Kursplan specialistkurs för psykologer. Miljööverkänslighet. Psykologisk bedömning och behandling, 7.5 poäng.

Transkript

1 Kursplan specialistkurs för psykologer Miljööverkänslighet. Psykologisk bedömning och behandling, 7.5 poäng. Uppsala april, maj, examination/inlämningsuppgifter 16 juni Kurskod: AKO 356 Kursen är ackrediterad/godkänd som 1 av 6 specialistkurser; som 1 fördjupningskurs inom Arbets- och organisationspsykologi, Klinisk vuxenpsykologi, Psykologisk behandling, Psykoterapi och Hälsopsykologi. Kursen kan godkännas för en enskild STP-psykolog som genomgår andra specialiseringar, detta utifrån bedömning av övriga meriter. Vidare kan kursen räknas som breddkurs för alla andra specialiteter inom specialistutbildningen. Kursen välkomnar även legitimerade psykologer som inte går specialistutbildning. Syfte och sammanfattning av innehåll Kursens syfte är att ge diagnostiska och terapeutiska kunskaper om psykologisk behandling av miljööverkänslighet. Miljööverkänslighet är vanligt och leder till subjektiv ohälsa. Miljööverkänsliga personer reagerar med starka symptom på låga doser av exponering och i brist på behandling fördjupas symptomen genom undvikande copingstrategier. Kursen ska ge omfattande kunskaper om miljööverkänslighet, bedömning av nivåer av verklighetsanpassning, försvarsmekanismer, tekniker för hantering av ångest och panikattacker samt psykologens roll i deltagandet i tvärprofessionella team som ofta är inblandade i behandlingen av miljööverkänslighet. En integrerad modell för behandling kommer att presenteras, innehållande kunskaper om miljöns påverkan på hälsan, neuropsykologiska mekanismer och terapeutisk intervention baserad på kognitiv beteendeterapi (KBT). Kunskaper om miljööverkänslighet är viktiga bland professioner som kommer i kontakt med patienter med miljööverkänslighet. De drabbade individerna måste tas på allvar av hälsovårdspersonal, för om den rätta hjälpen uteblir väljer patienterna att undvika miljöexponering, som i sin tur kan leda till isolering. Behovet av kunniga psykologer som kan behandla miljööverkänslighet är växande. Kursinnehåll Under kursen kommer föreläsningar att varvas med övningar och fallbeskrivningar. I kursen ingår delmoment: 1. Miljööverkänslighet: Teoretisk bakgrund och diagnos av sjuka hus-syndrom (SBS), multipel kemisk känslighet (MCS), doftkänslighet och överkänslighet mot elektromagnetiska fält (EMS), som inkluderar elektrisk utrustning, datorer, Wi-Fi och mobila nät. 2. Riskfaktorer för utveckling av miljööverkänslighet: Det är vanligt att långvariga byggnadsrelaterade symptom (SBS) utvecklas till MCS och senare till känslighet för elektromagnetiska fällt s.k. elöverkänslighet. 3. Tvärprofessionellt samarbete: Kunskaper om miljööverkänslighet och samarbete med andra professioner. 4. Diagnostiska och terapeutiska kunskaper: Bedömning av resurser och förmåga att arbeta med irrationellt tänkande för att kunna ersätta dysfunktionella copingstrategier med en funktionell och realistisk inställning. 5. Utbildning i behandlingsmetoder: Modell för endast en session, fem och åtta sessioner. 6. Fallgropar för en lyckad behandling. 1

