter och skyldigheter. Vi har rätt att uttrycka våra åsikter så länge vi inte kränker varandra. Vi visar respekt och hänsyn mot varandra genom att ge varandra arbetsro och lyssna på varandra. Vi värnar om vår arbetsmiljö. Utgångspunkt Som elev väljer man om man vill komma i tid till skolan eller till en lektion. Man väljer om man vill störa undervisningen eller inte. Man väljer om man vill leka med sin mobil i stället för att ägna sig åt studier. Detta gäller för en absolut majoritet av alla barn. Väljer man som elev att bryta mot de basala regler som handlar om att komma i tid, ha med sig rätt utrustning och visa respekt mot sin omgivning genom att inte störa, så handlar det om att man helt enkelt inte har blivit uppfostrad att hålla sig till de regler som finns. Åtgärder att förändra detta beteende ligger på målsman och inte på skolan. Skulle det däremot vara så att en elev faktiskt inte har den självklara förmågan att komma i tid eller att inte störa sin omgivning skall skolan på olika sätt göra allt för att hjälpa och stödja denna elev utan att ensidigt förvänta sig att målsman skall ta detta ansvar. Trivselregler Jag kommer i tid till all undervisning. Jag ansvarar alltid för att jag är på rätt plats, vid rätt tidpunkt med min loggbok och annat material. Jag lämnar ytterkläder i kapprum eller i mitt skåp. Jag äter och fikar endast i matsalen eller på plan ett under rasttid. Jag äter inte godis och dricker inte läsk i skolans lokaler. Jag använder mobil och Chromebook på ett sätt som inte stör arbetsron på skolan. Jag använder inte tobak, alkohol eller narkotika under skoldagen. Detta gäller också e-cigarett. Vad händer om man inte följer reglerna? Sen ankomst och skolk innebär att eleven stannar kvar en timme efter skolan och gör färdigt sitt arbete. Sen ankomst gäller så väl lektionspass som WS-pass. (syfte: ta igen missad undervisningstid) Skolk är det när du som elev är på fel ställe i skolbyggnaden utan tillåtelse av en lärare. Stör en elev en lektion eller WS-pass kan eleven få lämna lokalen och ta igen passet genom att stanna kvar en timme efter skoltid. (Syfte: beröva inte dina skolkamrater möjlighet att lära sig och ta igen missad undervisningstid.) När ett pass sätter igång kan läraren låsa dörren, eftersom att komma sent betraktas som att störa lektionen. Åtgärd: man är kvar en timme efter skoltid. (Syfte: respektera andras tid och planering, beröva inte dina klasskamrater möjlighet att lära sig och ta igen missad undervisningstid.) Det är helt mobilfritt på skolan utom i tyst rum och i matsalen där man kan få sitta med lärares signatur och godkännande. (Syfte: mobilen stör både koncentration och möjlighet att kommunicera med sin omgivning och därmed försvåras lärandet.) Bryter elev mot detta får läraren ta mobilen. Vägrar eleven skickas eleven hem. (Syfte: detta är en uppfostringsfråga och hanteras av målsman.) Kränkningar hanteras som tidigare med en dag hemma och reflektionssamtal vid återkomst till skolan. (Syfte: detta är en uppfostringsfråga och hanteras av målsman.) 16

17 Vid samtliga ordningsregelöverträdelser kontaktas hemmet. Vid tre händelser kallas målsman till skolan på pedagogernas arbetstid. Skolan startar en utredning tillsammans med målsman om beteendet fortsätter. Sker ingen förändring kan det bli aktuellt med EHT-åtgärder och anmälan till socialtjänsten. (Syfte: detta är en uppfostringsfråga och hanteras av målsman) Värdesaker & elevskåp Skolan ansvarar inte för Chromebook och för värdesaker som eleven tar med till skolan. (Lämna värdesaker hemma!) Elevskåpen lånas ut till eleven under studietiden och eleven ansvarar under denna tid för sitt skåp. När man lånar ett skåp så ger man som målsman och elev tillåtelse till skolan att öppna, alternativt klippa upp låset till ett skåp, om skolan misstänker att något som bryter mot skolans ordningsregler förvaras i skåpet. Niklas Dahlström Rektor Jag har tagit del av- och godkänt skolans ordningsregler: Datum Elev 17