Utveckla en helhetssyn på transportsystemet Främja en utveckling som erbjuder attraktiva alternativ till bilen i form av kollektivtrafik

Transkript

1 9:1 P Å9. Trafik 9.1 Långsiktigt hållbar utveckling Utveckla en helhetssyn på transportsystemet Främja en utveckling som erbjuder attraktiva alternativ till bilen i form av kollektivtrafik och cykelvägnät Tillämpa gällande riktvärden för buller vid nyplanering av bebyggelse och anläggningar Minimera bullerstörningar i grönområden Förebygga risker för människor och miljö Undanröja och förebygga orsaker till ohälsa i bostäder, lokaler och miljö Vallentuna kommuns infrastruktur i form av vägar, järnvägar och IT-förbindelser för enskild och kollektiv trafik är tidseffektiv, säker och miljövänlig med förbindelser som svarar mot brukarnas behov Kommunens vägnät, inklusive gång- och cykelvägar, är säkra, ger god komfort åt trafikanterna och särskild hänsyn tas till rörelsehindrade. 9.2 Förutsättningar och förslag Vägtrafik Riksintressen Vägar av riksintresse enligt MB 3 kap 8, som berör Vallentuna, är E18 samt den planerade Norrortsleden. Byggnadsförbud utmed vägar Enligt väglagen 47 råder förbud att utan Länsstyrelsens tillstånd uppföra byggnad m.m. enligt följande: E18: Utvidgat byggnadsförbud 50 m från vägområde Allmänna vägar Arningevägen (264) samt Väsbyvägen Angarnsvägen (268): Utvidgat byggnadsförbud 30 m från vägområde Allmänna vägar i övrigt: Generellt byggnadsförbud 12 m från vägområdet Frisiktstrianglar 75 x 75 m i plankorsningen mellan allmän väg och en annan allmän väg, enskild väg med allmän trafik eller järnväg Inom detaljplanelagt område krävs ett byggnadsfritt avstånd vid motorvägar på 25 m mellan beläggningskant och kvartersgräns samt 10 m mellan kvartersgräns och byggnad. Vid motorvägsramper och riksvägar är motsvarande avstånd 15 m respektive 10 m. Inom det byggnadsfria avståndet bör inte reklamskyltar uppsättas.

2 9:2 E18 och ny lokalväg vid Gillinge För E18 ska mark reserveras för en utbyggnad till motorväg med fyra körfält i hela sträckningen genom kommunen. Reservatet bör ha bredden ca 30 m samt erforderliga skyddszoner för buller. Utbyggnad av ny lokalväg väster om Gillinge pågår. Vägen avses, efter passage i tunnel under E18, ansluta till Åkersbergavägen i en rondell. Angarnsvägens anslutning ersätts av en bro över E18 och kommer att utgöra lokal tillfart till Gillinge öster om E18. Norrortsleden Arbetsplan för Norrortsleden har upprättats. Utbyggnaden av leden kommer att ta ca 5 år, men tidpunkten för byggstart är ännu ej fastlagd. Norrortsleden, en viktig trafikförbindelse mellan E18 och E4, kommer att få stor betydelse för tillgängligheten till Nordostsektorn samt för Arningevägens attraktivitet och därmed för att uppnå största möjliga trafikavlastning av Stockholmsvägen - Vikingavägen. Väsbyvägen - Angarnsvägen Väsbyvägen - Angarnsvägen utgör tvärförbindelse mellan E4 och E18. Framkomligheten hindras i betydande grad av plankorsningen med Stockholmsvägen - Banvägen jämte Roslagsbanan i Vallentuna centrum. Preliminär arbetsplan och järnvägsplan för planskild korsning har upprättats och detaljplan beräknas kunna antas under Förslaget innebär att Roslagsbanan lyfts ca 4 m i korsningen över en cirkulationsplats för anslutande vägar. Väsbyvägen (268) förutsätts få ny sträckning västerut till E4 till en ny trafikplats vid Hammarby. Härigenom får kommunen en betydligt bättre tillfart västerifrån och bättre förbindelse med Arlanda. Vägverket har utfört förstudie för ny sträckning av Väsbyvägen från Grana till E4. För sträckan Vallentuna centrum - Grana har vägrevision genomförts. Arbetsplan påbörjas 2001 för cykelstråk utmed hela sträckan. Angarnsvägen (268) ansluter till Gamla Norrtäljevägen, som norrut leder till Karby/Brottby och söderut till Gillinge. Båda dessa vägar har relativt låg standard med bl.a. skymd sikt, vissa snäva kurvor och direkta tomtutsläpp. På mycket lång sikt, efter planperioden, kan en direktanslutning av Angarnsvägen till E18 bli erforderlig. Behovet av eventuellt vägreservat får utredas när övriga trafiklänkar genomförts, främst Norrortsleden. Vägreservat redovisas ej i översiktsplanen men alternativa sträckningar enligt karta 9 bör ej omöjliggöras genom exploatering. För hela Väsbyvägen - Angarnsvägen, inklusive anslutning till E4, bör ett 13 m brett vägreservat samt erforderliga skyddszoner för buller avsättas.