2 Lärandemål Efter genomgången kurs ska psykologen ha: Kunskap om förekomst och diagnos av miljööverkänslighet. Kunskap om sambandet mellan exponering och självrapporterade symptom/sjukdomar Kunskap i differentieringen av normalt psykologiskt tänkande och coping från psykopatologi med bristande verklighetsuppfattning. Kunskap om utredningsmetoder; testbatterier för undersökning av miljööverkänslighet, irrationellt tänkande/svikt i verklighetstestning, motivation och resurser för behandling i samband med symptom som tillskrivs låga doser av miljöexponering. Kunskap om relation mellan stressyndrom, utbrändhet och miljööverkänslighet. Kunskap i kvalificerad terapeutisk intervention baserad på KBT-tekniker för en, fem och åtta sessioner. Färdigheter och förmågor Efter genomgången kurs ska psykologen ha: Färdighet och förmåga att erbjuda kvalificerad psykoterapeutisk rådgivning eller terapi baserad på KBT-tekniker som används i en, fem eller åtta sessioner. Färdighet och förmåga för att bedöma graden av patientens motivation och önskemål att vara fri från symptom. Kompetens och förmåga att bedöma patientens resurser att arbeta med irrationellt tänkande om känsligheten mot mögel, dofter och elektromagnetiska fält samt att kunna ersätta dysfunktionella copingstrategier med en funktionell och realistisk inställning. Kompetens och förmåga att erbjuda expertråd till andra professioner. Kompetens och förmåga att erbjuda kvalificerad behandling med KBT- element. Kursens omfattning och upplägg Kursen kommer att bestå av 32 lektionstimmar och ger 7,5 högskolepoäng. Under en kurs på två månader kommer det att vara fyra endagsmöten per termin (sju akademiska timmar/dag) plus fyra timmar för examination. Examination Examination sker genom individuellt arbete och presentation av fall. Mellan mötena kommer deltagarna göra inlämningsuppgifter. Examination sker i samband med inlämningsuppgifter och kommer att bedömas med betygen godkänd eller underkänd. Maximalt tillåts en dags frånvaro på kursen, vilket endast får ske i samrådan med kursansvarig, och ska kompletteras utifrån överenskommelse. Utvärdering Kursen utvärderas genom att kursdeltagarna skriftligt får skatta innehåll, presentation, pedagogisk skicklighet och återkoppling. Behörighet Grundutbildning i psykologi, grundläggande kunskaper i psykoterapeutiska metoder och möjlighet till kliniskt arbete med miljööverkänsliga patienter. Kursen välkomnar även legitimerade psykologer som inte går specialistutbildning. 2

3 Kursledare Roma Runeson Broberg, PhD, docent, leg psykolog/psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi, instruktör i Mindfulness-baserad Kognitiv Beteende-Terapi (KBT) för depression. Examinator Gunnar Holm, Fil lic, leg psykolog/psykoterapeut/handledare, specialist i klinisk psykologi. Evidensbaserad psykologisk praktik (EBBP) Kursinnehållet anknyter till EBPP, med en rad vetenskapliga avhandlingar nedan i referenslistan samt följande referenser till vetenskap och beprövad erfarenhet. Kurslitteratur Anderson EC, & Feldman Barrett L. (2016) Affective Beliefs Influence the Experience of Eating Meat. PLOS ONE DOI: /journal.pone August 24. Andersson B, Berg M, Arnetz BB, Melin L, Langlet I, & Liden S. (1996) A cognitivebehavioral treatment of patients suffering from electric hypersensitivity : Subjective effects and reactions in a double-blind provocation study. J Occup Environ Med, 38, Andersson MJE, Andersson L, Bende M, Millqvist E, & Nordin S. (2009) The Idiopathic Environmental Intolerance Symptom Inventory: Development, Evaluation, and Application. JOEM, 51,7. Baliatsas C, van Kamp I, Hooiveld M, Yzermans J, & Lebret E. (2014) Comparing nonspecific physical symptoms in environmentally sensitive patients: Prevalence, duration, functional status and illness behavior. Journal of Psychosomatic Research, 76, Baliatsas C, Van Kamp I, Lebret E, & Rubin GJ. (2012) Idiopathic environmental intolerance attributed to electromagnetic fields (IEI-EMF): a systematic review of identifying criteria. BMC Public Health,11;12:643. Benedetti F, Lanotte M, Lopiano