3 9:3 Reservat för förbifartsleder i tätorterna För Arningevägen (264) redovisas ett reservat för eventuell framtida förlängning öster om Vallentuna tätort med anknytning till Lindholmsvägen i Ubby. För Lindholmsvägen (950) och Åkersbergavägen (973) redovisas alternativa sträckningar förbi Lindholmen och Lilla Garn. Härutöver redovisas eventuella framtida vägreservat för Vadavägen (970) och Kårstavägen (979) förbi Karby och Kårsta samhällen. Se tätortsredovisningar i kapitel 15, 16 och 17. När det gäller övriga vägar i Vallentuna/Lindholmen hänvisas till tätortsredovisningen. Övriga vägprojekt Kårstavägen avses upprustas och rätas ut på vissa delsträckor enligt upprättad utredningsplan. Tidpunkt för genomförandet är ej fastlagd. Kollektivtrafik Allmänna förutsättningar Kollektivtrafiken behöver förbättras avsevärt vid fortsatt utbyggnad i kommunen. I planeringen bör beaktas att kollektivtrafiklinjer med många uppgifter arbets-, service-, skol- och fritidsresor etc.- kan ges betydligt högre standard än linjer med ett fåtal uppgifter som också kan vara begränsade till ett fåtal tidpunkter. SL:s riktlinje för gångavstånd till kollektivtrafik för flerbostadshus är ca 700 m. För småhus bör riktvärdet vara ca 1 km. Om närmaste kollektivtrafik är Roslagsbanan, som innebär direktförbindelse med Vallentuna centrum och Stockholm, bör längre avstånd än 1 km kunna accepteras för gles småhusbebyggelse. Roslagsbanan Stommen i kollektivtrafiksystemet består av Roslagsbanan med nio stationer inom kommunen. Banan har upprustats och ytterligare upprustning kommer att vidtas. För att kunna öka turtätheten krävs dubbelspårsutbyggnader på vissa delsträckor. I planeringen ska därför mark för dubbelspår reserveras utmed hela spårsträckan. Reservatsbredden är 22,5 m utöver erforderliga skyddszoner för buller. I framtiden föreslås station Molnby flyttas norrut för att få en hållplats närmare Vallentuna golfbana och ridcenter och med hänsyn till planerad bostadsbebyggelse. Busstrafik På E18 finns direktbusslinje från Norrtälje till Stockholm med hög turtäthet. Inom kommunen finns busshållplatser vid Roslagsstoppet, Karby/Brottby och Gillinge. Andra vägar, utanför tätorterna, med bussförsörjning med relativt hög turtäthet är Gamla Norrtäljevägen och Väsbyvägen. För bussförsörjning i Vallentuna tätort se vidare kapitel 16, Vallentuna/Lindholmen.

4 9:4 Busslinjenätet bör förbättras inte minst med hänsyn till arbetspendlingen, främst mellan Karby/Brottby och Vallentuna, söderut mot Arninge samt västerut mot Solna, Kista och Arlanda. Infartsparkeringar I en vidsträckt kommun som Vallentuna, med många boende i glesbygd, är det väsentligt med bekväma omstigningspunkter mellan bil och kollektivtrafik. Roslagsbanans stationer samt busshållplatser på E18 utgör sådana omstigningspunkter. Infartsparkeringar har byggts ut i de flesta av dessa punkter. I fortsatt planering ska behov av ytterligare infartsparkeringar i strategiska lägen och utökning av befintliga infartsparkeringar beaktas. Se redovisade lägen på karta 10. Gång- och cykelvägnät Ett väl utbyggt och trafiksäkert gång- och cykelvägnät krävs till skolorna samt till knutpunkter i kollektivtrafiken, vilket betyder mycket för att öka kollektivtrafikens attraktivitet. Gång- och cykelvägar, framförallt regionala stråk, bör om möjligt förses med en 1 m bred grusad sträng för ridning. Se vidare kapitel 15,16 och 17 när det gäller internt gång- och cykelvägnät i tätorterna. Regionala cykelstråk i kommunen är stråken utmed Stockholmsvägen och Väsbyvägen där det krävs kompletteringar på vissa delsträckor. Stråket utmed Väsbyvägen avses nu byggas ut till Upplands Väsby. Ett cykelstråk bör också byggas ut mellan Karby/Brottby och Vallentuna tätort, inte minst med hänsyn till gymnasieelever som bor i Karby/Brottby. Trafikbuller och vibrationer Riksdagen har fastställt följande riktvärden för buller från trafik (väg- och spårtrafik) vid nyplanering: 30 dba ekvivalentnivå/dygn inomhus 45 dba maximalnivå inomhus 55 dba ekvivalentnivå/dygn vid fasad och på uteplats 65 dba ekvivalentnivå/dygn för bostadsområdet i övrigt (spårtrafik) 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostadshus Dessa värden bör eftersträvas även i befintliga miljöer. Inomhus kan riktvärdena i de flesta fall uppnås genom åtgärder på fasader och fönster. Vid planläggning i miljöer med trafikstörningar bör frågor om bullerskydd inomhus och utomhus regleras i planbestämmelserna och utgöra villkor vid bygglovprövning. På karta 9 redovisas schematiskt bullerstörda områden utmed de större och mer trafikerade vägarna. Beräkningarna bygger på enkla uppskattningar av framtida trafikökningar och zonerna redovisas utan hänsynstagande till nivåskillnader, möjligheter att skapa bullerskydd och andra omständigheter som kan påverka

5 9:5 skyddsavstånden. Syftet är att ge en anvisning om att fördjupade studier erfordras vid planering och tillståndsprövning. SL anger att den bredaste bullerzon som kan bli aktuell utmed Roslagsbanan är 125 m. Detta gäller vid plan mark, 1 m hög banvall samt en tåghastighet på 80 km / tim. Erfarenheten visar att risk för vibrationer kan föreligga inom ett avstånd på ca 15 m från spåren, men risk kan föreligga även på längre avstånd. I samband med detaljplanering och tillståndsprövning krävs fördjupade studier både när det gäller buller och risk för vibrationsstörningar. Trafiksäkerhet Möjligheten att få ett trafiksäkert transportsystem och trafiksäkra miljöer avgörs i hög grad i planeringen av markanvändningen. Det är särskilt viktigt att närmiljöer kring bostäder, skolor, förskolor och idrottsanläggningar samt gång- och cykelvägar som förbinder dessa områden och anläggningar förläggs och utformas så att hög trafiksäkerhet tillgodoses. Riksintresset Arlanda Influensområde Arlanda flygplats utgör riksintresse enligt MB 3:8. Detta innebär att området ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna. På karta 12 redovisas ett av Luftfartsverket preliminärt avgränsat influensområde inom vilket särskild prövning ska ske i plan- och byggärenden med hänsyn till riksintresset. Av Luftfartsverkets redovisning framgår även lägen för utflygningsvägar (beträffande utflygningsvägar hänvisas till Luftfartsverkets karta beträffande utflygningsvägar). Avgränsningen av detta influensområde utgår dock från dagens teknik och flygplantyper. För att riksintresset ska kunna definieras närmare krävs en analys av vilka effekter teknikutveckling, nya flygplanstyper och navigeringssystem får på influensområdets utbredning. Det är också väsentligt att revisioner sker löpande av influensområdets avgränsning för att säkerställa att det område inom vilket särskild prövning erfordras inte är större än som är motiverat med hänsyn till flygplatsens intresse. Inom det influensområde, som för närvarande redovisas av Luftfartsverket, är markanvändningen idag mest jord- och skogsbruk med glesbebyggelse, förutom byarna Stora Mällösa, Berga och Sursta. Den bebyggelseutveckling som kan komma att aktualiseras för prövning inom influensområdet under planperioden är främst smärre kompletteringar i form av enstaka avstyckningar på jordbruksfastigheter. Bl.a. mot bakgrund av att influensområdet sannolikt minskar i framtiden är det önskvärt med en nyanserad tolkning av restriktioner med hänsyn till riksintresset. Det är sålunda rimligt att tillämpa mindre restriktivitet inom en randzon eller övergångszon där eventuella överskridanden av de av riksdagen beslutade