L, & Colloca L. (2007) When words are painful: unraveling the mechanisms of the nocebo effect. Neuroscience, 147: Darnall BD, Sturgeon JA, Kao M-C, M Hah J, Mackey S C. (2014) From Catastrophizing to Recovery: a pilot study of a single-session treatment for pain catastrophizing. Journal of Pain Research. Enck P, Benedetti F, & Schedlowski M. (2008) New insights into the placebo and nocebo responses. Neuron, 59:195. Hetherington LH, & Battershill JM. (2013) Review of evidence for a toxicological mechanism of idiopathic environmental intolerance. Human & Experimental Toxicology, 32(1), Hillert L, Hedman BK, Dolling BF, & Arnetz BB. (1998) Cognitive behavioural therapy for patients with electric sensitivity A multidisciplinary approach in a controlled study. Psychother Psychosom, 67, Kjellqvist A, Palmquist E, Nordin S (2016) Psychological symptoms and health-related quality of life in idiopathic environmental intolerance attributed to electromagnetic fields. Journal of Psychosomatic Research, 84, Kroenke K. & Swindle R: (2000) Cognitive-behavioral therapy for somatization and symptom syndromes: A critical review of controlled clinical trials. Psychother Psychosom, 69,

4 Landgrebe M, Barta W, Rosengarth K, Frick U, Hauser S, Langguth B, et al. (2008) Neuronal correlates of symptom formation in functional somatic syndromes: a fmri study. NeuroImage, 41, LeDoux J. (2003) The self. Clues from the brain. Ann. N.Y. Acad. Sci. 1001: Miljkovitch de Heredia RM & Miljkovitch I. (1998) Drawings of Depressed Inpatients: Intentional and Unintentional Expression of Emotional States. Journal of Clinical Psychology, 54 (8), Norbäck D. (2009) An update on sick building syndrome. Curr Opin Allergy Clin Immunol, 9, Nordin S, Neely G, Olsson D, & Sandström M. (2014) Odor and Noise Intolerance in Persons with Self-Reported Electromagnetic Hypersensitivity. Int. J. Environ. Res. Public Health, 11, Nordin S, Palmquist E, Claeson A-S, & Stenberg B. (2013) The environmental hypersensitivity symptom inventory: metric properties and normative data from a populationbased study. Archives of Public Health, 71,18. O Connor K, Stip E, Pélissier M-C, Aardema F, Guay S, et al (2007) Treating Delusional Disorder: A Comparison of Cognitive-Behavioural Therapy and Attention Placebo Control. La Revue canadienne de psychiatrie, 52, 3. Rubin GJ, & Das Munshi J, & Wessely S. (2006) A systematic review of treatments for electromagnetic hypersensitivity. Psychother Psychosom,75(1), Rubin GJ, Das Munshi J, & Wessely S. (2005) Electromagnetic hypersensitivity: A systematic review of provocation studies. Psychosom Med, 67, Rubin GJ, Hillert L, Nieto-Hernandez R, van Rongen E, & Oftedal G. (2011) Do people with idiopathic environmental intolerance attributed to electromagnetic fields display physiological effects when exposed to electromagnetic fields? A systematic review of provocation studies. Bioelectromagnetics, 32(8), Runeson R*, Wahlstedt k & Norbäck D. (2007) Projective drawings for assessing stress among subjects with medical symptoms compatible with sick building syndrome, and validation of a modified version of the stress load index from the Drawing Personality Profile: a pilot study. Perceptual and Motor Skills, 104, Siegel S & Kreutzer R. (1997) Pavlovian Conditioning and Multiple Chemical Sensitivity. Environmental Health Perspectives * Vol 105, Supplement 2 March. Socialstyrelsens författarsamling. (1998) Bemötande av patienter som relaterar sina besvär till amalgam och elektricitet. SOSFS 3 (M) Allmänna råd. Tryck: Elanders Gotab, Stockholm. Staudenmayer H. (1996) Clinical