6 9:6 riktlinjerna för buller bedöms bli ringa och som i framtiden troligen ligger helt utanför influensområdet. Nedanstående riktlinjer, avseende två typer av zoner, ska därför tillämpas vid planläggning, förhandsbesked och bygglov inom område där flygbullerstörningar kan befaras. Zonerna är sålunda en bullerstörd zon respektive en randzon där bullerstörningar sannolikt minskar över tiden till följd av ny teknik, nya flyplantyper etc. I samtliga fall gäller att rekommenderade riktvärden för buller inomhus aldrig får överskridas d.v.s. 30 db(a) ekvivalentnivå och 45 db(a) för maxbuller. Vilken zon och därmed vilka riktlinjer som är tillämpliga avgörs i samband med ärendeprövning i varje enskilt fall. 1. Bullerstörd zon där risk föreligger för att ekvivalentnivån 55 dba eller maxnivån 70 dba överskrids avsevärt nu och/eller i framtiden. Befintliga bostads- och fritidshus får byggas om och byggas till under förutsättning att antalet bostäder inte ökar. Befintligt hus som skadats genom brand eller på annat sätt får ersättas. Nya enbostadshus får uppföras för jordbruksdriftens behov. Nytt bostadshus får uppföras i anslutning till verksamhet, om detta krävs för att tillsyn av verksamheten ska kunna bedrivas. Inga hinder föreligger i princip för etablering av verksamheter. Vid prövning ska dock överväganden göras om lokalisering, krav på åtgärder m.m. med hänsyn till hur bullerkänslig verksamheten är. 2. Randzon där endast smärre överskridanden av ekvivalentnivån 55 dba eller maxnivån 70 dba bedöms bli aktuella nu och/eller i framtiden. Prövning av ny bostadsbebyggelse, utöver smärre komplettering, sker genom detaljplan. Härvid ska åtgärder för att minska bullerstörningar anges i planbestämmelserna. Tidigare avstyckade obebyggda fastigheter för enbostadshus får bebyggas för permanentboende. Befintliga bostads- och fritidshus får byggas om och byggas till. Befintliga fritidshus får byggas om till permanenthus. Befintligt hus som skadats genom brand eller på annat sätt får ersättas. Nya enbostadshus får uppföras för jordbruksdriftens behov. Nytt bostadshus får uppföras i anslutning till verksamhet, om detta krävs för att tillsyn av verksamheten ska kunna bedrivas. Generationsbostad får uppföras som kompletteringsbebyggelse på befintliga fastigheter. Härutöver får kompletteringsbyggnader som garage, förråd m.m. uppföras. Inga hinder föreligger i princip för etablering av verksamheter. Vid prövning ska dock överväganden göras om lokalisering, krav på åtgärder m.m. med hänsyn till hur bullerkänslig verksamheten är.

7 9:7 Hinderfrihet På karta 12 redovisas zoner där hinder inte får förekomma över en viss höjd. Denna hinderfrihet ska beaktas vid planläggning, förhandsbesked och bygglov. Tele- och datakommunikationsmaster och andra byggnadsverk med en höjd av 40 m eller högre ska anmälas till Luftfartsinspektionen enligt bestämmelser för Civil Luftfart-Flygplatser. Miljökvalitetsnormer Enligt förordningen om miljökvalitetsnormer har regeringen hittills meddelat miljökvalitetsnormer för svaveldioxid, kvävedioxid, bly och luftpartiklar PM10. Utsläppen i Vallentuna ligger långt under miljökvalitetsnormerna. 9.3 Miljöbedömning Utbyggnad av planskildhet i Vallentuna centrum medför, förutom ökad framkomlighet, också att Stockholmsvägen ytterligare avlastas från genomfartstrafik utöver den avlastning som skett efter Arningevägens utbyggnad. Härigenom förbättras miljön för närboende utmed vägen. Ökad turtäthet på tåg och buss, fler busslinjer, infartsparkeringar vid omstigningspunkterna mellan bil och kollektivtrafik samt välbelägna gång- och cykelstråk till hållplatserna innebär att attraktiva resalternativ till bilen kan erbjudas, varigenom bilanvändningen kan minskas. Skydd mot trafikbuller och vibrationer ska beaktas vid detaljplanering och tillståndsprövning.

8 9:8 9.4 Riktlinjer Mark reserveras för ny lokalväg vid Gillinge enligt fastställd arbetsplan, för förlängning av Väsbyvägen till E4 samt för breddningar av E18 och Väsbyvägen - Angarnsvägen. Vägreservat redovisas för eventuell framtida förlängning norrut av Arningevägen till Ubby samt för förbifartsvägar i Lindholmen och Lilla Garn. Möjlighet till eventuellt vägreservat, efter planperioden, hålls öppet för förlängning av Angarnsvägen till E18 i två alternativa lägen samt för Vadavägen och Kårstavägen förbi Karby och Kårsta samhällen. Gångavstånd till kollektivtrafik bör ej överstiga 700 m för flerbostadshus och 1 km för småhus. För områden utmed Roslagsbanan bör även längre gångavstånd än 1 km kunna accepteras för gles småhusbebyggelse. Mark reserveras för dubbelspårsutbyggnad på Roslagsbanan. Behov av ytterligare infartsparkeringar och kompletteringar av befintliga parkeringar beaktas i planeringen. Ett gång- och cykelstråk bör byggas ut mellan Karby/Brottby och Vallentuna tätort. Av riksdagen fastställda riktvärden för buller från trafik tillämpas vid nyplanering och tillståndsprövning för ny bebyggelse och beaktas så långt möjligt i befintliga miljöer. Vid prövning av tillkommande bebyggelse inom områden där det föreligger risk för flygbullerstörningar tillämpas angivna riktlinjer varvid alltid ska tillses att angivna riktvärden för inomhusbuller ej överskrids.