Consequences of the EI/MCS Diagnosis : Two Paths. Regulatory toxicology and pharmacology, 24, S96 S110 Taylor PJ (2006) Delusional disorder and delusions. Is there a risk of violence in social interactions about the core symptom? Behav Sci Law, 24: Wineke J, Eurelings-Bontekoe E, Van Dijke A, Moene F & Van Gool A. (2015) Do patients with somatoform disorder present with illusory mental health? Psychology & Psychotherapy, v 5. Avhandlingar Norbäck Dan (1990) Environmental exposures and personal factors related to sick building syndrome. Doctoral dissertation. Uppsala. Uppsala University. Harlacher U (1998) Electric Hypersensitivity: An Explanatory Model, Some Characteristics of Sufferers and Effects of Psychological Treatment with Cognitive Behavioural Methods (in Swedish); Doctoral dissertation PhD, Lund, University of Lund. 4

5 Thörn Åke (1999) The emergence and preservation of sick building syndrome. Doctoral dissertation, PhD. Stockholm. Karolinska Institutet. Hillert Lena (2001) Hypersensitivity to electricity; symptoms, risk factors and therapeutic interventions. Doctoral dissertation, PhD. Karolinska Institutet. Gidlöf Gunnarsson Anita (2002) The role of resident s perception and personality in the assessment of the sick building syndrome. Doctoral dissertation, PhD. Karolinska Institutet. Carlsson Frida (2005) Subjective annoyance attributed to electrical equipments and smells Epidemiology and stress physiology. Doctoral dissertation, PhD. Lund University. Runeson Roma (2005) Personality, stress, and indoor environmental symptomatology. Doctoral dissertation, PhD. Uppsala University. Johansson Amanda (2008) Idiopathic environmental intolerance attributed to electromagnetic fields- Physiological and psychological aspects. Doctoral dissertation, PhD. Department of Public Health and Clinical Medicine, occupational and Environmental medicine, Umeå, Umeå University. Andersson Linus (2012) Sick of Smells. Empirical Findings and a Theoretical Framework for Chemical Intolerance. Doctoral dissertation, PhD. Department of Psychology, Umeå, Umeå University. Edvardsson Berit (2015) Det är inte mig det är fel på, det är huset. En studie av prognosfaktorer och bemötande med fokus på sjuka hus-syndromet. Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin. Epidemiologi och global hälsa. Allmänmedicin. Dermatologi och venerologi. Umeå universitet. Böcker och rapporter Carlbring P & Hanell Å (2011) Ingen panik: fri från panik- och ångestattacker i 10 steg med kognitiv beteendeterapi. SAB: Vlab,Vlbdö. 264 sidor. Feldman Barrett L (2017) How emotions are made. The secret life of the brain. Houghton Mifflin Harcourt, NY. 425 sidor. Koppitz EM* (1984) Psychological evaluation of Human Figure Drawings by middle school pupils. G&S, NY. Ogdon DP*. (1982) Psychodiagnostics and Personality Assessment: A Handbook. WPS, Los Angeles, CA. Slutrapport för projektet. (2012) Kompetenscentrum Byggnad - Luftkvalitet - Hälsa 2 (KLUCK 2). Byggnadsrelaterad ohälsa i Kvarkenregionen nio delprojekt om miljökänslighet, luftkvalitet och sjuka hus ur ett tvärvetenskapligt perspektiv. Utgivare: Yrkeshögskolan Novia, Fabriksgatan 1, Vasa, Finland. Tryck: Fram, Vasa. Pris: kr + moms. Kurslitteratur ingår inte i priset. Artiklar, eventuella handouts och annat kursmaterial delas ut vid sammankomsterna. * Kopior av valda delar kan lånas ut till studenter under kursen. Tid och Plats: Den april och maj, eller andra överenskomna dagar under 2018, Kl Centralt i Uppsala. Anmälan görs skriftligt till E-post: Roma@2Lslogic.se; Roma.Runeson@comhem.se Mobil +46 (0) Sista anmälningsdag: 1 februari